Lektion 5 2016-11-09 - Kortrepetition - Redovisning uppgifter (två grupper) - Vi genomför test på ett medarbetarsamtal - Trafiksäkerhet (se OH-pres) - ISO-standarder, Arbetsmiljö (se av.se) - Uppgifter till mån den 21 nov. (Flyttad p.g.a. redovisning av examensarbete 15 nov.) Titta på upplagda dokument: Det misslyckade gruslasset och Övningsuppgifter 1
Medarbetarsamtal Vi genomförde en test på medarbetarsamtal med Erik (transportledare) och Bengt (chef) på företaget Visionstransporter AB. Erik anställdes i januari 2016 och arbetar tillsammans med 9 transportledare med Pelle, som gruppledare. Pelle ska gå i pension i mars 2017. Som underlag för samtalet användes en mall, som Erik hade fått med följande inbjudan till samtalet. Dessutom besvarade både Erik och Bengt ett bedömningsformulär för att se skillnaden i bedömningen för olika faktorer och vilka faktorer som är viktigast för en transportledare. Hej Erik Bifogar några exempel på utvecklingssamtal/medarbetarsamtal. Välj någon av dem till test/praktisk beskrivning av ett utvecklingssamtal onsdagen den 9 november kl. 10.10-10.25. Vi pratar om det i morgon på kursen. Som Du ser har övriga i klassen fått meddelandet för kännedom. Övningen går ut på att aktivt arbeta med två (Ledarskap, Medarbetarnas engagemang) av de sju ledningsprinciperna. Tack för att Du ställer upp! Med vänlig hälsning Bengt 2
3
Följande utdrag från mallen användes vid utvecklingssamtal (titta gärna på tidigare utsända filer tillsammans med inbjudan) Ett utvecklingssamtal eller medarbetarsamtal bör följa en given struktur: 1. Uppföljning av föregående samtal Gör en kort avstämning från föregående utvecklingssamtal. Vilka resultat har uppnåtts sedan föregående utvecklingssamtal? Har målen som sattes vid föregående utvecklingssamtal uppfyllts? 2. Nuvarande arbetssituation Hur är din arbetsbelastning? Hur fungerar balansen mellan arbete och fritid? Hur trivs du på företaget? Hur har du utvecklats sedan det senaste samtalet? Hur fungerar samarbetet med dina kolleger och din närmaste chef? Vilka förväntningar har du på a) dig själv, b) din närmaste chef, c) företaget? Är du nöjd med det ansvar du tilldelats? Finns det något du skulle vilja ändra på? Vilka problem och hinder ser du i din nuvarande roll? 3. Definiera mål och kompetensnivå Börja med att diskutera och identifiera avdelningens resultatmål. Utifrån detta diskuterar ni medarbetarens individuella mål. Vilka framgångsfaktorer är viktigast för att de individuella målen ska uppnås? Tillsammans kan ni göra en snabb kartläggning för att identifiera medarbetarens nuvarande kunskapsnivå. Jämför den sedan med avdelningens mål och diskutera vad som behöver ske för att nivå och mål ska överensstämma: Kurs? Mentorskap? Nätverk? Förändring av nuvarande roll? Kompetensnivå beskriv eventuella förändringar: 4
4. Utvecklingsplan Vad behöver ske på kort sikt (1-6 månader) och på lång sikt (6 månader och framåt) för att målen ni kommit överens om ska uppnås? Vi diskuterade vad som behöver ske för att nivå och mål ska överensstämma: Kurs? Mentorskap? Nätverk? Erik och Bengt kom vid utvecklingssamtalet överens om följande: 1. Erik kommer från 1 jan. 2017 vara bitr. gruppledare, där Pelle blir mentor 2. Erik får under 2017 miljöansvaret för transportavdelningen med bl.a. miljöaktiviteter (samordna sparsam körning, införa alkolås m.m.), uppföljning av mål och ta fram uppgifter till den årliga hållbarhetsrapporten 3. Bengt anmäler Erik till en projektledarkurs på distans (Örebro) för VT 2017 4. Erik anmäler sig till