Personalredovisning 29 Bilder från kungabesöket 29 på Säbyhemmet. Foto: Bosse Johansson 21-3-1
2
Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Personalkostnader 6 3. Personalrörlighet 7 4. Arbetad tid och frånvaro 12 5. Frisk- och sjukstatistik 13 6. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 18 7. Arbetsmiljö- och hälsosatsningar 2 3
4
1. Inledning Personalkostnadernas andel av nettodriftskostnaderna för 29 är 64,1 procent, vilket är en minskning med 2,4 procentenheter jämfört med 28. I Målis (Mål i Salem) finns mål och indikatorer redovisade. Ett mål är att medarbetarnas sjukfrånvaro ska minska med minst en halv procentenhet per år, vilket har uppnåtts. För att stödja detta mål har en medarbetarenkät mer inriktad på att fånga upp medarbetare som befinner sig i riskzonen att utveckla långvarig ohälsa genomförts. Verksamheterna arbetar nu med de utvecklingsområden som fångats upp i enkäten. All personal har inbjudits till en föreläsning med temat Hälsofrämjade arbetsplatser. 11 hälsoinspiratörer har påbörjat en utbildning. Rehabiliteringsplaner utarbetas redan efter fyra sjuktillfällen däremot måste de tidiga rehabiliteringsinsatserna snabbas upp. Det andra målet är att 7 % av kommunens medarbetare ska känna sig delaktiga i utvecklingen av verksamheten och målet är uppfyllt. Ett nytt samverkansavtal tecknades 28 och stöds av ett dialogverktyg som alla verksamheter skall arbeta med under två år. All personal har inbjudits till en föreläsning på temat Utveckla samverkan. Nyckeltal 28 29 Antal invånare 15 177 invånare 15 313 invånare Antal månadsavlönade 949 anställda 92 anställda Andel tillsvidareanställda 91,9 % 93,1 % Andel heltidssysselsatta 75,6 % 75,6 % Andel kvinnor 78 % 78 % Medelålder 45,5 år 45,8 år Antal pensionsavgångar 24 anställda 19 anställda Antal varaktiga sjukersättningar 4 anställda 2 anställda Arbetad tid av överenskommen tid 75,4 % 74,7 % Ingen redovisad sjukfrånvaro 29,3 % 3,1 % Sjukdagar per anställd och år 14,6 dagar 12,7 dagar Korttidssjukfrånvaro per anställd och år 5,9 dagar 5,4 dagar Antal sjuka i mer än 1 månad per 31.12 58 anställda 28 anställda Total sjukfrånvaro enligt obligatorisk redovisning 6,8 % 6, % Andel långtidssjukfrånvaro mer än 6 dagar 57 % 53,1 % Utbetalda bruttolöner exklusive PO-påslag 259 milj kr 259 milj kr Sjukfrånvaron sjunker och andelen tillsvidareanställda har ökat vilket är en positiv utveckling. Kostnaderna för utbetald timlön har sjunkit något men är fortfarande för hög. Andelen heltidssysselsatta ligger på samma nivå som året innan, kvinnorna har en lägre sysselsättningsgrad än männen. Detta är trygghetsfrågor viktiga att arbeta med som arbetsgivare. En snabb analys har skett över kommande års pensionsavgångar och i dagsläget finns oro över rekryteringsläget för förskollärare och fritidspedagoger. Våra medarbetares kompetens, motivation och servicekänsla är avgörande för att kommunen ska kunna tillhandahålla en verksamhet av god kvalitet. Kerstin Fridén Personalchef 5
2. Personalkostnader Personalkostnadernas andel av nettodriftskostnaderna för 29 är 64,1 %. Totalt utbetalda bruttolöner uppgick till drygt 259 miljoner kronor och ligger på samma nivå jämfört med 28. I nedanstående tabell redovisas några av de lönekostnader som ingår i den totala bruttolönekostnaden. Personalomkostnader, såsom arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och kollektivavtalad pension är inte inräknade i redovisningen. 