Barometern
Diskrimineringsbyrån Uppsala Kostnadsfritt råd, stöd och medling i diskrimineringsärenden Förebygger diskriminering genom information, utbildning och opinionsbildning En av sjutton byråer i Sverige (www.adbsverige.se) Projekt PraLin
Diskussion Vad är er verksamhets viktigaste uppdrag? - Kunskapsuppdraget - Fostransuppdraget + Likabehandlingsuppdraget?
Varför är ett fungerande likabehandlingsarbete viktigt? Möjliggör arbetet med verksamhetens andra uppdrag Konkurrensfaktor (attraktiv förskola/ skola) Ekonomi Fysisk och psykisk hälsa Mänsklig rättighet
Bikupa Vad betyder begreppet likabehandling för dig?
Likabehandling Alla människor ska ha lika rättigheter och möjligheter. Detta innebär inte att det räcker med, eller är bra, att behandla alla lika. Istället krävs att alla behandlas likvärdigt och/eller utifrån vars och ens förutsättningar och behov.
Tankeövning Attribut Kategori Föreställningar Attityder +/- Bemötande Diskriminering
När kategorier begränsar
Barns rättigheter 1959 1989 2006 2009
Likabehandlingsuppdraget Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud mot diskriminering och trakasserier Likabehandlingsplan Diskrimineringsombudsmannen (DO) Skollagen (2010:800) kap 6 Förbud mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling Barn- och elevombudet (BEO), Skolinspektionen
Begrepp (sid. 1) Diskriminering När förskolan eller skolan på osakliga grunder behandlar ett barn eller en elev sämre än andra barn/ elever och det har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. - Etnisk tillhörighet - Funktionsnedsättning - Kön - Könsidentitet och könsuttryck - Religion eller annan trosuppfattning - Sexuell läggning - Ålder
Begrepp (sid. 2) Krävs en maktposition barn/ elever diskriminerar inte varandra Ett barn eller en elev kan också bli diskriminerad om barnet/ eleven särbehandlas på grund av en närståendes etniska tillhörighet, funktionsnedsättning eller liknande. Fyra former av diskriminering; Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Instruktion/ order att diskriminera Trakasserier Förbjudet med repressalier
Direkt diskriminering Ett barn eller en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna Ex 1: En pojke som söker till förskolan nekas plats med hänvisning till att det redan går så många pojkar på förskolan. Ex 2: En elev får inte högsta betyg i svenska, trots presterat på den nivån vid examination, med hänvisning till att eleven inte har svenska som modersmål.
Indirekt diskriminering Förskolan eller skolan har en bestämmelse eller en tradition som verkar neutral men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna. Ex 1: På skolan är det förbjudet att bära huvudbonad, vilket exkluderar personer som av religiösa skäl bär huvudbonad. Ex 2: På förskolan serveras inte alternativ kost, vilket gör att barn som på grund av allergi eller religion inte äter viss typ av mat inte kan äta på förskolan.
Begrepp (sid. 3) Trakasserier Uppträdanden eller handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Uppträdanden eller handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet utan koppling till någon diskrimineringsgrund. Kan t.ex. handla om social och ekonomisk status, utseende eller kroppsstorlek OBS! Trakasserier och kränkande behandling omfattar samma typ av beteenden (verbala, fysiska, psykiska, text/bildburna). Skillnaden är om koppling till diskrimineringsgrund finns eller ej. Både skolpersonal och barn/ elever kan trakassera och kränka barn/ elever. Den utsattes upplevelser avgör!
Att tänka på! Individ vs verksamhet Ej avsikt Delad bevisbörda Dokumentation Preskriptionstider
Att anmäla, utreda och vidta åtgärder All personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att anmäla händelse till rektor/ förskolechef Förskolechef/ rektor skyldig att anmäla till huvudman Huvudman skyldig att utreda Skollagen 6 kap 10
Ett arbete i tre delar Att främja - Stärka positiva värden i verksamheten Att förebygga - Motverka identifierade risker och problem i verksamheten Att åtgärda - Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda
Kartläggning Kontinuerlig dokumentation Utvecklingssamtal, klassråd, elevråd, vardagliga samtal Översyn Incidentrapporter Genomgång av rutiner, regler, traditioner, läromedel och annat material Kartläggningsmetoder Enkäter till barn, elever, personal (och vårdnadshavare) Normbiet, Normstorm, Huset m.fl.
