Verksamhetsplan med budget Årsplan 2016 (17-18)

Verksamhetsplan med budget Årsplan 2016 (17-18) Version för hantering i förbundsdirektionen 2015-11-19

Innehåll Inledning 3 Uppdrag och styrsystem 5 Ekonomisk styrning 5 Syfte och process 5 Perioden 2016 (17-18) 6 Verksamhetsaktiviteter under perioden 7 Verksamheten ur olika perspektiv under perioden 2016 (17-18) 11 Medborgarperspektivet 11 Trafikförsörjningsperspektivet 13 Medarbetarperspektivet 15 Ekonomiskt perspektiv 16 Måluppfyllelse för perioden 2016 (17-18) 19 Kvalitetsmål 19 Verksamhetsmål 21 Finansiella mål 23 Resultatbudget 2016 26 Fördelning per medlem 27 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 2( 37)

Inledning Sörmlands läns kommuner och medborgare finns som en del i en växande Mälardalsregion, med ett gynnsamt läge, omgiven av andra attraktiva län och kommuner som vi knyter funktionella band till men som också driver kostnaden för kollektivtrafik. År 2014 gjordes nära 10 miljoner påstigningar i den busstrafik som upphandlats av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Till detta kommer 2,4 miljoner påstigande i den regionala tågtrafiken till och från Sörmland. Flera perspektiv måste tillgodoses med fyra tågbanor som trafikerar länet och busstrafik som varje dag kör drygt 61 000 kilometer på länets vägar. I omvärlden märks en medvetenhet kopplat till hållbarhet och klimatpåverkan utan större avkall på snabbhet och bekvämlighet. I kommunerna runt om i landet och länet ser vi en ökad medvetenhet om biltrafikens påverkan på stadsmiljöerna. Som en konsekvens av detta kan vi se en förändrad riktning där kollektivtrafik tillsammans med gång och cykel får en ökad prioritet. Kompletterande strategier som parkeringspolicy, busskörfält och vägtullar är exempel på styrmedel till förmån för hållbara transportslag. Samtidigt ser vi i undersökningar att förtroendet för kollektivtrafiken i Sörmland alltjämt är för lågt. En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Noggrann följsamhet avseende kostnadsutveckling och lagstiftning exempelvis avseende lönenivåer och bränslepriser är en viktig förutsättning för budget i balans. Perioden 2016 (17-18) kommer i stort att präglas av tidigare fattade beslut, i och utanför länet. Det gäller beslut om etablering av Ostlänken, om Ny Trafik 2017, satsningar på ny teknik och beslut kopplat till samordning av kollektivtrafik. Under perioden kommer även Citybanan att öppnas vilket bland annat ger ökad kapacitet för regionaltågen. Inom ramen för En Bättre Sits kommer en ny regional systemanalys fastställas under perioden som ger vägledning i utvecklingen av Mälardalsregionen. Under perioden fastställs även ett nytt Trafikförsörjningsprogram som tar sin utblick i 2030 och fastställda strategiska mål för kollektivtrafiken, etappvis nerbrutna, vilka i sin tur ger ekonomisk påverkan. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 3( 37)

I myndighetens arbete med att identifiera våra långsiktiga förutsättningar mot 2030 är vissa slutsatser dragna genom en framtidsutblick genomförd under året av Kairos Future. Sörmland identifieras att kunna fungera som testbädd för nya lösningar och vara i framkant när det gäller att skapa ett modernt kollektivtrafiksystem där myndigheten särskilt rekommenderas att: Fortsätta arbetet med de prioriterade satsningarna för att säkerställa bland annat kundnöjdhet, digitala betalningar och integration med trafiksystem och centralorter i kringliggande län, med prioritering av Stockholmsregionen, Västerås (Eskilstuna) och Norrköping/Linköping (Nyköping/Katrineholm). Undersöka möjligheter att automatisera delar av kundinformationssystem för att på så sätt öka tillgänglighet och kundnöjdhet. Utreda möjligheterna för, och i mindre skala, testa helt nya trafiklösningar och intelligenta trafiksystemlösningar där andra transporttyper än buss och tåg, t ex hyrcyklar, hyrbilar och hållplatsfria minibussar, kan integreras och erbjudas helt eller delvis gratis. Skaffa beredskap redan nu för att undersöka mer långsiktiga modeller den dag autonoma fordon blir legio i Sörmland för att på så sätt öka attraktionskraften för länets kommunikativt mer perifera orter och platser. Under perioden kommer regionens beställda tåg att börja levereras och driftsättas. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 4( 37)

Uppdrag och styrsystem Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Härutöver har medlemmarna under 2014 överlåtit vissa uppgifter inom den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. Till sin hjälp har myndigheten bland annat lagen (2010:1065) om kollektivtrafik samt Förbundsordning med bilagor såsom Avtal om fördelning av ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland och Planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten. I enlighet med lagstiftningen ska myndigheten bland annat regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken, verka för att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper, verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet samt fatta beslut om allmän trafikplikt. Under 2015 certifierades verksamheten i enlighet med ISO 9001 som är en ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna i en organisation. Myndigheten har tidigare, och pågående, utvecklat Kartan där myndighetens processer har identifierats och adresserats. Till stöd finns även myndighetens fastställda kvalitetspolicy med tillhörande kvalitetsmål. Ekonomisk styrning Frågor om budget och ekonomisk styrning avhandlas i förbundsordningens 15 där bland annat framgår att direktionen varje år ska fastställa budget för förbundets verksamhet, inom den plan som medlemmarna beslutat om. Till budgeten ska en plan för verksamheten medfölja. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast under april månad. Direktionen ska fastställa budgeten senast den 15 maj årligen. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets medlemmar, Landstinget Sörmland och de nio kommunerna, har sedan den 1 januari 2013 ett nytt sätt att fördela ansvar, kostnader och intäkter för kollektivtrafiken i Sörmland. Den nya modellen ger medlemmarna en högre grad av inflytande och varje medlem påverkar verksamhetens ekonomiska utfall genom trafikbeställning. Syfte och process Verksamhetsplan med budget 2016 (17-18), är ett styrande och stödjande dokument för att fokusera och följa upp myndighetens åtagande och uppgifter. En tidig version av Verksamhetsplan med budget 2016 (17-18) upprättades inför samråd med medlemmarna, vilka genomfördes under mars och april månad 2015. Den 6 maj 2015 fastställdes Verksamhetsplan med budget 2016 (17-18) för den länsgemensamma verksamheten. Denna slutliga version är en komplettering utifrån de av medlemmarna numera ingivna trafikbeställningarna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 5( 37)