12 1 8 Mkr 6 4 2 Timlön AB Timlön PAN Jour & beredskap Övertid & fyllnadstid Obersättning Sjuklönekostnad 29 1,1 4,2 1 2,5 5,9 4 Tabell 2.1. Några av lönekostnaderna i den totala bruttolönekostnaden. I redovisningen av sjuklönekostnader ingår timavlönad personal. Sjuklönekostnaderna har sjunkit med ca 2 tkr. Den genomsnittliga lönen för månadsavlönade var 23 622 kronor. Löneskulder Semesterlöneskuld: Ferielöneskuld: Uppehållslöneskuld: Okompenserad över- och mertid: Utbetalda pensioner: Pensionsskuld Förmånsbestämd tjänstepension: Avgiftsbestämd tjänstepension: Ansvarsförbindelse: 9,7 miljoner kronor 5,7 miljoner kronor,4 miljoner kronor 1, miljoner kronor 8,6 miljoner kronor 27, miljoner 11,5 miljoner kronor 228, miljoner kronor Den förmånsbestämda tjänstepensionen gäller de arbetstagare som har en lön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Avgiftsbestämd tjänstepension är den del av tjänstepensionen som den anställde själv placerar. Ansvarförbindelsen innefattar intjänade förmåner enligt tidigare pensionsavtal. 6
3. Personalrörlighet I Salems kommun finns det totalt 92 månadsanställda, vilket är en minskning med 29 anställda. Andelen tillsvidareanställda är 93,1 % vilket är en ökning med 1,2 procentenheter från föregående år. I jämförelse med 28 har antalet visstidsanställda minskat med 14 personer. Antal anställda Antal anställda % exkl. timavlönade Månadsavlönade 92 varav tillsvidareanställda 857 93,1 visstidsanställda 63 6,9 Beredskapsavtalet (BEA) 16 Personliga assistenter (PAN) 6 Totalt 996 Anställda fördelat per förvaltning Antal månadsavlönade är 92 personer, varav 715 kvinnor och 25 män. Andelen kvinnor är därmed 78 % och andelen män 22 %. Fördelningen män och kvinnor är oförändrad jämfört med 28. 6 5 4 3 2 1 KS MSB BoU Soc KoF Kvinnor 36 13 43 223 13 Män 16 32 115 35 7 Tabell 3.1 Antal anställda uppdelat på kön och förvaltning. 7
Anställda fördelat på sysselsättningsgrad och kön Andelen heltidsanställda utgör 75,6 % och ligger på samma nivå som 28. För kvinnorna innebär det en ökning med,4 procentenheter och för männen är det en minskning med 1,1 procentenheter. 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Heltid 75-99% 74% eller lägre 29 73,9% 81,5% 13,9% 7,8% 12,2% 1,7% 28 73,5% 82,6% 14,3% 6,3% 12,2% 11,2% Tabell 3.2 Andelen anställda fördelat på sysselsättningsgrad och kön. Nyanställda och avgångar för tillsvidareanställda Under 29 har 2 personer avgått med varaktig sjukersättning på hel- eller deltid. 19 personer har avgått med ålderspension. 2% 15% 1% 5% % Börjat Slutat Kv 4,9% 9,% Män 7,8% 9,4% Tabell 3.3 Personalrörlighet fördelat på kvinnor och män. 8
Tillsvidare- och visstidsanställda I personalredovisningen är anställda emellanåt indelade i personalkategorier utifrån befattningskoder och här nedan framgår vilka befattningsbenämningar som ingår i de indelade personalkategorierna: Förskola Förskollärare, fritidspedagog, arbetsledare inom barnomsorg, dagbarnvårdare barnskötare Vård och omsorg Arbetsledare inom omsorg, vårdbiträde, vårdare, undersköterska, skötare, sjuksköterska, socialsekreterare, övrig vård- och omsorgspersonal Skola Skolledare, gymnasielärare, grundskolelärare, annan lärare, elevassistent, övrig skolpersonal Kultur och Fritid Fritidsledare, bibliotekspersonal, övrig fritids- och kulturpersonal Teknik Måltidspersonal, städpersonal, kommunalarbetare, ingenjörer, vaktmästare, övrig personal inom teknik Administration Chef, handläggare, kontorspersonal Tillsvidare och visstidsanställda per personalkategori Drygt hälften av 63 visstidsanställda finns inom förskola och skola. Sedan föregående år har skolan ökat andelen visstidsanställda med 7 procentenheter medan förskolan ligger på samma nivå. Vård och omsorg har minskat sin andel visstidsanställda med 13 procentenheter. Kultur& Fritid 5% Teknik 14% Adm 6% Förskola 19% Kultur& Fritid 7% Teknik 7% Adm 9% Förskola 6% Vård & Omsorg 19% Vård & Omsorg 28% Skola 28% Tabell 3.4. Andelen tillsvidareanställda Skola 52% Tabell 3.5. Andelen visstidsanställda 9