Påföljder Huvudmannen för verksamheten får betala diskrimineringsersättning, skadestånd eller böter När ett barn eller en elev diskrimineras eller utsätts för kränkande behandling av huvudman eller personal Om verksamheten inte utreder och vidtar åtgärder mot trakasserier eller kränkande behandling Om verksamheten saknar en likabehandlingsplan eller om planen inte uppfyller lagens krav 2010:800 6 kap 12, 2008:567 5 kap 1-2
Framgångsfaktorer En drivande ledning som prioriterar arbetet Systematiskt arbete planen som ett verktyg Specifika insatser för verksamheten Barn/ elever delaktiga i hela processen (utifrån ålder och mognad) Inkludera och förankra hela-verksamheten-ansats Inte ge upp för motstånd Personalutbildning Gemensamt förhållningssätt Normkritiska strategier i arbetet
Normer Föreställningar, idéer, oskrivna regler som formar oss människor, våra organisationer och samhället. Formar vad som anses normalt respektive avvikande Många normer positiva och nödvändiga Osynliga tills bryts Grund för vi/dom-uppdelningar Olika över tid och rum Skapas och upprätthålls genom att beteenden som följer normen uppmuntras medan beteenden som bryter mot den bestraffas
Illustration: Nanna Johansson
Att spåra normen uttalas sällan tas för givet/ måste inte komma ut anpassat och lättare ses som neutral eller självklar har makt att tolerera
Övning Jag tolererar dig!
Illustration: Nanna Johansson
Normers konsekvenser De som följer normen får oftast fördelar De som bryter mot normen blir utan fördelar De som bryter mot normen kan bli osynliga De som bryter mot normen kan bli bestraffade (t. ex. diskriminering, trakasserier, kränkningar)
Olika strategier för antidiskrimineringsarbete 1. Utbildning för den andre 2. Utbildning om den andre 3, 4. Utbildning som kritiserar och förändrar normen (Kumashiro 2002, Nordenmark & Rosén 2008)
Utbildning om och för den andre Ser fördomar och okunskap om den andre som orsaken till diskriminering, trakasserier och kränkningar. Strategier: - Kunskap om den Andre - Diskussion om den Andre - Sympati och förståelse för den Andre Nyckelord: - Vi är som ni! - Alla vinner på mångfald/jämställdhet! Mål: - Konsensus om vikten av tolerans
Utbildning som förändrar Syfte: Utmana och förändra invanda tankemönster och därigenom utjämna maktskillnader samt värna alla människors rätt att definiera sig och sina liv. Strategier: - Titta på den egna rollen (individuellt och som organisation) - Reflektera över förhållanden som du inte tidigare ifrågasatt. Fördelar: kan vara befriande, leder till förändring av begränsande normer och minskar grogrunden för orättvisa Nackdelar: kan kännas jobbigt och smärtsamt för en själv eller andra motstånd
Exempel från ämnesarbetet: Historia: Normalt då och nu?, Årtalsspelet, Fiskare/moder. Språk: Vilka syns i våra böcker? Vilka roller har de givits? Vilka syns inte?, läs texter där personers kön ej framgår eller där kön byts ut. Matematik: Vilka proportioner har Barbie- respektive Kendockorna?, räkna på jämlikhet. Samhällskunskap: Granska tillgängligheten på skolan, Poängjakten, diskrimineringsquizz. Idrott: Sport för alla, Sporta med olika utrymme. Alla ämnen: Variera personer i exempel, t.ex. genom namn, hur familjer ser ut, vad de har på sig, eller vilka hjälpmedel de använder.
Hos hyenorna är det honan som bestämmer. Hon är stor och manlig medan hanen är ganska liten
Utmaning 1000 40 1000 30 1000 20 1000 10
Med andra ord uppstår diskriminering, trakasserier och kränkningar sällan som enskilda företeelser, utan uppkommer på varierande sätt i den komplexa väv av sociala relationer, identitetsskapande, maktutövande och inneslutande och uteslutande normskapande processer som ständigt pågår i verksamheterna. (Diskriminerad, trakasserad, kränkt? s. 100)
Normkritik som en filmkritiker Titta på filmen Vad hände? Vilka outtalade regler/idéer om normalitet och motsatser fanns där? Analysera och recensera filmen Gynnas/ missgynnas vissa av denna norm? Vill jag behålla eller bekämpa denna norm? Vad påverkar mig som recensent? Påverka fortsättningen Hur agera normkritiskt?
En riktig prinsessa
Normstorm Synliggöra det osynliga (det som sitter i väggarna) Granska sig själv - individuellt (tar för givet, tänk om ) - verksamhet (tillgängligt för vem? anpassat för vad/vem? jargong, tystnadskultur, vi/dom) - Varför säger vi så? Varför gör vi så?
Etnisk tillhörighet Funktionsförmåga Kön Könsidentitet- och uttryck Religion eller annan tro Sexuell läggning Ålder Social bakgrund Kroppstorlek Tillhör normen/ överordnad position Tillhör inte normen/ underordnad position
Grupparbete hur ser det ut hos oss? 3-5 normskav/ grupp (ex. hinder, jargong, regler/rutiner, tystnadskulturer, utpekanden, ej anpassat, osynliggörande osv) Kring vad? Etnisk tillhörighet, funktionsförmåga, kön, könsidentitet och könsuttryck, religion, sexualitet, ålder, social bakgrund/ klass, kroppstorlek, ekonomi Var? Undervisningen, utflykter, lokalerna, schemat, raster, utanför skoltid, matsalen, lekhörna
Likabehandlingsplanen ett verktyg Informationskanal till barn, elever, personal och vårdnadshavare Hur arbetar vår skola med att främja lika villkor? Vilka problem och utmaningar har vi i dagsläget och hur ska skolan förebygga dem? Vilka rutiner och strategier följer skolans personal för att upptäcka, utreda och åtgärda situationer som uppstår?
Likabehandlingsplan steg för steg Vision Lagstöd och begrepp Utvärdering av föregående års plan Främjande arbete 1. Mål 2. Åtgärder Förebyggande arbete 1. Kartläggning 2. Mål 3. Åtgärder Åtgärdande arbete Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda Barn och elevers delaktighet Förankring av planen (barn, elever, personal, vårdnadshavare) Uppföljning och utvärdering Tänk på! Vad? Vem? När? Resurser? Uppföljning?
Det som står i planen ska ske i verksamheten och det som sker i verksamheten ska stå i planen.
Känner du dig trygg i skolan? Namn Antal % A. Ja 381 80 B. Nej 66 13,9 C. Vet ej 29 6,1 Total 476 100 Svarsfrekvens 98,8% (476/482)
Att förebygga mål och åtgärder 1. Vår kartläggning visar att 13,9 % av våra elever ej känner sig trygga i skolan (och 6,1 % har svarat vet ej). 2. Nulägesanalys: Det finns elever på skolan som inte känner sig trygga. Är problematiskt för att 3. Mål? 4. Åtgärder?
Diskussion I läroplanen för skolan tas jämlikhet mellan kvinnor och män upp under rubriken en likvärdig utbildning, medan övriga diskrimineringsgrunder tas upp under rubriken förståelse och medmänsklighet. Varför har man gjort på det viset tror du? Vilka konsekvenser får det? Har ni andra exempel från styrdokumenten som är intressanta att titta på ur ett normkritiskt perspektiv?
Tre steg framåt Granska dig själv och var transparent Systematik i likabehandlingsarbetet Intolerans tolerans respekt
Läs vidare Diskrimineringsombudsmannens handledning (förskola/ skola) Skolverkets Allmänna råd Skolverkets rapporter Diskriminerad, trakasserad, kränkt? och Barn- och elevskyddslagen i praktiken DO:s verktyg för planen: www.planforskolan.se
Läs vidare I normens öga, Stiftelsen Friends Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola, Nordenmark & Rosén Normkritisk pedagogik, Bromseth & Darj (red.) Filmer: www.umo.se www.handisam.se
Tack! Kontakta DU: Besök oss på Kungsängsgatan 74 Ring oss på 018-147020 Maila oss på info@diskrimineringsbyran.se