Perioden 2016 (17-18) Vid ingången av 2016 drivs samtliga bussar i Sörmland på förnybara bränslen. En ny grafisk profil och nytt varumärke, Sörmlandstrafiken, har börjat synas och en ny servicewebb, sormlandstrafiken.se, är i drift. Några dagar in på det nya året invigs vårt nya samordnade Servicecenter som bland annat hanterar bokningar av kollektivtrafik, kundtjänst och trafikledning. Perioden 2016 (17-18) kommer också i övrigt att präglas av tidigare fattade beslut, i och utanför länet. Det gäller beslut om etablering av Ostlänken, om Ny Trafik 2017, satsningar på ny teknik och beslut kopplat till samordning av kollektivtrafik där åtkomst till nya Serviceresorsavtal ger möjlighet till en fortsatt och successivt utökad samordning under perioden. Under perioden kommer även Citybanan att öppnas vilken bland annat ger ökad kapacitet för regionaltågen. Förhoppningsvis kommer under planperioden arbetet med att skapa nya kriterier för regionaltågens nytta i tilldelningsprocessen för tåglägen att tydliggöras och järnvägens nytta att identifieras och adresseras utöver fortsatta underhålls- och investeringsbehov på och för järnvägen och som i sin tur ger förutsättningar för kollektivtrafiken i Sörmland, Mälardalen och hela Sverige. Under hösten 2016 byts nuvarande biljettsystem ut mot ny modern teknik som skapar möjlighet till nya försäljningskanaler, förenklat resande och förändrad prissättning. Realtidssystem installeras samtidigt i samtliga av länets bussar vilket möjliggör såväl bättre trafikinformation och bättre uppföljning som tillgängligare busstrafik. En av de största utmaningarna för myndigheten är att öka kundnöjdheten och att fortsatt attrahera människor att välja kollektivtrafiken. Även Sörmlands gynnsamma läge innebär en fortsatt utmaning och den förväntade utvecklingen handlar om regionbildning och eventuell regionförstoring. Bilateralt behöver starka band fortsätta knytas, utöver Stockholm och Södertälje mellan attraktiva noder såsom Eskilstuna-Västerås/Örebro, Nyköping-Norrköping/Linköping, Flen/Katrineholm/Norrköping och Strängnäs-Enköping/Uppsala. Inom ramen för En Bättre Sits planeras även en ny regional systemanalys fastställas under 2016 som vägledning i utvecklingen av Mälardalsregionen och som underlag till kommande Nationella plan. Under perioden kommer även ett nytt regionalt trafikförsörjningsprogram att fastställas som tar sin utblick i 2030 och med fastställda strategiska mål för kollektivtrafiken, etappvis nerbrutna. Utöver detta har vi en förhoppning om att den nationella nivån driver frågor om kollektivtrafiken och bland annat avger fortsatta förslag till ny samlad lagstiftning för kollektivtrafiken. Generellt och i övrigt kommer perioden bestå av omfattande förberedelser för upphandling och upphandlingsarbete. Flera faktorer som påverkar vårt ekonomiska resultat är utanför vår direkta kontroll. Det omfattar såväl direkt kostnadsutveckling för bland annat arbetskraft och bränsle som väder där exempelvis milda vårvintrar och höstar ger direkt effekt på våra biljettintäkter. En ekonomi i balans är avgörande för att klara av att hantera dylika avvikelser och är fortsatt högt prioriterat. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 6( 37)

Verksamhetsaktiviteter under perioden Myndighetens samlade projektportfölj omfattar ett antal program, projekt och uppdrag vilka sammantaget är myndighetens verksamhetsaktiviteter under planperioden. Den samlade projektportföljen i november 2015 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Ny Trafik 2017 Under perioden fortsätter förberedelser om genomförande av Ny Trafik 2017. Arbetet sker i programsamverkan mellan kollektivtrafikmyndigheter i Stockholm, Uppsala, Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland under ledning av MÄLAB. Landstinget Sörmland som har finansieringsansvar för tågtrafiken samverkar nära med kollektivtrafikmyndigheten. Under 2014 och 2015 fattades viktiga beslut relaterat till kostnaden för trafiken såsom tilldelningsbeslut för fordonsleverantör (verkställt i juni 2015, men under överprövning). Även beslut om prissättning i form av Mälardalstaxa har påverkan. Under perioden kommer bland annat nya fordon att levereras till Mälardalen och olika trafikupphandlingar att ske. Revidering av Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram Enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken. Programmet ska enligt lagtexten uppdateras vid behov. Riktlinjer rekommenderar att programmet uppdateras en gång per mandatperiod. Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram fastställdes i september 2012. Med anledning av de nationella, regionala och lokala erfarenheter som numera kunnat dras med anledning av den nya Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 7( 37)