Tillsvidareanställda och visstidsanställda indelade per kön och personalkategori Det har under året inte skett några större förändringar i uppdelningen mellan kvinnor och män bland tillsvidareanställda. 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Förskola Skola Vård & Omsorg Kultur & Fritid Teknik Adm Kv 19% 2% 25% 2% 7% 5% Män 1% 8% 3% 2% 5% 1% Tabell 3.6 Tillsvidareanställda indelade på kön och personalkategori 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Förskola Skola Vård & Omsorg Kultur & Fritid Teknik Adm Kv 6% 35% 12% 3% 6% 7% Män % 18% 7% 3% 1% 2% Tabell 3.7 Visstidsanställda indelade på kön och personalkategori. 1
Åldersstruktur Medelåldern för alla anställda är 45,8 år och har ökat med,3 år. För tillsvidareanställda är medelåldern 46,2 år. För tillsvidareanställda kvinnor är medelåldern 46,4 och för män 45,8 år. Medelåldern för alla visstidsanställda är 4,3 år. För visstidsanställda kvinnor är medelåldern 4,9 och för män 39,1 år. 4% 3% 2% 1% Kvinnor Män % 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6 år och över Tabell 3.8 Andelen tillsvidareanställda kvinnor och män indelade i ålderskategorier 6% 5% 4% 3% 2% 1% Kvinnor Män % 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6 år och över Tabell 3.9 Andelen visstidsanställda kvinnor och män indelade i ålderskategorier. 11
Pensionsavgångar Tolv anställda har valt att arbeta efter fyllda 65 år. Såväl lärare, barnskötare och administratör finns representerade. De som under 21 uppnår 65 års ålder arbetar inom olika verksamheter. Vi bedömer därmed inte någon större kompetensbrist vid pensionsavgångar under 21. Svårigheter finns redan i dagsläget att rekrytera utbildade förskollärare och fritidspedagoger och det kommer att spädas på med kommande pensionsavgångar. 35 3 25 2 15 1 5 21 211 212 213 214 215 216 Kvinnor 16 2 18 24 22 27 18 Män 4 7 5 5 8 5 4 Totalt 2 27 23 29 3 32 22 Tabell 3.1. Antal anställda som uppnår 65 års ålder under en sjuårsperiod. 4. Arbetad tid och frånvaro I följande redovisning ingår tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönade. Procentsatsen är uträknad i förhållande till arbetstiden enligt avtal. Av den totala arbetstiden utgör 74,7 % arbetad tid vilket är en minskning med,7 procentenheter från föregående år. Sparad semester: 7 748 dagar, vilket är en minskning med 154 dagar från 28. Okompenserad övertid: 5 617 timmar, vilket är en ökning med 22 timmar från 28. % Arbetad tid Semester/ Ferier Sjukfrånvaro Övrig sjukrelaterad sjukfrånvaro Kvinnor 73,6 11,1 4,9 1, 9,4 Övrig frånvaro Män 78,7 12,3 4,3,1 4,6 Totalt 74,7 11,4 4,8,8 8,3 Tabell 4.1 Andel arbetad tid och frånvaro indelat på kvinnor och män. 12
5. Frisk- och sjukstatistik Friskstatistik Här redovisas andelen anställda som inte har någon redovisad sjukfrånvaro under det gångna året och andelen har ökat med,8 procentenheter. Högst andel anställda utan någon redovisad sjukfrånvaro finns inom skolan och lägst andel finns inom förskolan. 5 4 % 3 2 1 Salem Förskola Skola Vård & Omsorg Kultur & Fritid Teknik Administration 27 29,1 18,5 34,6 29,7 27,1 26,6 44,3 28 29,3 19,4 34,7 27,4 34,9 28,5 37,3 29 3,1 19,3 35,2 27,2 33,3 31,8 31,8 Tabell 5.1 Andel anställda helt utan rapporterad sjukfrånvaro uppdelat på personalkategorier under de senaste tre åren. Lång- och korttidssjukfrånvaro Det är positivt att den långa sjukfrånvaron över 91 dagar minskar. Sjukfrånvaron 15 9 dagar har däremot ökat sedan 28. % 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 25 26 27 28 29 Karensdag Dag 2-14 Dag 15-9 Dag 91 Tabell 5.2 Sjukfrånvaro i procent uppdelat i tidsperioder under de senaste fyra åren. Beräkningen utgår från antalet sjukfrånvarotimmar. Männen har en lägre andel sjukfrånvaro dag 1-9 än kvinnorna och en högre andel frånvaro från dag 91. 13
Sjukfrånvaro i procent fördelat på sjukperioder 4% 3% 2% 1% % Karensdag Dag 2-14 Dag 15-9 Dag 91- Kvinnor 13,5% 37,1% 22,9% 26,4% Män 13,8% 33,6% 18,4% 34,1% Total 13,6% 36,4% 22,% 28,% Tabell 5.3 Andel sjukfrånvaro indelat på kön och sjukperioder. Antal sjukdagar Det genomsnittliga antalet sjukdagar har sjunkit med 1,9 dagar. Antalet sjukdagar har sjunkit inom alla förvaltningar. 3 25 2 15 25,3 23,4 23,9 22, 16,6 1 5 15,9 17,6 14,6 12,7 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Tabell 5.4. Genomsnittligt antal sjukdagar per anställd och år med omfattning. 25 2 Dagar 15 1 5 Salem KS MSB BOU SOC KOF 27 17,6 22,1 2 15,9 2,3 8,9 28 14,6 15,8 18 13,5 16,3 9,1 29 12,7 12,8 17,4 11,3 15,2 8,8 Tabell 5.5. Genomsnittligt antal sjukdagar per anställd uppdelat på förvaltning under de senaste tre åren. 14
Sjukdagarna har minskat i kommunen men inom kategorierna vård och omsorg samt administration har sjukdagarna ökat. 35 3 25 Dagar 2 15 1 5 Kultur & Fritid Förskola Skola Teknik Vård & Omsorg Administration 28 12, 21,7 8,4 2,3 16,6 8,3 29 11,3 19,8 6,8 18,2 17,7 8,7 Tabell 5.6. Genomsnittligt antal sjukdagar indelat på personalkategorier. Korttidssjukfrånvaro Som korttidssjukfrånvaro redovisas all sjukfrånvaro från dag 1-14 och som inte pågår längre än 14 dagar. Det är arbetsdagar med omfattning som redovisas, vilket innebär att den beräknade omfattningen blir en halv dag om en person är sjukfrånvarande fyra av sina åtta timmar. Korttidssjukfrånvaron har minskat inom alla förvaltningar. 8 7 6 5 Dagar 4 3 2 1 Salem KS MSB BOU SOC KOF 27 5,5 5,2 5,5 5,3 6 5,3 28 5,9 5,2 5,9 5,6 6,7 6,9 29 5,4 4,3 4,7 5 6,4 5,5 Tabell 5.7. Korttidssjukfrånvaro (1-14 dagar) under de senaste tre åren. 15
Långtidssjukfrånvaro I jämförelse med 31 december, 28 är det 19 färre anställda som har varit sjuka i mer än sex månader. 7 6 58 5 4 3 33 28 28 29 2 1 9 1 16 4 14 1-3 mån 3-6 mån >6 mån Totalt Tabell 5.8. Antal anställda med långtidssjukfrånvaro på hel- och deltid. Mätningen görs vid samma tidpunkt en gång om året (31 december). Diagnoser för långtidssjuka Diagnoser för långtidssjuka. Mätningen görs en gång om året den 31 december. Diagnoser som ingår under samlingsbegreppen utmattningsdepression och psykiska problem står för nästan hälften av sjukfrånvaron som är längre än 28 dagar. Diagnos 26 27 28 29 Utmattningsdepression och psykiska problem Under denna rubrik finns diagnoser som stress, krisreaktion, depression och ångest Cancer, reumatologiska och neurologiska sjukdom Under denna rubrik finns diagnoser som reumatism och cancer Rörelseorganen Under denna rubrik finns diagnoser som rygg-, nack-, skulder-, axel- och knäproblem samt frakturer Övrigt Under denna rubrik finns diagnoser som Hjärt- och kärlsjukdomar, infektion, andningsorganen, synproblem och annat 43 % 41 % 44 % 43 % 14 % 13 % 16 % 13 % 22 % 37 % 29 % 23 % 2 % 8 % 11 % 17 % 16
Rehabiliterande insatser på individ- och gruppnivå Rehabiliteringsplaner Rehabiliteringsplaner genomförs på alla anställda som är sjuka mer än 28 dagar eller har fler än fyra frånvarotillfällen under en 12 månadersperiod. Ett bra samarbete har utvecklats tillsammans med Försäkringskassan. En dag i månaden genomförs avstämningsmöten med anställda som nyinsjuknat och övriga anställda som har behov av samordning från Försäkringskassan. I rehabiliteringsplanen ska åtgärder som underlättar återgång i arbete framgå. Uppföljning planeras och genomförs vid behov. Ca 155-165 rehabiliteringsplaner har upprättats per år de senast