Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde

Transkript

1 Kallelse till sammanträde sid. 1 Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde Tid: Onsdagen den 16 mars kl Plats: KS-salen stadshuset Förhinder för ledamot att närvara vid sammanträdet skall meddelas samhällsbyggnadskontoret tfn så att ersättare kan kallas. Monica Helgesson Mattias Adolfson har gruppmöte i KS-salen, kl onsdagen den 16 mars. Jonas Lövgren har gruppmöte i sammanträdesrummet Gathörnet, kl onsdagen den 16 mars. Se nämndens hemsida: Föredragningslista Formella ärenden Punkt 1 Ändringar och godkännande av föredragningslista. Punkt 2 Val av protokollsjusterare. G:\Samhällsbyggnadskontoret\Kontoret\Nämnd\Sammanträden\2016\ \Kallelse docx

2 Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Punkt 3 Handläggare: Niklas Rehn Dnr: Ärende: Medborgarförslag Nya simhallen/idrottscenter placeras på Fredriksskansområdet Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadskontorets yttrande och avslår medborgarförslaget om att nya simhallen/idrottscenter placeras på Fredriksskans med hänvisning till kommunstyrelsens beslut Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Punkt 4 Handläggare: Linda Almljung Törngren Dnr: Ärende: Medborgarförslag ombyggnad av GC-vägen vid tunneln under Norra vägen vid Berga Centrum Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget och beslutar att inte genomföra någon ombyggnad av gång- och cykelvägen. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat.

3 Samhällsbyggnadsnämnden Informationsärenden Punkt 5 Ärende: Information om aktuella ärenden m m a) Återkoppling från medborgar- och intressentdialoger Karlssons äng, Birgit Endom och Eleonor Karlsson, 5 min. b) Cykelbokslut 2015, Josefin Bergquist, Thomas Eidrup, Mikael Kalin, 15 min c) Gesällen 3, Bastionen, nybyggnad av flerbostadshus, Torbjörn Ziegler, 10 min d) Förvaltningschefen informerar, samhällsbyggnadsnämndens studieresa, rekryteringar m m

4 Samhällsbyggnadsnämnden Administrativa ärenden Punkt 6 Handläggare: Victoria Schön Månsson Ärende: Ekonomisk redovisning jan feb 2016 Handling: Samhällsbyggnadskontorets redovisning , BILAGA Förslag till beslut: Redovisningen godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Punkt 7 Handläggare: Rebecka Persson, 10 min Dnr: Ärende: Remiss från kulturdepartementet av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande xx, BILAGA Förslag till beslut: Punkt 8 Handläggare: Jan G Nilsson Dnr: Ärende: Förslag till nya kvartersnamn i Snurrom och Djurängen Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att: - de nya kvarteren i Snurrom ska heta Björnbäret, Blåbäret, Enbäret, Hjortronet, Lingonet och Tranbäret. - de nya kvarteren i Djurängen ska heta Kålroten, Majrovan, Pepparroten, Rotsellerin och Rödlöken. Punkt 9 Handläggare: Anette Klinth Dnr: Ärende: Remiss Förslag till drogpolitiskt program Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner yttrandet och översänder det såsom sitt svar på remissen.

5 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 10 Handläggare: Rebecka Persson Dnr: Ärende: Tillsättande av planchef på samhällsbyggnadskontoret Handling: Förslag till beslut:

6 Samhällsbyggnadsnämnden Planärenden Punkt 11 Handläggare: Filippa Olsson, 10 min Dnr: Ärende: Beskrivning: Detaljplan för Spiggen 4 m.fl. vid Gröndalsvägen Norrgårdsgärdet, Kalmar kommun Syftet med planen är att möjliggöra för flerbostadshus söder om Gröndalsvägen och mindre bostadshus norr om Gröndalsvägen. Trevägskorsningen mot Lindövägen från Gröndalsvägen stängs av och ersätts med Tolvmannagatandär en ny fyrvägskorsning placeras mittemot Rådmansgatan. Befintlig återvinningsstation flyttas norr om Gröndalsvägen. Nya parkeringsanläggningar tillskapas på gräsytan norr om Gröndalsvägen och sydväst om Tumlaren 1. Handling: Förslag till detaljplan Förslag till beslut: Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning erfordras. Förslaget till detaljplan godkänns för samråd. Punkt 12 Handläggare: Emil Stille, 10 min Dnr: Ärende: Detaljplan för del av kv Svalan 20, del av Malmen 2:2 och Svanen 3, Kalmar kommun Beskrivning: Efter samrådet genomfördes granskning av ett planförslag daterat , efter denna har förhållanden uppkommit som gör det lämpligt att minska planområdet. Granskningen görs därför om och de som har kvarstående synpunkter som lämnades in under föregående granskning uppmanas därför att lämna in dessa synpunkter på nytt för att dessa ska komma med i planhandlingarna. De synpunkter som lämnats under samrådet behöver inte skickas in igen. Minskningen av planområdet kan betyda att vissa inte längre är sakägare i planärendet. Planområdet innefattar nu bebyggelse vid korsningen Biskopsgatan-Norrgårdsgatan, gång- och cykelväg därifrån till Erik Dahlbergs väg, byggnaden Monte Cavallo och en parkyta söder om denna. Kommunen får återkomma kring hur resten av parken ska utformas och kring övrig bebyggelse i kv Svalan. Handling: Samrådsredogörelse Förslag till detaljplan senast reviderad xx. Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen som kommunens och beslutar att ställa ut det xx reviderade planförslaget för förnyad granskning.

7 Samhällsbyggnadsnämnden Park- och infrastrukturenheten Punkt 13 Handläggare: Josefin Bergquist Dnr: Ärende: Motion nytt övergångsställe vid busstationens västra utfart vid Tullslätten/Slottsvägen Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om ett övergångsställe vid busstationens västra utfart mot Slottsvägen/Tullslätten.

8 Samhällsbyggnadsnämnden Bygglovärenden Punkt 14 Handläggare: Malin Persson Dnr: Fastighet: Vadstena 1:116 Fastighetens adress: Vadstena 935 Sökande: Dahlström, Kjell Göran m fl Ärende: Nybyggnad av fritidshus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 31 plan- och bygglagen. Punkt 15 Handläggare: Catrin Thörnvall Dnr: Fastighet: Prästkragen 3 Fastighetens adress: Lillegårdsgatan 5 Sökande: Lewton, Per Ärende: Tillbyggnad av garage/förråd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov avslås med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen eftersom åtgärden strider mot gällande detaljplan avseende tillåten byggnadsarea och avstånd till tomtgräns. Avvikelsen bedöms inte som liten eller förenlig med planens syfte.

9 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 16 Handläggare: Mats Johansson Dnr: Fastighet: Hagby S:13 Fastighetens adress: Prosits väg 40 Sökande: Andersson, Per Ärende: Tillbyggnad av garage Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov avslås med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen eftersom tillbyggnaden hamnar utanför den byggrätt som enligt gällande plan finns på tomten. Den överskjutande delen blir belägen på mark som enligt gällande plan har ändamålet friluftsbad. Punkt 17 Handläggare: Catrin Thörnvall Dnr: Fastighet: Vänskapen 1 Fastighetens adress: Vänskapens väg 33 Namn: Kalmar kommun, Serviceförvaltningen Ärende: Olovlig åtgärd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Med anledning av den bygglovspliktiga åtgärden som vidtagits (bygglovspliktigt enligt 9 kap. 2 1 pkt plan- och bygglagen, PBL) utan att startbesked har lämnats får samhällsbyggnadskontoret härmed, om inte rättelse (ta bort nybyggnaden) har skett före samhällsbyggnadsnämndens sammanträde , föreslå nämnden besluta: - att påföra den som begått överträdelsen, Kalmar kommun, Serviceförvaltningen (organisations nr ), en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL (2010:900) och 9 kap. 6 4 pkt PBF (2011:238) på kr. Med anledning av att man har tagit nybyggnaden i bruk utan slutbesked (enligt 10 kap. 34 PBL) får samhällsbyggnadskontoret därmed vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde föreslå nämnden besluta: - att påföra den som begått överträdelsen, Kalmar kommun, Serviceförvaltningen (organisations nr ), en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL (2010:900) och 9 kap. 18 4pkt PBF (2011:238) på kr. Enligt 11 kap. 61 PBL (2010:900) ska avgifterna betalas till samhällsbyggnadskontoret i Kalmar kommun senast två månader från det att beslutet delgivits den avgiftsskyldige.

10 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 18 Handläggare: Malin Persson Dnr: Fastighet: Tingby 8:11 Fastighetens adress: Tomtebyholm 714 Sökande: Strindinger, Agneta Ärende: Nybyggnad av enbostadshus samt rivning av befintligt bostadshus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 31 plan- och bygglagen. Punkt 19 Handläggare: Martin Jältås Dnr: Fastighet: Picknicken 1 Sökande: Gbj Construction AB Ärende: Nybyggnad av flerbostadshus, 30 lgh samt par-/kedjehus 20 st Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen. Punkt 20 Handläggare: Torbjörn Ziegler Dnr: Fastighet: Kungsljuset 3 Fastighetens adress: Ståthållaregatan 45b Sökande: Kalmar Läns Landsting Ärende: Rivning av hus 04, 05 och 42 Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Rivningslov beviljas med stöd av 9 kap. 34, punkt 1, plan- och bygglagen för rektorsbostaden (hus 42) och f.d. Epedimisjukhuset (hus 04). Rivningslov avslås med stöd av 9 kap. 34, punkt 2, plan- och bygglagen för Bårhuset (hus 05).

11 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 21 Ärende: a) Anmälan av avslutade förrättningar och beslut från lantmäterimyndigheten. b) Anmälan av delegationsbeslut under tiden c) Anmälan av beslut om bostadsanpassningsbidrag. d) Anmälan av lagakraftvunna detaljplaner m m. Detaljplan för Bläcksvampen 5 och del av Tegelviken 2:4 vid Jungs väg i Kalmar, lagakraft Detaljplan för Västerslät 9:17 m.fl. fastigheter, Fjölebro etapp 4, norra delen, lagakraft Detaljplan för del av fstigheten Ljungby 16:236 m.fl., Ljungbyholm, lagakraft Planbesked för fastigheten Havren 3, Djurängen detaljplanearbete ska påbörjas för fastigheten, detaljplanen beräknas antas under Planbesked för del av fastigheten Hossmo 1:53 detaljplanearbete ska påbörjas för del av fastigheten Hossmo1:53, detaljplanen beräknas antas under Planbesked för fastigheten Vallmon 17, vid länssjukhuset detaljplanearbete ska påbörjas för fastigheten Vallmon 17, detaljplanen beräknas antas under 2018.

12 Handläggare Datum Ärendebeteckning Emil Stille Upprättad (24) SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Kv Svalan mfl fastigheter Kalmar kommun Planförslaget har varit på samråd under tiden till Förslaget har sänts till myndigheter, förvaltningar och föreningar enligt sändlista och till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Nedan sammanfattas och kommenteras inkomna skriftliga synpunkter. Sammanfattning Delning av planområdet Efter samrådet genomfördes granskning av ett planförslag daterat , efter denna har förhållanden uppkommit som gör det lämpligt att minska planområdet. Granskningen görs därför om och de som har kvarstående synpunkter som lämnades in under föregående granskning uppmanas därför att lämna in dessa synpunkter på nytt för att dessa ska komma med i planhandlingarna. De synpunkter som lämnats under samrådet behöver inte skickas in igen. Minskningen av planområdet kan betyda att vissa inte längre är sakägare i planärendet. I slutet av detta dokument finns en lista på berörda sakägare som lämnat synpunkter som inte helt har blivit tillgodosedda i aktuellt planförslag. Planområdet innefattar nu bebyggelse vid korsningen Biskopsgatan Norrgårdsgatan, gång- och cykelväg därifrån till Erik Dahlbergs väg, byggnaden Monte Cavallo och en parkyta söder om denna. Kommunen får återkomma kring hur resten av parken ska utformas och kring övrig bebyggelse i kv Svalan. Samrådssynpunkter Flera synpunkter har kommit in från boende och andra remissinstanser med kritik mot bebyggelsens skala, höjd och placering och att en grön yta tas i anspråk. Man önskar att föreslagen bebyggelse i högre grad ska ansluta till Planenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

13 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) befintlig bebyggelses karaktär. Några yttranden tar upp frågan hur långt det kulturhistoriska skyddet ska sträcka sig. Parkeringssituationen i stadsdelen lyfts fram som problematisk, och flera boende motsätter sig att parkering tas i anspråk. Biskopsgatan nämns särskilt som en rörig trafikmiljö. Några fastighetsägare kräver att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas eftersom boendemiljön i stadsdelen påverkas. Ett antal ledningsdragande verk har inkommit med förtydliganden om vilka omdragningar som krävs. Bebyggelse Kontrasterna mellan föreslagen och befintlig bebyggelse tas upp i flera yttranden och finns även redovisat i kommunens planhandlingar. Så är det alldeles uppenbart. Däremot ser inte kommunen denna del av staden som färdigplanerad, en stad förändras och anpassas ständigt utifrån nya tekniska, sociala och ekonomiska omständigheter, vilket även påverkar avvägningar kring den fysiska miljön. När Norrgårdsgärdet planerades behövde man inte ta samma hänsyn till ett effektivt markutnyttjande vilket möjliggjorde ett generöst byggande där kvaliteter som ljus och stora gårdar kunde maximeras. I dag är detta en del av innerstaden och vi vill använda marken intensivare, växa inåt istället för utåt, skapa starka stråk och levande stadsrum, i linje med översiktsplanen, och något som Kalmar City också knyter an till när de ser området som en del av sitt intresseområde. I en ny planeringssituation görs nya avvägningar mellan det som i yttranden lyfts fram som stora boendekvaliteter, vilket de förvisso är, och intresset att förtäta staden och lyfta fram stadsgatan som ett socialt rum. En tätare stad ger också nya värden till denna del av staden med möjligheter till en större social och ekonomisk dynamik, kommersiella verksamheter och befolkade stadsrum. Och att människor ska kunna få en bostad i centrala staden, inte minst. Detta betyder inte att ljus- och ljudförhållanden, gröna gårdar mm är ointressanta, bara att vägningen mot andra värden inte görs på samma sätt som på femtiotalet. En stor ekonomisk skillnad jämfört med femtiotalet är också hisskravet från tre våningar och uppåt. Oro för minskade fastighetsvärden tas upp i en del yttranden. Ljusförhållanden är en del som kan påverka fastighetsvärden, men ökad byggnation kan också driva upp fastighetsvärden när det byggs nytt i en stadsdel och prisläget höjs. Skapandet av en park kan, om denna får en tydlig och känd identitet och attraktiv karaktär, också höja kringliggande bebyggelses värde. I planbeskrivningen finns illustrerat konsekvenser för ljusförhållanden under olika tider på året, men i en tät stadsmiljö kan man inte förvänta sig att inte påverkas av bebyggelseskuggor, särskilt vinter- och i någon mån även hösttid. Kommunen har i behovsbedömningen under samrådsskedet motiverat varför man inte anser en miljökonsekvensbeskrivning som nödvändig. Den påverkan som planförslaget medför är inte sådan att det kan anses utgöra en betydande miljöpåverkan.

14 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) Trafik Vissa förtydliganden efterfrågas om hur infart till Kvarnholmen påverkas, samtidigt som tex Polismyndigheten ser positivt på en fartsänkning för att undvika allvarliga olyckor. Trafikmängderna på Erik Dahlbergs väg bedöms bli ungefär konstanta, en generell trafikökning pga större befolkning motverkas av att genomfartstrafik leds undan. Gatan ska ha en robust sektion som medger att stillastående fordon kan passeras, även om det bara finns ett körfält i vardera riktning. Den förändrade utformningen bör leda till sänkta hastigheter på gatan och därmed en lugnare gatu- och boendemiljö. Ny bebyggelse kommer skärma det inre av stadsdelen från en del av trafikbullret. Bullerutredning är gjord och kompletterad utifrån föreslagen bebyggelseutformning. De boende lyfter framförallt fram situationen på Norrgårdsgärdets inre gator, med en stökig situation och svårigheter att hitta parkering. Det är angeläget att ta fram en mer omfattande parkeringsplan och -norm för innerstaden där situationen i stadsdelen kan tacklas. Däremot så kan den föreslagna bebyggelsen försörjas med ny parkering inom fastigheten, och vad gäller allmänna parkeringar så är planförslaget positivt vad gäller antalet platser, medan det sker viss omfördelning till Erik Dahlbergs väg. I partiet mellan Stagneliusgatan och Smålandsgatan tillkommer ca 50 platser i kantstensparkering (totalt för bägge sidor gatan), medan den återstående sträckan till Norra vägen erbjuder ytterligare platser (förprojektering är inte gjord ännu). Biskopsgatan behöver få en annan utformning för att bli en lugnare trafikmiljö. Kommunen föreslår att gatan får enkelsidig parkering på norra sidan, för att ge mer utrymme för blandtrafik på körbanan. Med befintlig utformning är utrymmet mellan bilarna så litet att trottoarerna gärna används för cykling. Förutsättningarna för sophämtning redovisas i planbeskrivning. KSRR kommer i framtiden kunna samla in avfall från underjordiska behållare, vilket öppnar nya möjligheter. Natur- och kulturvärden En förstudie av parkutformning kring Monte Cavallo är framtagen och planhandlingarna justeras utifrån denna. Parkens hjärta ligger framför Monte Cavallo, användningsgränser är därför noggrant satta för att bevara byggnadens koppling till parken. Egenskapsbestämmelse som förhindrar förvanskning av utemiljön är tillagd. En prioritet i utformningsarbetet har varit att öka tillgängligheten till området, som är bristfällig idag.

15 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) Sektion genom ny park (Cedervall arkitekter) Skiss på parkens utformning Cedervall Arkitekter), utformning av östra delen kommer ingå i kommande planarbete (blå skraffering) Flera yttranden hänvisar till grönstrukturplanen och dess inriktning mot en grannskapspark för Svalan 20 och angränsande grönyta i korsningen Norra vägen Erik Dahlbergs väg. Man måste i det sammanhanget komma ihåg att grönstrukturplanen är ett av flera planeringsunderlag, i den har inte avvägning mot andra intressen som förtätning gjorts. Detta sker istället i detta planärende. Kommunen ser det som missvisande att kalla Svalan 20, Monte Cavallos tomt, för park idag. Enligt gällande plan är det kvartersmark med en byggrätt för allmän bebyggelse, så även om fastigheten idag är oanvänd så kan den

16 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) bebyggas för allmänna ändamål med stöd av gällande plan. Några yttranden ställer frågan om kommunen tillämpar en grönytenorm per invånare, vilket inte görs. I Grönstrukturplanen finns en ambition att kommunens olika stadsdelar ska ha ett komplement av parker och grönytor i olika storlekar och av olika karaktär. Länsmuseet och länsstyrelsen lyfter båda behovet av frirum kring Monte Cavallo. Utifrån byggnadens karaktär hade det varit arkitektoniskt önskvärt med en friare kontext, men detta ska vägas mot den önskade omvandlingen av stadsdelen och Erik Dahlbergs väg, vilket är en tydlig målsättning i översiktsplanen. Planens skyddsbestämmelser belyses i några yttranden, länsmuseet önskar några detaljändringar och att även Monte Cavallos trädgård ska värnas i bestämmelser. För trädgården så har kommunen tagit fram en förstudie för den nya fickparken, och kompletterar med en skyddsbestämmelse för utemiljöer utifrån denna. En fastighetsägare i kv Svalan kritiserar omfattningen av det kulturhistoriska skyddet på deras fastighet, bland annat för befintligt garage och önskar även möjlighet till avstyckning och utökade användningsområden. Dessutom har fastighetsägaren kompletterat efter samrådet med några andra önskemål. I och med att planområdet begränsas så är inte längre denna fastighet med i planförslaget. Förändringar efter samråd Utifrån att kommunen önskar en genomgripande omvandling av området kring Erik Dahlbergs väg så står kommunen fast vid förslaget om en tät exploatering längs gatan och skapandet av en fickpark kring Monte Cavallo. Det är en övergripande ambition i översiktsplanen att ge området mer karaktär av innerstad. Det handlar också om den ekonomiska genomförbarheten av investeringar i gator och park. Detaljjusteringar görs utifrån förprojektering av park och gator. Det västra punkthuset ska ha maximalt sex våningar mot Norrgårdsgatan och sen trappa upp till åtta våningar mot Erik Dahlbergs väg. Några bestämmelser har förtydligats i sin innebörd och sådant som är ett generellt lagkrav, tex lovkrav vid fasadförändring, har tagits bort. Lovplikt för för vissa förändringar i utemiljön kring Monte Cavallo har tillförts. Kommunen avser inte upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, eftersom planförslagets miljöpåverkan inte bedöms vara betydande. Inkomna synpunkter Länsstyrelsen i Kalmar län, yttrande bifogas Kontroll enligt kap 11 PBL Planområdet ligger i direkt anslutning till Erik Dahlbergs väg och Norra vägen som är väl trafikerade leder. Detta innebär att trafikbuller måste hanteras i kommande planskeden och en förutsättning för planens genomförande måste vara att gällande riktvärden inte överskrids. Planen måste även tillgodose att en tyst sida erbjuds både för inomhus- och utomhusvistelse.