lagstiftningen samt det förhållandet att en ny mandatperiod pågår finns skäl att uppdatera programmet. Det finns även skäl att revidera mål samt tidsätta och kvantifiera vissa mål. Myndighetens direktion beslutade därför vid mötet den 9 oktober 2014 att programmet ska uppdateras. I processen med att uppdatera programmet kommer kontinuerliga tjänstemannarespektive politiska beredningar att genomföras. Under 2015 har inledande arbete påbörjats och under hösten 2016 förväntas programmet att fastställas. Under perioden 2016 (17-18) är framförallt aktiviteter kopplade till konsultinsatser, samråd, remisshantering, utformning, tryck och distribution. Införande av Sörmlandstaxa och ny skolkortsmodell Under planperioden införs sannolikt såväl Sörmlandstaxan som en ny skolkortsmodell. Under 2015 har arbeten pågått som fortsätter i avsikt att införa Sörmlandstaxa från den 1 oktober 2016 och ny skolkortsmodell från höstterminsstarten 2016. Syftet med införande av Sörmlandstaxa är främst att öka attraktiviteten till kollektivtrafiken och syftet med införande av ny skolkortsmodell är främst att möjliggöra ett fortsatt integrerat och samordnat trafiksystem. Sammantaget under planperioden kommer arbetet med Sörmlandstaxa och ny skolkortsmodell fortsätta såväl sin formella beredning som att avslutas vid dess realisering. Trafikavtal Myndigheten har idag fyra trafikavtal på busstrafiksidan, Nyköping/Trosa, Katrineholm/Vingåker/Flen, Eskilstuna och Strängnäs. Åkerbergs Trafik AB driver sedan juni 2015 Trosabussen kommersiellt. Övriga avtal går ut 2019, 2020 samt 2021 (förutsatt att optioner utlöses). Under perioden kommer därför förberedelser inför upphandling att ske. I detta ingår att överväga avtalsformer, geografisk indelning med mera, genomföra samråd samt genomföra trafikpliktsutredning. Samråd ska ske innan beslut fattas om trafikplikt för att stämma av med trafikföretag huruvida intresse finns att bedriva trafik i hela eller delar av det aktuella området på kommersiell grund. De nyligen upphandlade avtalen för Serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland och som ännu inte trätt i kraft, är upphandlade för en avtalstid fram till 30 juni 2018. Härutöver finns möjlighet att teckna option om upp till ett års förlängning. Detta innebär att förberedelser för ny upphandling kommer att behöva företas under perioden 2016 (17-18). Avtalet med trafikförvaltningen gällande pendeltågstrafik till Gnesta (Gnestapendeln) går ut sommaren 2016 och ska omförhandlas. Trafikavtal planeras att upphandlas i enlighet med branschgemensamma avtalsrekommendationer. Områden, innehåll och omfattning i de planerade upphandlingarna kan komma att avvika gentemot dagens indelning. Avtal för tågtrafiken (exklusive Gnestapendeln) hanteras av MÄLAB och framåt genom programmet Ny Trafik. Sammantaget innebär detta att myndigheten under planperioden dels kommer att bedriva omfattande förberedelser inför förestående upphandlingar, dels omfattande upphandlingsarbeten. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 8( 37)

Utökad samordning Perioden inleds med att Servicecenter startar upp, en samordnad verksamhet för bokning och kundtjänst för kollektivtrafiken i Sörmland, vilken kommer att bedrivas effektivt och följas upp bland annat kopplat till kvalitetsmålsättningar. När trafiken inom ramen för upphandling Serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland kan starta, vilket i dagsläget är oklart, kan samordningen av kollektivtrafik succesivt utökas. Parallellt pågår också kommunvisa översyner avseende bland annat kommunernas och länets kompletteringstrafik som kan bli ett underlag för kommunernas kommande trafikbeställningar till myndigheten. I dagsläget har myndigheten handlat upp en liten del skolskjutstrafik i Eskilstuna och Nyköpings skolskjutstrafik inom ramen för avtal Serviceresor och annan anropsstyrd trafik. Härutöver har myndigheten separat handlat upp och tecknat avtal om skolskjutstrafik i Strängnäs och skolskjutstrafik i Gnesta för vilken avtal i skrivande stund inte har tecknats med anledning av överprövning av tilldelningsbeslutet. Även en upphandling om riksfärdtjänst och långa sjukresor pågår. Under perioden avser myndigheten fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar, genom att föreslå förändringar, för medlemmarna att samordna regelverk och eventuellt även taxor för att ge möjligheter till optimal samordning. Under perioden är det inte osannolikt att fler kommuner uppdrar åt myndigheten att upphandla skolskjutstrafik. Att myndigheten hanterar dessa avtal ger flera möjligheter till att komma i åtnjutande av samordning. Det förefaller under planperioden inte aktuellt att myndigheten utökar verksamheten med frågor om myndighetsutövning. Satsning tekniska system och kanaler De tekniska systemen i Sörmland är generellt sett ålderstigna och med låg funktionalitet. I samband med prioriteringar i Regional infrastrukturplan tilldelades medel för att satsa på tekniska system och kanaler. Detta innehåller bland annat nytt biljett- och realtidssystem i Sörmland, automatisk trafikanträkning, signalprioritering samt de kanaler som blir skillnaden för kund appar, hemsida mm. Under 2014 och 2015 har upphandling skett och kontrakt tecknades med leverantören TriNorth/Ridango i augusti 2015. I oktober 2015 inleddes införandeprojektet och såväl biljett- som realtidssystem ska enligt projektplan driftsättas i oktober 2016 och vara slutlevererade senast i december 2016. I samband med driftsättningen görs också omfattande förändringar gällande prissättning och produktutbud. För projektet finns prioriterade medel i den regionala infrastrukturplanen. Medfinansiering om 25 procent finns för de planerade aktiviteterna i myndighetens budget för perioden. I samband med införande av de nya tekniska systemen under 2016 kommer redovisningsmässiga justeringar att ske. Med hänsyn till dessa och eventuella driftstörningar i samband med migreringen har intäktsbudget sänkts omfattande totalt 4,8 miljoner kronor. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 9( 37)

