Att införa och arbeta med miljöledningssystem



Relevanta dokument
Indikatorer som internt verktyg Exempel från SME - företag

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Nyheter i ISO och 14004

Miljöledningsbarometern 2002

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY

Ledningssystem för miljö, kvalitet och arbetsmiljö

ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet

Miljöledningsnytt - nya ISO & andra nyheter

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

LUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning

Utformning av miljöledningssystem

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Kvalitets och miljösystem på byggföretag

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Välkomna! VBEF05, Anne Landin maj Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting.

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

Miljöarbete i läkemedelsindustrin

OHSAS Av Benny Halldin

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet vad har man egentligen för nytta av det?

Det här är OHSAS 18001

Samma krav gäller som för ISO 14001

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Kvalitets- och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets- miljösystem? Varför i byggprocessen?

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Inga krav utöver ISO 14001

Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner

Miljöarbete och miljöledningssystem. Det är ont om jordklot

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport F 8 80/05 3 9

Nya ISO Miljöledning får en central roll i organisationen. Hur påverkas ni?

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas

Matriser för korrelation mellan ISO 9001:2008 och ISO 9001:2015

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan Monica Kasevik

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: R22 Revisionsrapport F 8 80/05 4 9

Luleå Hamn AB är helägt av Luleå Kommunföretag AB och ansvarar för de sex hamndelarna samt hamnbogsering och isbrytning i hamnområdet.

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

OHSAS Ledningssystem för arbetsmiljö

MANUAL FÖR KVALITET OCH MILJÖ

Fastställd: Datum Namn

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet

Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM


Rutin för intern miljörevision

B l o m s Te k o k o n s t r u k t i o n e r A B

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Ledningssystem för IT-tjänster

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag

Värt att veta miljöledningssystem 2013

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

Rutin för intern miljörevision

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Energiledning. Olof Hjelm, Docent Industriell miljöteknik, IEI Linköpings universitet

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk

ISO 14001:2015 Naturvårdsverket Stefan Larsson/6DS

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

I arbetet med kommunala översiktsplanen ska hänsyn tas till klimatpåverkande. Kommunförvaltningen ska vara ett föredöme i den egna verksamheten

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

TJÄNSTESKRIVELSE Motion om uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa miljöledningssystem i vissa kommunala verksamheter 2018

MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

MANUAL KVALITET OCH MILJÖ

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

RU 1.1 Miljöhandbok inledning

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Vad är EEA? Miljöeffektanalys EEA - en metod för miljödriven produktutveckling. The EEA methodology vs existing theory

Tjänsteskrivelse Informationsärende: Miljöutredning

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Miljöplan/ Arbetsmiljöplan. för Brf Ljungdala Hässleholm

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Revisionsrapport 4 12

ISO Kunnig marknad Miljöarbetet håller på att utvecklas till att omfatta mer än bara ett ansvar för miljöpåverkan

Allmänt om vårt miljöarbete

Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå. Det innebär att prefekten/motsvarande 1 ansvarar för att:

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET


Internrevision miljö- och kvalitet - enligt ISO och ISO 9001

En övergripande presentation

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Transkript:

Att införa och arbeta med miljöledningssystem Lennart Piper Verksamhetsledare Svensk Industriförening - Sinf IPP-dialog VII om standardisering Piperska Muren, Scheelegatan 14, Stockholm

Vad är en kravstandard? Generell - tillämpbar på alla typer av verksamheter Ramverk - ge vägledning och stöd - standarden styr inte Skallkrav - övergripande nivå - måste läsas med stor portion av sunt förnuft och med öppna ögon

Vad är ett skall krav? - ISO 14001 har 52 krav 1. Företaget skall ha ett miljöledningssystem... 2 Högsta ledningen skall upprätta en miljöpolicy, som... 3. 4. 46 Företaget skall göra miljörevisioner.... 52 Företagets ledning skall gå igenom systemet...

Fokus ISO 14001:1996 Hållbar utveckling Förebygga risker Ständig förbättring ISO 9001:2000 Kundtillfredsställelse Möta konkurrens Ständig förbättring

Motiv - öka kundtillfredsställelse Ändringar Teknik Konkurrens Behov/ förväntningar Kundtillfredsställelse? Förmåga

ISO 14001 - är uppbyggt efter Demings klassiska PDCA-cykel Förbättra Följa upp Planera Genomföra Ett för människan intuitivt och naturligt arbetssätt

Ledningsmodell enligt ISO 14031 Grundelement nr 1 Grundelement nr 5 17.Ledningens genomgång Sinf miljö&kvalitet ABs verksamhetssystem 1.Policy 1.Policy Ständig förbättring Grundelement nr 2 2.Aspekter 3.Lagar/krav 4.Verksamhetsmål 5.Verksamhetsprogram 5.Förbättra 4.Följa upp 2.Planera 3.Genomföra Grundelement nr 4 13.Indikatorer 14.Korrigerande åtgärder 15.Redovisande dokument 16.Revision Ständig förbättring Grundelement nr 3 6.Organisation 7.Utbildning 8.Kommunikation 9.Dokumentation 10.Dokumentstyrning 11.Verksamhetsstyrning 12.Nödlägesberedskap

Målstyrning - en enkel struktur i ISO 14001 Policy & Övergripande mål Långsiktigt (ex. minst 3 år) Detaljerade mål Kortsiktigt, utgör steg på vägen mot det övergripande målet Program Hur når ni våra mål? Ansvarsfördelning Tidplan Resurser

Grundelement 1 1. Policy Ledningen skall upprätta organisationens policy Policyn är det högsta styrande dokumentet och anger ambitionsnivån i verksamheten.

Grundelement 2?? 2. Aspekter Aspekter används som underlag för att sätta mål Vad är indirekta miljöaspekter? Vad är en produkt? Vad är en aspekt? En aspekt är en del av organisationens aktiviteter, produkter eller tjänster som kan ha en inverkan på kvalitet, yttre miljö eller arbetsmiljö och som man kan styra/påverka.

Kategorisering av aspekter och indikatorer

Grundelement 2 3. Lagar/ andra krav Vilka lagkrav berörs organisationen av? Vilka synpunkter har övriga intressenter på organisationen?

Grundelement 2 4. Mål Organisationen sätter upp mål för de aspekter som är betydande samt prioriterade att arbeta med Vad kännetecknar ett mål? - Tidsbestämt - Mätbart Övergripande miljömål Detaljerat miljömål Långsiktigt, minst 3 år Kortsiktigt, utgör steg på vägen mot det övergripande målet

Verktyg för målstyrning & utvärdering av miljöprestanda Program för att uppnå mål Aspekter, mål och prestandaindikator Utvärdera miljöprestanda

Grundelement 3 7. Utbildning Medvetenhet och kompetens Vad finns det för behov av utbildning och praktisk erfarenhet?

Grundelement 3 8. Kommunikation Intern och extern Hur sprids information? Hur hämtas synpunkter in? Hur fungerar kommunikationen för att hantera avvikelser och nödsituationer? Ny standard ISO 14063 - Miljökommunikation

Grundelement 3 11. Verksamhetsstyrning E = mc 2 Vilka aktiviteter är kopplade till aspekterna? Finns det rutiner för hur dessa aktiviteter ska utföras? ISO/IEC 15288 System livscykel Vilka processer styr verksamheten? Organisationsprocessen Avtalsprocessen Teknikprocessen Projektprocessen

Modell enligt ISO 14031 TILLBAKA TILL INNEHÅLL EPD-produkten och Verksamhetssystemet 11. Införande av policies & program Specifik livscykelinventeringsdata som saknas ingår som mål och program i Verksamhetssystemet 12. Sahällsrelationer Intressentkrav EPD-certifiering & framtagande av PSR Ständig förbättring 10. Lagar & andra krav Tillämpliga miljö- och arbetsmiljölagar följs Lednings del Operativ del OBS! Originaldelar som ej byts ut ingår inte i livscykeln 2. Produkter in Små mängder tops och smörjoljor Information 1. Material in Utbytesdelar till tonerkasetter Importeras från England/USA. Förbrukade tonerkasetter återtas regionalt. Inflöden 5. Anläggningar & utrustning Smart tonerkasett demonteras, utbytesdelar slängs, rester av toner sugs ut, ersättningsdelar monteras Åtgärdsprogram Utflöden 13. Finansiellt resultat Eventuella marknads effekter tillföljd av EPD 6. Avfall Utbytesdelar i tonerkasetter, rester av tonerpulver. 7. Utsläpp Inga direkta utsläpp, endast indirekt genom transporter och energi/resurser 8. Tjänster ut Inga identifierade 3. Tjänster in Inga identifierade Ständig förbättring Miljöprestanda 4. Energi & resurser Egna transporter av tonerkasetter. Transporter av importerat gods. Tillverkningsel och lokaleler 9. Produkter ut Smart tonerkasett som används till max ca 15000 A4 sidor med 5% tonertäckning. Energi- och tonerörbrukning under utskrift. Restprodukt tom tonerkasett. Systemgränser

Att integrera EPD med ISO 14001 1. Funktionell enhet 2. LCA-aspekter dvs. identifiera ingående material Rutiner & dokumentation LCA/EPD-underlag ingår vid intern- & externrevisioner Villkor för uppdatering av LCA/EPD-underlag Målstyrning 3a. Tillräcklig information 3b. Ej tillräcklig information Aspekter Mål Indikatorer 4a. Miljöpåverkansbedömning 4b. Preliminär Miljöpåverkansbedömning Ständig förbättring Den deklarerade miljöpåverkan förbättras 5a. Certifierad miljövaru- deklaration 5b. Förcertifierad miljövarudeklaration Ständig förbättring Miljöpåverkansbedömning ingår i produktutveckling Företaget bidrar till att skapa en efterfrågan på miljövarudeklarerade produtker/tjänster

licka här! EPD-produkten ch Verksamhetssystemet TILLBAKA TILL INNEHÅLL Produktlivscykel & Systemgränser 11. Införande av policies & program Specifik livscykelinventeringsdata som saknas ingår som mål och program i Verksamhetssystemet Ständig förbättring Lednings del Operativ del Information Tillverkning Åtgärdsprogram Användning Avfall 7. Utsläpp Inga direkta utsläpp, endast indirekt genom transporter och energi/resurser Material in Förbrukade original tonerkasetter Förbrukade originaldelar Energi & resurser Tillverkningsel Lokalel Egna transporter IN M aterial in 5. Anläggningar & utrustning Smart tonerkasett demonteras, utbytesdelar slängs, rester av toner sugs ut, ersättningsdelar monteras Produkter ut Perf ect Print Smart Tonerkasett Produkter ut Användning xterna transporter med åt, flyg och/eller lastbil Nya utbytesdelar Energi & resurser Användar el Egna transporter UT Avfall Förbrukade tonerkasetter Ständig förbättring Systemgränser

Vad kan man göra själv? Använda specifik produktkunskap Använda specifik produktkunskap Använda leverantörskontakter Använda leverantörskontakter Använda enkla verktyg att hantera LCA/EPD-underlag Använda enkla verktyg att hantera LCA/EPD-underlag Integrera arbetsmoment för EPD till eget Integrera miljöledningssystem arbetsmoment för rutiner, EPD till revision, eget miljöledningssystem mål, etc. Vilka behov av stöd finns? Att få tillgång till aktuell miljöpåverkansdata Att få tillgång till för aktuell material miljö- och ämnen påverkansdata för material och ämnen Få tillgång till hanterbara verktyg för LCA/EPD-underlag Få tillgång till hanterbara verktyg för LCA/EPD-underlag Framtagande av produktspecifika regler (PSR) Framtagande av produktspecifika regler

Grundelement 4 13. Indikatorer Övervakning och mätning Vilka indikatorer är lämpliga att använda, för att följa upp organisationens prestanda? Vad är prestanda? Mätbara resultat från verksamhetssystemet Vad organisationen presterar i sitt arbete

Grundelement 4 16. Revisioner Interna och externa Fungerar verksamhetssystemet som det är tänkt? Varför intern revision? Att ta tillvara informationen som interna revisioner genererar är en förutsättning för ständig förbättring!

Grundelement 5 17. Ledningens genomgång Informerar sig om hur verksamhetssystemet fungerar! Beslutar om förändringar och nya mål!

Systemaktiviteter för verksamhetssystemet 2002 Ledningens genomgång - Rutin - Dagordning/ Protokoll - Fokus: Mål, Indikatorer, Program, Budget Målstyrning - Mål & Indikator formulering Intern revision - Rutin - Revisionsprotokoll nov Kvartal 4 Mål/Budget dec jan feb Kvartal 1 Program Ledningens genomgång - Rutin - Dagordning/ Protokoll - Fokus: Start av program Målstyrning - Start av program Intern revision - Rutin - Revisionsprotokoll okt mars Ledningens genomgång - Rutin - Dagordning/ Protokoll - Fokus: Utbildning Målstyrning - Bedömning Intern revision - Rutin - Revisionsprotokoll sep Kvartal 3 Bedömning aug juli juni Kvartal 2 Aspekter maj april Ledningens genomgång - Rutin - Dagordning/ Protokoll - Fokus: Aspekter Målstyrning - Aspekter/Indikatorer Intern revision - Rutin - Revisionsprotokoll

NIO-gruppen Ett samverkansprojekt mellan nio ickekommersiella organisationer (SIQ, NUTEK, SWEDAC, SWETIC, VI, FR, SINF, SFK, SIS) Nätverk av aktörer inom utbildning, implementering, revidering samt myndigheter Verkar för verksamhetsutveckling med hjälp av 8 ledningsprinciper (kundfokus, ledarskap, medarbetarengagemang, ständig förbättring, systemangreppssätt för ledning, processinriktning, faktabaserade beslut, ömsesidiga leverantörsrelationer)

Slutsats Vinsterna är stora, det är enkelt, prova själv! www.iso14000.nu - sis.se www.iso14001.net - sinf.se