17 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) I övrigt aktualiserar den föreslagna detaljplanen sannolikt inga frågor som kan föranleda prövning enligt plan- och bygglagen 11 kap lo vad gäller mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer, strandskydd samt hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Behovsbedömning Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning att genomförandet av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning därför inte behöver upprättas. Samråd har härmed skett. Övrigt Infrastruktur Kalmar stadskärna har tre större tillfarter från E22, alla med något varierande funktion - Södra vägen, som även utgör riksintresse för kommunikationer och är rekommenderad farligt gods led och viktig för hamnen, Norra vägen vilken är viktig för trafik till l från Öland och de norra stadsdelarna samt Erik Dahlbergs väg som är högt trafikerad, omgärdad av handel och verksamheter samt leder till Guldfågel arena, IKEA m.m. När Kalmar Brandkår flyttar ut till ny brandstation kommer Erik Dahlbergs väg att bli en viktig utryckningsväg mot Kvarnholmen. Det är därför synnerligen viktigt att god framkomlighet för räddningstjänsten kan säkras även om vägen ges en tydligare karaktär av stadsgata. Räddningstjänstens synpunkter gällande tillgänglighet och framkomlighet längs vägen är viktig att bevaka i fortsatta planeringsskeden. Målsättningar om ökad stadsgatekaraktär på såväl Södra som Norra vägen och Erik Dahlbergs väg bör ses i ett större perspektiv och med beaktande av tillgängligheten till Kvarnholmen. Kulturmiljö Korsningen Norra vägen- Erik Dahlbergs väg kännetecknas att ett öppet rum, där befintlig bebyggelse medvetet ligger indragen från korsningen. Genom planförslaget förlängs gaturummet till en förtätad stadsgata med byggnader mot korsningen på ett sätt som inte förhåller sig till den ursprungliga tanken. Volymer bör anpassas till befintliga volymer och höjder på de lägre husen för att få en bra övergång från de högre byggnader som nu byggs Bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i området bland annat Monte Cavallo med skyddsbestämmelser är bra men respektavståndet får sägas vara i minsta laget för att byggnaderna skall kunna uppfattas som fristående. I kommande planskeden bör planförslaget utvecklas på ett tydligare sätt utifrån områdets kulturhistoriska kontext. Kommentar: Se sammanfattningen under rubrikerna Bebyggelse, Trafik och Natur- och kulturvärden. Infartsvägarnas framkomlighet för bland annat räddningsfordon är beaktad, en brandbil ska kunna passera en stillastående personbil i körbanan för Erik Dahlbergs väg. Norra vägens utformning av körbanan förändras inte väsentligt, även om en cykelbana ska kunna

18 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) anordnas på västra sidan gatan. Kommunen anser att den valda utformningen för Erik Dahlbergs väg balanserar olika behov och intressen i gatan, om framkomlighet i alla lägen ska maximeras kan man inte skapa en trafiksäker eller attraktiv karaktär där man främjar till exempel gång- och cykeltrafik. Lantmäterimyndigheten, yttrande bifogas: Vid genomgång av planens samrådshandlingar (daterade ) har följande noterats. Plankarta med bestämmelser Bestämmelsen om gemensamhetsanläggning bör delas upp i två. Den ena gäller att marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning, som det står nu. Den andra gäller att utrymmet under mark ska vara tillgängligt för gemensamhetsanläggning (nedfart). Bestämmelsen q3 verkar inte finnas med på plankartan. Svalan 6 och Monte Cavallo fastigheten kan ev. behöva förses med en egenskapsbestämmelse om högsta byggnadshöjd. I annat fall får en ny byggnad uppföras hur hög som helst vid en nybyggnation efter exempelvis en brand. Grundkartan kan behöva uppdateras (Upprättad ). Planbeskrivning Stycket om detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden behöver kompletteras med att även plan 0880K-P08/01 gäller inom planområdet. I texten Bebyggelseområden beskrivs antal våningar för ny bebyggelse. Eftersom det inte finns någon bestämmelse på plankartan som reglerar antal våningar bör texten justeras för att inte skapa förvirring. I stycket om Gemensamhetsanläggningar m.m. beskrivs att en gemensamhetsanläggning kan bildas för fotgängares tillgänglighet från kommunal fastighet mot Erik Dahlbergsväg. Om passagen ska användas även för allmänheten borde den vara allmän platsmark istället. Under rubriken Tekniska anläggningar anges att ett antal ledningar (fjärrvärme-, VA-, el och teleledningar) berörs när kvartersmark läggs ut på vad som idag är allmän plats. Det beskrivs dock inte om ledningarna ska flyttas eller vara kvar. Om ledningarna ska vara kvar bör de tryggas med markreservat (uområde). Konsekvensbeskrivningen och fastighetskonsekvenskartorna är tydliga och redovisar detaljplanens konsekvenser på ett bra sätt. Några mindre justering är dock behövliga. Lantmäterimyndigheten kan lämna förslag och diskutera saken med planförfattaren. I texten om markförvärv och på en av fastighetskonsekvenskartorna framgår att kommunen ev. vill detaljplanelägga del av Svalan 6 som allmän plats. Detta måste klargöras inför granskningen av detaljplanen så att det tydligt framgår om området ska vara kvartersmark eller allmän plats. Synpunkter och tips på redaktionella ändringar Ytterligare synpunkter och tips på redaktionella ändringar i planbeskrivningen lämnas direkt till planförfattaren. Kommentar: Plankarta och -beskrivning ändras utifrån förslag, inom det justerade planområdet. Byggnadshöjdsbestämmelse för de kulturhistoriskt skyddade

19 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) fastigheterna kompletteras. Några av synpunkterna rör sådant som inte längre ingår i planområdet. Boende och fastighetsägare Jacky, Norrgårdsgatan, yttrande bifogas: Ang. planerade bostäder i kv Svalan Enligt en artikel i Östra Småland av den 28 mars 2014 framkommer att det planeras nya bostäder i området kring Monte Cavallo. Där skall inrymmas ett 14 våningshus, samt ett seniorboende i ett lägre hus. Höghuset, 44 meter högt, skall tillhandahålla hyresrätter. Det planeras byggas i hörnet Erik Dahlbergs Väg/Norra vägen. Monte Cavallo skall fungera som samlingslokal för de boende, vilka då?. Man räknar med ett 30-tal seniorlägenheter. Det står dock ingenting om vilken typ av bebyggelse som kommer att ske i hörnet Norrgårdsgatan / Biskopsgatan. Just där läggs ett hus i Norrgårdsgatans riktning. Hur högt är det? Ett annat hus läggs på tvären längs med Erik Dalbergs väg. Hur högt är det? Kommunen gör bedömningen att det inte behövs göras någon miljökonsekvensutredning i området, motiveringen är att planen inte medför någon betydande påverkan på miljö. Som boende på Norrgårdsgatan, sedan lång tid tillbaka, hävdar jag motsatsen. Det som planeras av Kommunen innebär en väsentlig förändring i vår boendemiljö varför jag begär att en miljökonsekvensutredning görs. Området är redan tätt bebyggt. Hur många kvadratmeter parkmark per lägenhet anser kommunen vara rimlig som jag som boende på Norrgårdsgatan kan kräva? Jag anser att den i nuvarande läge är noll. Anser Kommunen att det är den standarden som ni eftersträvar? Kommer det till ytterligare bebyggelse blir det inte bättre. Hur tillgodoser man utemiljön (balkonger) för de boende på Norrgårdsgatan med balkonger åt gatan med tillräckligt låg bullernivå i anslutning till närområdet? Kommer Biskopsgatan att blockeras? Det är en av de färdvägar (utrymningsvägar) vi har som bor på Norrgårdsgatan? Norrgårdsgatan är smal. Den har bilparkering på båda sidor av vägen. Två bilar kan inte mötas i mitten. Det blir för trångt. Någon måste backa. Det måste finnas en vändzon någonstans, annars uppstår kaos som det är fallet på fredagarna och lördagarna. Var tänker ni att de som bor på gatan och deras besökare skall parkera sina bilar? Det är en veritabel kamp om parkeringsplatser som det är nu? Det som hörs mest numera ur bullersynvinkel är bilar som kör förbi, alla tider på dygnet, bilar som stannar och bilar som parkerar särskilt på nätter. Jag skulle gärna vilja veta hur stora avgasmängder som egentligen förekommer på gatan och i dess omedelbara närhet (min balkong ). För att inte tala om det buller

20 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) som uppstår kvälls- och nattetid av förfriskade hemvandrande människor på väg till Oxhagen och andra områden och som använder Norrgårdsgatan som en genväg hem. När jag kommer hem från arbetet är jag trött. Jag behöver få vila hjärnan och kunna koppla av utan att störas av buller. Det är nog av detta i det huset jag bor. Det gäller väl för de flesta människor, men kommunens förtätningsplaner i redan bostadstäta områden är inte människovänliga. Hur ser Er ideella boendemiljö egentligen ut? Att det behövs bostäder i staden förstår jag mer än väl. Det som ni behöver fundera över är var dessa bostäder skall byggas. Att förtäta redan trånga boendeytor utgör inte någon god boendemiljö för någon. Det är många frågor som jag begär vederhäftiga svar på. Kommentar: Planförslaget innebär att man i korsningen Norrgårdsgatan och Biskopsgatan kan bygga åtta våningar mot Erik Dahlbergs väg, och trappar ner till sex våningar mot Norrgårdsgatan. Se sammanfattningen under rubrikerna Trafik, Natur- och kulturvärden och Bebyggelse. En förändrad utformning av Biskopsgatan med enkelsidig parkering kommer ge den en lugnare karaktär. Sverker Persson, Biskopsgatan 10, yttrande bifogas: Som boende och ägare av fastigheten Svanen 3 så har jag synpunkter på detaljplanen gällande kvarteret Svalan. Det gäller byggnaden längst västerut utefter Erik Dahlbergs väg märkt med nummer VI och VIII på Illustrationsplan dnr: Jag tycker att byggnaden är för hög, då det kommer att innebära enligt den solstudie som beskrivs inte bli någon sol alls på min tomt under vintern. Att bygga en så högt hus 8 och 6 våningar kommer att störa våran utsikt söderut också. Varför inte nöja sig med 3 våningar som det redan är på de hus Riksbyggen har på Norrgårdsgatan. Jag vill dessutom att huset om det byggs kommer att förskjutas västerut som finns som förslag på ovan nämnda illustrationsplan. Om det byggs enligt planen så kommer det att bara vara 12 meter från vårt hus och det nya. Jag godkänner alltså inte förslaget. Kommentar: Se sammanfattningen under rubriken Bebyggelse. Monica Edman, Norrgårdsgatan 8 A, yttrande bifogas: Viss förtätning av området har jag respekt för. Jag vill dock påpeka att trafiken runt Biskopsgatan och Norrgårdsgatan redan idag är besvärlig med bl.a parkering på bägge sidor av gatorna. Situationen lär inte bli bättre med garagebyggnationen till de nya husen. Var ska bilarna stå som idag står i svängen Biskopsgatan och Norrgårdsgatan? Erik Dahlbergsväg kan ev avlasta något med tidsbegränsad parkering.

21 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) Estetiska värden borde beaktas vad gäller husens antal våningar. Låt de nya husen få tre våningar. Trivseleffekten att vistas i min trädgård kommer att minska avsevärt om det byggs i förlängningen av Biskopsgatan och Norrgårdsgatan med så många våningar. Dessutom kommer skuggeffekterna samt insynen förlora villornas attraktionsvärden. Jag inser att vi ska välkomna fler invånare till området, men vi som redan bor där borde få ha en fortsatt trevnad. Kommentar: Se sammanfattningen under rubrikerna Trafik och Bebyggelse. En förändrad utformning av Biskopsgatan med enkelsidig parkering kommer ge den en lugnare karaktär. Anette Karlsson och Thomas Hellberg (Svalan 6) Kommunen har en lovvärd grön satsning med grönstrukturplanen som tagits med bred politisk majoritet. Nu åsidosätter man den i stort sett helt. I grönstrukturplanen står det uttryckligen att Monte Cavalloparken ska bevaras som den grönyta som finns i detta annars avskurna område i Kalmar (s 24). Den lilla grönyta som beskriv i detaljplanen uppfyller inte till närmelsevis samma krav. Dessutom att ta ner en uppvuxen (sedan över 100 år) park med för staden unika träd är ju ett kulturellt övertramp. Vi ifrågasätter också tillfartsvägen till parkeringsgaraget som är tänkt att gå via den lilla befintliga vägen/parkeringen som är till övriga hus på fastigheten. Vi tycker att man måste hitta alternativa lösningar. Om man ändå vidhåller denna tillfart så behöver fastighetsägaren sätta upp bullerplank mot vår tomt. Vi anser också att den fastställda höjden på husen inte harmoniserar med övriga stadsbilden. Där finns ett 7 våningshus mitt emot på andra sidan norra vägen, som idag är områdets högsta hus, vars höjd man inte bör avvika så drastiskt ifrån vad gäller punkthuset i hörnet. Om man nu trots allt bygger i parken så bör dessa hus inte bli högre än de trevåningshus som finns närmast. Husen i väster från oss på lilla parkeringen bör inte heller överstiga de 3 våningshus som blir grannar. Om man trots allt kommer att godkänna detaljplanen så har vi velat ha möjlighet att avstycka och uppföra en byggnad (byggyta 160m2 i 2 plan) på vår tomt förutom ett garage. Varför ska man få bygga 12 våningshus på ena sidan staketet och inte alls på andra? Vi vill också att Q märkningen av vår fastighet upphävs så vi kan riva och använda platsen för befintligt garage till nybyggnation/avstyckning. Vi anser också att Q märkning av vårt boningshus för med sig för stora begränsningar.

22 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) Här vill vi också få inskrivet möjlighet att använda delar av/hela fastigheten till annat än bostäder tex läkarmottagning eller kontor. Om vår tomt ska delvis bli tomtmark så är kravet att det enbart sker på frivillig basis. Höjderna på husen i detaljplanen medför en allt för stor insyn, förutom nedsatt ljusinsläpp på vår fastighet ffa 7 våningshuset i parken. Vinterhalvåret kommer inte ljuset att nå ner på vår fastighet. Insynen blir också total och därmed oacceptabel. Vi föreslår 3 våningshus om man nu godkänner att bygga i parken. Husen fram till nuvarande stenmur kan vi acceptera en något högre byggnation 4 vån. Kommentar: Se sammanfattningen under Bebyggelse och Natur- och kulturvärden. Många av synpunkterna rör sådant som inte längre ingår i planområdet. Barbro Johnsson Ang. "oattraktiv'' detaljplan för kv Svalan m flera fastigheter Som boende på Norrgårdsgatan 10 har jag tagit del av innehållet i den ovan nämnda detaljplanen då den påverkar boendemiljön på ett för mig synnerligen negativt sätt. Den innehåller motsägelser, värderingar och önsketänkande snarare än förankring i verkligheten. Den är skriven av någon eller några som inte känner området och dess karaktär i detalj från insidan. Det speglar snarare någons vision. Bakgrund Husen i området mellan Norra vägen och östra delen av Norrgårdsgatan är till stora delar byggda mellan 1930 talen och 1950-talen. Det är i allmänhet 2-3 våningshus. Det är enligt min åsikt färdigplanerat av duktiga arkitekter för decennier sedan som tycks ha brytt sig om människors boendemiljö när de ritade husen, kanske som ett led i folkhemstanken med drömmen om det goda livet som ett bärande inslag och där standarden på boendet för folket (alla inte bara några) även spelade roll för de styrande. Vad har hänt med dessa tankar i det socialdemokratiskt dominerade Kalmar? Vad har hänt med ideologin? (För att citera Tage Danielsson: Vad blev ni av ljuva drömmar och en rimligare jord...?) För oss 800 (sid 21) som enligt era beräkningar bor på berört område behövs definitivt inte någon förtätning av bebyggelsen upp till de av er planerade 1000 boende (sid 21). Det räcker som det är och blir över. Alla kan inte bo centralt. Jag förstår att det behövs byggas nya bostäder. Dock inte i ett färdigplanerat område. Höghus kan byggas på områden som inte tidigare varit bebyggda. Det vilar en desperation över sådana tankar. Att få in så många människor som möjligt på så liten yta som möjligt, vilket påminner om den franska kulturteoretikern Pierre Bourdieus teorier om kampen om makten på fältet, där de som har makten (kommunen) sätter sig på folket (de

23 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) dominerade) (Bourdieu 1992). Det är. så långt ifrån demokrati man kan komma. Motiveringen från Er sida är att förtäta bebyggelsen, göra Erik Dahlbergs väg till en stadsgata och möjliggöra skapandet av "attraktiva offentliga rum"? (sid 2) samt "identitetsskapande offentligt rum" (sid 4). Vad menar ni? Vem definierar vad som är attraktivt? Begreppet identitet för mig som etnolog är knutet till människor som bärare av olika identiteter. Erik Dahlbergsväg är redan en stadsgata för mig.problemet är kanske att vi ser olika på vad definitionen av en stadsgata är. (Jag upplever inte att jag bor på landet). Vad det innebär för Er framgår inte. Att förstöra befintliga gröna ytor bidrar inte till att vidmakthålla ett s.k. "attraktivt offentligt rum" vad det nu innebär. Natur och kulturmiljö Hur många kvadratmeter parkyta/lägenhet anser kommunen är rimlig? Ni motsäger Er själva när grönstrukturplanen {sid 4) bedömer parkytan vid korsningen Erik Dahlbergsväg och Norra vägen som "särskilt betydelsefull" samtidigt som ni tar bort den genom föreslagen nybyggnation (sid 16} av ett 12 våningshus i hörnet Norra vägen/erik Dahlbergsväg och 5 våningar höga lamellhus därtill, inalles skall1751ägenheter skapas (sid 15). Monte Cavallo med dess "fina trädgård" {sid 4) {värdering) har ett högt kulturhistoriskt värde (sid 5). l den rapport som Liselott Jumme har tagit fram betonas vikten av Monte Cavallos fristående läge och parkkaraktären som ni själva hänvisar till (sid 6). Upplevelsen av Monte Cavallos med dess kulturhistoriska värde såsom det är idag kommer att försvinna helt bredvid de nya husen enligt Er plan (sid 16). l detaljplanen står att: "Parken är ett mycket viktigt element för att väga upp den ökade tätheten med ett grönt element..." (sid 15). Att de boende skall få tillgång till parken kompenserar inte på långa vägar förlusten av parkytan i korsningen av Norra Vägen /Erik Dahlbergs väg. Det är ont om parkyta redan nu med den förtätning som skett. Att kombinera en tät stadskärnekaraktär och ta tillvara områdets kulturhistoria går dåligt ihop (sid 15). Därutöver planerar Ni att ta bort grönområdet mellan Monte Cavallo och kv Ripan och bygga ett 6-8 våningar högt hus där (sid 15). Detta hus kommer att kasta långa skuggor över Norrgårdsgatan vintertid. Det blir som ni själva konstaterar "en kraftig kontrast ur statsbildssynpunkt" (sid 21}. Ändå driver ni ärendet vidare! Det vill vi inte ha. Det vore klokare att utvidga Monte Cavallos park åt vänster, där det idag "finns en yta med parkeringsplats, gångstråk och överblivna? gräsmattor (sid 5) och göra det mer parklikt samt stoppa planerna på ett höghus. Vad vi behöver är mer parkyta inte mindre. Kalmar är inte Stockholm, Göteborg, Malmö eller som ni kanske önskar Paris eller New York.