Profilarbete Direktionen beslutade vid sammanträde i maj månad 2015 om en övergång till att använda varumärket Sörmlandstrafiken för relevanta delar av myndighetens verksamhet. Sedan dess har ett antal aktiviteter, såväl internt som med extern konsulthjälp, vidtagits för att såväl förbereda övergången som att finna den nya identitet som myndigheten vill bli förknippad med. Planperioden inleds med att verksamheten har fått ett nytt varumärke, Sörmlandstrafiken. Sörmlandstrafikens logotyp kommer bestå av varumärkets orddel och en symbol. Orddelen har ett typsnitt som har god läsbarhet, vilket är ett krav då det i Sörmlandstrafikens målgrupp finns människor med lässvårigheter. Symbolen består av två pilar som visar på rörelse i olika riktningar. I området mellan pilarna finns en S-formad väg. Den gröna färgen står för miljö och hållbar utveckling. Sammanfattningsvis förmedlar logotypen uppdraget och har utformats för att vara tillgänglig för verksamhetens alla målgrupper. Den närmast fortsatta planeringen består dels i att fullständigt identifiera de platser där profilen bör användas, dels ta fram en manual som beskriver den grafiska tillämpningen. Den nya logotypen föreslås att appliceras omgående för relevanta delar av verksamheten som det kommande Servicecentret som betjänar den samlade kollektivtrafiken i länet. Befintlig profilering föreslås i övrigt bytas ut successivt och med god ekonomisk hushållning. Den visuella identiteten kommer även att appliceras på ny hemsida. Hemsidan planeras att gå publikt i december 2015 via domännamnet www.sormlandstrafiken.se. Hemsidan kommer också, när det nya biljettsystemet är på plats hösten 2016, att utvecklas för att vara den naturliga kanalen för försäljning av biljettprodukter. Utveckling av fastigheter och depåer Under 2015 påbörjades en inventering av samtliga bussdepåer. Inventeringen kommer mynna ut i en investerings- och utvecklingsplan som kommer genomföras under perioden. Under 2015 har, i skrivande stund, fem av de åtta fastigheterna inventeras. Under inventeringen har flera brister identifierats som måste åtgärdas. Sedan finns det ett antal proaktiva åtgärder exempelvis energibesparande åtgärder. I Eskilstuna innebär dessutom högre krav kopplade till införande av fordon som drivs på el samt hantering av biogas att depån måste ses över särskilt. Aktiviter inom området utförs internt med externt konsultstöd. Investeringsmedel finns avsatta för perioden, men beroende på utfall i inventering kan ytterligare medel behöva tillkomma senare i perioden. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 10( 37)

Verksamheten ur olika perspektiv under perioden 2016 (17-18) Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet speglar resenärers och medborgares behov och önskemål. Myndighetens verktyg är bland annat information och kommunikationsinsatser, försäljningskanaler, informationskanaler och uppföljning av våra trafikavtal och relation till våra trafikbolag för att säkerställa att de tjänster som vi erbjuder ger högsta resenärsnytta. Kunders och medborgares nöjdhet med den allmänna kollektivtrafiken mäts på tre områden; nöjdhet med senaste resan, allmän kundnöjdhet och allmänhetens nöjdhet. Vid mätningen 2014 ligger Sörmlands värden lägre än rikssnitt. Myndigheten tar över genomförandet och bokning av Serviceresor från 2016. Ingångsvärden för nöjdhet kommer initialt att uppskattas och uppdateras efter förvärvad kunskap. Visionen är att ha högsta nöjdheten i Sverige både vad gäller allmän och särskild kollektivtrafik. Planerade åtgärder Under åren kommer informations- och kommunikationsinsatser framförallt koncentreras till etableringen av Ny Trafik 2017, samordningen av särskild och allmän kollektivtrafik och kunskapsökande insatser i syfte att öka användningen av de tekniska stöd som då omgärdar trafiken. Under 2016 införs nya tekniska system med följd att nuvarande produktsortiment kommer att bytas ut och prissättning att justeras. Med införande av realtidssystem i hela länet kommer också informationskanalerna som till exempel hemsida, app och realtidsskyltning att utvecklas för att ge förbättrad resenärsinformation, i synnerhet vid planerade och oplanerade störningar. I samband med att de tekniska systemen implementeras ges myndigheten också bättre förutsättningar att kunna arbeta mer aktivt och etablera fler försäljningsombud i Sörmland, som kunder och medborgare kan vända sig till vid frågor eller köp av reskort. Myndigheten tar fram en ombudsstrategi för att bland annat säkerställa att försäljningsombuden finns geografiskt spridda i Sörmlands kommuner och tillgängliga för kund. Ut mot kund kommer varumärket Länstrafiken Sörmland att ersättas med varumärket Sörmlandstrafiken och en ny grafisk profil, något som även fortsatt kräver särskilda resurser för såväl kommunikationsinsatser som utbyte av befintligt material. För att nå kundnöjdhet vad gäller serviceresor sker flera olika insatser inför etableringen av servicecenter med koppling till myndighetens värden och principer. Medarbetarna kommer att genomgå omfattande utbildningsinsatser för bra och varmt bemötande och hög service inför starten av servicecenter. Rekryterade medarbetare kommer bland annat att ha god lokalkännedom och bra språkkunskaper. Servicecenter kommer att vara bemannat och tillgängligt via telefon dygnet runt samt via webb där kunden själv kan boka sin resa. För att uppnå kvalitetsmålen arbetar Servicecenter bland annat med svarstider såsom att återkoppling på synpunkter från kunder ska ske senast inom fem arbetsdagar och att 80 procent av inkommande samtal för bokning av resa ska besvaras inom 60 sekunder och 99 procent av dessa inom två minuter. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 11( 37)