åren. 29 ökade antalet med 15 procent och avser sjukfrånvaro mindre än 28 dagar. Orsaken till detta är att rehabiliteringsplaner nu görs efter fyra sjuktillfällen jämfört med fem tillfällen året innan. Nya försäkringsregler De nya sjukförsäkringsreglerna från halvårsskiftet 28 har bidragit till en förändring i sjukskrivningsbeteendet vilket inneburit kortare sjukskrivningstider och snabbare successiv återgång i arbetet till högre sysselsättningsgrad. Totalt sett återkommer fler i arbete efter en kortare period. Vi kan ibland uppleva en del otydligheter och en mycket hård tillämpning från Försäkringskassan av de nya reglerna. Det har resulterat i att tre av våra långtidssjukskrivna inte fått någon ersättning trots underlag som styrker arbetsoförmåga från både läkare och specialister. Dessa arbetstagare har varit för sjuka för att kunna arbeta. Arbetsförmågebedömningar har genomförts genom kommunens försorg i fyra fall då försäkringskassan inte gör dessa längre. Då lämpligt arbete inte kan erbjudas inom kommunen har det lett till avslut eller sänkt sysselsättningsgrad för arbetstagarna. Kommunens chefer får sjukstatistik varje månad för att kunna bedöma rehabiliteringsbehov, här finns ett förbättringsområde för chefer att snabba på den tidiga rehabiliteringen. Den nya lagen medger tjänstledigt för att söka nytt arbete mellan dag 91 och dag 18, hittills har ingen sökt tjänstledigt för detta. Rehabilitering Under året har 96 personer varit sjukskrivna över fyra veckor. Av dessa har 46 procent återgått i arbete på sin heltid och 9 procent på deltid. 17 procent har övergått till någon annan form av ledighet framförallt föräldraledighet men också studieledighet. 12 procent av de anställda har avslutats på olika grunder såsom ålderspension, överenskommelser, egen uppsägning eller varaktig sjukersättning. 14 procent är fortfarande sjuka och 2 procent har ökat sin sjukskrivning. 7 procent av de som varit sjuka under året har valt att gå ner i arbetstid. From 29 tecknades ett nytt avtal med företagshälsovården och det blev vår nuvarande leverantör Avonova som fick fortsatt förtroende. Det är positivt då det bidrar till en kontinuitet för både chefer och medarbetare. En översyn av beställningsrutinen tillsammans med en bättre återkoppling till cheferna förbättrar rehabiliteringsprocessen. Personalkontoret, kontaktperson från Försäkringskassan, företrädare från Salems vårdcentral och företagshälsovården Avonova träffas fyra gånger per år. Syftet med dessa möten är att öka samarbetet och snabbt kunna lösa problem mellan de aktörer som är delaktiga i rehabiliteringar. 17
6. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro Från och med 1 juli, 23 är samtliga arbetsgivare skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Alla anställningar oavsett anställningsform redovisas. Det innebär att såväl timavlönade som anställda på beredskaps- och PAN- avtalet ingår i underlaget. Det huvudsakliga syftet är att skapa ett material som är jämförbart över sektorsgränser. Sju nyckeltal på sjukfrånvaro skall redovisas. Tidigare redovisad sjukfrånvaro i detta dokument avser månadsavlönade på avtal AB och är inte jämförbar med den obligatoriska redovisningen. Total sjukfrånvarotid Sjukfrånvaron har sjunkit med,8 procentenheter. 1% 5% % Salem KS MSB BOU SOC KOF 26 7,5% 7,5% 7,6% 8,2% 6,3% 3,2% 27 7,9% 8,3% 8,4% 8,% 8,% 4,2% 28 6,8% 6,4% 9,2% 6,9% 6,3% 5,7% 29 6,% 5,% 7,6% 5,7% 6,6% 4,2% Tabell 6.1 Total sjukfrånvarotid per anställd och år indelat på förvaltningar och hela kommunen under de senaste fyra åren. Beräkning: total sjukfrånvarotid dividerat med sammanlagd ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaro Andelen långtidsfrånvaro i förhållande till den totala sjukfrånvaron utgör 53,1 %. Det är en minskning med 3,9 procentenheter jämfört med 28. 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Salem KS MSB BOU SOC KOF 26 61,8% 64,3% 63,2% 65,5% 52,7%,% 27 65,4% 71,4% 7,% 65,% 64,5% 45,8% 28 57,% 67,2% 72,3% 57,3% 51,9% 26,% 29 53,1% 6,8% 7,3% 51,% 53,% 17,9% Tabell 6.2. Andel långtidssjukfrånvaro indelat på förvaltningar under de senaste fyra åren. Beräkning: summa tid med långtidssjukfrånvaro (6 dagar eller fler) dividerat med total sjukfrånvarotid. 18
Sjukfrånvarotid indelat på kvinnor och män 1% 8% 6% 4% 2% % Salem KS MSB BOU SOC KOF Kvinnor 6,5% 7,2% 4,1% 6,4% 6,8% 3,6% Män 4,6% 1,3% 8,9% 3,2% 5,9% 5,3% Tabell 6.3. Sjukfrånvarotid indelat på kön och förvaltning. Sjukfrånvarotid indelat i åldersgrupper Inom MSB har anställda 5 år och äldre den högsta sjukfrånvaron. 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Salem KS MSB BOU SOC KOF 29 år och yngre 5,5%,1% 5,3% 6,% 6,3% 1,3% 3-49 år 6,% 8,3% 1,7% 5,7% 6,5% 5,9% 5 år och äldre 6,2% 2,3% 11,1% 5,7% 6,9% 4,% Tabell 6.4 Total sjukfrånvarotid indelat i åldersgrupper och per förvaltning. Beräkning: summa sjukfrånvarotid per åldersgrupp dividerat med sammanlagd ordinarie arbetstid. 19
7. Arbetsmiljö- och hälsosatsningar Förebyggande arbetsmiljö- och hälsosatsningar på organisationsnivå Samverkan Ett nytt samverkansavtal tecknades 28. Det nya avtalet sätter extra fokus på arbetsmiljöoch hälsofrågor, där det primära syftet är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbetsliv. För att kunna skapa dessa förutsättningar har alla arbetsplatser under 29 påbörjat ett utvecklingsarbete med dialogverktyget FAS Arbetsliv. Medarbetarenkäten Under hösten genomfördes en medarbetarenkät. I år valde kommunen AHA- enkäten i ett samarbete med AFA Försäkring. AHA-enkäten har utvecklats av Karolinska institutet inom forskningsprogrammet Arbete och Hälsa. Syftet med AHA-enkäten är dels att få en överblick över hur organisationen och arbetsgrupperna mår och dels att fånga upp personer som befinner sig i riskzonen för att utveckla långvarig ohälsa samt motivera dessa att kontakta företagshälsovården. Förhoppningen är att få fler friska medarbetare samt skapa högre delaktighet och ansvarskänsla för arbetsmiljö- och hälsofrågor. Svarsfrekvens blev 83 procent vilket vi ser som ett bra underlag. Resultat har redovisats både på individ- och gruppnivå och resultaten bygger på självskattningar. Det är första gången vi genomför denna enkät. Vi får i enkätsvaren ett referensvärde som är resultat baserat på ett stort antal svarande från andra kommuner och landsting. Förenklat kan man säga att enkäten undersöker hälsorelaterad livskvalitet, sjukskrivning och sjuknärvaro, hälsa/medicin, livsstil och arbetsmiljö. Salems kommun har en högre andel personal än referensvärdet som ligger i riskzon avseende stressrelaterade frågor och kopplat till det också en högre andel som har sömnproblem pga arbetet. Ytterligare en aspekt som kan hänga samman med detta är att fler personer har ett högt blodtryck. Vi har en något förhöjd andel som upplever eller har iakttagit mobbing/trakasserier på arbetsplatsen. Vi har färre rökare än referensvärdet och därmed också en lägre andel som ligger i riskzon att utveckla problem med luftvägar såsom kol. Vi har ett högre skattat engagemang, högre uppskattad upplevelse av feedback, högre skattad upplevelse av belöningar både materiellt och immateriellt. Fysiskt sett har vi en mycket lägre andel tunga lyft i kommunen jämfört med referensvärdet. 91 procent av medarbetarna har svarat att de haft ett medarbetarsamtal med sin chef de senaste 12 månaderna. 