24 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) I den hörnlägenhet vi bor på Norrgårdsgatan upplever vi oss redan som djur i bur med insyn. Vi har dessutom vår öppna balkong mot den starkt trafikerade Norrgårdsgatan. Jag har inte lust att bli betittad vare sig när jag solar eller äter på balkongen av människor från ett tredje håll. Det finns inte någon lugn vrå någonstans för oss, vilket vi har rätt att kräva. När Ni planerar nya boenden i befintlig miljö borde Ni ha ett ansvar även för oss som redan bor i området. Gatumiljö Enligt detaljplanen vill ni lägga entreer till de nybygga husen längs med Erik Dahlbergs väg, om än sekundära. Det stämmer illa med att det är en gata som enligt Era egna beräkningar redan har dålig luftkvalitet. {Vill ni att människor skall få kroniska luftvägssjukdomar?). Dessutom skriver ni att det är svårt att angöra utfart både mot Norra vägen och Erik Dahlbergs väg utan att de skall orienteras mot de mindre omgivande gatorna som redan är hårt belastade trafikmässigt sett. Ni preciserar inte heller hur ni tänker er att mötet Biskopsgatan och Norrgårdsgatan skall se ut. Dessa båda gator har parkering på båda sidor. Biskopsgatan är en utfart för oss som bor på Norrgårdsgatan. Parkering Efter det att Glebe byggde ett soprum längs med Norrgårdsgatan 10 har flera parkeringsplatser försvunnit, då det finns en skylt uppsatt på byggnaden att det är parkeringsförbud på ett 20-tal meter, troligtvis för att sophämtningen skall fungera. Med långtidsparkeringens borttagande (14 platser) mellan Monte Cavallo och kv Ripan blir befintliga parkeringsproblem värre. Det stämmer inte som ni skriver att det i västra Norrgårdsgärdet som helhet finns en delledig kapacitet för parkering. När gjordes parkeringsräkningen som ni hänvisar till (sid 23)? Ni skriver också att de flesta fastigheterna har egna parkeringar. Det är inte heller sant. Riksbyggen har tagit egen mark i anspråk för att förbättra parkeringssituationen för sina boenden, men det har inte hjälpt särskilt mycket. Vare sig för dem eller oss andra. Den parkeringsnorm som Ni hänvisar till på sid 24 stämmer inte heller för de boende på Norrgårdsgatan 10. Huset innehåller 2 trerumslägenheter, 2 tvårumslägenheter och 4 enrumslägenheter, där finns 8 bilar (t o m kanske fler). Försök hitta en plats på Norrgårdsgatan att parkera en bil efter klockan 18 om ni kan. Sociala konsekvenser Den förtätning som redan har skett (bl. a. i Oxhagen med byggandet av studentbostäder) har bidragit till en ökad vandalisering av parkerade bilar

25 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) på Norrgårdsgatan de senare åren av människor som nattetid är på väg hem till sina bostäder. Grannen under oss har fått lämna in sin bil på verkstad vid ett flertal tillfällen i år. Det som hände sist var att någon hoppade på hans bil. Sammantaget instämmer jag inte med ert konstaterande att det inte krävs någon Miljökonsekvensutredning innan nybyggnation sker. Det är precis vad det gör eftersom det är en så omfattande förändring i befintlig miljö. Jag kräver en. Den skall ta hänsyn både till hur situationen ser ut idag för oss som bor i området och hur den kommer att bli med era planer. Enligt detaljplanen ökar förtätningen av stadskärnan mängden människor som har del av stadskärnans faciliteter? och bidrar till dess stadsliv på ett för mig negativt sätt. Är det så ni vill ha det? Det vill inte jag. Kommentar: Se sammanfattningen. Grundprincipen när det gäller parkering är att denna ska anordnas på egen fastighet, vilket gäller både nya och befintliga bostadsfastigheter. I äldre områden har bilinnehavet förändrats jämfört med när stadsdelen byggdes vilket leder till trängsel på gatorna. En del kan också välja gatuparkering av kostnadsskäl. Kommunen ser dock inte att den i centrala staden har ett ansvar att tillhandahålla den typ av långtidsparkering som finns i korsningen Biskopsgatan och Norrgårdsgatan. Parkeringsmätning är gjordes dag- och kvällstid i maj Kommunen förnekar inte att det ofta finns intressekonflikter i samhällsplanering. Att redogöra för dem är inte att motsäga sig själv, utan en planbeskrivning bör innehålla både för- och nackdelar med ett visst utvecklingsförslag. Kommunen måste i sin planering väga in intresset av att människor kan få en bostad överhuvudtaget, och utifrån det beakta boendekvaliteter för både befintliga och framtida boende. Åke och Inger Nilsson (Svanen 17 och 19), yttrande bifogas: Vi har tagit del av planbeskrivning och tillhörande plankarta och illustrationsplan förslaget. Vi deltog även i informationsmötet på Lars Kaggskolan. Föreslaget innebär att höga byggnader uppförs på område som dels är ett grönområde enl. gällande plan och dels på del av Monte Cavallotomten. Vi vill inte att detta grönområde skall förstöras på detta sätt. Monte Cavallo med sin trädgård är också idag ett grönområde och har ett stort kulturvärde. Hur Monte Cavallotomten ska kompensera att grönytan enl gällande stadsplan tas bort är obegripligt och inte rimligt. Föreslagna höga byggnader och de bilinfarter och utfarter mot Biskopsgatan kommer att beröra den vackraste delen av trädgården med följd att denna oas tappar mycket av sin charm. Trädgården kommer även att under stora delar av dagen att ligga i skugga från dessa byggkolosser som ni nu planerar. Svalan 19 och 9 kommer belastas och störas av in- och utfartstrafik.

26 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) I grönstrukturplanen betonas att denna grönyta är viktig för området. Ni ska förstöra grönområdet och att dessutom göra Monte Cavallo mindre attraktivt. Att påstå att man miljömässigt kan ersätta grönområdet med den nu befintliga grönytan Monte Cavallo som görs i beskrivningen kan inte en ärlig stadsplanerare stå för. Motivet att göra Erik Dahlbergs väg till en"stadsgata" och att det måste byggas bostäder i denna utformning just här är inte något fullgott skäl. Även det västra punkthuset motiverar ni med att Monte Cavallo finns att utnyttja. En blivande bostadsrättsförening för huset skall nyttja Monte Cavallo för gemensamhetslokal. Området Norrgårdsgärdet behöver ha kvar de få grönytor som finns! Den byggnad 6-8 våningar som planeras på grönområdet mellan Monte Cavallo och kv Ripan kommer att skugga husen och trädgårdarna i delar av Kv Ripan, stor del av kv Svanen, kv Svalan, Norrgårdsgatan och Biskopsgatan. Säkerligen påverkar detta fastighetsvärdena negativt. Ni skriver att placera ett punkthus här bidrar till att avsluta gaturummet för Norrgårdsgatan och Biskopsgatan på ett bra sätt. Vi anser att detta istället förfular, avskärmar och döljer området. Vi vill ha kvar denna vy som finns mot söder. Området kommer att utestängas från ljus och den öppna vyn som vi har idag. Absolut inget höghus i detta läge Det nämnda gaturummet kan inom ramen för gällande stadsplan kan på ett trevligare sätt genom att ta bort den onödiga vändplanen och göra en ordentlig gång- och cykelväg- kanske även knyta ihop detta grönområde Monte Cavallo. I samband med en sådan åtgärd kan man fånga upp trafikföringen från Erik Dahlbergs väg över Biskopsgatan mot Norra vägen. Trafikutformning och parkering på Biskopsgatan måste ändå snarast åtgärdas. Parkeringssituationen på Biskopsgatan påverkas ochså mycket av verksamheterna i "Röda ugglan". Parkeringssituationen på Norrgårdsgatan lider vi inte personligen av p g a att vi ordnat parkeringsmöjligheten på egen fastighet, men vi ser dagligen hur felparkeringar förekommer för att det inte finns platser att ställa bilarna på. Detta naturligtvis att förvärras av det nya behov som förslaget medför. Ni minskade ner det grönområde vid Lagmansgatan -för "Wollinska"-, som innehöll en bollplan som även ungdomar från vårt område ofta använde. Bollplaner i bostadsområden behövs för att ge Kalmars pojkar och flickor möjlighet till spontana aktiviteter. Bygg inte höghus i ett väl- och färdigplanerat område. Inte ens med motiveringen att göra Erik Dahlbergs väg till en " stadsgata". Innebär stadsgata det att om man skymmer ett vackert och välplanerat område med höga hus är det en stadsgata?

27 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) Höghuset som planeras på grönområdet vid korsningen Norra vägen och Erik Dahlbergs väg har placerats så att det måste vara svårt att få möjlighet till några bra lägen för uteplatser eller balkonger för de boende. Balkonger mot Erik Dahlbergs väg är olämpligt med hänsyn till alla avgaser vid korsningen. Uteplatser eller balkonger mot norr är inget bra alternativ. Miljonprogrammet på sextio- och sjuttiotalet innebar ju att politikerna i Sverige så snabbt som möjligt skulle bygga bort bostadsbristen. Stadsplanerama fick inte tid att planera på rätt sätt för bl a miljön. Detta drabbade oss även i Kalmar. Låt oss inte nu få ett 2010-talssyndrom i Kalmar som innebär att man måste tillskapa en stadsgata kantad med höghus utan att ta hänsyn till miljön, för att politikerna snabbt vill komma tillrätta med bostadsbristen. Höghus kan säkert få att passa in i Oxhagen, - Rifafastigheten - ett ännu ej färdigplanerat område som kan planeras för högbebyggelse. Ett grönområde med bollplan närmast Arlatomten. När vi nu satt oss in i förslaget och kan se konsekvenserna för de boende i området ser vi det som självklart att ni innan ni driver det vidare genomför en fullständig miljökonsekvensbeskrivning. Planhandligama genomsyras av känslan att det är ett hastverk av handläggarna. Förslaget visar inte alls den känsla för Kalmar som stadsplanerarna under ledning av stadsarkitekterna Liedström, Carlgren, Fred Olson m. fl på sin tid formade och vårdade Kalmar. Även politikerna i samhällsbyggnadsnämnden har ett ansvar att vägleda och ge handläggarna information om vad Kalmars invånare vill bevara och hur de vill bo. Beställaren ska inte tillåtas att ta fram bostäder till vilket pris som helst för de boende. Ett exempel i planbeskrivningen att lokal kunskap hos handläggarna och av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden saknas, är att i handlingama placeras den av både kalmarbor och kalmariter så välkända Spännarebacken på helt fel plats både kart- och textmässigt. Sammanfattning. Bygg inte höghus i detta olämpliga läge. Bevara våra grönområden. Försämra inte parkeringssituationen ytterligare Vi kräver en miljökonsekvensbeskrivning innan ni fortsätter planarbetet. Kommentar: Se sammanfattningen under Bebyggelse, Trafik och Natur- och kulturvärden. I yttrandet hänvisas till utfarten på Svalan 19 och 9, möjligtvis avses Svanen 17 och 19. Svalan 9 som nämns i yttrandet finns inte längre som fastighet.

28 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) Dessa utfarter mot Norrgårdsgatan bedömer inte kommunen kommer att påverkas i någon större omfattning, trafikökningen på Norrgårdsgatan av exploateringen blir marginell, främst är det de knappt 30 lägenheterna i sydväst som kan antas använda Norrgårdsgatan. Om Svalan 19 avses så är dess funktionalitet en angelägenhet för fastighsägaren inne på den egna fastigheten. En del av synpunkterna rör sådant som inte längre ingår i planområdet. Planbeskrivningen är rättad vad gäller Spännarebackens lokalisering. Riksbyggen Kalmarhus nr 14, yttrande bifogas: Inledningsvis tycker vi att kommunens stora satsning på byggandet av bostäder de närmaste åren är mycket positivt. Vår förening som omfattar 9 hus och 252 lägenheter ligger väster om planområdet. Husen är tre våningar höga liksom övrig bostadsbebyggelse inom berörda kvarter, men även lägre hushöjder förekommer. Vi anser att man inte tagit miljö- och kulturmässiga hänsyn avseende förslaget att bygga två hus, med höjden 6 resp. 8 våningar i planområdets västra del. Vårt närmaste hus, Norrgårdsgatan 1-3, hamnar på endast 26 m avstånd alt. 16 m från närmast planerat höghus. Även kulturhuset Monte Cavallo och huset på Svanen 3 hamnar på liknande avstånd. Härmed förorsakas även en alltför kraftig kontrast ur stadsbildssynpunkt Förutom skuggbildning blir även den visuella påverka oacceptabel inte bara för boende i vårt närmaste hus utan även för vissa övriga inom kv Ripan. Vidare anser vi att de nya höghusens egna "tomt- och uppehållsområden" blir alltför små. När det gäller parkeringssituationen inom Norrgårdsgärdets västra del, kan vi konstatera att den redan nu är mycket ansträngd. Vi har i ett tidigare planeringsskede tillfrågats om RB K-hus14 har tillgängliga parkeringsytor för planerad bebyggelse. På nytt får vi meddela att de parkeringsplatser som finns inom Ripan 1 och 2 behövs för vårt interna behov. Med hänvisning till ovanstående kan vi inte godkänna planförslagets utformning i dess västra del. För övrigt ifrågasätts den boendekvalitet som uppnås genom att i dagens läge placera bostadshus i omedelbar närhet av en trafikled som är belastad med fordon/dygn. Kommentar: Se sammanfattningen under Bebyggelse, Trafik och Natur- och kulturvärden. Påverkan på kv Ripan bedömer kommunen som liten i förhållande till värdet av att skapa nya bostäder. Det nya punkthuset hamnar sydöst om befintlig bebyggelse i kvarteret Ripan och har en marginell skymmande effekt för fönsterutsikt. Den sida av huset närmast till ny

29 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) bebyggelse har främst köks- och sovrumsfönster utöver trapphusen åt det hållet, balkonger är orienterade åt sydväst och påverkas inte av ny bebyggelse. Den nya exploateringen har små egna uppehållsområden, men istället har kommunen prioriterat att skapa en allmän park vilket kan ersätta en del av det egna behovet av gårdsmiljö, och dessutom kan vara en kvalitet för övriga boende och verksamma i stadsdelen. Kommunala nämnder, förvaltningar och bolag Kalmar brandkårs yttrande bifogas: Åtkomlighet för räddningstjänsten: 1. För att underlätta släckangrepp och minimera insatstiden bör räddningsfordon komma så nära byggnadernas entreer att man inte behöver dra slang och transportera material mer än 50 meter. 2. Räddningsväg ska anordnas om det befintliga gatunätet inte ger tillräcklig åtkomlighet för räddningsinsats eller för utrymning med räddnings tjänstens stegutrustning. En räddningsväg: a. Ska ha en fri höjd på minst 4 meter b. Ska ha bärighet motsvarande angränsande vägnät eller tåla ett axeltryck av 100 kn c. Bör vara försedd med ett hårdgjort ytlager av grus, asfalt eller motsvarande. Hårdgjorda gräsmattor rekommenderas inte. d. Ska ha en körbanebredd på minst 3 meter på raksträckor e. Ska ha en längslutning på max 8 %, tvärfall 2 % och vertikalradien (konkav eller konvex) minst 50 meter. f. Ska ha en inre radie i kurvor på minst 7 meter och det bör finnas sådan breddökning och hinderfritt sidaområde före, genom och efter kurvan så att stegfordon kan framföras. g. Ska markeras med standardiserad skylt h. Ska underhållas och snöröjas. Exempel på underhåll är skötsel av träd som kan hindra stegresning. i. Bör ha angöringen i anslutning till byggnadens adress 3. För de utrymmen där alternativ utrymningsväg utgörs av fönster med hjälp av räddningstjänsten och där avståndet mellan mark och fönsterkarm överstiger 11 m krävs maskinstege. I dessa fall ska uppställningsplats för stegfordon anordnas enligt nedan: En uppställningsplats för stegfordon: a. Ska inte luta mer än 8,5 % i någon riktning b. Ska ha samma bärighet som räddningsväg c. Ska vara förlagd utanför ytterkant av balkonger som ska kunna nås med maskinstege, dock högst 9 meter från husväggen.

30 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) d. Ska vara minst 5 meter bred och 12 meter lång e. Underhållas och snöröjas på samma sätt som räddningsvägen 4. Observera att det i de allmänna råden till BBR 5:323 anges att möjligheten till utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänst endast bör användas i byggnader där fönsteröppningens underkant ligger högst 23 meter över mark. Detta bör beaktas i planarbetet för att i ett tidigt skede planera för säker utrymning. Brandposter: 5. Brandpostnätet ska uppfylla gällande normer. Kommentar: Noteras. Ledningsdragande verk, andra företag och myndigheter Skanova Skanova har flera markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet, se bifogad karta Skanova ser att vi i ett tidigt skede medverkar inför eventuellt kommande detaljplanarbete, det vill säga när detaljplanarbete påbörjas för att få med befintliga ledningar i kommunens planeringsunderlag. På så sätt kan risken för oförutsedda hinder och kostnader i planeringen som berör Skanovas nät undvikas eller minimeras. Det underlättar även för en smidigare och snabbare detaljplaneprocess. Omfattande konsekvenser för telenätet beskrivs i planhandlingarna. Avtal om ledningsflytt/-ombyggnad som exploatör/annan part ska bekosta, ska utarbetas innan detaljplanen antas. Beräknad kostnad för flytt av befintligt kabelstråk beräknas till ca: sek Om så önskas kan ledningarna skickas digitalt i dwg-format för att infogas på planeringsunderlaget. Kontakta Kommentar: Noteras, beskrivningen av planens genomförande kompletteras med dessa uppgifter. Polismyndigheten har inget att erinra mot den föreslagna detaljplanen, men vill särskilt poängtera vikten av det brottsförebyggande arbetet genom bland annat belysningsarrangemang. Vidare ser polismyndigheten positivt på de åtgärder som syftar till att sänka hastigheten på Erik Dahlbergs väg som idag kan upplevas som riskfylld för korsande oskyddade trafikanter. Kommentar: Noteras.