Ökad kundnöjdhet är ett fokusområde och kräver kunskap. För detta ändamål avser vi under perioden utveckla egna kundundersökningar för att bättre identifiera och följa upp våra resenärers behov och önskemål. Det kan också kopplas till framtida trafikavtal för att skapa ersättningsmodeller som tydligare styr mot ökad kvalitet. Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Ökade kommunikations- och marknadsinsatser 2016 som följd av nya tekniska system, utökad kundtjänst och ny profil. Utveckling av hemsida samt nya informations- och försäljningskanaler. Genom det utökade uppdraget att etablera funktioner för bland annat beställningsmottagande och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken kommer tillgängligheten till kundtjänst för den allmänna kollektivtrafiken som följd av detta, att öka. En utökad samordning kommer att ske inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Kvalitetsmål för myndighetens verksamhet är inkluderade i plan. Målmodell med verksamhetens aktiviteter 2016-2018 för medborgarperspektivet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 12( 37)

Trafikförsörjningsperspektivet Trafikförsörjning omfattar bland annat att tillhandahålla en attraktiv, tillgänglig och effektiv kollektivtrafik för regionens medborgare. Bland verktyg som står oss tillhanda kan nämnas vår storregionala samverkan genom exempelvis MÄLAB och processen En Bättre Sits, Förbundsordning med planeringsprocess och beslutsordning, tekniska system för bland annat trafikplanering och samordning, depåer samt upphandlingsarbete och avtalsuppföljning. För perioden handlar mycket om aktiviteter om tidigare effektuerade beslut såsom Ny Trafik 2017 (regionaltågstrafik) och samordning inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den särskilda och allmänna kollektivtrafiken. Planerade åtgärder Från 2017 effektueras succesivt Ny Trafik 2017 genom MÄLAB. Från 2016 och fram till det att samtliga tågfordon för etapp 1 är levererade behöver övergångsavtal tecknas där entreprenör tillhandahåller fordon. Detta är något som planeras att ske under 2015/2016 och effekten är i dagsläget inte känd och därmed inte budgethanterad. Genom samordningen av allmän och särskild kollektivtrafik och när resultaten av Kommunöversyner succesivt verkställs under perioden kan vi även öka beläggningsgraden ombord på fordonen genom att trafikera lågt belagda turer med mindre fordon. Under 2015 har en utredning gjorts gällande utveckling av kompletteringstrafik något som kommer arbetas in i samband med medlemmarnas kommande trafikbeställningar. Perioden 2016 (17-18) inleds med att samtlig busstrafik i Sörmland bedrivs på så kallade förnybara bränslen. Sedan tidigare drivs busstrafiken enligt avtal i Eskilstuna på biogas och RME och busstrafiken i Strängnäs på RME. Från tidtabellsskiftet i slutet av 2015 kommer två helt batteridrivna bussar (100 procent el) att trafikera Eskilstuna stadstrafik. Om denna fordonstyp uppnår stabil och tillförlitlig drift kommer beståndet kompletteras med ytterligare fordon och rekommenderas för fler stadstrafikområden. Generellt kommer perioden bestå av omfattande förberedelser för upphandling och upphandlingsarbete främst kopplat till kommande busstrafiksavtal och tillhandahållande av Serviceresor. Strukturerat och adresserat arbete med avtalsuppföljning. Ytterligare åtgärder identifieras av medlemmarnas trafikbeställningar. Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Konsekvenser vid övergången till att Sörmland får tillgång till egna tågfordon för tågtrafiken innebär eventuellt förändrad kostnadsbild för tågtrafiken 2016 och framåt som idag inte är kända. Trafikverket har för avsikt att under perioden 2015-2025 successivt anpassa banavgifterna till den nivå som järnvägslagen förutsätter. Detta innebär ökade kostnader och en osäkerhet i kostnadsgruppen Övrigt trafikrelaterat. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 13( 37)

Ökad budget avseende fastighetsunderhåll som följd av identifierade behov i fastighetsplan. Nya tekniska system med stöd av länsplanemedel ger lägre kostnader succesivt från 2016. Införande av nytt betalsystem förväntas ge en temporär reducering av intäkter som följd av periodiseringseffekter och tillfälliga driftstörningar i samband med migrering av dessa IT-system. Trafikkostnaderna har i budget justerats utifrån budgeterad indexuppräkning samt utifrån medlemmarnas trafikbeställningar. För 2017 och 2018 görs, till dess att effekt av trafikbeställningar är kända, endast uppräkning utifrån förväntad indexutveckling. Målmodell med verksamhetens aktiviteter 2016-2018 för trafikförsörjningsperspektivet Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 14( 37)

Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivets syfte är att stödja måluppfyllelsen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Perspektivet skall vara till stöd för varje medarbetare att utifrån sitt uppdrag, sin kompetens och sitt samverkande arbetssätt kunnat bidra till myndighetens mål. Medarbetarperspektivet vilar på vår värdegrund Den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd. Planerade åtgärder 2015 fastställdes mål för personalperspektivet och vår Arbetsmiljöpolicy beslutades. Detta är grunden och nu följer arbetet enligt den HR-plan som sattes under 2015. Myndigheten kommer att vid utgången av 2016 ha och leva efter eget Samverkansavtal och en Plan för lika rättigheter och möjligheter. Vi kommer också ha egna riktlinjer och satta rutiner för ett Hållbart arbetsliv samt inom Kompetensförsörjning, Lönebildning och Ledarskap/medarbetarskap. Med detta på plats kan myndigheten än bättre arbeta med att planera, genomföra och följa upp insatser som främjar hälsan och utvecklar arbetsmiljön och därmed leva upp till sin värdegrund och nå sina mål. 2016 är vi cirka 60 medarbetare vilket ställer högre krav inom många olika områden på myndigheten. Vi vill fortsatt bevara det goda som några medarbetare utryckte det. För att kunna göra det behöver vi ta reda på vad det goda är men vi behöver också arbeta med förbättringar. Genom årliga medarbetarenkäter, medarbetarsamtal samt arbetsplatsträffar och övriga mötesforum, och genom att vi följer upp sjukfrånvaro vid delår och bokslut, kan vi planera rätt och har rätt innehåll i våra handlingsplaner. Att behålla det goda och arbeta fortsatt hälsofrämjande är viktigt under perioden. Därför behöver vi särskilt satsa på gemensamma hälsofrämjande friskvårdsinsatser som både ger ökad kunskap om vad vi mår bra av men också som bidrar till att vi fortfarande är myndigheten där man trivs och har roligt på arbetet. Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Personalkostnaden inklusive lönekostnaden är budgeterad utifrån den nya organisationens förväntade omfattning och med hänsyn till årlig lönerevision. Då arbetsmarknadens parter 2016 förhandlar fram ett stort antal löneavtal är det svårt att prognostisera de närmaste årens löneutveckling. Efter en översyn under 2015 reviderades och fastställdes designprinciper för myndigheten vilka är Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation. De fyra designprinciperna är i sin tur nerbrutna med vardera två kriterier. Designprinciperna påverkar i sin tur den organisatoriska strukturen. Som följd av ovan, och för att ånyo skapa en organisation väl lämpad för sitt uppdrag fastställdes en ny organisationsstruktur för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet vilken trädde i kraft den 1 september 2015. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 15( 37)

Ekonomiskt perspektiv Under 2016 fortsätter arbetet för en god ekonomisk hushållning. Huvudverksamheten tillika huvudkostnaden vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är trafik och står för nära 90 procent av myndighetens kostnader i budget för 2016. Som stöd för denna finns infrastruktur bland annat i form av depåer, teknik, försäljningskanaler och medarbetare. En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Fördelning av myndighetens kostnader i enlighet med budget 2016 (exklusive Citybanan). Ekonomiskt läge 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ekonomi blir mer och mer stabil och arbetet mot en budget i balans och ökad intäktsutveckling har fortsatt under 2015. Ekonomiskt visar utfallet januari till augusti på en budget som är i balans. Negativ budgetavvikelse finns gällande intäkter från skolkort medan biljettintäkter från stadstrafik och landsbygdstrafiken generellt är i nivå eller något bättre än budget. På kostnadssidan är trafikkostnaderna som helhet något lägre än budgeterat beroende på en för oss fördelaktig indexutveckling. Kollektivtrafikmyndighetens ekonomiska utfall under perioden januari augusti 2015 uppgick till 24 661 tkr. Den ekonomiska prognosen visar på helår, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell, ett positivt resultat på 10 770 tkr jämfört med budget 2015. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 16( 37)

Förväntad utveckling under perioden Under perioden förväntas kostnadsrelationen mellan huvudverksamhet och sidoverksamhet i allt väsentligt kvarstå. Det nytillkomna uppdraget till myndigheten att samordna och upphandla den särskilda kollektivtrafiken i länet ger möjlighet till ökad samordning mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken, såväl avseende trafikens utformning och kringtjänster som bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning och betallösningar. Målet med dessa insatser är att verksamheternas resurser används effektivt och med låg miljöpåverkan. Nu liggande plan 2016-18 omfattar möjlighet att bedriva förvaltningsverksamhet motsvarande nuvarande ambitionsnivå och nu kända förutsättningar. Resultat av överprövningen i upphandling av Serviceresor och resultat avseende översyn av Länstrafiken Sörmlands depåer kommer bli känd senare under 2015. Dessa två faktorer tillsammans med intäktsutvecklingen är för närvarande de mest svårbudgeterade. Intäkterna för 2016 är beräknade utifrån intäktsprognos för 2015 med justering utifrån förändringar i respektive medlems trafikbeställning. Den 1 oktober 2016 kommer ny Sörmlandstaxa med all sannolikhet att införas. Effekterna av denna har lagts in i budget utifrån simulerade beräkningar som gjordes i samband med ägarråd den 3 september 2015. Från 2017 förväntas Sörmlandstaxan få full effekt. Därutöver har intäkterna generellt räknats upp med tre procent per år. I övrigt har intäkterna för 2016 skruvats ner med 4 800 tkr. Detta som följd av konsekvenser av eventuella tillfälliga driftstörningar i samband med migrering till nytt betalsystem men främst redovisningsmässiga förändringar i periodisering av biljettintäkter. Även priserna för skolkort kommer sannolikt att förändras 2016. Här har dock för budgetläggning valts att utgå från nuvarande prissättning. Om ny prissättning för skolkort införs till höstterminen 2016 beräknas det innebära ca 3,5 miljoner kr i minskade skolkortsintäkter för 2016 och ca 8,3 miljoner kr för 2017 respektive 2018. De minskade intäkterna innebär att kommunerna får motsvarande belopp i minskade kostnader för skolkort. Effekterna per medlem av förändrad skolkortsmodell beskrivs i kommentarerna under avsnittet fördelning per medlem. Med erfarenhet ur verksamhetens utfall 2014 har kostnaderna i de länsgemensamma kostnadsgrupperna omdisponerats jämfört med plan i budget 2014. Den stora förändringen är högre försäljningskostnader och lägre kostnader för tekniska system. Omdisponeringen av kostnader påverkar inte det ekonomiska utfallet eller summan varje medlem betalar till myndigheten. Myndighetens nya betal- och realtidssystem planeras vara i drift under oktober 2016. Detta kommer på sikt innebära lägre kostnader då 75 procent av leasingkostnaden finansieras med medel ur Länsplanen och underhållskostnaden kommer sjunka. I samband med införande av tekniska system planeras en utökning av kostnader för information och marknadsföring. I de trafikrelaterade posterna finns höga risker för ökade ekonomiska behov och främst avseende banavgifter och stationsavgifter samt omfattande investeringbehov i depåerna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 17( 37)