Östergötlands miljönätverk http://miljonatverket.se/kontakt (Syftet med nätverken är att skapa kontakt och utbyta erfarenheter mellan medlemmarna samt sprida kunskap och ge inspiration och nya idéer till medlemmarna. Nätverken anordnar nätverksträffar ungefär tio gånger per år, ofta ute på olika företag, och utbyter erfarenheter. Nätverksträffarna är gratis för medlemmar. Dessutom arrangerar nätverken ett antal föreläsningar i aktuella ämnen och utbildningstillfällen. Nätverken delar även ut ett antal miljöpris.) Erik och Bengt har ett uppföljningssamtal i feb 2017 innan Pelle slutar. Utvecklingsplanen godkänns 9 november 2017 Erik Lundh Bengt Sigvald 5
Utdrag från Ledarnas mall 6
Beskrivning över ISO 39001 och Alltransports arbete med trafiksäkerhet genom utdrag från tidigare presentationer Info om Alltransports trafiksäkerhetsarbete Info om TRB Transportörsnätverket med kunskap som drivkraft. Drivmedel, Miljö och Trafiksäkerhet. (öppna länken Provläs som PDF om ISO 39001) Info om Sveriges Åkeriföretag och trafiksäkerhetsarbete och om åkerinäringen 7
Trafiksäkerhetsarbete inom en lastbilscentral Exempel på vanliga kundkrav 80 frågor ska besvaras som berör; Företaget 13 frågor Arbetsmiljö 20 frågor Trafiksäkerhet 7 frågor Fordonet 11 frågor Droger 7 frågor Yttre miljö 9 frågor Bränsle 6 frågor Utsläpp 7 frågor Miljödeklarationer, Hållbarhetsredovisningar, ISO- cert., Arbetsmiljöverkets checklista m.fl. 8
Mathias.Elofsson@sp.se> 2005-01-26 14:21 Trafiksäkerhetsarbete inom en lastbilscentral To: <bengt.sigvald@alltransport.se> cc: Subject: Trafikledningssystem Hej Bengt! Tack för ditt samtal igår. Jag uppskattar goda råd från erfarna kollegor som du! Jag har tagit upp frågan om certifiering av trafikledningssystem med Karin Nilsson som ansvarar för försäljning och utveckling hos oss på SP Certifiering. Vi tycker att idén är intressant och skulle vilja kalla till ett inledande möte på SP i Borås för att diskutera förutsättningarna. Lämpligt datum för oss är torsdagen den 24 februari, t ex kl. 10.00. Funkar tiden för dig? Vilka bör delta förutom du och jag samt Karin? Du nämnde något om VD:n för TRB samt en representant för Vägverket? Hör av dig! Hälsningar Mathias Mathias Elofsson SP Certifiering e-post: mathias.elofsson@sp.se web: www.sp.se Idén om en trafiksäkerhetsstandard som sedan övergick till ett arbetet med ISO 39001 togs i januari 2005. TRB, Alltransport, SP och Vägverket var med vid det första mötet den 24 januari 2005. 9
Trafiksäkerhetsarbete inom en lastbilscentral 10
Trafiksäkerhetsarbete inom en lastbilscentral Alltransports Verksamhetshandbok klickbar översikt (struktur på trafiksäkerhetskraven enl. bild 3) Förslag på hur ledningssystemet för trafiksäkerhet kan integreras i befintligt intranät /aug. 2005/Bengt Sigvald. 4.4.4 Dok./styrning 4.1 Allm. krav 4.1 Allm. krav 4.2 Policy 4.3. Planering/mål 4.4.1 Struktur/ansvar 4.3.2 Lagar 4.4.3 Rådg., komm. 4.6 Ledn. genomg. 4.3.1 Trafiks.aspekter 4.4.2 Utbildning 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.4.7 Nödl. 4.4.7 Nödl. 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.4.3 Rådg., komm. 4.4.3 Rådg., komm. 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.4.6 Styrning 4.5.4. Revision 4.5..Kontroll. 4.5.2. Olyck. 4.5.1. Mätning 2016-11-11 Trafiksäkerhet /Bengt Sigvald 11
Förstudie Integrering av ledningssystem Trafiksäkerheten är en naturlig del av verksamheten och som påverkar affärerna. 12