24 procent av de anställda befinner sig i riskzonen för ohälsa. Alla verksamheter ska arbeta med sina utvecklingsområden som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utbildningar För att skapa förståelse för samverkansprocessen anordnades en halvdagsföreläsning för alla anställda i kommunen. Innehållet handlade om den offentliga sektorns utveckling från myndighetskultur till servicekultur; samverkansavtalet i vardagen, från teori till praktik; ledarskap och medarbetarskap samt dialogen som verktyg. Alla arbetsplatser har fått boken Utveckla samverkan där föreläsaren är en av författarna. 2
Under året anordnades ytterligare en halvdagsföreläsning för alla anställda under temat Hälsofrämjande arbetsplatser. Föreläsaren är initiativtagare och ledare till Bunkeflomodellen som är ett av Sveriges mest efterfrågade och uppmärksammade livsstilsoch hälsoprojekt. Syftet med föreläsningen var att väcka inspiration och motivation till att skapa hälsofrämjande arbetsplatser samt uppmuntra våra anställda till eget ansvarstagande för sin livsstil och hälsa. Boken Instruktionsboken till Livet, en inspirationsbok som är framtagen i Bunkeflomodellen av en författargrupp finns också tillgänglig i alla verksamheter. Personalkontoret anordnar årligen en grundutbildning i arbetsmiljö för nytillträdda chefer och skyddsombud. Syftet är att stärka kompetensen i arbetsmiljöfrågor så att vi tillsammans kan skapa arbetsplatser där ledare och medarbetare trivs, utvecklas och mår bra. 73 procent av cheferna och 85 procent av skyddsombuden har genomgått hela grundutbildningen. Årligen anordnas även en fördjupningsutbildning i arbetsmiljö för alla chefer och skyddsombud. Årets tema handlade om att förebygga kränkande särbehandling. Temat på årets chefsdag var kommunikativt ledarskap och medarbetarskap. Personalkontoret har i samverkan med fackliga representanter anordnat en kort utbildning för skyddsombud och arbetsplatsombud under 29. Syftet med utbildningen var att förklara rehabiliteringsprocessen utifrån sjukförsäkringsreglerna samt hur vi kan arbeta förebyggande och främjande för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Alla chefer ska genomgå ett chefsutbildningsprogram under de 2-3 första åren av sin anställning i Salems kommun. Förutom arbetsmiljöarbete och rehabilitering ingår också områden såsom arbetsrätt, rekrytering, ekonomi och inköp samt mål och kommunkunskap. Detta för att skapa goda förutsättningar för cheferna i kommunen. Jämställdhets- och mångfaldsarbete Den 1 januari 29 infördes den nya diskrimineringslagen vars syfte är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Under hösten har därför jämställdhets- och mångfaldsgruppen, som består av representanter från arbetsgivare och fackliga organisationer, påbörjat arbetet den nya jämställdhets- och mångfaldsplanen för treårsperioden 21-212. Det systematiska arbetsmiljöarbetet Varje verksamhet ska inkomma med sin handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet den sista november varje år till personalkontoret. Alla verksamheter har utarbetat en handlingsplan för 29. Vår arbetsmiljökonsult från företagshälsovården granskar dessa planer och ger skriftlig återkoppling till varje chef. Nio kriterier skall finnas med på handlingsplanerna för att få ett fullt godkännande. 54 procent av kriterierna har uppfyllts för hela kommunen. Förtroendevaldas arbetsmiljöansvar har klargjorts under året och varje nämnd ska följa upp det i sina reglementen. En utbildningsinsats på två timmar skall genomföras för de förtroendevalda inom nämnderna och för Kommunstyrelsens ledamöter. 21