Trafikkostnader avser kostnader relaterad till produktion av trafik och omfattar i busstrafiken avtalsenlig kostnad per fordon, per körd kilometer och timme samt en fast ersättning. Trafikkostnaderna har beräknats utifrån det slutgiltiga förslag till tidtabell som skickades ut till medlemmarna den 23 oktober 2015. Eventuella ändringar efter detta tillkommer respektive avdras. Ändringar som görs under trafikåret ska ske enligt skriftlig överenskommelse och som minst via e- post mellan medlemmen och myndigheten. Eventuell förstärkningstrafik som på grund av bland annat trafiksäkerhets- eller kapacitetsskäl 1 måste införas på kort varsel ska informeras respektive medlem. Förutom förändringen i trafikproduktion görs indexuppräkning med tre procent av samtliga trafikkostnader. Efterfrågestyrd trafik faktureras enbart utifrån turer som körs och är därför inte känd på förhand. För beräkning av budget för efterfrågestyrd trafik har prognosticerat resultat för 2015 använts med justering utifrån förändring i antalet erbjudna avgångar hos respektive medlem samt indexuppräkning. För tågtrafiken kommer MÄLAB:s trafikplan 2017 att börja slå igenom från och med december 2016. Budgeten för tågtrafiken bygger på befintliga finansieringsavtal fram till 10 december 2016 med preliminära indexuppräkningar för Nyköpingsbanan och Sörmlandspilen. Kostnaden från och med 11 december bygger på den nya fördelningsmodellen enligt samverkansavtalet. Fördelningsmodellen enligt samverkansavtalet och osäkerhet kring övergångsavtalen innebär en osäkerhet för tågkostnaden under resterade del av bugetperioden och är i budgetunderlaget endast uppräknad med en indexjustering på tre procent, enligt samråd med Landstinget. Den särskilda kollektivtrafiken planeras utifrån behov och har därför inte samma planeringscykel som den allmänna kollektivtrafiken. Trafikkostnaden under perioden 2016 (17-18) är beräknad utifrån trafikvolym oktober 2014 till och med september 2015 uppräknat med index samt ökad kostnad enligt de priser som presenterades i tilldelning enligt dom april 2015. Den finns en stor osäkerhet i den uppskattade trafikkostnaden framförallt då tilldelningsbeslutet i upphandling av Serviceresor och annan anropsstyrd trafik är överprövad. Budgeten för Eskilstuna station360 består av intäkter från kundserviceavtal med SJ AB, bokningsavgifter och provisioner. Kostnaden består främst av personalkostnader inklusive lönekostnad och är budgeterad utifrån nuvarande personalstyrka. Det finns en osäkerhet kring de ekonomiska effekterna av Eskilstuna station360. Tillsammans med Eskilstuna kommun pågår diskussion om förändring i verksamheten och vid eventuell förändring kan kostnadsbilden förändras. Eventuella över- eller underskott tillfaller Eskilstuna kommun. 1 Enligt lag får bussar av modell klass I och II framföras med stående passagerare. Turer i landsbygdstrafik som regelbundet har stående passagerare är inriktningen att de ska förstärkas. I stadstrafik är inriktningen att turer där passagerare måste lämnas kvar vid hållplats bör förstärkas (dock beroende på turtäthet). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 18( 37)

Måluppfyllelse för perioden 2016 (17-18) Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Härutöver har medlemmarna under 2014 överlåtit vissa uppgifter inom den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. Myndigheten har i enlighet med ovan beskrivning sedan tidigare, ett antal målområden och som följd av att medlemmarna överlät delar av ansvar för den särskilda kollektivtrafiken under 2014 harmoniserar inte längre innevarande målmodell helt med hänsyn till denna utökade verksamhet. Under planperioden kommer därför målområdena att arbetas om och Verksamhetsplan och budget 2017 (18-19) kommer att ha en än mer integrerad redovisningsform för målområdena, som kommer att redovisas i verksamhetsmål respektive finansiella mål. Parallellt uppdateras Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram som blir utgångspunkten för de kommande och samlade verksamhetsmålen. Myndighetens ISO-certifiering ställer härutöver krav om ett samordnat och sammanhållet ledningssystem som ständigt förbättras. Med utgångspunkt i ovan beskrivning ges målområdena följande disposition: Kvalitetsmål medborgares nöjdhet med kollektivtrafiken samt medarbetares nöjdhet Verksamhetsmål Finansiella mål Kvalitetsmål Myndigheten står inför stor utökning av ny verksamhet. De stipulerade nivåerna i kvalitetsmålen är därför en uppskattning och kommer att uppdateras i takt med förvärvad erfarenhet av den nya verksamheten. Målet bedöms vara uppfyllt vid respektive bokslut 2016 förutsatt att en ökning skett på respektive målområde och i relation till 2015 års utfall. Mål 1 Delmål Kommentar Vision Kundnöjdheten avseende den allmänna kollektivtrafiken har ökat till 65 procent år 2020. 2017: 62 procent Kundernas nöjdhet för Sörmland år 2014 är 60 procent. Det är två procent under rikssnittet som är 62 procent. Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 19( 37)

Mål 2 Delmål Kommentar Vision Allmänhetens nöjdhet avseende den allmänna kollektivtrafiken har ökat till 55 procent år 2020. 2017: 51 procent Allmänhetens nöjdhet för Sörmland är 2014 42 procent. Det är elva procent under rikssnittet som är 51 procent. Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Mål 3 Kundnöjdheten avseende Serviceresor är 95 procent år 2020. Delmål Kommentar Vision 2017: 92 procent Trafiken startar inom ramen för myndigheten under året 2016. Därmed är angiven nivå för nöjdhet här en uppskattning och kommer att uppdateras efter förvärvad kunskap. Enligt ANBARO:s årsrapport 2014, är i genomsnitt 91 procent av färdtjänstresenärerna nöjda med sin resa, motsvarande för sjukresor är 90 procent. 2014 års genomsnittliga nöjdhet var för färdtjänst respektive sjukresor inom ramen för Samres innevarande uppdrag cirka 80 procent. Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Mål 4 Kundnöjdheten avseende bokning av resor är 99 procent år 2020. Delmål Kommentar Vision 2017: 98 procent Trafiken startar inom ramen för myndigheten under året 2016. Därmed är angiven nivå för nöjdhet här en uppskattning och kommer att uppdateras efter förvärvad kunskap. 2014 års genomsnittliga kundnöjdhet inom ramen för Samres innevarande uppdrag var 90 procent. Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition. Mål 5 Det hållbara medarbetarengagemanget (HME) uppgår år 2020 till 85. Delmål 2017: HME 80 Kommentar Mäts i årliga medarbetarundersökningar. HME (Hållbart medarbetarindex) för myndigheten 2014 är 75. Vision Visionen är att ha ett HME på 100. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 20( 37)