Förstudie Ledningens genomgång Revision Ledningssystem för Trafiksäkerhet Verksamhetsanalys Utgå från processtyrning - vilka processer berörs? Flödesanalys Vilka resurser används/köps in Identifiering Vilka lagar, krav finns för resp. affärsområde och anläggning Dokumentation/Statistik Rapporter, utvärderingar mätresultat, protokoll etc. Följ upp Policy Analysera Identifiering av Trafiksäkerhetsspekter Nödlägesberedskap Vad gör vi före/om/efter något har hänt. Övning på tänkta nödlägen. Jour, tele etc. Kompetens Kompetenshöjning Utbildningsplaner Utför Vi ska bli allt bättre och ständigt värdera våra policier, mål och organisation Sätt mål STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR Värdering Vilka är våra viktigaste aspekter Mål Anges för berörd affärsområde och anläggning Kommunikation Möten internt, externt. Viktigt: Leverantörsmöten (åkarmöten), kundmöten, samhället Organisation AO -chefer Linjeansvar (organisation, förare, utrustning) Program När ska vad bli klart och vem har ansvaret. (Ansvar, tid, uppgift) 13
Förstudie Betydande trafiksäkerhetsaspekter?? beroende av den trafikberoende verksamheter som t.ex. åkerier, transportköpare, persontransporter m.fl. Hastighet Fordonets eller enhetens utrustning och dess användning (t.ex.bälte, backkamera) Förarens utbildning/beteende Organisationens styrning av verksamheten Överlast och lastsäkring Tillsyn, service och underhåll av enheten Stödsystem (t.ex. fordonsdatorer med GPS) Alkohol och droger Ruttplanering Behov av vägtransporter Väglaget Sikt, Vilt Trafikintensiteten (val av väg och tid) Trafikmiljön (tätort, skolor, distraherande faktorer) Förarens hälsa (trötthet, kondition, sjukdomar) 14
Värdering av Trafiksäkerhetsaspekter Förstudie Anpassad/laglig hastighet Trafiksäkra enheter Trafiksäkra förare Trafiksäkerhetsmedveten organisation Trafiksäkerhetsaspekter A/B Anpassad/laglig hastighet 4 3 4 5 5 2 3 4 3 4 3 40 2 x x x Trafiksäkra enheter 2 3 4 4 4 2 2 3 2 4 2 32 2 x x Trafiksäkra förare 3 3 4 4 4 2 3 4 4 4 3 38 3 x x x Trafiksäkerhetsmedveten organisation 2 2 2 3 2 2 2 2 3 4 3 27 7 x Laglig last och lastsäkring 1 2 2 3 3 1 3 2 3 4 3 27 7 x Trafiksäker ruttplanering 2 2 2 4 3 1 2 3 3 4 2 28 6 x Alkohol- och drogfria förare 5 4 4 4 5 5 4 4 4 5 4 48 1 x x x Anpassning till väglaget 3 4 3 4 3 4 2 4 3 4 3 37 3 x x Trafiksäker förarmiljö 2 3 2 4 3 3 2 2 3 4 3 31 5 x Anpassning till trafikintensiteten 3 4 2 3 3 3 2 3 3 4 3 33 4 x Anpassning till viltsituation 2 2 2 2 2 2 1 1 2 2 4 22 8 x Anpassning till Trafikmiljön 3 4 3 3 3 4 2 3 3 3 2 33 4 x Denna matris användas för att få en uppfattning om trafiksäkerhetsaspekterna värderats på ett rimligt sätt. Metoden kallas parvisa jämförelser och går ut på att samtliga trafiksäkerhetsaspekter införs i matrisen både i en kolumn och rad. Sedan jämförs trafiksäkerhetsspekterna två och två. Lämpligen börjar man med den första trafiksäkerhetsaspekten i kolumn två, som jämförs med var och en av trafiksäkerhetsaspekterna i rad 1 (utom den identiska aspekten). Vid varje jämförelse sätts Lekt 5. en 2016-11-09 poäng enligt: Kvalitet 5: och A miljö mycket HT viktigare än B, 4: A viktigare än B, 3: A 15 och B lika viktiga, 2: A mindre viktig än B, 1: A mycket 16/Bengt mindre Sigvald viktig än B Laglig last och lastsäkring Trafiksäker ruttplanering Alkohol- och drogfria förare Anpassning till väglaget Trafiksäker förarmiljö Anpassning till trafikintensiteten Anpassning till viltsituation Anpassning till Trafikmiljön SM Rang BTA Mål Rutin
Förstudie Beslut vid Alltransports bolagsstämma maj 2006 Antaget miljö- och trafiksäkerhetsprogram följs med syfte att öka trafiksäkerheten och minska miljöbelastningen. Varje delägare erbjuds stöd i sitt egna arbete med bränslebesparing, utbildning i sparsam körning och i trafiksäkerhetsåtgärder. Alkolås installeras t.o.m. år 2007 på koncernens samtliga egna enheter inkl. egna tjänstebilar. Alkolås installeras på samtliga enheter, som berörs av leverantörsavtalet med start 2006 i enheter där uttalade kundkrav finns. En avrapportering på uppföljning av antaget miljö- och trafiksäkerhetsprogram med förslag på ev. förändringar/ytterligare åtgärder görs på årsstämman 2007 En separat miljöredovisning utges, där åtgärder under år 2006 beträffande antaget miljö- och trafiksäkerhetsprogram kommer att redovisas. 16
Varför en ny ISO-standard 17
Varför en ny ISO-standard Vägtransportsystemet är ett öppet och komplext system som påverkas bl.a. av: Infrastruktur Fordon Vägar Transporter Trafikanter Företag och organisationer Regelverk, övervakning det är här ISO 39001 kommer in! 18
Bakgrundsfakta Trafiksäkerhetssituationen är en mänsklig katastrof med fler än en miljon dödsfall varje år i världen. År 2030 kommer dödsfall orsakade inom vägtransportsystemet att vara den 5:e vanligaste (enligt prognos av WHO). Trafikskador är den största enskilda dödsorsaken i åldersgruppen 10-24 år (10%) (Källa: The Lancet). Det råder överlag brist på systematisk arbete och engagemang bland organisationer som påverkar säkerheten i vägtransportsystemet. Varför en ny ISO-standard 19
Varför en ny ISO-standard Visionen bakom ISO 39001 Minska dödsfall och allvarliga skador i vägtransportsystemet Frivilligt verktyg som kompletterar lagstiftningen, avsett för alla organisationer som påverkar eller påverkas av trafiksäkerheten En strategi för att nyttja och sprida best practice. Kunskapsöverföring mellan expertisen och användare av standarden. 20
Varför en ny ISO-standard På vägen till ISO 39001 Ledningssystem för trafiksäkerhet Ett initiativ av TRB, SP och VV í mars 2005 Projektet godkännt bland ISO:s medlems-länder i januari 2008. SIS, Swedish Standards Institute tilldelas Sekretariatet för i februari 2008. ISO 39001 Publicering av ISO 39001 år 2012 Claes Tingvall, Trafiksäkerhetsdiretör på Vägverket är utsedd till ordförande för ISO/PC 241. 21
Start feb.2008 efter TRB:s förslag 2005 Läget nov. 2010 för ISO 39001 ISO 39001 fastställs dec 2012 22
Framgångsfaktorer i standarden Upprepa framgången med ISO 14001 (miljöledning) inom området Trafiksäkerhet. Underlätta användningen av ISO 39001 genom anpassning till befintliga ISO-standarder och andra liknande välkända standarder. Helhetssyn genom identifiering, samråd och samordning med berörda parter. Förstärkning av insatserna inom trafiksäkerhet genom at belysa kopplingen till arbetsmiljö och CSR (corporate social responsibility). 23
Vad vinner vi på att arbeta efter ett ledningssystem för trafiksäkerhet? Vi bidrar till minskade trafikskador Energieffektivare användning av våra fordon Säkrare användning av fordon (hastighet, bälte, nykterhet) Kunskap om säkra fordon (ISA, alkolås, egenkontroll) Ökad trafiksäkerhet kostar inte, det sparar pengar 24
Nivå (Inter)Nationell Kommuner, Landsting Organisationer Privatpersoner Föreningar 1 Döda 100 Svårt 10 000 Lätt 1000 000 Oj då! Indikatorer SCB Räddningstjänst, polis, sjukvård F-bolag, prod.bortfall (fordon, personal, gods) Insidentrapportering riskbedömning, enkäter (attityder ), mätningar, polisrapporter, bilprovning Ju färre incidenter ju färre döda, d.v.s. effektiva indikatorer som leder till reella åtgärder enl. PDCA- tänket ger positiva totaleffekter på minskade skador på gods, människor och produktionsresurser. Utmanande jämförbara nyckeltal som visar sambanden kan vara nyttiga. 25
Företaget och dess intressenters roll i trafikmiljön är en av kriterierna i ISO 39001 26
Utdrag ur ISO 39001 27
Mätning av beteendet i Visionstransporter AB, som kan få konsekvenser i trafiken. Därefter övningsuppgift på vad vi gör med resultatet. Hastighetsöverträdelser Har Du någon gång fått böter för hastighetsöverträdelse? 1. Aldrig och jag har dessutom aldrig kört för fort 2. Jag har aldrig fått böter 3. 1 gång 4. Fler gånger 28
Använda Säkerhetsbältet Har Du någon gång kört obältad på allmän väg/gator? 1. Aldrig 2. 1 gång 3. 2 gånger 4. Fler gånger 29
Använda SMS, mobiltelefon eller annan teknisk utrustning Har Du någon gång SMS:at under körning eller använt annan utrustning som har distraherat Dig så att Du har känt Dig obehaglig till mods? 1. Aldrig 2. 1 gång 3. 2 gånger 4. Fler gånger 30
Trötthet Har Du någon gång upplevt att Du under körning har nickat till vid ratten, så att Du känt Dig obehaglig till mods? 1. Aldrig 2. 1 gång 3. 2 gånger 4. Fler gånger 31
Alkohol och droger Har Du någon gång upplevt att Du under körning har önskat att inte få hamna i en poliskontroll p.g.a. att Du har varit på fest kvällen innan eller intagit små mängder alkohol och varit osäker på promillehalten? 1. Aldrig 2. 1 gång 3. 2 gånger 4. Fler gånger 32
En övning i trafiksäkerhet De fem dödssynderna 1. Hastighetsöverträdelser och inte ta hänsyn till väglaget 2. Att inte Använda säkerhetsbältet 3. Olämplig användning av mobiltelefon och teknisk utrustning (SMS m.m.) 4. Köra när man är Trött 5. Nyttja Alkohol och droger HASTA inte i trafiken och tänk på Hastigheten, Använd bältet, försiktig SMS-användning, och motverka Trötthet och Alkohol, 33
Det är vårt beteende, som kan få konsekvenser i trafiken. 34
Vad kan vi göra för att minska risken? Hastigheten: Röstvarning, hastighetslås -GPS, mätning av hastigheter med individuella åtgärder, avståndsvarnare digitala färdskrivare, övervakning, utbildning/upplysning/sparsam körning, morot/piska, regler/policy (max 80) Använd bältet. Bälteslås ( går ej att starta), egna kontroller, utbildning/upplysning, regler/policy, uppföljning, SMS/telefon: 0-tolerans (förbjuda), Handsfree, trafikdirigera smart via teknik som inte stör föraren, utbildning/upplysning, teknikförbud, koppla till bilens färddator/kontroll, träning i simulator (uppleva konsekvenser) Trötthet: bra arbetsscheman, pausgympa, följa kör-och vilotider, ändra beteende, info, utb, varningsteknik på väg, i bilen, avståndsvarnare, Alkohol: alkolås, drogtester, ring polisen vid misstanke Övrigt: ändra attityder och beteenden genom temadagar och kolla färdskrivare (hastighet, bälte, trötthet) 35
Vad vinner vi på att arbeta efter ett ledningssystem för trafiksäkerhet? Vi bidrar till minskade trafikskador Energieffektivare användning av våra fordon Säkrare användning av fordon (hastighet, bälte, nykterhet) Kunskap om säkra fordon (ISA, alkolås, egenkontroll) Ökad trafiksäkerhet kostar inte, det sparar pengar 36
Hemläxa till mån den 21 nov. 2016 1. Träna gärna genom att gå igenom bifogad interaktiv utbildning om systematiskt arbetsmiljöarbete: http://arbetsmiljoverket.learnways.com/courses/course71/templat e.htm 2. Läs igenom om vad som gäller betr. Arbetsmiljölagen Se PDF Belastningsergonomi Arbetsanpassning och rehabilitering Stress Hot och våld Testa Dina kunskaper genom https://www.av.se/arbetsmiljoarbeteoch-inspektioner/webbutbildningar/ 37