31 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) KSRR har tagit del av förslag på detaljplan för kv. Svalan m.fl. Förslaget innehåller inte tillräckligt med uppgifter för att vi skall kunna avgöra om vi kommer att kunna angöra och komma fram med våra fordon till miljörum för avfall. I planen framgår inte var avfallsutrymmena är placerade eller om det finns gårdsgator med vändmöjlighet. KSRR förrutsätter att i den framtida planeringen följer man KSRR:s Råd och rekommendationer som bifogas. Enligt samtal med Emil Stille skulle kontakt tas med KSRR för att vi tillsammans skall hitta en bra lösning inom avfallsområdet för detaljplanerat område Kommentar: Noteras, planbeskrivningen kompletteras med en illustration om avfallshanteringens principer. Kalmar Energi På detaljplanen för kv. Svalan m.fl. fastigheter finns två ledningsgravar i sydöstra hörnet av kvarteret samt två ledningsgravar i sydvästra hörnet dokumenterade. Vad jag kan se finns det ingen symbol under Grundkartans beteckningar som förklarar att det är elkablar. Har ni uppmärksammat att det är elkablar som ligger i de ledningsgravarna? Det är flera högspänningskablar som går genom området i det sydöstra hörnet. Dessa kablar kan inte ligga kvar eftersom det ska byggas nya hus där enligt planen. Vår bedömning är att kablarna inte kan flyttas ut i trottoaren utan att skarvas. De här högspänningskablarna försörjer delar av centrala Kalmar. För att minimera risker för att alla kablarna skadas samtidigt t.ex. vid schakt, behöver de ligga i en bredare schakt, eller två separata, som idag. Det ställer krav på val av nytt läge. Beroende på att vi inte vet hur långt ut i trottoaren man gräver vid uppförande av de nya husen, går det inte att säga vilken sträcka vi behöver gräva för att lägga nya kablar. Därför är kostnaderna för att lägga ner nya kablar svåra att bedöma i dagsläget. I det sydvästra hörnet ligger två lågspänningskablar i olika ledningsgravar. De måste också flyttas till nytt läge.

32 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) För att kunna planera och genomföra flytt av kablar måste vi få veta det i mycket god tid. Eventuell flytt av ledningar bekostas av beställaren. Kommentar: Noteras, beskrivningen av planens genomförande kompletteras med detta. Några av ledningarna behöver flyttas, andra ligger inte längre inom planområdet. En särskild ledningsägarträff har hållits för underlätta ett gott genomförande av planen. Trafikverket Trafikverket har mottagit rubricerad detaljplan för samråd. Fastigheten ligger utmed kommunala gator och berör inte Trafikverkets vägar eller anläggningar. Trafikverket har därmed inget att erinra. Kommentar: Noteras. Intresseorganisationer och övriga Kalmar City, Björn Kalmar City har för avsikt att införliva dessa områden i det som idag i allmänhet omnämns City. Kommentar: Noteras, se sammanfattningen under Bebyggelse. Hyresgästföreningen i Kalmar-Torsås-Öland saknar i förslaget till detaljplan för kv Svalan m fl fastigheter en tydlig uttalad vilja från kommunen vad gäller andelen/antalet hyreslägenheter i aktuellt område. Vi vill också uttala vår oro för begränsat ljusinsläpp i vissa av bostäderna. Kommentar: Noteras. Eftersom upplåtelseform inte kan regleras i detaljplan så kan det vara missvisande att i planbeskrivningen skriva något om detta. Det företag som har markreservation på sydöstra kvarteret avser att bygga mer än hundra hyreslägenheter. Ljusinsläpp i lägenheter får studeras vidare i bygglovsskedet då den detaljerade utformningen av husen avgörs. Kalmar läns museum har följande synpunkter: Planen syftar till att möjliggöra en förtätning längs med Erik Dahlbergs väg som ges en stadsgatukaraktär, samtidigt som en offentligt park skapas kring Monte Cavallo som tar tillvara platsens kulturhistoriska värden. Förslaget ger ett genomarbetat intryck och har en tydlig riktlinje.

33 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) Inför arbetet har de kulturhistoriska värdena i områdets undersökts och beskrivits, dels genom en separat antikvarisk förundersökning för Monte Cavallo, dels en kulturhistorisk utredning för hela planområdets utbredning, båda framtagna av Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten. Kalmar läns museum noterar och uppskattar ambitionen att bevara parkkaraktären och tillgängliggöra parken närmast kring Monte Cavallo, att kopplingen återupplivas mellan parken och Norra vägen i ett parkstråk som markerar den gamla Spännarebacken och att stenmuren i gräns till Svalan 6 och 20 värnas. Allt detta bidrar till möjliga upplevelser av områdets kulturhistoria. Kalmar läns museum ser det också som mycket positivt att kulturhistoriskt värdefulla byggnader värnas i förslaget. Vi vill dock komma med ett par förslag till tydliggörande justeringar i planbestämmelsen. Gällande beteckningen q2. Föreslår ändring från Byggnaden får inte rivas eller förvanskas exteriört eller interiört i delar av byggnad (se planbeskrivning under Natur- och kulturmiljö). till Byggnaden får inte rivas eller förvanskas exteriört eller interiört (se planbeskrivning under Natur- och kulturmiljö). För särskilt värdefulla byggnader gäller förvanskningsförbudet generellt både interiört och exteriört (PBL 8 kap 13). Den förhöjda lovplikten genom beteckningen a1 tydliggör på ett bra sätt vad som gäller. Gällande förhöjd lovplikt a2. Föreslår att denna beteckning gällande förhöjd lovplikt för förändring av fasadutformning och exteriör färgsättning även sätts på Svalan 20 (Monte Cavallo). Beteckningen har redan givits på Svalan 6 och Svanen 3, vilket är positivt. Vidare vill vi påtala att parkens kulturhistoriska värden bör värnas tydligt genom planbestämmelser. I planhandlingen beskrivs värdena men ingen skydd ges i planbestämmelserna. Vi föreslår att den tidigare utförda trädinventeringen (från 2008) kompletteras med en beskrivning av anläggningar såsom grindar, stenläggningar e t c och karta över parkens struktur samt att en enkel skötselplan tas fram för parkens vegetation och anläggningar. Möjligen kan då en planbestämmelse upprättas med hänvisning till denna skötselplan. Att Monte Cavallo-villan får en fungerade funktion i framtiden är givetvis viktigt. Planförslaget möjliggör en avstyckning av villan med ett mindre markområde. Kalmar läns museum föreslår att planbestämmelse tillskapas som anger att markområdet inte får omgärdas, utan att villan även efter en avstyckning upplevs som hus i park. Kalmar läns museum noterar att Monte Cavallos friliggande och öppna läge, vilket lyfts fram som bevarandevärt kulturhistoriskt karaktärsdrag, kommer att påverkas negativt om föreslagna detaljplan kommer till fullt utförande. Framförallt gäller påverkan de höga och stora byggnader som möjliggörs på ytan väster om Monte Cavallo. I behovsbedömningen som tillhör detaljplanen lyfts denna konsekvens tydligt fram som en eftergift som krävs om detaljplanens intentioner om en starkare karaktär av stadskärna och innerstad ska kunna uppnås. Kalmar läns museum ser det som positivt att problematik av detta slag, där olika intressen bryts mot varandra, lyfts fram under planprocessen, vilket görs i förslaget. Ur kulturhistorisk synvinkel vore det

34 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) gynnsamt med minskad byggrätt och/eller ändrad placering av planerad byggnation på denna yta. Kommentar: Monte Cavallo med angränsande utemiljö kompletteras med bestämmelser om förhöjd lovplikt. Kommunen står fast vid avgränsningen av förvanskningsskyddet, utifrån att ett bevarande av byggnaden förutsätter ett användande och förnyande för nya syften. Det underlättar vidare projektering och lovprövning att redan i planskedet redovisa hur kommunen ser på de kulturhistoriska värdena. En bestämmelse om att trädgården har kulturhistoriska värden kompletteras inom delar av planområdet, vilket får konsekvenser för tomtavgränsning och möjlighet att uppföra komplementbostadshus. Se i övrigt sammanfattningen under Bebyggelse och Natur- och kulturvärden. Planbeskrivning är kompletterad med uppgifter om parkens utformning. Riksbyggen Sydost AB har tagit del av kommunens förslag till detaljplan för rubricerade fastigheter och har följande synpunkter: I planförslaget gällande den västra delen väster om Monte Calallo är det i illustrationsplanen angivet högst sex våningar i den norra delen av byggrätten. I förslaget till detaljplan anges tillåten högsta höjd. Denna i sig rymmer sju våningar. Vi har under arbetets gång dessutom poängterat att vi behöver bygga sju våningar för att kunna få ekonomi i fastigheten. Det är dessutom så att det i förslaget till detaljplan anges tillåten höjd som i sig rymmer sju våningar. Vi vill att våningsbeteckningarna i illustrationsplanen stryks. Det räcker med den begränsning i höjd som anges som högsta tillåtna byggnadshöjd i detaljplanen. Kommentar: Noteras. Bestämmelse om våningsantal är borttagen. Höjdbestämmelsen medger en indragen våning från gatan, men kommunen kan inte acceptera en sjunde våning i gatufasad mot Norrgårdsgatan. Höjdnivåer har angetts med viss marginal i samrådsskedet, men preciseras efter att vidare förprojektering görs. Följande har accepterat planförslaget skriftligt: Försvarsmakten, Kalmar vatten AB och Villaägarna i Kalmarbygden Följande sakägare och likställda har inte fått sina synpunkter tillgodosedda: Sverker Persson (Svanen 3) Monica Edman, Norrgårdsgatan 10 A Anette Karlsson och Thomas Hellberg (Svalan 6)

35 Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse (24) Barbro Johnsson, Norrgårdsgatan 10 Åke och Inger Nilsson (Svanen 17 och 19) Riksbyggen Kalmarhus nr 14 (Ripan 1) Kontroll av SAKÄGARE???? Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen som kommunens och beslutar att ställa ut det reviderade planförslaget på granskning.

36

37 Handläggare Datum Ärendebeteckning Josefin Bergquist Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om nytt övergångsställe vid busstationens västra utfart vid Tullslätten/Slottsvägen KS 2015/ Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om ett övergångsställe vid busstationens västra utfart mot Slottsvägen/Tullslätten. Bakgrund Moderaterna föreslår i en motion att ett övergångställe ska målas och skyltas upp vid busstationens västra utfart mot Slottsvägen/Tullslätten. Precis som motionen beskriver så handlar det om trafiksäkerhet. Att anlägga ett övergångsställe är en framkomlighetsåtgärd. Det sker fler olyckor på ett övergångsställe än på annan likvärdig plats utan övergångsställe. Trafikgruppen (en arbetsgrupp med tjänstemän från samhällsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen) känner till situationen på den utpekade platsen och har sedan tidigare samrått i frågan och kommit fram till att det ska vara väjningsplikt för gående och cyklister gentemot bussarna. Målning och skyltning till gång- och cykelvägen är beställt. Park- och infrastrukturenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

38 Datum (2) Eftersom infarten ligger där det är ganska trångt om utrymme, anser vi att det föreligger en risk att gående och cyklister stoppar upp insvängande bussar som i sin tur kan hindra andra fordon att ta sig fram. Genom att ge gående och cyklister väjningsplikt minskas risken för köbildning både upp mot cirkulationen och över järnvägsspåren. Josefin Bergquist Trafikplanerare

39

40 Handläggare Datum Ärendebeteckning Malin Persson Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Vadstena 1:116 Fastighetens adress: Vadstena 935 Sökande: Dahlström, Kjell Göran M Fl Ärende: Nybyggnad av fritidshus Förslag till beslut Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 31 plan- och bygglagen. Bakgrund Ansökan gäller nybyggnad av ett mindre fritidshus som komplement till en äldre torpstuga på fastigheten. Den gamla stugan är svår att bygga till och sökanden vill därför hellre bygga ett nytt fristående hus. Den ansökta åtgärden har en byggnadsarea på 41,6 m 2. Fastigheten är på 1443 m 2 och är tydligt avgränsad av stenmurar. Området är inte detaljplanelagt. Samhällsbyggnadskontoret Bygglovenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

41 Datum (3) Fastigheten ligger inom riksintresse för bland annat naturvård och kulturmiljövård. Plan- och bygglagen (PBL) Enligt 9 kap. 2 1 pkt plan- och bygglagen krävs bygglov för nybyggnader. Enligt 9 kap. 31 plan- och bygglagen ska bygglov ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden 1. Inte strider med mot områdesbestämmelser, 2. Inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3, och 3. Uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1, 2 första stycket, 3, 6, 7, 9-11, 12 första stycket, 13, 17 och 18 (8 kap. 1-3, 6, 7, 9-13, 17 och 18 ) i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Planförutsättningar Fastigheten är belägen utanför planlagt område och ingår i sammanhållen bebyggelse. I fördjupad översiktsplan för Rockneby- och Skaggenäsområde står det: Revsudden. Fiske- och sommarstugesamhälle. Nuvarande bebyggelse i huvudsak tillkommen kring sekelskiftet och under första hälften av 1900-talet. Anor finns dock från äldre tider. Ett större järnåldersgravfält finns under bebyggelsen i södra delen av samhället. Bronsålderslämningar finns främst i norra delen av samhället. Vid förtätning måste stor hänsyn tas till befintlig miljö och samhällets karaktär. Vid förändring av befintlig bebyggelse ska åsens skyddsvärde beaktas. Vid förtätning ska reglering av källare och marnivåer ske. Täktverksamhet får ej förekomma. Vid markarbeten ska hänsyn tas till strandvallarna. Arkeologiska undersökningar kan komma att krävas vid förtätning och schaktningsarbeten. Detaljplan finns ej, men detaljplan eller områdebestämmelser kan komma att behövas om förtätning av bebyggelsen blir aktuell. Enligt planen för kommunens va-utbyggnad kan bebyggelse tillkomma först omkring Riksintressen Ligger inom område för riksintresse för obruten kust, 4 kap 3, riksintresseför högexploaterad kust, 4 kap 4, riksintresse för kulturmiljö, områdena Ryssby- Skäggenäs odlingslandskap, riksintresse för naturvård området framgår enligt FÖP område 32. Det som framgår från FÖP för det omfattade området där fastigheten Vadstena 1:116 ingår är följande: Varvet. Område för varvsverksamhet ca Även saltbruk på 1700-talet. Stora kultur- och naturvärden. Ny bebyggelse bör inte tillkomma. Möjligheterna att skydda området med bestämmelser om naturreservat bör undersökas. Kulturmiljövärden Området är av riksintresse för kulturmiljövården (områdeskod ). Av beskrivningen av riksintresset framgår att området har karaktär av fritidsområde sedan länge.

42 Datum (3) Yttranden Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig (enligt 9 kap. 25 plan- och bygglagen). Ägare av Vadstena 1:23, Vadstena 1:116 och Korsgården 1:3 har bedömts vara berörda. De berörda sakägarna har möjlighet att lämna in eventuella synpunkter till Samhällsbyggnadskontoret senast den Skäl till beslut Den ansökta åtgärden är ändamålsenlig och den tilltänkta placeringen på fastigheten är i dagens läge redan ianspråktagen. Åtgärden överensstämmer med områdesbestämmelser. Åtgärden uppfyller gällande krav i plan- och bygglagen, PBL. Vid bedömning av ärendet anser samhällsbyggnadsnämnden att föreslagen åtgärd uppfyller utformningskraven i 2 och 8 kapitlet plan- och bygglagen. Malin Persson Bygglovshandläggare

43

44

45 Handläggare Datum Ärendebeteckning Catrin Thörnvall Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Prästkragen 3 Fastighetens adress: Lillegårdsgatan 5 Sökande: Lewton, Per Ärende: Tillbyggnad av garage/förråd Förslag till beslut Bygglov avslås med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen eftersom åtgärden strider mot gällande detaljplan avseende tillåten byggnadsarea och avstånd till tomtgräns. Avvikelse bedöms inte som liten eller förenlig med planens syfte. Samhällsbyggnadskontoret Bygglovenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

46 Datum (3) Bakgrund Ansökan avser tillbyggnad av befintligt garage med en byggnadsarea på 15,75 m 2, vilket medför en total byggnadsarea på tomten på 190,75 m 2. Tillbyggnaden medför också att garaget hamnar 0,5 m från tomtgräns mot Prästkragen 2. Befintligt garage är placerad idag som närmast 3,0 m från tomtgränsen och är ca 44 m 2 stort. Plan- och bygglagen (PBL) Enligt 9 kap. 2 2 pkt plan- och bygglagen krävs bygglov för tillbyggnader. Enligt 9 kap. 30 plan- och bygglagen ska bygglov ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om 1. Den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser a) Överensstämmer med detaljplanen eller b) Avvikelser från detaljplanen med avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lagen eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen 2. Åtgärden inte strider mot detaljplanen, 3. Åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för en detaljplan börjar löpa, och 4. Åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 första stycket 1 och 5, 6 tredje stycket, 8 och 9 samt 8 kap. 1, 2 första stycket, 3, 6, 7, 9-11,12 första stycket, 13,17 och 18. Enligt övergångsbestämmelserna, 5 pkt, i plan- och bygglagen ska 39 byggnadsstadgan tillämpas som bestämmelse i detaljplanen. Planförutsättningar Fastigheten omfattas av detaljplan akt 0880K-I:68 (fastställd ). Bestämmelserna innebär bl.a. att fastigheten endast får användas till bostadsändamål där högsta tillåtna byggnadsarea är en femtedel av tomten area d.v.s. 144 m 2. Dessutom så gäller övergångsregel att byggnad ska placeras minst 4,5 m från tomtgränsen. Yttranden Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig (enligt 9 kap. 25 plan- och bygglagen). Ägare av Riddarsporren 14, Riddarsporren 28, Prästkragen 2, Prästkragen 4, Prästkragen 10 samt Prästkragen 11 har bedömts vara berörda. Berörda har till och med att inkomma med eventuella synpunkter på ansökan.

47 Datum (3) Skäl till beslut Åtgärden avviker från detaljplanen avseende högsta tillåtna byggnadsarea med 46,75 m 2 (32,5 %) samt att avståndet till tomtgräns endast blir 0,5 m mot tilllåtna 4,5 m. Största avvikelsen som tidigare beviljats av samhällsbyggnadsnämnden är på samma fastighet 2005 och då beviljades en byggnadsarea på 171 m 2. Dessa avvikelser tillsammans kan inte tolkas vara mindre eller förenliga med planens syfte. Catrin Thörnvall Byggnadsinspektör

48

49

50 Handläggare Datum Ärendebeteckning Mats Johansson Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Hagby S:13 Fastighetens adress: Prosits väg 40 Sökande: Andersson, Per Ärende: Tillbyggnad av garage Förslag till beslut Bygglov avslås med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen eftersom tillbyggnaden hamnar utanför den byggrätt som enligt gällande plan finns på tomten. Den överskjutande delen blir belägen på mark som enligt gällande plan har ändamålet friluftsbad. Samhällsbyggnadskontoret Bygglovenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

51 Datum (4) Bakgrund Ansökan avser tillbyggnad av befintligt garage med 24 m 2, som sedan tidigare är sammanbyggt med huvudbyggnaden. Plan- och bygglagen (PBL) Enligt 9 kap. 2 1 pkt plan- och bygglagen krävs bygglov för nybyggnader. Enligt 9 kap. 30 plan- och bygglagen ska bygglov ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om 1. Den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser a) Överensstämmer med detaljplanen eller b) Avvikelser från detaljplanen med avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lagen eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen 2. Åtgärden inte strider mot detaljplanen, 3. Åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för en detaljplan börjar löpa, och 4. Åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 första stycket 1 och 5, 6 tredje stycket, 8 och 9 samt 8 kap. 1, 2 första stycket, 3, 6, 7, 9-11,12 första stycket, 13,17 och 18. Planförutsättningar Fastigheten omfattas av byggnadsplan 08 HAG 209, upprättad Byggnadsplaneområdets användning med BF betecknat område får bebyggas endast med hus som uppförs fristående. Yttranden Ägare till fastigheterna Hagby 25:36, Hagby 25:33, Hagby 25:35, Hagby 25:31, Hagby 25:4, Hagby 25:34 och Hagby 25:32 har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig till och med Synpunkter har inkommit från fem fastighetsägare. Skäl till beslut Åtgärden avviker från byggnadsplanen avseende byggande utanför områdesgränsen. Tillbyggnaden hamnar på mark som enligt gällande plan har ändamålet friluftsbad. Avvikelsen kan inte tolkas som liten och därmed bör ansökan avslås. Mats Johansson Byggnadsinspektör

52 Datum (4)

53 Datum (4)

54 Handläggare Datum Ärendebeteckning Catrin Thörnvall Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Vänskapen 1 Fastighetens adress: Vänskapens väg 33 Namn (sökande): Kalmar kommun, Serviceförvaltningen Ärende: Olovlig åtgärd Förslag till beslut Med anledning av den bygglovspliktiga åtgärden som vidtagits (bygglovspliktigt enligt 9 kap. 2 1 pkt plan- och bygglagen, PBL) utan att startbesked har lämnats får samhällsbyggnadskontoret härmed, om inte rättelse (ta bort nybyggnaden) har skett före samhällsbyggnadsnämndens sammanträde , föreslå nämnden besluta: att påföra den som begått överträdelsen, Kalmar kommun, Serviceförvaltningen (organisations nr ), en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL (2010:900) och 9 kap. 6 4 pkt PBF (2011:238) på kr. Med anledning av att man har tagit nybyggnaden i bruk utan slutbesked (enligt 10 kap. 34 PBL) får samhällsbyggnadskontoret därmed vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde föreslå nämnden besluta: att påföra den som begått överträdelsen, Kalmar kommun, Serviceförvaltningen (organisations nr ), en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL (2010:900) och 9 kap. 18 4pkt PBF (2011:238) på kr. Enligt 11 kap. 61 PBL (2010:900) ska avgifterna betalas till samhällsbyggnadskontoret i Kalmar kommun senast två månader från det att beslutet delgivits den avgiftsskyldige. Detta beslut kan överklagas, se bilaga Hur man överklagar samhällsbyggnadsnämndens beslut. Samhällsbyggnadskontoret Bygglovenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

55 Datum (4) Bakgrund Ett ärende skapades på samhällsbyggnadskontoret efter att handläggare på samhällsbyggnadskontoret, , mottog en ifylld kontrollplan med begäran om slutbesked och kunde då konstatera att bygglov sökts, men ännu inte var beviljat för åtgärden. Åtgärden avser tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av förskola med en byggnadsarea på 293 m 2.

56 Datum (4) Lagrum PBL (plan- och bygglagen) Enligt 11 kap. 5 PBL ska en tillsynsmyndighet pröva förutsättningarna för och behovet att ingripa eller besluta om en påföljd enligt kapitel 11, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordning som rör frågor inom lagens tillämpningsområde. Enligt 11 kap. 53 PBL ska en byggsanktionsavgift tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Enligt 11 kap. 53 a PBL får en byggsanktionsavgift i ett enskilt fall sättas ned om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har begåtts. Avgiften får sättas ner till hälften eller en fjärdedel. Vid prövning enligt första stycket ska det särskilt beaktas om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet eller om överträdelsen av andra skäl kan anses vara av mindre allvarlig art. Enligt 11 kap. 54 PBL ska en byggsanktionsavgift inte tas upp om rättelse sker innan frågan om sanktion eller ingripande enligt detta kapitel har tagits upp till överläggning vid ett sammanträde med tillsynsmyndigheten. Enligt 11 kap. 57 PBL ska en byggsanktionsavgift tas ut av 1. Den som när överträdelsen begicks var ägare till den fastighet eller det byggnadsverk som överträdelsen avser 2. Den som begick överträdelsen, eller 3. Den som fått en fördel av överträdelsen. Enligt 11 kap. 58 PBL ska den som anspråket riktar sig emot ges tillfälle att yttra sig innan tillsynsmyndigheten beslutar i ärendet. Enligt 11 kap. 61 PBL ska en byggsanktionsavgift betalas inom två månader efter det att beslutet om att ta ut avgiften delgetts den avgiftsskyldige enligt 59.

57 Datum (4) Lagrum PBF (plan- och byggförordningen) Enligt 9 kap. 1 PBF ska en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. PBL tas ut för de överträdelser och med det belopp som följer av detta kapitel. Avgiften fastställs med tillämpning av det prisbasbelopp som gäller för det år som beslut om avgiften fattas. Enligt 9 kap. 6 4 pkt PBF ska byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 3 plan- och bygglagen påbörja en sådan nybyggnad som kräver lov enligt 9 kap. 2 första stycket 1 eller 8 första stycket 2 a, 3 eller 4 plan- och bygglagen eller anmälan enligt 6 kap. 5 första stycket 2, 9 eller 10 innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked: 4. för en annan byggnad än de som avses i punkt 1-3, 3 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,01 prisbasbelopp per kvadratmeter av nybyggnadens sanktionsarea. Enligt 9 kap pkt PBF ska byggsanktionsavgiften för att trots förbudet i 10 kap. 4 plan- och bygglagen ta en byggnad i bruk efter nybyggnad innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked: 4. för en annan byggnad än de som avses i punkt 1 3, 0,6 prisbasbelopp med ett tillägg av 0,002 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea. Sanktionsarea: 293 m 2 15 m 2 = 278 m 2 Byggsanktionsavgift Nybyggnad av förskola utan startbesked: 3 x kr + 0,01 x kr x (293 m 2-15 m 2 ) = kr Ta en nybyggnad av förskola i bruk utan slutbesked: 0,6 x kr + 0,002 x kr x (293 m 2-15 m 2 ) = kr Totalt = kr Skäl till beslut Men hänvisning till att åtgärderna är bygglovspliktiga och att man startat nybyggnaden utan startbesked och tagit nybyggnaden i bruk utan slutbesked samt att rättelse inte kommer att genomföras (riva nybyggnaden), ska byggsanktionsavgift tas ut. Byggherren har, även om bygglov inte beviljats och startbesked inte lämnats, sett till att gällande lagstiftning avseende tekniska egenskapskrav har följts vid byggnationen samt att någon olägenhet för omgivningen eller risk för människors liv eller hälsa inte funnits. Därmed finns möjlighet för samhällsbyggnadsnämnden att sänka sanktionsavgiften till hälften eller en fjärdedel om man finner att storleken på sanktionsavgiften inte står i rimlig proportion till överträdelsen som begåtts. Catrin Thörnvall Byggnadsinspektör

58 Handläggare Datum Ärendebeteckning Malin Persson Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Tingby 8:11 Fastighetens adress: Tomtebyholm 714 Sökande: Agneta Strindinger Ärende: Nybyggnad av enbostadshus samt rivning av befintligt bostadshus Förslag till beslut Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 31 plan- och bygglagen. Samhällsbyggnadskontoret Bygglovenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

59 Datum (2) Bakgrund Ansökan gäller rivning och nybyggnad av ett mindre enbostadshus. Den befintliga byggnaden på fastigheten har drabbats av mögelangrepp och husbock och är inte i skick att renovera eller bebo i dagens läge. På grund av byggnaden skador har fastighetsägaren lämnat in bygglov ansökan för att uppföra ett nytt enbostadshus. Den ansökta åtgärden har en byggnadsarea på 116 m 2. Den ansökta åtgärden blir sammanbyggd med ett befintligt uthus som redan finns på fastigheten. Området är inte detaljplanelagt. Plan- och bygglagen (PBL) Enligt 9 kap. 2 1 pkt plan- och bygglagen krävs bygglov för nybyggnader. Enligt 9 kap. 31 plan- och bygglagen ska bygglov ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden 1. Inte strider med mot områdesbestämmelser, 2. Inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3, och 3. Uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1, 2 första stycket, 3, 6, 7, 9-11, 12 första stycket, 13, 17 och 18 (8 kap. 1-3, 6, 7, 9-13, 17 och 18 ) i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Planförutsättningar Fastigheten är belägen utanför planlagt område och ingår inte sammanhållen bebyggelse. Yttranden Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig (enligt 9 kap. 25 plan- och bygglagen). Ägare av Tingby 4:1och Tingby 8:9 Tingby 8:11 har bedömts vara berörda. De berörda sakägarna har möjlighet att lämna in eventuella synpunkter till Samhällsbyggnadskontoret senast den Skäl till beslut Åtgärden uppfyller gällande krav i plan- och bygglagen, PBL. Vid bedömning av ärendet anser samhällsbyggnadsnämnden att föreslagen åtgärd uppfyller utformningskraven i 2 och 8 kapitlet plan- och bygglagen. Malin Persson Bygglovshandläggare

60

61

62

63

64

65

66

67 Handläggare Datum Ärendebeteckning Martin Jältås Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Picknicken 1 Fastighetens adress: Framtidsvägen Sökande: Gbj Construction AB Ärende: Nybyggnad av flerbostadshus, 30 lgh samt par- /kedjehus 20 st Förslag till beslut Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen. Bakgrund Åtgärden innebär nybyggnad av flerbostadshus med 50 bostadsrättslägenheter. Lägenheterna består av 10 kedjehus i 2 våningar med carport och förråd. 10 parhus i 2 våningar med carport och förråd samt 2 huskroppar med totalt 30 lägenheter i 3 våningar och fristående förrådsdelar. Den totala bruttoarean uppgår till 6430 m 2. Samhällsbyggnadskontoret Bygglovenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

68 Datum (2) Plan- och bygglagen (PBL) Enligt 9 kap. 2 1 pkt plan- och bygglagen krävs bygglov för nybyggnader. Enligt 9 kap. 30 plan- och bygglagen ska bygglov ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om 1. Den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser a) Överensstämmer med detaljplanen Planförutsättningar Fastigheten omfattas av detaljplan 0880K-P07/19. Bestämmelserna innebär bl.a. bostadsändamål i 4 våningar med en största bruttoarea på 8000 m 2. Yttranden Inga grannar har ansetts vara berörda. Skäl till beslut Åtgärden överensstämmer med detaljplanen. Åtgärden uppfyller gällande krav i plan- och bygglagen, PBL. Vid bedömning av ärendet anser samhällsbyggnadsnämnden att föreslagen åtgärd uppfyller utformningskraven i 2 och 8 kapitlet plan- och bygglagen. Martin Jältås Byggnadsinspektör

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80 Handläggare Datum Ärendebeteckning Torbjörn Ziegler Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Kungsljuset 3 Fastighetens adress: Ståthållaregatan 45b Sökande: Kalmar Läns Landsting Ärende: Rivning av hus 04, 05 och 42 Förslag till beslut Rivningslov beviljas med stöd av 9 kap. 34, punkt 1, plan- och bygglagen för rektorsbostaden (hus 42) och f.d. Epidemisjukhuset (hus 04). Rivningslov avslås med stöd av9 kap. 34, punkt 2, plan- och bygglagen för Bårhuset (hus 05). Samhällsbyggnadskontoret Bygglovenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

81 Datum (5) Bakgrund Landstinget i Kalmar län har ansökt om att få riva Epidemisjukhusbyggnaden (hus 04), Bårhuset (hus 05) samt Rektorsbostaden (hus 42). Plan- och bygglagen (PBL) Enligt 9 kap. 10. Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad 1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och 2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs. Enligt 9 kap. 34 plan- och bygglagen ska rivningslov ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte 1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde. Enligt 2 kap 1 PBL ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen vid prövningen av frågor enligt plan-och bygglagen. Det är således kommunen som vid lovgivning bevakar de allmänna intressena, och i detta fall om byggnaderna ska bevaras eller inte. Enligt de förarbetena till lagen så är avsikten att det lokala övervägandet här ska tillmätas den största betydelsen. Men man skriver också att det material som tas fram av de kulturminnesvårdande myndigheterna ska kunna tjäna som ledning för kommunerna. Planförutsättningar Fastigheten omfattas av detaljplan akt 0880K-I:366, fastställd , för Lasarettsområdet och del av södra utmarken i Kalmar. Bestämmelserna innebär att marken är avsedda för allmänt ändamål, A, samt högsta tillåten byggnadshöjd över stadens nollplan är 38,0 meter. Kulturmiljövärden En antikvarisk förundersökning (byggnadsantikvarisk rapport) är framtagen av Byggnadsantikvarie David Fuchs, Tyrens AB Växjö, för byggnaderna på fastigheten. Se bilaga 1. Kulturhistorisk värdebeskrivning Rektorsbostaden, hus 42. Byggnadens värden är begränsade och utgörs huvudsakligen av samhällshistoriskt värde och ett kontinuitetsvärde. F.d. Epidemisjukhuset, hus 04. Byggnadens huvudsakliga värden hänför sig till dess arkitektoniska-, byggnadshistoriska, byggnadsteknikhistoriska och samhällshistoriska. Byggnaden är arkitektoniskt väl gestaltad med en tydlig koppling till den vid tiden för uppförandet framväxande funktionalismen där detaljer som balkonger över hörn, entréparti och fönstersättning utgör byggnadens huvudsakliga accenter med avgörande betydelse för helhetsupplevelsen.

82 Datum (5) De byggnadshistoriska och byggnadsteknikhistoriska värdena tar sig huvudsakligen uttryck i den bevarade stommen samt detaljer i form av snickerier, beslag och räcken. Material och hantverksutförande är från början uteslutande valt med genomgående hög kvalité. Byggnaden uppfördes för att särskilt kunna ta hand om, förebygga och bekämpa smittsamma sjukdomar och utgör en föregångare till dagens infektionskliniker. Byggnaden vittnar ur ett samhällshistoriskt perspektiv om en epok med stark tilltro till den medicinska vetenskapen. Bårhuset, hus 05 Byggnadens huvudsakliga värden hänför sig till dess arkitektoniska-, arkitekturhistoriska-, byggnadshistoriska-, byggnadsteknikhistoriska- och samhällshistoriska. Byggnaden kan även sägas besitta både miljöskapande-, symbol- och identitetsvärden. Byggnaden är arkitektoniskt medvetet gestaltad med en tydlig koppling till den vid tiden för uppförandet framväxande funktionalismen med en samtidigt fortsatt omsorg om detaljarbeten där man i delar kan skönja en kvardröjande dragning åt 1920-talsklassicism. Arkitekturhistoriskt utmärker sig byggnaden genom denna spänning och framstår på samma gång som mönsterbildande och speciell för sin tid. Det arkitektoniska värdet framgår fortsatt tydligt såväl exteriört som interiört även om de i delar av interiören hårt changerade ytskikten har en dämpande effekt. Arkitekten Birch-Lindgren har genom uppförandet av Hus 05 tillfört Kalmar ett utsökt exempel på funktionalistisk arkitektur. Exteriört genomsyras byggnaden av gediget hantverk utfört med gedigna material. Den gjutna grunden med krysshamrad struktur, fasadteglets livfulla karaktär och de välvda entrédörrarna i fernissad ek utgör tillsammans med entrétrappan i huggen granit en betydande del av byggnadens arkitektoniska uttryck. Material, hantverk, konstnärlig- och arkitektonisk utformning håller genomgående en hög kvalité där utförandet vittnar om ett framstående hantverkskunnande. Interiört genomsyras byggnaden av en tydlig tanke på funktionalitet kombinerat med estetik. Accentuerande detaljer påträffas i huvudsak i bisättningsrummets interiör där interiörens arkitektoniska värden tydligast manifesteras. Överlag kvarstår interiören som välbevarad om än i ett hårt changerat skick. Genomförda förändringar innefattar i huvudsak övermålning av ursprungliga ytskikt på väggar och tak. Liksom i fallet med epidemisjukhuset (Hus 04) vittnar uppförandet av Hus 05 ur ett samhällshistoriskt perspektiv om en epok med stark tilltro till den medicinska vetenskapen och att svenska kyrkan vid denna tid fortfarande var en betydelsefull del av sjukvården. Bisättningsrummets interiör kan tillskrivas ett symbolvärde med en utformning vilken tydligt manifesterar den ideologiska grund vilken den tidigare verksamheten i byggnaden vilat på. Omsorgen om detaljer, ljusspelet och de exklusiva materialvalen är ett förstärkande drag vilket förmedlar en känsla av att rummet liksom i fallet med traditionella kyrkobyggnader byggts för att stå i evärdlig tid. Genom sin placering väl exponerad utmed sjukhusområdets tidigare huvudgata får byggnaden också ett påtagligt miljöskapande värde. Sammanfattning av byggnadernas kulturvärden. Den genomförda antikvariska förundersökningen ger vid handen att såväl Hus 04 som 05 besitter tydliga kulturvärden. För Hus 04 framstår detta tydligast i exteriören medan vär-

83 Datum (5) dena i fallet med Hus 05 även är kopplade till interiören och då framförallt till bisättningsrummet. För Hus 42 bedöms kulturvärdena vara begränsade. Yttranden Ärendet har remitterats till Kalmar Läns museum (KLM) som har yttrat sig över ansökan om rivningslov. Kalmar har en 600-årig historia av sjukvård som fortfarande är möjlig att avläsa i den fysiska miljön, som bevarade byggnader eller som fornlämningar. Som väl kända exempel kan nämnas hospitalsbyggnaden utmed Södra vägen (Kalmars första länslasarett), som idag finns kvar i ombyggt skick och byggnaderna i kv Valnötsträdet vid Stadsparken där det nya lasarettet byggdes I precis 60 år fungerade de byggnaderna som lasarett, fram till att det nya lasarettet stod klart Det har kallats det första funktionalistiska sjukhuset i Sverige. Flera av lasarettsbyggnaderna från 1937 har redan rivits. Idag återstår endast tre av byggnaderna som tillkom 1937, två av dem är de som nu planerar att riva och den tredje står sedan länge utan underhåll, möjligen för att rivas på sikt. Att det ställs alldeles särskilda krav på byggnader som rymmer en verksamhet som är så högt specialiserad som modern sjukvård är ett faktum. Ibland är det då vare sig rimligt eller görligt att behålla alla de gamla byggnaderna. Men att helt radera ut 1937 års moderna satsning på sjukvården och samtidigt riva byggnader med tydliga och väl kända kulturvärden är inte heller rimligt. Hus 04. (Hjälpmedelshuset, ursprungligen Epidemisjukhus) KLM menar att det finns skäl att bevara byggnaden på grund av dess historiska och kulturhistoriska värde. Detta med hänvisning till kap 34 i PBL. Hus 05. (Sjukhuskapell och bårhus) KLM menar att det finns mycket starka skäl att bevara byggnaden på grund av dess höga historiska och kulturhistoriska värde som omfattar både exteriör och interiör. Detta med hänvisning till 9 kap 34 i PBL. KLM vill här även påminna om byggnadens betydelse som symbol och dess miljöskapande värde invid lasarettsområdets utkant. Grannar Inga berörda grannar eller sakägare bedöms finnas. Skäl till beslut För Rektorsbostaden (hus 42) visar den kulturhistoriska förundersökningen att byggnaden har begränsade kulturhistriska värden och därför bör rivningslov kunna beviljas med stöd av 9 kap 34 plan- och bygglagen. Den s.k. proportionalitetsprincipen, som innebär att det alltid ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut i en fråga och de konsekvenser som beslutet får för eventuellt motstående enskilda intressen, är också viktig. I det här fallet är det allmänna intresset att bevara de kulturhistoriskt värdefulla sjukhusbyggnaderna från Det enskilda intresset som kan påverkas av beslutet representeras av sökandes ekonomiska skäl, dvs. merkostnader som ett bevarande medför i förhållande till total rivning och en framtida nödvändig utbyggnad av sjukhuset på denna plats och det förhållande att fastighetsägaren