Verksamhetsmål Myndighetens mål styr utvecklingen, så även den ekonomiska. Under 2015 och tidiga 2016 kommer, som följd av arbete med uppdatering av Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram, de strategiska målen för kollektivtrafiken att revideras. Nedan definierad måluppfyllelse utgår ur vissa kända villkor men främst av faktorer som inte är kända eller som vi kan avgöra. Verksamhetsmålen bedöms vara uppfyllt vid respektive bokslut 2016 förutsatt att definierad förändring skett på respektive målområde och i relation till 2015 års utfall. Detta indikeras nedan genom pilar där önskad ökning anges med, önskad minskning med och en bedömning om att målområdet/indikatorn ligger still under planperioden med. Funktionsmålet Tillgänglighet Mål Strategier Indikatorer, tillika mått och riktning för måluppfyllelse 2016 Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler Stärka kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik Utveckla information gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Nöjdhet allmänhet och kund (i relation till nöjdhet för riket) Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Funktionsmålet Attraktivitet Mål Strategier Indikatorer, tillika mått och riktning för måluppfyllelse 2016 Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Nöjdhet allmänhet och kund (i relation till nöjdhet för riket) Antal påstigande (exklusive skolkort) Restidskvot i större pendlingsrelationer Punktlighet Marknadsandel totalt och av arbetspendling i starka stråk Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 21( 37)

Funktionsmålet Miljö Mål Strategier Indikatorer, tillika mått och riktning för måluppfyllelse 2016 Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar Öka satsningen på förnybara bränslen Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Indikatorer för funktionsmål miljö och mått för måluppfyllelse 2016 Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Energiförbrukning per resa Funktionsmålet Effektivitet Mål Strategier Indikatorer, tillika mått och riktning för måluppfyllelse 2016 Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Intäktsutveckling Kostnadstäckningsgrad: totalt och per linje och/eller stråk Nettokostnad per personkilometer Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt Funktionsmålet Regional utveckling Mål Strategier Indikatorer, tillika mått och riktning för måluppfyllelse 2016 Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Arbetspendlingens utveckling Marknadsandel av arbetspendling i starka stråk Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 22( 37)

Finansiella mål Enligt kommunallagen 8 kapitel 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange ekonomiska mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för medlemmarna. Detta innebär bland annat att myndigheten strävar efter ett positivt resultat. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Mål 1 Mål 2 Mål 3 Årets resultat ska vara positivt. Verksamheten ska bedrivas inom den beslutade budgeten. Kassalikviditeten ska överstiga 100 procent. God ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans ska känneteckna Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet under perioden. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 23( 37)

Ekonomiska tabeller Budgetsammanställning Allmän kollektivtrafik Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna 106 243 110 909 114 227 Varav Biljettintäkter 105 923 110 589 113 907 Biljettintäkter landsbygd 56 296 55 672 57 342 Biljettintäkter stadstrafik 49 627 54 917 56 565 Övriga intäkter 320 320 320 Varav Reklamintäkter 320 320 320 Viten Intäkter från medlemmarna 577 731 594 014 611 761 Varav Medlemsavgifter 519 353 535 635 553 382 Skolkort 58 378 58 378 58 378 Summa intäkter 683 974 704 923 725 987 Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader 35 512 39 381 39 155 Varav: Personalkostnader, intern personal 20 130 21 393 22 035 Arvoden inkl. konsulter 5 378 7 141 7 355 Lokalkostnader 979 1 009 1 039 Förbrukningsinventarier 93 45 46 Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) 2 006 2 066 2 128 Övrigt kontorsrelaterat 6 926 7 727 6 552 Trafikrelaterade kostnader 40 439 39 285 41 788 Varav: Tekniska system 8 499 8 111 8 266 Försäljningskostnader 10 206 8 456 8 710 Infrastrukturkostnader (depåer mm) -841-1 002 380 Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) 22 575 23 720 24 432 Trafikkostnader 608 022 626 257 645 044 Varav Landsbygd buss 308 186 317 431 326 954 Stadstrafik 171 556 176 703 182 004 Tåg 126 870 130 670 134 590 Anropsstyrd trafik 1 410 1 452 1 496 Summa kostnader 683 974 704 923 725 987 Periodens resultat 0 0 0 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 24( 37)

Särskild kollektivtrafik Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter (tkr) Intäkter från medlemmarna 110 235 121 814 125 468 Varav Medlemsavgifter 110 235 121 814 125 468 Summa intäkter 110 235 121 814 125 468 Kostnader (tkr) Etablering beställningsfunktion, samordning och övrig kundtjänst för den särskilda 1 000 kollektivtrafiken Varav Förvaltningskostnader 676 Tekniska system 199 Försäljningskostnader 125 Adm. kostnad serviceresor 15 858 17 819 18 354 Varav Förvaltningskostnader 14 483 16 274 16 762 Tekniska system 1 375 1 545 1 591 Serviceresor och annan anropsstyrd trafik Trafikkostnader 93 377 103 995 107 115 Varav Serviceresor 93 377 103 995 107 115 Periodens resultat 0 0 0 Eskilstuna Station360 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna 1 849 1 904 1 961 Varav Försäljningsintäkter 1 849 1 904 1 961 Intäkter från medlemmarna 1 078 1 110 1 143 Varav Medlemsavgifter 1 078 1 110 1 143 Summa intäkter 2 927 3 014 3 104 Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader 2 373 2 444 2 517 Tekniska system 277 285 294 Försäljningskostnader 277 286 294 Summa kostnader 2 926 3 014 3 105 Periodens resultat 0 0 0 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Sida 25( 37)