Äldre personer med missbruk



Relevanta dokument
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden

Service- och värdighetsgarantier

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

1(11) Egenvård. Styrdokument

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Lagstiftning kring samverkan

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

När du behöver HJÄLP & STÖD. i vardagen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Kriterierna gäller från

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Sektor Stöd och omsorg

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO , reviderad GN/PH

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samordnad individuell plan

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Orosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansrutin Demens

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Psykisk funktionsnedsättning

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Riktlinjer för nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster avseende nordiska medborgare

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Hemsjukvård i Hjo kommun

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Samverkansrutin Demens

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Trygg och effektiv utskrivning

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Maria Åling. Vårdens regelverk

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

LGS Temagrupp Psykiatri

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Missbruk vad säger lagen?

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Kvalitetsdeklarationer och Kvalitetskrav. för kunder. i dagverksamhet med social inriktning och demensinriktning.

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Transkript:

Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10

Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med samverkansrutinen... 5 1.2 Målgrupper... 5 2 Kommunens ansvar 6 2.1 Omsorgens uppdrag... 6 2.2 Hälso-och sjukvårdens uppdrag i kommunen... 6 2.3 Vuxenenhetens uppdrag... 7 3 Riktlinjer 7 3.1 Omsorgen... 7 3.1.1 Handlingsplan för Omsorgens verkställighet... 8 3.1.2 Rutiner för Hälso- och sjukvården i kommunen vid ärenden där misstanke om missbruk finns... 9 3.2 Vuxenenheten... 9 4 Samordning 10 4.1 Samordningsmodellen... 10 4.1.1 SIP, samordnad individuell plan... 10 5 Bra att veta 11

1 Uppdraget Socialstyrelsen har uppmärksammat att samarbetet kring äldre med missbruk behöver utvecklas. Särskilt som äldre personer med riskfylld alkoholkonsumtion är en växande grupp. En ökad alkoholkonsumtion bland äldre ställer delvis nya krav, både på missbruks- och beroendevården och på äldreomsorgen. Äldre personer har rätt både till en god äldreomsorg och att få hjälp med sitt missbruk eller beroende. Utan samverkan finns det risk för att äldre med missbruk inte får den hjälp de behöver. Även i Hudiksvalls kommun har problemet uppmärksammats. I oktober 2013 tillsattes en grupp med representanter från omsorgsförvaltningen och social- och fritidsförvaltningens vuxenenhet med uppdrag att gemensamt ta fram riktlinjer för samarbete kring denna målgrupp. Detta dokument är resultatet av det uppdraget. (Denna samverkansrutin kan även användas för yngre personer med behov av stödinsatser från både omsorgen och vuxenenheten.) 1.1 Mål med samverkansrutinen Att personer i Hudiksvalls kommun med både omvårdnadsbehov och vård för missbruk/ beroende får den hjälp de behöver. Att personalen inom omsorgsförvaltningen och social- och fritidsförvaltningen blir tryggare i sin yrkesutövning genom en handlingsplan över hur arbetet med denna målgrupp ska hanteras. 1.2 Målgrupper Personer som har ett missbruk och där problematiken är känd hos omsorgen och/eller vuxenenheten. Personer som har ett missbruk som uppdagas i kontakter med hemtjänsten. Personer som har ett omvårdnadsbehov som uppdagas i kontakter med vuxenenheten. Personer med omvårdnadsbehov och missbruk som aktualiseras av sjukvården till äldreomsorgen och/eller individ- och familjeomsorgen. 5

2 Kommunens ansvar Kommunen har ansvar för att äldre ska kunna leva under trygga förhållanden (SoL kap 5 4) samt för vård och behandling av personer med missbruksproblem (SoL kap 5 9). 2.1 Omsorgens uppdrag SoL kap 5 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Handläggarenhetens uppdrag är att på ett rättssäkert och professionellt sätt utreda behovet av insatser enligt socialtjänstlagen, exempelvis i form av hjälp i hemmet, hemtjänst, dagverksamhet, korttidsplats eller särskilt boende samt efter prövning fatta beslut om dessa insatser. Handläggarna är skyldiga att regelbundet följa upp och ompröva insatser vid förändringar. Enhetscheferna inom hemtjänsten tar emot beslutet/uppdraget (via datasystemet Treserva) som biståndshandläggaren har fattat. Personal i omsorgen som arbetar i hemtjänst ska praktiskt verkställa besluten/uppdragen hemma hos kund. Tillsammans med den enskilde ska omsorgspersonal göra en genomförandeplan där det mer i detalj ska dokumenteras hur den enskilde önskar att biståndet/den beviljade insatsen rent praktiskt ska utföras. Enhetschef i hemtjänsten ska stötta, handleda och utbilda omsorgspersonalen i hemtjänst inom missbruksproblematik samt delta i uppföljningar. Det kan bli aktuellt för enhetschef som är ansvarig för verkställighet av beviljade insatser att tillsammans med den enskilde utforma en överenskommelse utifrån svårhanterade situationer i hemmet som är kopplade till missbruket. 2.2 Hälso-och sjukvårdens uppdrag i kommunen HSL 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Lag (1997:142). Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de som, efter beslut av kommunen, bor i särskilt boende, gruppbostad eller vistas på dagverksamhet samt de som är inskrivna i hemsjukvård. Landstinget har ansvar för den hälso- och sjukvård som meddelas/utförs av läkare. Kommunen ska också erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade samt inkontinenshjälpmedel. 6

Arbets- och fysioterapeut har ansvar för habilitering och rehabilitering. De utför individuella träningar och provar ut och följer upp hjälpmededel. De instruerar och utbildar omsorgspersonal att utföra vissa träningsprogram. Sjuksköterskan har ansvar för den specifika omvårdnaden samt samordning av vårdinsatser, utför förebyggande insatser, specifika omvårdnadsinsatser samt medicinska insatser. Hen har bland annat ansvar för läkemedelshantering och utvärderar läkemedelsbehandlingar när den enskilde, av läkare, har fråntagits egenansvar för sina läkemedel. Arbetsterapeut/fysioterapeut/sjuksköterska deltar i upprättande av den enskildes genomförandeplan i samarbete med kontaktman och enhetschef samt deltar i omvårdnadsträffar. En viktig del i arbetet är att samverka med enhetschefer, närstående, MAS (medicinsk ansvarig sjuksköterska) och andra vårdgivare. 2.3 Vuxenenhetens uppdrag SoL kap 5 9 Socialnämnden ska aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hen behöver för att komma ifrån missbruket. Vuxenenhetens uppdrag är att utreda behov av samt verkställa beslut om vård och behandlingsinsatser för missbruks- och beroendeproblematik. Utredning får endast inledas med den enskildes samtycke. Undantag är om det kan finnas behov av vård enligt LVM. För att bedöma detta finns ett antal kriterier som måste vara uppfyllda. Vård utan samtycke regleras i Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Tvångsvård innebär en stor inskränkning i den personliga integriteten och föregås av en omfattande juridisk process. Innan tvångsvård blir aktuellt görs en utredning som visar personens aktuella missbruk. Med utredningen som underlag och vanligen i kombination med rättsliga förhandlingar fattar Förvaltningsrätten beslut om skäl för tvångsvård föreligger. Den muntliga förhandlingen sker i Förvaltningsrätten i Falun och där får parterna, det vill säga den enskilde och socialnämnden (företrädd av socialsekreterare) tillfälle att mötas för att klargöra sina ståndpunkter. 3 Riktlinjer 3.1 Omsorgen Utgångspunkten är att arbeta med och för samtycke från den enskilde. Handläggarens rutiner i ärenden där misstanke om missbruk finns Som handläggare våga ställa obekväma frågor vid hembesök om vad du sett eller vad anhöriga/andra sagt, hemtjänstens iakttagelser. Dokumentera i din utredning även om den enskilde nekar till missbruk. Ändå viktig information att handläggaren i sin utredning visar att man vid misstanke ändå tagit upp vad man sett eller hört. 7

Vid kallelse till samordnad vårdplanering via Meddix där man kan utläsa/finna misstanke om eventuellt missbruk kolla med vårdkoordinator att rätt kompetenser är kallade. Sjukhuset kallar kommunen och socialtjänsten och kan tro att vuxenenheten får kallelsen automatiskt. Det är bara till handläggarenheten kallelsen går. Handläggare och hemtjänst kan vända sig till hälso- och sjukvården utifrån symptomen av missbruket. Antingen till hemsjukvården om personen är inskriven där eller till hälsocentralen. Efter samtycke från enskild; anmäl till vuxenenheten, målsättningen ska då vara att båda handläggarna från SoF och omsorgen gör ett gemensamt hembesök. Med samtycke från enskild ska samordning av insatser ske utifrån gällande praxis exempelvis genom Samordningsmodellen och/eller SIP (samordnad individuell plan) Lämna information till den enskilde och/eller anhöriga angående Beroendecentrum och Anhörigstöd. 3.1.1 Handlingsplan för Omsorgens verkställighet Omsorgspersonal som i sitt arbete kommer i kontakt med vårdtagare som har någon form av okontrollerad eller överdriven användning av alkohol, eller annat missbruksproblem, ska informera sin enhetschef om detta. Omsorgspersonalen ska dokumentera i omvårdnadsjournalen (i dagsläget pappersform) vid de tillfällen som den enskilde uppenbart varit påverkad. I dokumentationen ska framgå hur detta påverkar utförandet av insatsen. För personer som är inskrivna i hemsjukvården med insatser från hemsjukvårdens distriktssköterska och har ett avvikande allmäntillstånd (ex berusning) ska detta alltid rapporteras. Enhetschef tar del av dokumentationen och kontaktar sedan den enskilde samt eventuellt biståndshandläggaren för hembesök. (Anledningen till att handläggare bör vara med är att förutsättningarna för verkställigheten/underlag för tidigare beslut har förändrats vilket kan ligga till grund för ändringar i redan tagna beslut.) Vid hembesöket som enhetschef initierar bjuds berörda parter med, exempelvis biståndshandläggare och representanter från sjukvården. Enhetschef hör efter om den enskilde är intresserad av stöd/hjälp från vuxenenheten med sin problematik. Om den enskilde vill ha hjälp med missbruksproblematiken kan enhetschefen/ handläggare vara behjälplig med att ta kontakt. 8

Om det inte finns en uttalad önskan om hjälp eller att den enskilde inte vill kännas vid problemet, kan enhetschefen ta kontakt med vuxenenheten och beskriva problemet avidentifierat för råd och stöd. Om den enskilde inte är intresserad av hjälp och missbruket är av sådan art att anmälan inte kan göras bör en detaljerad genomförandeplan eller överenskommelse upprättas. I genomförandeplanen/överenskommelsen kan exempelvis svårhanterade situationer tas upp, den enskilde kan då tillsammans med enhetschef och omsorgspersonal komma överens om hur dessa situationer ska hanteras. Genomförandeplanen/överenskommelsen skrivs sedan under av vårdtagaren. 3.1.2 Rutiner för Hälso- och sjukvården i kommunen vid ärenden där misstanke om missbruk finns Som sjuksköterska, sjukgymnast, fysioterapeut eller arbetsterapeut våga ställa obekväma frågor vid hembesök om vad du sett eller vad anhöriga/andra sagt. Erbjud kontakt med vuxenenheten. Lämna information till den enskilde och/eller den anhöriga angående Beroendecentrum. Dokumentera, i omvårdnadsjournalen, symtom och misstanke om missbruk även om den enskilde nekar till missbruk. Ta upp misstanke om missbruk till diskussion med ansvarig läkare vid behandling av symtom eller förskrivning av läkemedel. Utforma en vårdplan för läkemedelshantering och övriga vårdinsatser i samråd med ansvarig läkare. Vid kallelse till samordnad vårdplanering via Meddix där misstanke om missbruk finns, kontakta vårdkoordinator för att försäkra dig om att rätt kompetens är kallad. Vuxenenheten får ingen kallelse utan kallelsen går endast till handläggarenheten. Vid samtycke från den enskilde kalla till samordnad individuell plan (SIP) med vuxenenheten. Är problemet av sådan art och omfattning att det är sannolikt att den enskilde behöver hjälp för sitt missbruk oavsett samtycke bör en anmälan från enhetschefen/ handläggare/hälso-sjukvårdspersonal göras till vuxenenheten. Även om en anmälan till Vuxenenheten inte leder till någon åtgärd vid första tillfället är det viktigt att anmäla på nytt om missbruket kvarstår. 3.2 Vuxenenheten Socialsekreterare som blir kontaktad av omsorgen (handläggare, distriktssköterska i hemsjukvård eller enhetschef) gällande en person med missbruk och som vill ha hjälp bokar ett gemensamt möte med omsorgen och 9

den berörde. Socialsekreterare inleder utredning och bokar fortsatta träffar med personen för att utreda vårdbehovet. Om den enskilde inte vill ha hjälp men omsorgen bedömt att missbruket är av sådan omfattning att de gjort en anmälan till vuxenenheten bokar socialsekreterare tid med omsorgspersonal för ett gemensamt hembesök. Vid inkommen anmälan gällande missbruk görs en förhandsbedömning. Vill personen inte ha hjälp och kriterier för LVM-vård inte föreligger avslutas förhandsbedömningen utan åtgärd. Personal vid vuxenenheten som i sitt arbete kommer i kontakt med enskilda som har någon form omsorgsbehov kan vara behjälplig att ta kontakt med äldreomsorgen för att ansöka om hjälp. Personen måste själv vilja ha hjälpinsatser. 4 Samordning När en person har insatser från både omsorgen och vuxenenheten är det lämpligt att gemensamt följa upp insatserna om personen själv samtycker till det. 4.1 Samordningsmodellen Samordningsmodellen är en modell för intern samordning och ansvarsfördelning kring personer med funktionsnedsättning och social problematik. Handläggare från omsorgen eller social och fritid kan aktualisera personer som har både funktionsnedsättning och social problematik till samordningsgruppen. Samtycke från den enskilde krävs men det går även att ta upp ärenden avidentifierat för att få vägledning hur man kan gå vidare. (Dokument för samordningsmodellen finns på Hint.) 4.1.1 SIP, samordnad individuell plan När en person har behov av insatser från vuxenenheten, omsorgsförvaltningen och berörda från sjukvården ska representanter kallas till samverkansmöte (SIP dok ska användas, finns i Treserva). För att upprätta en SIP krävs att den det berör har lämnat samtycke. På mötet upprättas en individuell plan. Av planen ska framgå vilken insats som behövs, vilka insatser som respektive huvudman svarar för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget samt vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret. Lag (2009:981) Planen ska följas upp var 4-6:e vecka. Den som är sammankallande ansvarar för planen. Den individuella planen ska vara långsiktig gällande insatser samt eftervård. 10

5 Bra att veta På Beroendecentrum samverkar Landstinget och kommunen. I personalen finns sjuksköterskor, läkare och behandlare. De erbjuder bland annat rådgivning, samtalskontakt, abstinensbedömning/behandling, anhörigstöd, läkarkontakt samt behandling i grupp. Beroendecentrum ligger på Kungsgatan 44 i Hudiksvall och nås via kommunens växel 0650-19 000. Till kommunens anhörigstöd kan man ringa och få råd, stöd och information. Anhörigsamordnaren nås på telefon 0650-19 111. Till Vuxenenhetens mottagningsenhet kan man ringa för att ansöka om hjälp för missbruksproblematik, göra anmälningar samt få råd och stöd i dessa frågor. Mottagningsenheten nås på telefon 0650-38 371 eller via kommunens växel 0650-19 000. 11