84 Datum (5) inte ser någon möjlighet att finna någon användning av byggnaderna för modern sjukvård idag. Att riva byggnaderna hus 04 och hus 05 är en irreversibel åtgärd. Frågan om rivning har tidigare behandlats såväl 1990 som 1997, KLM:s remiss yttrande i dessa ärenden, bilaga 2. Med hänvisning till den kulturhistoriska förhundersökningen bedömer vi att, trots f.d. Epidemisjukhusbyggnadens (hus 04) kulturhistoriska värde, att rivningslov bör ges med hänvisning till byggnaden inte fyller dagens mått och standard för varken kontorsbyggnad eller vårdbyggnad och att det svårligen går att finna någon annan användning av byggnaden inom sjukhusområdet. Den kulturhistoriska förhundersökningen för Bårhuset(hus 05) beskriver så stora kulturhistoriska värden att rivningslov bör nekas för denna byggnad. Fastighetsägaren uppmanas att finna en framtida användning av denna byggnad som till sin omfattning inte är så stor att det bör vara omöjligt att finna någon framtida användning som bevarar dess värden. Förslaget till yttrande har kommunicerats med sökande. Torbjörn Ziegler Bygglovchef

85

86 Uppdrag , Kungsljuset 3, Kalmar Titel på rapport: Kungsljuset 3, Kalmar Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Landstinget i Kalmar län Mats Eriksson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB David Fuchs, Tyréns AB David Fuchs, Tyréns AB Paul Hansson, Tyréns AB Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: David Fuchs, Tyréns AB Datum: Handlingen granskad av: Paul Hansson Tyréns AB Datum: Tyréns AB Storgatan Växjö Besök: Affärshuset Tegnér, plan 4 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx

87 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Omfattning Förutsättningar Fastighetsdata Detaljplan Tidigare ställningstaganden Gällande lagrum Kortfattad historik och typologi Byggnadskronologi Arkitekt Birch-Lindgren Byggnadsbeskrivning Hus Hus Hus Teknisk status Kulturhistoriska värden Kulturhistorisk värdebeskrivning Hus Hus Hus Sammanfattning av byggnadernas kulturvärden Källor Ritningar Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 3(58)

88 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Föreliggande rapport är upprättad i september oktober 2015 av Tyréns AB på uppdrag av Landstinget i Kalmar län. Landstinget i Kalmar är i behov av att expandera. I syfte att frigöra yta inom det begränsade område som länssjukhuset disponerar samt avlägsna byggnader vilka ej längre nyttjas för verksamheten har man ansökt om rivningslov för sammanlagt tre byggnader, Hus 04, 05 samt 42. Syftet med rapporten är att beskriva vilka kulturhistoriska värden de aktuella byggnaderna besitter vilket sker genom precisering av betydelsefulla kvalitéer och karaktärsdrag. Underlaget skall ligga till grund för kommunens fortsatta handläggning av sökt rivningslov för de aktuella byggnaderna. Bild 1. Karta visande fastigheten Kungsljuset 3 med dess närmaste omgivningar där de tre aktuella byggnaderna Hus 04 (mitten), 05 (t.h.) respektive 42 (t.v.) rödmarkerats. 1.2 Omfattning Rapporten omfattar byggnaderna vilka går under benämning Hus 04, Hus 05 respektive Hus 42. Bedömningen har utförts med utgångspunkt dels i arkivstudier, ritningar samt genom okulär besiktning av byggnaderna. Inga förstörande åtgärder har vidtagits för att identifiera rester av eventuella underliggande äldre ytskikt. 2 Förutsättningar 2.1 Fastighetsdata De aktuella byggnaderna ägs och förvaltas av Landstinget i Kalmar län och utgör delar av den ursprungliga sjukhusbebyggelse som uppfördes på platsen under 1930-talets senare hälft. De Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 4(58)

89 byggnader som omfattas av denna rapport utgörs av Hus 04 - f.d. epidemisjukhuset, Hus 05 - f.d. bårhuset samt Hus 42 uppfört på 1940-talet som rektorsbostad för den nystartade ungdomsskolan Gudmundsgården. 2.2 Detaljplan Bild 2. Gällande detaljplan med utsnitt. Gällande detaljplan (stadsplan) över Lasarettsområdet, daterad anger ändamålet A vilket innebär användning endast för allmänt ändamål. Planen medger en högsta byggnadshöjd om 38 meter över stadens nollplan i det ovan markerade områdets östra del och en högsta byggnadshöjd om 20 meter i den västra. Bestämmelser om skydd eller varsamhet gentemot kulturvärden saknas. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 5(58)

90 2.3 Tidigare ställningstaganden Ansökan om rivningslov har vid två tidigare tillfällen sökts för Hus 05, 1990 samt Vid båda tillfällen har byggnadsnämnden avslagit ansökan om rivningslov med hänvisning till byggnadens kulturvärden. Hus 04 och 42 har ej varit föremål för tidigare bedömning. 2.4 Gällande lagrum Plan- och bygglagen (PBL) Rivning 9 kap 34 i PBL, Förutsättningar för rivningslov anger: Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte 1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde. Underhåll 8 kap 14 i PBL är ett generellt krav vilket innebär att det omfattar all bebyggelse. Paragrafen lyder: Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. En anordning för ett syfte som avses i 4 första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Varsamhet 8 kap 17 i PBL, det så kallade varsamhetskravet, är ett generellt krav, vilket innebär att det omfattar all bebyggelse. Paragrafen lyder: Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Förvanskning 8 kap 13 i PBL berör det så kallade förvanskningsförbudet. Paragrafen lyder: En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 6(58)

91 3 Kortfattad historik och typologi Sjukvården i Kalmar - från helgeandshus till länssjukhus Kalmar lasarett har en lång historia som går tillbaka ända till medeltiden. Det tidigaste helgeandshuset, vilket skall ha varit beläget i nuvarande kvarteret Häggen vid Södra vägen, finns omnämnt från 1400-talet och skall enligt de historiska källorna varit i bruk in på 1600-talet för ändamålet sjuk- och fattigvård. Helgeandshusen var stadens angelägenhet och det var stadens råd som beslutade om man skulle ha helgeandshus och hur det i så fall skulle skötas. Till varje helgeandshus hörde en kyrka och en präst som ansvarade för gudstjänster och själavård. Under 1600-talet inryms ett hospital i det tidigare helgeandshusets byggnader och 1687 tillkommer ett nytt stenhus på hospitalets tomt vilket i huvudsak bekostades med gåvor, donationer och kollekter. Vid denna tid sker fortfarande merparten av vården av samhällets mer välsituerade i hemmet. Kalmars betydelse som sjö-, flott- och garnisonsstad leder emellertid till ett ökat behov av sjukvård. Utbrotten av pest och andra förödande farsoter förtydligar ytterligare behovet av en effektiv sjukvård. Med utgångspunkt i detta växer önskemål fram om att komplettera det rådande hospitalet med ett kurhus, något som kom att infrias år Kurhuset i Kalmar var det första i sitt slag och under en lång tid också det enda i riket. Nästa steg i utvecklingen av vårdinrättningar i Kalmar sker 1776 när provinsialläkare J.G. Wahlbom tillsammans med landshövding Carl Rappe lyckas få loss medel från staten för inrättande av nio platser med lasarettsstatus i det gamla stenhuset vid Södra vägen. I och med detta kom Kalmar att erhålla ett länslasarett. Efter svidande kritik rörande vårdkvalitén väcks i mitten av 1800-talet frågan om att bygga ett helt nytt lasarett. År 1865 övertas institutionen av Södra landstinget och är fortsatt i funktion som länslasarett fram till uppför landstinget ett nytt länslasarett vid Slottsvägen vilket byggs till mellan åren År 1929 anses emellertid även lasarettet vid Slottsvägen 29 ha tjänat ut och blivit för litet. Man övervägde först en tillbyggnad av de befintliga lasarettsbyggnaderna men konstaterade snart att det tillgängliga markutrymmet var för litet. En kommitté tillsätts för att planera byggnationen av ett nytt lasarett. Valet av plats kom att stå mellan Tallhagen, Hagbynäs och Stensberg varvid man slutligen kom att välja det senare, högt belägna, Stensbergsområdet. Uppdraget tillfaller arkitekten Gustaf Birch-Lindgren som tidigare anlitats för att rita lasarettet i Oskarshamn och som 3 år tidigare disputerat för teknologie doktorsgrad på avhandlingen Svenska lasarettsbyggnader. Modern lasarettsbyggnadskonst i teori och praktik. I samband med detta hade han genomfört inträngande o systematiska studier av program, ekonomiska förutsättningar o tekniska funktionskrav i samband med sjukhusbyggnation I USA. Birch- Lindgren kom således att presentera ett förslag med utgångspunkt i amerikansk modell där verksamheten i möjligaste mån skulle koncentreras till en central byggnadskropp i flera våningar, ett s.k. blocksystem, där teknisk och driftsmässig rationalisering kunde möjliggöras. Birch-Lindgrens förslag till nytt lasarett kom att utgöras av en T-formig byggnadskropp, med huvudbyggnad i 5 våningar med en vinkelställd centrerad flygelbyggnad i 6 våningar samt i mötet mellan dessa bägge byggnadskroppar ett trapphus vilket reste sig ytterligare två våningshöjder. I en luftig gruppering kring lasarettets huvudbyggnad planerades övriga för sjukhusverksamheten nödvändiga byggnader såsom läkare- och personalbostäder, epidemisjukhus, tvätt- och maskincentral, bårhus etc. Till entreprenör anlitades Skånska Cement AB, Byggnadsbolaget Owe m.fl. Sammanlagt beräknades 1,4 miljoner tegelsten användas till nyuppförandet liksom 500 kvm granitsten till sockelbeklädnad, 401 ton armeringsjärn, 260 ton järnbalkar 2000 ton cement, 7000 ton grus samt 4000 kubikmeter klinker, för inblandning i gjutmassa till valv mellan våningar. I samtida tidningsartiklar kan man läsa att vid uppförandet av det nya lasarettet kom en för Kalmarbygden helt ny typ av fasadtegel att användas vilken genomgått en särskild ytbehandling avsedd att ge Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 7(58)

92 väggytorna en varmare ton och en mindre stel typ än det vanliga murteglet. Till innerväggar användes också ny typ av tegel med inblandning av visst brännbart material vilket gav stenarna en väsentligt lägre volymvikt. Sockelbeklädnaderna av äkta smålandsgranit levererades av AB Förenade Granitindustrierna via stenhuggerier i Vånevik. Hus 04 Hus 05 Bild 3. Perspektivskiss över det nya lasarettsområdet upprättad av ark. Birch-Lindgren, kompletterad med angivelser för Hus 04 resp. 05. Hämtad ur boken Kalmartinget av Hofrén Manne. Bild 4. Fotografi över lasarettsområdet på Stensberg taget Till vänster, markerat med grön pil, ligger Hus 04 och till höger om detta, markerat med röd pil, Hus 05. Källa: Kalmar läns museums fotosamling. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 8(58)

93 Bild 5. Bebyggelsen på Kungsljuset 3 med epidemisjukhuset (Hus 04) nederst till höger. Den mindre förrådsliknande byggnaden till vänster om Hus 04 utgör toppen av den underjordiska smittreningsanläggningen kopplad till epidemisjukhuset. I mitten till vänster bårhuset (Hus 05). Källa: Kalmar läns museums fotosamling. Bild 6. Till höger i bild rektorsbostaden (Hus 42) tillhörande den nyuppförda ungdomsskolan Gudmundsgården i kv. Kungsljusets västra del. Bilden är tagen i början av 1940-talet strax efter färdigställandet. Källa: Kalmar läns museums fotosamling. Lasarettet stod färdigt i juni 1937 och invigning hölls lördag 5/6 samma år. Flyttning av patienter vidtog någon vecka efter invigningen då de i flertalet fall, fortfarande liggandes i sina sängar, transporterades på lastbilsflak till det nya lasarettet. Vid denna tidpunkt var omgivande Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 9(58)

94 markområden ex. på Ståthållaregatans norra sida ännu ej bebyggda utan utgjordes av ängsoch åkermarker. Med början på 1940-talet kom lasarettet att genomgå en specialiseringsperiod vilken etappvis kom att kräva flertalet till- om- och nybyggnationer bland annat nya lokaler för ögon-, öronnäsa- och halssjukdomar, gynekologi-obstetrik samt barnsjukdomar. Därefter har ny-, om- och tillbyggnader fortsatt genom åren. På sjukhusområdet kvarstår idag endast ett fåtal av de byggnader vilka ursprungligen uppfördes på platsen 1937 och i skrivande stund pågår rivning av hus 07 beläget i områdets nordöstra hörn. Bild 7. Flygfoto som visar sjukhusområdet och dess utbredning idag. Källa: Sjukhuskapell Sjukhuskapell är en del av den långa tradition där kyrkan varit verksam inom den kroppsliga såväl som den andliga vården. Sjukhusen har som angivits ovan sitt ursprung i hospital och helgeandshus och redan i 1571 års kyrkoordning stadgades att prästman skulle vara anställd vid dessa. Detta förhållande fortsatte fram till 1860-talet då landstingen övertog ansvaret för vården, men i enlighet med traditionen fortsatte landstingen att anställa lasarettspredikanter. Från år 1962 upphörde landstingens ansvar för den andliga vården och den blev åter en angelägenhet för Svenska kyrkan. Den ansvarsfördelning som rekommenderades var att landstingen skulle svara för lokaler och fasta inventarier medan Svenska kyrkan svarade för den religiösa verksamheten. Samtidigt tilläts andra kristna samfund att verka inom sjukvården, ett förhållande som stärktes under 1980-talet genom statliga bidrag. Idag samverkar de kristna samfunden under ett namn Sjukhuskyrkan, som också förmedlar kontakter med andra religioner. Vid sidan om de särskilda uppgifterna som dop, gudstjänst, begravning och folkbokföring har sedan1930-talet det förtroliga samtalet stått i centrum för den andliga vården. Särskilda lokaler för dessa aktiviteter har uppförts såsom doprum på kvinnokliniker, sjukhuskapell och stilla rum. Sjukhuskapellen har som sin största verksamhet haft att anhöriga ska kunna ta farväl av den avlidne på ett värdigt sätt. Funktionellt har de därför innehållit eller legat i nära anslutning till obduktionslokaler och bårhus. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 10(58)

95 I takt med förbättrade kommunikationer, ett mer sekulariserat samhälle samt ett minskat behov av obduktioner har dessa verksamheter minskat och ett flertal sjukhuskapell har rivits eller byggts om för annan verksamhet. 3.1 Byggnadskronologi 1934 Byggnation av nya lasarettet på Stensberg inleds 1937 Hus 04 och 05 tillsammans med lasarettets övriga byggnader står färdiga att tas i bruk 1942 Hus 42 uppförs som rektorsbostad i anslutning till ungdomsskolan Gudmundsgården 1949 Ögon-, öron-, näsa- och halsmottagning uppförs Tillbyggnad sker i anslutning till Block I Block II med förbindelsegång till Block I uppförs 1962 Ny obduktionsbyggnad uppförs 1990 Rivningslov söks för hus 05 sedan nytt obduktions- bårhus uppförts i hus 17, ansökan avslås 1993 Verksamheten i Hus 04, tidigare epidemisjukhuset, upphör sedan en ny infektionsklinik inrättats Byggnationen av nytt kirurghus inleds vilken medför rivning av 1930-talets huvudbyggnad 1997 Rivningslov söks på nytt för hus 05. Ansökan avslås med hänvisning till de kulturvärden byggnaden representerar 3.2 Arkitekt Birch-Lindgren Gustaf Birch-Lindgren inledde sin arkitektbana med en skolbyggnad Genom faderns verksamhet som fängelsearkitekt kom han tidigt i sin karriär att börja jobba med vårdbyggnader med specialintresse riktat mot just lasarettsbyggandet. Under 1920-talet genomförde han ett antal studieresor till USA där han lät sig inspireras av de framväxande tankarna kring blockbyggande. Detta innebar att man delade upp verksamhetens funktioner på skilda block inom starkt koncentrerade anläggningar. Det nya lasarettet på Stensberg i Kalmar kom att bli en karaktäristisk representant för denna framväxande tanke. I Birch-Lindgrens tidiga arbeten ingår en serie epidemisjukhus o sanatorier. Bland dessa kan lungkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala särskilt framhållas som ett för den framväxande funktionalismens signifikant verk med rena linjer och ljusa släta putsytor, färdigställd 1937 riven Birch-Lindgrens arbeten som sjukhusarkitekt synes ha fått sin prägel just av det inträngande o systematiska studiet av program, ekonomiska förutsättningar o tekniska funktionskrav. Han representerar sålunda en utpräglat funktionalistisk hållning till uppgiften, som resulterat i rationella sjukhus- o anstaltsbyggnader, med en knapphet o vårdad enkelhet i utformningen, som någon gång kan närma sig torftighet. För Birch-Lindgren verkar det ha varit den analytiska delen av projekteringsarbetet som engagerade mer än den gestaltningsmässiga. Detta verkar dock ej varit fallet med en del av hans tidiga verk vilka håller en mycket hög arkitektonisk kvalitet. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 11(58)

96 4 Byggnadsbeskrivning 4.1 Hus 04 Hus 04 är beläget i sjukhusområdets nordöstra del och uppfördes ursprungligen som epidemisjukhus och var en av sammanlagt sju byggnader vilka ingick i det ursprungliga länssjukhet som stod färdigt att tas i bruk år Byggnaden uppfördes av Byggnadsbolaget Owe med fasader murade i tegel hämtat från Nygärde och Berga tegelbruk. Sedan uppförandet har byggnadens interiör varit föremål för åtminstone två genomgripande ombyggnationer vilka båda skett med utgångspunkt i en förändrad verksamhet upphörde verksamheten i Hus 04 sedan en ny infektionsklinik stod färdig och har därefter nyttjats som kontors- och verkstadslokaler bland annat för landstingets fastighetsavdelning samt Hjälpmedelscentralen. Exteriör Byggnaden är uppförd i 3 plan med underliggande källarvåning. Med sin placering i souterräng kommer byggnadens östra fasad att framstå med fyra fulla våningar medan man från väster möter en byggnad om tre våningar på en drygt meterhög sockel. Sockeln är gjuten i betong med relativt grov ballast med en ytbehandling som efterliknar krysshamrad granit. I öster har man på senare tid låtit påföra en spritputs över den ursprungliga ytbehandlingen. Fasaderna är murade i rött tegel i s.k. kryssförband. Stenen har en speciell yta med porös struktur samt livfulla skiftningar i kulören. Ovan fönster- och dörröppningar är murningen utförd med 1 ½ sten stående på högkant vilket bryter av kryssförbandet och ger en tydlig visuell verkan. Bild 8. Hus 04, västra fasaden med balkonger och huvudentré. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 12(58)

97 Byggnadens huvudentré är placerad centralt på den västra långsidan och markeras i fasaden med ett svagt framskjutet murparti. De ursprungliga entrédörrarna har i likhet med sidoentréernas dörrar ersatts med moderna aluminiumportar. I det gjutna entrépartiet, försett med utskjutande pappklätt skärmtak, kvarstår portarnas ursprungliga inramning av krysshamrad granit. En stor blå skylt med texten HJÄLPMEDELSHUSET är idag monterad ovan huvudentrén och täcker den ursprungliga texten EPIDEMISJUKHUS skriven i relief vars placering framgår av äldre fotografier. Bild 9. Hus 04, huvudentré på västra fasaden. Bild 10. För tiden karaktäristiska balkonger. I fasadens framskjutande mittsektion återfinns 6 fönsterlufter placerade i rad på vån 2, 3 och 4 vilka förser innanförliggande trapphus med dagsljusinsläpp. Ömse sidor om huvudentrén finns 5 fönsteraxlar. I norra respektive södra hörnet återfinns tre långsträckta balkonger, en på vartdera våningsplanet. Balkongerna, vilka löper över hörn med rundat avslut, har en gjuten bottenplatta där kanten försetts med en inklädnad i kopparplåt. Balkongerna kantas av smäckra smidesräcken och har givits en utformning signifikant för de vid tiden rådande funktionalistiska stilidealen. I anslutning till balkongerna är byggnadens fasadliv något indraget samt försett med ett större fönsterparti samt dörr. Balkongerna nås från innanförliggande trapphus. Balkongerna på vån 1 har i efterhand kompletterats med trappor ned till marknivå. På den östra fasaden återfinns 13 fönsteraxlar där andra och tredje våningens fönster utgörs av vitmålade 3-lufts T-postfönster i trä. Utmed hela den östra långsidan, i nivå med första våningens bjälklag löper en gjuten brygga kantad av ett enkelt rödmålat stålräcke. Bryggan nås antingen via trappor från mark i vardera kortändan eller via balkongdörrar från första våningens rum åt öster. Bryggan har sedan uppförandet kompletterats med ett enkelt pulpettak av sinuskorrugerad plast uppburet av en svartmålad stålkonstruktion. På första våningen har de ursprungliga glaspartierna ersatts med modernare med balkongdörr ut mot bryggan från vartdera innanförliggande rum. Norra respektive södra gaveln har en rad med fönster placerade centralt på vartdera våningsplan. På vån 2-4 av samma typ som på östra långsidan och i källarplan med fyra mindre kvadratiska fönsterbågar. På gavelsidorna i byggnadens sydvästra respektive nordvästra hörn finns en entrédörr till innanförliggande trapphus. Vid bägge entréerna har de ursprungliga Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 13(58)

98 entrédörrarna ersatts med aluminiumportar. Framförliggande trappa av huggen granit kvarstår vid bägge entréer. Bild 11. Hus 04, Östra långsidan. Bild 12. Hus 04, Södra gaveln. Bild 13. Hos 04, Entré på norra gavel med ny aluminiumport. Bild 14. Hus 04, ett av västra fasadens T-postfönster. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 14(58)

99 Samtliga fönster är tillverkade i trä och målade antingen i vit eller grå kulör. Ursprungsfönstren har dessutom ett monterat fönsterbleck av koppar i nederkant. Fönsterrutorna synes övervägande vara av draget glas, dock framstår ett fåtal rutor med en livfullhet vilken skulle kunna hänföras till munblåst glas. Fönstren synes överlag vara i ett gott skick med avseende på virket. De är emellertid i trängande behov av renovering då såväl kitt som färg flagnar kraftigt. Detsamma gäller för dörrarna i anslutning till västra fasadens balkonger. En del av byggnadens fönster, i synnerhet på östra fasaden, har bytts ut mot modernare träfönster med aluminiumbeslagning. Bild 15. Tegel med porös yta och schatterad färgsättning. Bild 16. Takavvattning i anslutning till takfot. Byggnadens valmade sadel har en relativt flack takvinkel och är belagt med ett falsat plåttak med ståndränna i anslutning till takfoten. På västra takfallet återfinns två takfönster, en taklucka samt två plåtklädda ventilationshuvar. Vattenavrinningen sker via svartlackerade stuprör försedda med koniska vattkupor i anslutning till ståndrännans utkastare. Stuprören är försedda med utkastare samt anslutna till områdets dagvattensystem. På byggnadens vind återfinns tidigare monterade vattkupor utförda i kopparplåt. Byggnadens takfot är försedd med en inklädnad av vitlackerad plåt. Interiör Interiört har hus 04 varit föremål för åtminstone ett par mer genomgripande renoveringar i syfte att anpassa huset till en förändrad verksamhet. Vid en jämförelse med husets nybyggnadsritningar kan man konstatera att omfattande förändringar genomförts på husets rumsstruktur där de tidigare relativt små patientrummen i flera fall slagits samman till större rumsenheter varvid ursprungliga dörröppningar byggts igen, flyttats eller breddats. Man kan även konstatera att i stort sett samtliga ytskikt på väggar och golv är sekundära samt att omfattande ingrepp i byggnadens stommar genomförts för installation av ett modernare ventilationssystem. Dessa installationer har även inneburit att nedpendlade tak monterats i samtliga korridorer samt även i en del av sidorummen. Uppbyggnaden av de tre våningsplanen samt källarvåningen följer i stort samma upplägg med en centralt placerad korridor kantad av rum på ömse sidor. Via en dörr i korridorens norra Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 15(58)

100 respektive södra ände nås de bägge sidoplacerade trapphusen och i mitten av korridoren ligger byggnadens huvudtrapphus vilket även inkluderar ett hisschakt. Trapphuset är idag frånskilt från respektive våningsplan med ett glasat väggparti men skall enligt ursprungsritningarna haft en tydligare koppling till respektive vånings korridor. Bild 17 & 18. Mittplacerad korridor samt ett av rummen på västra sidan i källarvåningen med nedpendlade tak och sekundära ytskikt. Bild 19 & 20. Mittplacerad korridor vån 1 med ett fåtal bevarade originaldörrar men i övrigt sekundära ytskikt. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 16(58)

101 Bild 21 & 22. Mittplacerad korridor vån 2 samt inrett kök i ett av de tidigare patientrummen i väster. Bild 23 & 24. Mittplacerad korridor vån 3 samt inrett kontorsrum på östra sidan. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 17(58)

102 Bild 25. Entréhall med Terrazzogolv där entréparti ersatts med modernt aluminiumparti och dörr. Bild 26 & 27. T.v. Sekundär vägg mellan huvudtrapphus och korridor vån 1. T.h. Sidotrapphus i söder. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 18(58)

103 Bild 28 & 29. T.v. Fönster i huvudtrapphus vån 3. T.h. Ventilationsanläggning inrymd på vindsvåning. Bild 30. Takstolskonstruktion på vind i byggnadens nordöstra hörn. Bild 31. Centralt placerat murverk med tidigare självdragskanaler. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 19(58)

104 Bild 32 & 33. T.v. Detalj av handledare på vägg i trapphus. T.h. Dörr- och fönsterparti mot balkong från sidotrapphus med fönsterbänk i polerad röd kalksten. Frånsett några enstaka originaldetaljer såsom dörrar, fönsterbänkar och enstaka beslagning är det byggnadens trapphus vilka i större utsträckning bevarat sin ursprungliga karaktär. Här kvarstår de gjutna trapporna och vilplanen i gråvit Terrazzo, de väggmonterade handledarna i trä samt smidda trappräckena i sidotrapphusen. På vindsvåningen kan man fortfarande se spåren av de centralt placerade murverk vilka inrymt byggnadens ursprungliga ventilationskanaler men som sedermera ersatts med den modernare ventilationsanläggning som idag upptar i stort sett hela vindsutrymmets golvyta. Taket uppbärs av en gedigen takstolskonstruktion med bilat timmer i såväl högben, hanbjälke som stödben. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 20(58)

105 4.2 Hus 05 Hus 05 är beläget i sjukhusområdets nordöstra del och uppfördes ursprungligen som kombinerat sjukhuskapell och bårhus och var en av sammanlagt sju byggnader vilka ingick i det ursprungliga länssjukhet som stod färdigt att tas i bruk år Byggnaden uppfördes av AB Skånska Cement med fasader murade i tegel hämtat från Nygärde och Berga tegelbruk. Sedan uppförandet har byggnadens interiör endast varit föremål för mindre ombyggnationer och då i synnerhet i de verksamhetslokaler vilka ryms i byggnadens södra del medan det mer publika bisättningsrummet i byggnadens norra del i allt väsentligt kvarstår i ett mer oförändrat skick. Nyttjandet av byggnaden upphörde omkring år 1990 sedan ett nytt obduktions- och bårhus uppförts i Hus 17 på sjukhusområdet. Exteriör Byggnaden kan sägas utgöras av två byggnadskroppar dockade till varandra, den södra delen med en mer traditionell rektangulär huskropp under sadeltak och den norra med cylinderformad byggnadskropp i två våningar och platt tak. Enligt uppgift skall den senare ursprungligen ha krönts av ett kors. Av detta syns idag inga spår. Bild 34. Hus 05, västra fasaden. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 21(58)

106 Bild 35. Hus 05, östra fasaden. Bild 36. Hus 05, norra fasaden med huvudentré. Bild 37. Hus 05, södra fasaden. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 22(58)

107 Bild 38 & 39. T.v. Gjuten grund på lågdel med krysshamrad yta och källarfönster. T.h. Väggarnas tegel i kryssförband. Byggnaden vilar på en drygt meterhög gjuten betonggrund med en ytstruktur efterliknande krysshamrad granit. I söder dockar byggnaden emot sjukhusets kulvertsystem. I grunden finns sammantaget 6 stycken fönster, fyra kvadratiska på lågdelens östra sida samt ett rektangulärt i öster liksom i väster på den cylinderformade delen. Dessa är samtliga tillverkade i trä med draget glas och har ursprungligen varit målade i en ljus ockragul kulör. Såväl färgen som fönsterkittet flagnar. Fasaderna är murade i rött tegel i s.k. kryssförband. Stenen har en speciell yta med porös struktur samt livfulla skiftningar i kulören. Ovan byggnadens fönsteröppningar är murningen utförd med 1 ½ sten stående på högkant vilket bryter av kryssförbandet och ger en tydlig visuell verkan. Likaså avslutas byggnaden ned till mot grund med ett löpskift av tegel ställda på högkant. Bild 40 & 41. T.v. Treluftsfönster i västra fasaden med kopparavtäckning. T.h. Galvaniserad hängränna i anslutning till högdelens takfot. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 23(58)

108 På lågdelens västra fasad sitter ett stort 3-luftsfönster i metall vilket försett det tidigare innanförliggande obduktionsrummet med dagsljus. Fönstret är utvändigt målat i ljusgul ockrakulör och avslutas nedtill med ett fönsterbleck i koppar. På lågdelen finns ytterligare två fönster, ett centrerat på den södra gaveln samt ett i norr på östra fasaden. Dessa fönster är av trä, rektangulära och spröjsade. Byggnadens huvudentré är placerad i norr och utgörs av välvda par-spegeldörrar i ek med liggande rektangulära speglar. Portarna har ursprungligen varit ytbehandlade med fernissa något man fortfarande kan se spåren av i dörrpartiets övre del vilket varit något mer skyddat från väder och vind. Till största delen framstår emellertid dörrpartiet idag i silvergrå tappning med flagnande fernissa. Entréporten sitter något indragen från fasadliv och omges av en svagt utskjutande dörromfattning i krysshamrad granit vars ovansida försetts med en diskret plåtavtäckning i koppar. Den framförliggande entrétrappan har ett väl tilltaget vilplan belagt med kraftiga kvadratiska granitblock med krysshamrad yta samt trappsteg av rektangulära granitblock med samma ytbehandling. Hela trappkonstruktionen vilar på en gjuten konstruktion där utrymmet som bildas under trappan, vilket nås från källaren, nyttjats som kylrum. Trappan flankeras på den östra sidan av ett enkelt svartmålat smidesräcke. Trappkonstruktionen uppvisar en del förskjutningar i grundläggningen. Bild 42. Granittrappa i anslutning till huvudentrén i norr. Bild 43. Huvudentréns välvda ekportar med slitet ytskikt. Den cylindriska byggnadskroppen är, med undantag av huvudentrén, sluten i sin nedre del medan 12 stycken rektangulära fönster placerats symmetriskt runt om på fasaden några decimeter under den utskjutande takfoten. Fönstren är tillverkade i trä och har ursprungligen varit målade i en ljus ockragul kulör och avslutas nedtill med ett diskret utformat fönsterbleck i kopparplåt. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 24(58)

109 Bild 44. Närbild som visar entréportens ursprungliga ytbehandling. Bild 45. Kopparstuprör med vattkupa på västra fasaden. Takbeläggningen på lågdelens flacka sadeltak är utförd med galvaniserad plåt i traditionell skivtäckning. Taket skall enligt de historiska källorna ursprungligen varit målat i en mörk grön kulör. Fragment av färg kvarstår på ståndrännan i anslutning till takfoten liksom på den trapetsformade ventilationshuven placerad i nock på takfallets södra del. Dessa färgrester uppvisar dock snarare en ljus gulgrön kulör. Frånsett dessa fragment är taket i stort sett helt täckt av rost. I anslutning till takfotens och gavelsidans plåtinklädnad är korrosionsangreppen så omfattande att håligheter noteras. Takets vattenavrinning sker via två stuprör i koppar med konade vattkupor placerade i mötet mellan byggnadens låg och högdel. Rören ansluter vid mark till en uppdragen markledning i gjutjärn. Högdelens tak utgörs av en tunn gjuten platta vilken skjuter ut några decimeter utanför väggliv, på ovansidan täckt med papp. I anslutning till takfoten på byggnadens norra sida, ovan huvudentrén, sitter en galvaniserad hängränna monterad vilken följer takfotens rundade form. Interiör Som angetts ovan har interiören i Hus 05 endast varit föremål för mindre förändringar, vilka i huvudsak hänför sig till verksamhetslokalerna i byggnadens södra del. Av de ursprungliga planritningarna framgår att det i lågdelens bottenvåning ursprungligen inrymts en centralt placerad hall med några mindre förrådsutrymmen utmed väggarna i öster och söder, en hiss i sydöstra hörnet liksom en mindre städskrubb under trappan som leder upp till övre plan. I utrymmet under bisättningsrummet har den västra delen nyttjats som likkällare och den östra som svepningsrum. I norr, med placering under entrétrappan, ett inrymt kylrum. På den övre våningen ovanför trappan en mindre hall angränsande till denna ett mindre wc. Norr om hallen ligger bisättningsrummet. Närmast hallen i söder ett obduktionsrum där hissen från källaren kommer upp. Innanför obduktionsrummet, invid den södra gaveln, ett arbetsrum. I allt väsentligt kvarstår denna rumsindelning varför ovan angivna benämningar för de olika utrymmena kommer att nyttjas i den fortsatta beskrivningen av byggnadens interiör. (För planritning se bilaga) Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 25(58)

110 Det tidigare kylrummet har ett gjutet och polerat golv i svartvit Terrazzo. Golvbeläggningen är uppdragen en knapp decimeter på omgivande väggytor och bildar därigenom en markerad sockel. Utrymmets väggar är klädda med vitt kakel med mörk fog. Taket är gjutet. Bemålningen i tak och på väggar ovan kakel är sekundär och flagnar. Bild 46. Hus 05, källarvåningens kylrum beläget under entrétrappan. Bild 47. Dörr mellan kyl- och svepningsrum. Kylrummet skiljs från det angränsande svepningsrummet av en kraftfull och välisolerad dörr med varmförzinkade beslag. Även i det tidigare svepningsrummet utgörs golvet av svartvit Terrazzo. Väggarna är putsade och målade med plastfärg i ljusgrön kulör. Putsnedfall förekommer, framförallt på väggarnas nedre delar och kan med största sannolikhet hänföras till inträngande markfukt. Fuktgenomslag kan även noteras på utrymmets golvytor. På motstående sida från svepningsrummet ligger den tidigare likkällaren vars golv är täckt med mörkbrun klinker. I utrymmets norra del har golvet rest sig från underlaget. Golvbeläggningen är uppdragen med en platta på angränsande väggytor och bildar därigenom en sockel. Ovan denna sitter ca 40 cm höga rostfria plåtar monterade som skydd för påkörningsskador på väggputsen. I utrymmet finns även ett mindre handfat samt 7 stycken vägghängda belysningsarmaturer i porslin med droppformade glaskupor. En monterad stålbalk i taket har sannolikt kunnat nyttjas för lyfthjälp. Liksom i det angränsande svepningsrummet är väggarna putsade samt målade med ljusgrön plastfärg och uppvisar liknande skador om än i mindre omfattning. Svepningsrummets Terrazzogolv fortsätter in i källarens södra del vilken i huvudsak utgörs av en hall med en större fri golvyta kantad av ett antal mindre förrådsutrymmen samt i sydöstra hörnet en hiss och rakt i söder en modernare ståldörr mot angränsande kulvert. Färgsättningen på rummets tak och väggar är den samma som i angränsande utrymmen med likartad skadebild. Byggnaden har ursprungligen värmts med ett vattenburet värmesystem. Värmen är ej längre i drift men vägghängda sektionsradiatorer samt ledningsdragningar i källartaket kvarstår. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 26(58)

111 Bild 48. Svepningsrum sett mot norr. Bild 49. Likkällare sedd mot söder. Bild 50. Väggarmatur i likkällare. Bild 51. Källarvåningens hall med förråd, hiss och dörr mot kulvert. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 27(58)

112 Bild 52 & 53. T.h. Flagnande sekundär målning med plastfärg avslöjar underliggande kalkfärg. T.v. Städskrubb invid trapp på källarplan. Från källarvåningens hall och upp utmed byggnadens västra sida löper en svängd trappa upp till byggnadens övre våning. Trappan är gjuten i Terrazzo med samma färgställning som källargolven. Halvvägs upp, i mötet mellan byggnadens låg- och högdel bildas en mindre avställningsyta belagd med samma material som trappan. Bild 54. Trappa till bårhusets övre våning sedd från söder. Bild 55. Trappa från källare sedd från ovanvåningens hall. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 28(58)

