sregionens kommunalförbund LPA-nätverket 25 oktober 2015 Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket Tid: Måndag 12 oktober 13-16 Plats: GR, Anders Personsgatan 8, Ledamöter Staffan Sjölund, Ordförande Lars-Ove Larsson Bengt Bohm Börje Carlsson Marie Ekberg Laila Gordon von Hacht Gunhild Karlsson Jens Kultje Lasse Keybets Jessica Thompson Christina Sandström Martin Frejinger Michael Hernius Tommy Johansson Bonny Wernersson Avichai Arbiv Lars Andersson Carl Nyström Marcus Jacobsson Susanne Krook Anna Engström Margaretha Allen, Sekreterare Tjörn Alingsås Kungsbacka Kungsbacka Lerum Lerum Lilla Edet Partille Partille Stenungsund GR Ärendelista 1. Presentation av ny medlem i arbetsutskottet Marie Ekberg, presenterades. 2. Uppdrag från Utbildningschefsnätverket Reservantagningsstatistiken visades. Intresset för yrkesprogrammen fortsätter att sjunka. Då LPA-nätverkets rapport lämnades till Utbildningschefsnätverket i augusti gavs ett uppdrag till LPA-nätverket och Gymnasienätverket att komma
sregionens kommunalförbund tillbaka med förslag till uppdrag gällande hur nätverken kan bidra när det gäller att öka intresset. Ett missiv tas fram för beslut i UC 27 november med inriktningen att göra en inventering av befintliga och planerade insatser. Ärendet hanteras sedan under vintern. LPA-nätverkets uppdrag breddas därmed för att undvika dubbla forum. Det finns ett stort engagemang för att stärka yrkesutbildningen i båda nätverken. Diskussion fördes om yrkesutbildningen och dess avnämare. Ett antal branscher redovisar att det är svårt att finna rätt kompetens. De ifrågasätter ibland valfriheten i gymnasieskolan. s stad har 30 000 elever i vuxenutbildning och samhället får dubbla kostnader för att omskola personer som vill ändra bana. Samtidigt går teknikutvecklingen snabbt och ny kompetens behövs. Konceptet Teknikcollege diskuterades. Några frågor som ställdes: Är branschen nationellt medveten om behov ute i landet? Vilken roll spelar studie- och yrkesvägledning? Kan den användas till att förändra personers val? Eller är det en profession för neutral vägledning? Behöver syo-funktionen stärkas i grundskolan? Kan gymnasieskolans yrkesprogram få komma in i grundskolan för att informera? Hur tänker en 15-åring som ska välja utbildning i gymnasieskolan? Är det ett yrke man i första hand väljer eller är det skolans identitet? Hur hanterar vi att vissa program/inriktningar är mera populära än andra? Behöver något tillföras yrkesprogrammen för att de ska bli mera attraktiva? T ex körkortsteori Goda exempel behöver också lyftas fram. Lerum redovisade att 27 av 30 elever på Bygg- och anläggningsprogrammet fick jobb efter utbildningen. 10 av de 30 fick ingen yrkesexamen, men ändå var anställningsbarheten god. Om de sköter sin praktik så får de jobb. Beslut: Vi avvaktar UCs beslut om inventering Följa: Yrkesutbildningens år Yrkesprogramsutredningen Gymnasieutredningen 3. Återkoppling från besök i Österbotten i Finland Anita Attestål berättade om besök i Närpes. Börje Carlsson, Marie Ekberg Ester Mosessons gymnasium, Tommy Unger, Jonas Gunnarsson, Jessica Thomson. Lindholmens gymnasium och Anita Attestål, Lerums gymnasium var med på studiebesöket som ordnades av GR Utbildning via ett EU-projekt. Huvudskolan fanns i Vasa i den svensktalande delen av Finland. Många olika program och utbildningar erbjöds. Lokalerna var fantastiska och ordning och reda rådde. Anita var i Närpes, en liten by utanför Vasa. Eleverna var väldigt duktiga med cirka 9-10 elever per årskurs. Utbildningen kallades Merkonom, vilket kan betyda mycket. De använde läroböcker från Sverige, men också eget material. Skolan jobbar väldigt nära företagen, på grund av att de har ett helt annat system, där
sregionens kommunalförbund handledarna gör bedömningarna på arbetsplatserna. Eleverna är ute på arbetsplats 36 veckor på tre år. Lärarna hade resurser för att vara ute mycket. I Närpes byggdes hus via kommunen som sedan såldes till köpare. Det blev väldigt verklighetsnära. Under en av besöksdagarna tömdes hela skolan och man åkte till Skillstävlingarna i Åbo för finska mästerskapen. Utställningsdesign visades bland annat. En annan tävling omfattade yrket Närvårdare, som är en blandning mellan VO och BF. Du vårdar personer nära. Uppgiften de hade var att ta hand om små barn. Prata med dem, byta och klä på dem. Det var också vanligt med utbildning för ambulanspersonal. Datanomprogrammet var ytterligare en väg. I alla utbildningarna fanns en mycket tydlig koppling till arbetslivet. Var sjätte vecka hade de tvådagarsprov på vad de hade lärt sig. En dag görs prov på de teoretiska delarna och en dag på de praktiska. Praktikplatsen används för proven. Cirka 50 % väljer ett yrkesprogram i Finland, då det är stort intresse för utbildningen. Några reflektioner: Branschen fanns med hela tiden. Takten var lugnare. De som inte fungerar ute tas in i skolan igen. Den finska guiden fick info om svenska Skolverkets ämnes- och kursplaner, vilket hjälpte henne att gå vidare i deras kompetensbaserade nya system. 