Komrev har genomfört en granskning av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Fokus låg på kommunens övergripande arbete samt nämndernas systematiska arbetsmiljöarbete. Bedömningen är att kommunen i huvudsak har en ändamålsenlig organisation för det systematiska arbetsmiljöarbetet och att styrning, uppföljning och kontroll fungerar tillfredsställande inom området. Granskningen visar att kommunens satsning på arbetsmiljö utgör en god grund för att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska hålla tillräcklig kvalitet. Vidare bedöms att arbetsmiljöarbetet utgör en väsentlig del av ledarskapet i kommunen. Komrev bedömer att det finns utvecklingsområden såsom: Utbildning i arbetsmiljö till all personal Handlingsplanerna ska uppdateras kontinuerligt för att vara levande dokument under hela verksamhetsåret Varje verksamhet ska årligen göra en egen revision av det systematiska arbetsmiljöarbetet och det ska tydliggöras för cheferna Sammanställning av arbetsskador och tillbud rapporteras varje månad på samverkansgrupperna tillika skyddskommittéerna. Vi har de senast åren arbetat för att verksamheterna ska rapportera arbetsskador och tillbud. Det händer mer tillbud och arbetsskador i verksamheterna än de som rapporteras. 5 45 4 35 3 25 2 15 26 27 28 29 1 5 Salem KS MSB BOU SOC KOF Tabell 7.1. Antal anmälda arbetsskador under de senaste fyra åren. 22
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser på grupp- och individnivå Hälsoinspiratörer Under 29 påbörjades en ny satsning för att utbilda hälsoinspiratörer. Verksamheterna har fått välja om de vill prioritera detta, vilket har resulterat i att 11 arbetsplatser såsom Säbyhemmet/Salarp, Socialkontoret, Salems Boendeservice, Skogsängsskolan, Skyttorpsskolan, Rönnige skola, Galaxen, Jägargården, IT-kontoret och MSBförvaltningen har valt att satsa på en utbildad inspiratör. Två av medförfattarna till Instruktionsbok till Livet genomför utbildningen på tre dagar. Steg 1 är avklarat 29 och steg 2 kommer under våren 21. Inspiratörsuppdraget formas utifrån de olika verksamheternas behov och förutsättningar. Personalkontoret ansvarar för att anordna regelbundna nätverksträffar för inspiratörerna, så att de kan utbyta erfarenheter med varandra samt få kunskap och kompetens inom hälsoområdet. Friskvårdsförmåner och aktiviteter Alla medarbetare erbjuds ett friskvårdskort med ett stort utbud av friskvårdsaktiviteter i Säby sim- och sporthall som drivs av Medley AB. I kortet ingår styrketräning, motionssimning och vattengymnastik och hälsoprofilbedömning. Hälsoprofilen utformas från ett samtal om levnadsvanor (kost, träning, stress), mätning av skelett vid handleder och knän samt ett cykelergometertest. Cirka 33 medarbetare har under 29 använt sitt friskvårdskort, vilket har resulterat i 755 besök på Medley. Personalen har även möjlighet till en timmes friskvård på betald arbetstid om arbetet så tillåter. 8 7 6 5 4 Antal besök 3 2 1 23 24 25 27 28 29 Tabell 7.2. Antal besök med friskvårdskortet i Säby sim- och sporthall. (För 26 finns ingen tillförlitlig statistik då Medley AB övertog driften från Spaqua Gym AB). All personal kan även använda utrustningen för bordtennis, styrketräning, boxning och pilates i motionslokalen i kommunalhuset. Under två dagar i veckan kan medarbetare boka in sig på massage. Stavar för stavgång finns till utlåning i receptionen. I tennishallen finns två tider/vecka där kommunanställda kan spela tennis. Under året har det funnits möjlighet att delta i yoga och kick- boxning. Alla månadsanställda med en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning på minst sex månader erbjuds även en friskvårdspeng på 5 kronor som kan nyttjas till godkända friskvårdsförmåner enligt Skatteverkets regler. Cirka 27 anställda har nyttjat denna friskvårdsförmån. 23