113 Längst i söder på våning 1 ligger det tidigare arbetsrummet vars golv är belagt med hexagonalt klinker i ljusgrå kulör. Väggarna är slätputsade och försedda med en sekundär bemålning i ljusgul kulör. Fönstret i rummets sydöstra hörn har en fönsterbräda av polerad röd kalksten och på väggen under fönstret sitter en vägghängd sektionsradiator. I rummets motstående hörn återfinns ett mindre handfat. Inrymt bakom två träluckor i öster återfinns maskinrummet till den hiss som är installerad i byggnaden. Bild 56 & 57. Arbetsrummet i söder sett från norr och söder med klinkergolv, mindre tvättställ samt access till hissens maskinrum i öster. Angränsande till arbetsrummet återfinns det tidigare obduktionsrummet vars golv är belagt med kvadratiska linoleumplattor i ljus grågrön kulör. Väggar och tak är slätputsade och sekundärt bemålade med plastfärg vilken flagnar kraftigt. På östra respektive västra väggen finns grunda kaklade nischer där rummets sektionsradiatorer suttit monterade. I öster har radiatorn demonterats. Västra väggen upptas till en stor del av ett fönsterparti i metall med tre fönsterlufter. Bågarnas fönsterglas är försedda med ett pressat fönsterglas med framträdande rutmönster av typen Altdeutsch rektangulärt i en svag gulton. Under fönstret sitter en mindre trähylla monterad. Från hyllans framkant ned till golv hänger ett grönt tyg. Rummets belysning utgörs av fyra väggmonterade plafonder. Bakom en enkel vitmålad trälucka i rummets sydöstra hörn ryms byggnadens hiss försedd med en grind i svartmålat smide. I anslutning till trapphallen, norr om obduktionsrummet, finns en mindre toalett inrymd söder om trapploppet med kalkade väggar och samma hexagonalt formade golvklinker som i arbetsrummet. Dörrarna mellan de olika rummen är utförda med ett ramverk i ek och sidor av fernissad Masonite samt handtag i svart bakelit. Detta gäller även baksidan på de svängda pardörrarna som leder in från hallen till det tidigare bisättningsrummet i byggnadens norra del. På insidan är dessa emellertid klädda med fernissat björkfaner, sannolikt Glasbjörk, vilket ger ytan en livfull och varm lyster. Samma fanerbeklädnad återfinns även på insidan av huvudentréns välvda pardörrar. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 29(58)

114 Bild 58 & 59. T.v. Fönster med mindre avställningsyta i väster i f.d. obduktionsrummet. T.h. Hiss från källare i rummets sydöstra hörn. Bild 60. Kaklad nisch i öster där radiator tidigare suttit monterad. Bild 61. Innerbågar med gultonat glas av typ Altdeutsch rekt.. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 30(58)

115 Bild 62. Plafondarmaturer på obduktionsrummets norra vägg. Bild 63. WC-dörr med ramverk i ek, ytbeklädnad i fernissad Masonite samt beslag i svart bakelit. Bild 64 & 65. Bisättningsrummets svängda pardörrar med baksida av fernissad Masonite och framsida med fernissat björkfaner. Bisättningsrummet reser sig i två våningar där 12 högt placerade fönster förser rummet med ett rikligt ljusflöde. Fönstrens placering i liv med ytterfasad skapar djupa nischer försedda med fönsterbräder i polerad röd kalksten. Väggar och tak är utförda med slätputs och målade, väggarna med en modernare färg i vit kulör och taket med livfull kalkfärg i kimröksgrå kulör. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 31(58)

116 Takfärgen kvarstår sannolikt i original från byggnadstiden. I mötet mellan vägg och tak löper en hålkäl vilken ger upphov till en diskret skuggverkan. Bild 66. Bisättningsrummets huvudentré i norr sett från hall i söder. Bild 67. Bisättningsrummets tak med kimröksgrå kulör. Bild 68. Bisättningsrummets golv av polerad röd kalksten med radiell läggning från en central mittpunkt. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 32(58)

117 Rummets golv är i sin helhet belagt med polerade röda kalkstensplattor i mönsterläggning vilken utgår från en cirkelrund mitt och löper sedan radiellt ut mot rummets ytterväggar. Rakt i söder står ett mindre murat altare placerat på en svagt upphöjd platå i samma material som omgivande golv. I väggen ovan altaret finns en mindre rundbågad nisch avfärgad i engelskt röd kulör. I nischen kvarstår en bleknad kristusbild och på altaret hänger ett rödrandigt antependium med broderat kors och inskriptionen IHS. På golvet framför altaret en katafalk murad i kalksten med profilerade ytterkanter på ovansidans stenläggning. Rummets elektriska belysning är ordnad genom 8 stycken väggmonterade mässingslampor av modernare snitt med kabeldragningar förlagda i plastlister. Utmed väggarna i öster och väster löper ett svagt utskjutande ramverk med profilerad överliggare. Denna platsbyggda panel inrymmer specialtillverkade svängda panelradiatorer vilka tidigare sörjt för rummets värmetillförsel. Ramverket har utsparade luftintag närmast golv och borrade hål i överliggaren för att medge maximal luftgenomströmning. De svängda radiatorerna med sinuskorrugerad ytstruktur ger en speciell arkitektonisk verkan. Bild 69. Bisättningsrummet sett från entrésidan i norr. Bild 70. Murad katafalk framför altare i söder. Bild Från vänster. Altare, antependium, värmereglage av herrgårdstyp samt oblater på altare. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 33(58)

118 Bild 75 & 76. Ramverk på vägg inrymmande svängda panelradiatorer, luftintag vid golv och på ovansidans listverk samt vägghängda modernare mässingslampetter. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 34(58)

119 4.3 Hus 42 Hus 42 är beläget i sjukhusområdets västra del och uppfördes ursprungligen på 1940-talet som rektorsbostad i samband med instiftandet av en ungdomsskola som kom att gå under namnet Gudmundsgården. Sedan uppförandet har byggnaden varit föremål för ett antal ombyggnationer vars huvudsakliga syfte har varit att anpassa huset till ny verksamhet kopplad till sjukhuset. Som ett led i detta uppfördes en lägre tillbyggnad i direkt anslutning till huvudbyggnadens södra gavel under 1970-talet. Exteriör Ursprungsbyggnaden är uppförd i 1 ½ plan med underliggande källare och vilar på en drygt meterhög putsad sockel, avfärgad i grått, där rektangulära tvåluftsfönster förser källaren med ljus. Fasaderna är klädda med stående gulmålad locklistpanel samt släta vitmålade fönster- och dörrfoder. Fönstren har kopplade, vitmålade bågar i trä där merparten har två-lufter. Frånsett några enstaka fönster med aluminiumbeslag synes övervägande delen av husets fönster kvarstå i original sedan byggnadstiden. Bild 77. Hus 42, östra fasaden med huvudentré. Taket är belagt med tvåkupiga betongpannor. Två plåtklädda skorstenar mynnar i anslutning till nock på västra takfallet. Centrerat på östra takfallet finns en plåtklädd takkupa med runt tvåluftsfönster och i samma läge på motstående takfall ett modernt takfönster. Vattenavrinningen sker via vitlackerade hängrännor och stuprör med monterade renssilar i anslutning till mark. Långsidorna har väl tilltaget takutsprång med synliga takstolstassar försedda med en enkel fasning. Huvudentrén är placerad mitt på östra fasaden och utgörs av en enkel panelklädd ramverksdörr med råglasfönster upptill. En gjuten trappa, flankerad av enkla brunmålade smidesräcken, där Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 35(58)

120 planstegen belagts med kalksten leder upp till entrédörren. Ovan entrén sitter ett enkelt plåtklätt skärmtak monterat på kilformade träkonsoler. Bild 78. Entrétrappa belagd med kalksten. Bild 79. Norra gaveln med sidoentré samt nedfart till källargarage. Bild 80. Sidoentré med gjuten vinklad trappa i norr. Bild 81. Uppbyggd altan i väster belagd med hyvlad kalksten. Ett liknande skärmtak påträffas även ovan sidoentrén på husets norra gavel. Här med en enkel vitmålad entrédörr i toppen av en vinklad gjuten trappa försedd med brunmålat smidesräcke. På Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 36(58)

121 norra gaveln finns även nedfart till källararens garageutrymme vars panelklädda slagportar är målade i grå kulör. Bild 82. Västra fasaden med burspråk samt uppbyggd altan i två etager med stödmur av natursten. Bild 83. Tillbyggnad i söder sedd från väster. Bild 84. Tillbyggnad i söder med entré sedd österifrån. På västra fasaden finns ett centralt placerat burspråk och i nordvästra hörnet en panelklädd och glasad altanpardörr vilken leder ut till en upphöjd terrass belagd med hyvlade kalkstensplattor. Hela markytan utmed västra långsidan är upphöjd i förhållande till omgivande markyta och försedd med en låg stödmur av markfunnen sten. Tillbyggnaden i söder vilar på gjutna pelare och har fasader med locklistpanel snarlik huvudbyggnadens samt övervägande vitmålade tvåluftsfönster i trä. Taket är täckt med pannimiterande plåt i tegelröd kulör. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 37(58)

122 Interiör Interiört har Hus 42 genomgått ett flertal omfattande renoveringar varför endast fragment av husets originalinredning kvarstår. Merparten återfinns i husets källarvåning i form av exempelvis originaldörrar och beslagning, en smidd handledare i källartrappan samt i en del av husets fasta inredning. I stort sett samtliga ytskikt på golv och väggar på vån 1 och 2 är ersatta med sekundära material såsom plastmattor och vävtapet med undantag av det slipade kalkstensgolvet innanför huvudentrén på våning 1, vilket synes vara detsamma som finns angivet på byggnadens nybyggnadsritningar. Bild 85. Hall våning 2. Bild 86. Trappa till bottenvåning sedd från våning 2. Bild 87 & 88. T.v. Gavelrum invid södra gaveln våning 2. T.h. Gavelrum invid norra gaveln våning 2. Även planlösningen har varit föremål för förändringar i takt med att byggnadens funktion skiftat från privatbostad till vårdinrättning. Som ett led i att energieffektivisera har husets plankstomme försetts med en invändig tilläggsisolering av mineralull. Av akustik och brandskäl har även innerväggarna byggts på med stålreglar, isolering och dubbel gips. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 38(58)

123 Bild 89. Ett av sidorummen på vån 2 med upptaget takfönster. Bild 90. Byggnadens takkonstruktion i ett av kallförråden vån 2. Bild 91. Entréhallens golv av polerad kalksten. Bild 92. Rum i väster med sekundär vägg placerad i burspråk. I samband med upprättande av rivningsplan har en inventering avseende rivningsmaterial genomförts varvid flertalet inspektionshål upptagits i väggar och golvskikt. I några av rummen kunde man därför se spåren av äldre tapetsering samt golvbeläggning med linoleummattor under nuvarande ytskikt. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 39(58)

124 Bild 93. Äldre bevarad tapet på innervägg under gips. Bild 94. Trappa till källarvåning med smidesräcke. Bild 95. Källarkorridor med bevarade enkla spegeldörrar. Bild 96. Kvarstående gjuten tvättho i källarvåningen. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 40(58)

125 5 Teknisk status I takt med att verksamheten i byggnaderna trappats ned, alternativt helt upphört, har underhållet av desamma också avstannat vilket fått negativa följder för byggnadernas tekniska status. Nedan redogörs övergripande för de olika byggnadernas nuvarande skick. Hus 04 Exteriört framstår Hus 04 i ett delvis chanserat skick, i huvudsak orsakat av bristfälligt underhåll. Framförallt kommer detta till uttryck i byggnadens balkonger vars gjutning idag uppvisar omfattande skador uppkomna som en direkt följd av korrosion på balkongernas ingjutna armeringsjärn och stålbalkar. Även byggnadens fönster och de glasade partierna i anslutning till balkongerna uppvisar ett slitet yttre där färg och fönsterkitt flagnar kraftigt. Virket på dessa detaljer synes emellertid alltjämt vara i gott skick. Även byggnadens murade tegelväggar uppvisar en fortsatt god status. Interiört framstår byggnaden som hårt sliten, detta gäller i princip generellt för ytskikten på samtliga våningsplan, undantaget trapphusen vilka fortsatt håller en god kvalitét. Hus 05 Exteriört framstår Hus 05 i ett bristfälligt underhållet skick. Väggarnas murverk är tillsynes helt intakta medan fönster och portar är i behov av översyn. Sämst skick synes det skivtäckta plåttaket ovan lågdelen befinna sig i där plåtbeläggningen bitvis är helt genomrostad. Interiören är i tydligt behov av underhållsinsatser. I synnerhet gäller detta källarvåningen där inträngande markfukt medfört skador såväl på väggarnas puts som på rummens tak och golvbeläggning. På ovanvåningen är skadorna i större utsträckning att hänföra till flagnande färg i tak och på väggar. Status på ovanvåningens golvbeläggning varierar men synes övervägande vara i god kondition. Bisättningsrummet är det utrymme vilket klarat sig bäst och fortsatt håller en relativt god status. När det kommer till byggnadens installationer för värme, el och vatten är dessa överlag uttjänta. Hus 42 Exteriört framstår den ursprungliga huvudbyggnaden av nuvarande Hus 42 i ett förhållandevis gott skick om än med något sliten takbeläggning samt flagnande färg på fönster och dörrar. Även tillbyggnaden i söder från 1970-talet uppvisar ett skapligt yttre skick. Interiört framstår huvudbyggnaden som hårt sliten, detta gäller såväl tak som väggar och golv. I den senare tillbyggnaden svajar golvet betänksamt på vissa partier. I hela den tillbyggda delen noteras även en påtaglig mögellukt. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 41(58)

126 6 Kulturhistoriska värden 6.1 Kulturhistorisk värdebeskrivning Hus 04 Byggnadens huvudsakliga värden hänför sig till dess arkitektoniska-, byggnadshistoriska, byggnadsteknikhistoriska och samhällshistoriska. Byggnaden är arkitektoniskt väl gestaltad med en tydlig koppling till den vid tiden för uppförandet framväxande funktionalismen där detaljer som balkonger över hörn, entréparti och fönstersättning utgör byggnadens huvudsakliga accenter med avgörande betydelse för helhetsupplevelsen. De byggnadshistoriska och byggnadsteknikhistoriska värdena tar sig huvudsakligen uttryck i den bevarade stommen samt detaljer i form av snickerier, beslag och räcken. Material och hantverksutförande är från början uteslutande valt med genomgående hög kvalité. Byggnaden uppfördes för att särskilt kunna ta hand om, förebygga och bekämpa smittsamma sjukdomar och utgör en föregångare till dagens infektionskliniker. Byggnaden vittnar ur ett samhällshistoriskt perspektiv om en epok med stark tilltro till den medicinska vetenskapen Hus 05 Byggnadens huvudsakliga värden hänför sig till dess arkitektoniska-, arkitekturhistoriska-, byggnadshistoriska-, byggnadsteknikhistoriska- och samhällshistoriska. Byggnaden kan även sägas besitta både miljöskapande-, symbol- och identitetsvärden. Byggnaden är arkitektoniskt medvetet gestaltad med en tydlig koppling till den vid tiden för uppförandet framväxande funktionalismen med en samtidigt fortsatt omsorg om detaljarbeten där man i delar kan skönja en kvardröjande dragning åt 1920-talsklassicism. Arkitekturhistoriskt utmärker sig byggnaden genom denna spänning och framstår på samma gång som mönsterbildande och speciell för sin tid. Det arkitektoniska värdet framgår fortsatt tydligt såväl exteriört som interiört även om de i delar av interiören hårt changerade ytskikten har en dämpande effekt. Arkitekten Birch-Lindgren har genom uppförandet av Hus 05 tillfört Kalmar ett utsökt exempel på funktionalistisk arkitektur. Exteriört genomsyras byggnaden av gediget hantverk utfört med gedigna material. Den gjutna grunden med krysshamrad struktur, fasadteglets livfulla karaktär och de välvda entrédörrarna i fernissad ek utgör tillsammans med entrétrappan i huggen granit en betydande del av byggnadens arkitektoniska uttryck. Material, hantverk, konstnärlig- och arkitektonisk utformning håller genomgående en hög kvalité där utförandet vittnar om ett framstående hantverkskunnande. Interiört genomsyras byggnaden av en tydlig tanke på funktionalitet kombinerat med estetik. Accentuerande detaljer påträffas i huvudsak i bisättningsrummets interiör där interiörens arkitektoniska värden tydligast manifesteras. Överlag kvarstår interiören som välbevarad om än i ett hårt changerat skick. Genomförda förändringar innefattar i huvudsak övermålning av ursprungliga ytskikt på väggar och tak. Liksom i fallet med epidemisjukhuset (Hus 04) vittnar uppförandet av Hus 05 ur ett samhällshistoriskt perspektiv om en epok med stark tilltro till den medicinska vetenskapen och att svenska kyrkan vid denna tid fortfarande var en betydelsefull del av sjukvården. Bisättningsrummets interiör kan tillskrivas ett symbolvärde med en utformning vilken tydligt manifesterar den ideologiska grund vilken den tidigare verksamheten i byggnaden vilat på. Omsorgen om detaljer, ljusspelet och de exklusiva materialvalen är ett förstärkande drag vilket förmedlar en känsla av att rummet liksom i fallet med traditionella kyrkobyggnader byggts för att Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 42(58)

127 stå i evärdlig tid. Genom sin placering väl exponerad utmed sjukhusområdets tidigare huvudgata får byggnaden också ett påtagligt miljöskapande värde Hus 42 Byggnadens värden är begränsade och utgörs huvudsakligen av samhällshistoriskt värde och ett kontinuitetsvärde. Det samhällshistoriska värdet ligger i att byggnaden genom sin tillkomst på sjukhusområdet vittnar om en särskild satsning från samhällets sida, där ungdomar i behov av extra stöd lyftes fram som målgrupp. Genom sin existens förmedlar byggnaden även en kontinuitet i den bebyggda miljön på sjukhusområdet. 6.2 Sammanfattning av byggnadernas kulturvärden. Den genomförda antikvariska förundersökningen ger vid handen att såväl Hus 04 som 05 besitter tydliga kulturvärden. För Hus 04 framstår detta tydligast i exteriören medan värdena i fallet med Hus 05 även är kopplade till interiören och då framförallt till bisättningsrummet. För Hus 42 bedöms kulturvärdena vara begränsade. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 43(58)

128 7 Källor Litteratur Gustaf M Lindgren, Birch-, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik O Andersson), hämtad Hofrén, Manne, Kalmartinget; ett sekels samhällstjänst, Kalmar, 1963 Linde Scott & Ottoson Kenneth, Kalmar i mannaminne, Kalmar, 2010 Sjöberg, Albin, Från hospital till centrallasarett, en krönika om sjukhus och sjukvård i Kalmar , Kalmar Sterner, Sigvard, Min barndoms stad, Kalmar, 1981 Åhlin, Henrik, Två landsting blir ett, Kalmar läns landsting , Kalmar, 1988 Arkiv Kalmar läns museums klipparkiv, fotoarkiv samt topografiska arkiv Landstingets arkiv, Landstinget i Kalmar län Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 44(58)

129 8 Ritningar Hus 04 Bild 97. Hus 04, västra fasaden. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 45(58)

130 Bild 98. Hus 04, östra fasaden. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 46(58)

131 Bild 99. Hus 04, gavel samt sektioner. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 47(58)

132 Bild 100. Hus 04, källarvåning. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 48(58)

133 Bild 101. Hus 04, vån 1 tr. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 49(58)

134 Bild 102. Hus 04, vån 2 tr. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län.. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 50(58)

135 Bild 103. Hus 04, vån 3 tr. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 51(58)

136 Hus 05 Bild 104. Hus 05, fasader. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 52(58)

137 Bild 105. Hus 05, plan o sektion. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 53(58)

138 Hus 42 Bild 106. Hus 42, fasader. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 54(58)

139 Bild 107. Hus 42, plan över källare. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 55(58)

140 Bild 108. Hus 42, plan över bottenvåning. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 56(58)

141 Bild 109. Hus 42, plan vån 1 tr. samt sektion. Ritning tillhandahållen av Landstinget i Kalmar län. Uppdrag: , Kungsljuset 3, Kalmar Beställare: Landstinget i Kalmar län Slutrapport O:\VAX\265004\02_Underlag\Ut\Texter\Kungsljuset 3 - antikvarisk förundersökning.docx 57(58)