4. Utbildningskontrakten Behöver de uppdateras? En lärare i Stenungsund har anmält frågan till GR Utbildning. Det kan finnas behov av att revidera de avtal som togs fram i inledningen. Anna Engström utvecklade frågan vidare. Tidigare har Stenungsund använt det kontrakt som Kungsbacka tog fram. Beslut: Alla skickar in sina exempel på kontrakt till Margaretha innan nästa möte. 5. Marknadsföring av arbeten inom vård- och omsorg Filmen, som Helsingborgs kommun producerat, visades. 6. Erfarenhetsutbyte om Skolverkets handledarutbildning Går yrkeslärarna den först? Har någon testat lärlingsmodulen? Laget runt Lindholmens gymnasium: Alla lärare har gjort utbildningen inom Jens Ks område. De flesta handledare har också gått den. Ester Mosessons gymnasium: Ett 20-tal har gått både introduktionsutbildningen och lärlingsdelen. 1,5 timme ägnas åt handledarintroduktion på företagen. Skolan hjälper dem att logga in och starta, eftersom detta har upplevts som en tröskel. Stenungsund: Det finns inget beslut om att yrkeslärarna ska gå den. Ingen tid har avsatts ännu. Handledarna gör däremot utbildningen. Den ska ta cirka 16 timmar (två dagar) för att man ska få söka lärlingspengarna. Det motsvarar de fyra första delarna. Lärlingsmodulen har kommit efter det. Cirka en timme per modul räknar man med att den tar. Arbetslivet kan använda
sregionens kommunalförbund de medel som de får för lärlingarna till att ta del av utbildningen. Skolan har också bjudit in handledarna till skolan. Info från GR: Skolverket vann en tävling för bästa e-lärande för handledarutbildningen. : Skolan jobbar med arbetsplatsträffar ute och det rullar på. Lerum: Skolan har inte kommit igång med utbildningen ännu, men har möjlighet att ordna en tvådagarskonferens för apl-pengar. Man har också uppmärksammat arbetslivet på att man får 5000 kronor för att ta emot elever. Om man inte vill använda hela utbildningen, så kan man använda delar av den. Branscherna kan också göra anpassningar. 7. Inför Gymnasiemässan Erfarenhetsutbyte görs efter mässan i stället. 8. Apl-utveckling på IM-programmen Information om möjligheten att anlita en apl-utvecklare även inom IMprogrammen lämnades av Anita Attestål, Lerum som arbetar för Skolverket med frågan. Det har kommit till en ny modul för IM. Den kan t ex användas på IMYRK. Eleverna kan också få poäng på kurser. Basinsatsen är en till en halv dag. Anita ska till exempel strax till Bräckegymnasiet. Nationella apl-utvecklare ett stöd för utveckling av apl. Fram till 2016 har skolor möjlighet att få stöd. Det är två omgångar kvar och 450 lärare har gått utbildningen. (Börje och Anna går nu.) Alla som är apl-utvecklare (18 stycken) har lång erfarenhet av yrkesutbildning. Exempel på innehåll är: Systematiskt kvalitetsarbete om apl Kartläggning av arbetsplatser Bedömning av elevers prestationer i det arbetsplatsförlagda lärandet Samverkan mellan skola och arbetsplats (kan vara handledarutbildning t ex) Lokala programråd (det ska finnas) Det blir som en praktisk studiedag med max 8 lärare. Workshops. Många olika skolor och förslag har deltagit. Ofta handlar det om bedömning och det brukar komma upp kartläggningsbehov i stället. Fler områden Nationella apl-utvecklare kan även stödja skolor i etablering och utveckling av Lärlingsutbildning och Yrkesintroduktion Eleverna ska kunna få med sig så mycket som möjligt och de kan bli anställningsbara. Arbetsgång: Alltid två personer som åker ut Bokningsförfrågan från rektor Planering av insats Genomförande av insats
sregionens kommunalförbund Eget arbete på skolan Uppföljning av arbetet Avslut Rektor har obligatorisk närvaro under denna dag. Det handlar om mandat. Undersökningen visade att rektor hade för dålig koll på arbetet. Rektor bestämmer hur lång insatsen ska vara. Det är bara att skicka in en bokningsförfrågan. Det kan se halvjobbigt ut, men det handlar bara om att skicka in att man vill ha hjälp. Skolverket ringer upp och bestämmer tid. Koordinatorerna samordnar detta med apl-utvecklaren. Anita avslutade med att staten vill ha upp nivån i landet. Ibland upplevs det som en nystart på det man redan egentligen jobbar med. 9. Regional samverkan kring gymnasieskolans utbud Aktuell statistik om yrkesprogrammen Beroendekartor Var går eleverna och på vilket program? Margaretha A berättade att det regionala samarbetet har uppmärksammats av Utbildningsdepartementet och OECD vill veta mera om detta i samband med en rapport som ska göras om Sverige. 10. Eventuellt pilotprojekt med Skolverket om uppföljning på FT och VO inom GR Vad gör eleverna ett år efter avslutade studier? Enkätsvarsmodeller testas eventuellt i GR. 11. Läge för lärlingsanställning? Kan man införa en möjlighet att övergå löpande i stället för läsårsvis? Idag går det inte. Kan det vara för att pengarna inte räcker annars? Man löser det ibland på skolorna genom utökad apl. Arbetslösheten går ner, elever jobbar hellre än lägger tid på svenska och andra ämnen. Kan övergång till lärlingsutbildningsanställning vara ett alternativ till avbrott? 12. Nordisk spridningskonferens om apl/lpa 3 december. Programmet för spridningskonferensen presenterades. Nätverket kommer att få en inbjudan att delta. 13. Övriga frågor Inbjudan, anteckningar och övrigt material från LPA-nätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.grkom.se/utbildning. Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare