MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna 0-9 veta vilket antal som motsvarar siffran År 1 skriva siffror taluppfattning 0-10 ramsräkna till 100 avläsa hel och halv timme på klockan ha tabellkunskap, addition och subtraktion 0-10 År 2 ha uppfattning 1-100 tiotalsövergång avläsa tal upp till 1000 klockan: hel, kvart i och kvart över mäta i cm identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel ordningstal 0-31
År 3 År 4 ha taluppfattning 0-1000 hela klockan ha uppfattning om enheterna m, cm, kg, l, dl och ören identifiera cirkel, triangel, kvadrat och rektangel avläsa tal upp till 10 000 multiplikationstabellerna 1-5 och 10 läsa och konstruera enkla benämnda lästal inom addition och subtraktion ha tabellkunskap, addition och subtraktion 0-20 TALUPPFATTNING När eleverna slutar år 4 kan han/hon storleksordna heltal mellan 0-10 000 Storleksordna 325, 3 255, 876, 9 019 RÄKNEFÄRDIGHETER När eleven slutar år 4 har han/hon automatiserat additions-, subtraktionsoch multiplikationstabellerna. Med automatisera menas att eleven kan ge ett direkt svar på givna uppgifter. T ex: 8+ 7= 80+7= 28+7= 12-3= 120-30= 52-3= Multiplikationstabellerna 0-10 När eleven slutar år 4 kan han/hon avrunda till närmsta tiotal och hundratal. avrunda 43=40 65=70 287=300
När eleven slutar år 4 behärskar han/hon olika metoder för att göra uträkningar i addition och subtraktion. Med metoder menar vi: huvudräkning skriftliga räknemetoder algoritmer miniräknare göra en räknehändelse och redovisa sin tankegång lösa en flerstegsuppgift TIDSBEGREPP När eleven slutar år 4 kan han/hon tidens inledning. månader dygn timmar minuter sekunder omvandling mellan de olika tidsenheterna: sekunder, minuter, timmar och dygn ENHETER I slutet av år 4 kan eleven göra enhetsbyten mellan läng-, vikt- och volymenheter. göra enhetsbyten mellan cm m cl l g kg
GEOMETRI I slutet av år 4 kan eleven namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Eleven kan mäta en sträcka som är högst 1 m. räkna ut omkretsen på rektanglar, kvadrater och trianglar. TABELLER OCH DIAGRAM I slutet av år 4 kan eleven avläsa stapel- och linjediagram och hämta fakta ur enkla tabeller. År 5 TALUPPFATTNING När eleven slutar år 5 kan han/hon storleksordna heltal mellan 0-1 000 000 Storleksordna 1 375, 10 305, 103, 10 075, 130 500 När eleven slutar år 5 kan han/hon storleksordna enkla bråktal och decimaltal. Storleksordna 1/5, 1/3, ½, ¼ Storleksordna 0,5 1,2 0,7 3,5
RÄKNEFÄRDIGHETER När eleven slutar år 5 behärskar han/hon olika metoder för att göra uträkningar i de fyra räknesätten. Med metoder menar vi: huvudräkning skriftliga räknemetoder algoritmer miniräknare göra en räknehändelse och redovisa sin tankegång lösa en flersteguppgift TIDSBEGREPP När eleven slutar år 5 kan han/hon avläsa tabeller samt göra beräkningar med tid: Ordförklaring: Med tabeller menar vi t.ex busstidtabeller och TV-tablåer. t.ex: 8.10 till 10.45 = 2h + 35min=2h35min ENHETER I slutet av år 5 kan eleven göra beräkningar med areaenheter. Eleven kan m², dm², cm², mm² och kan göra enhetsbyten mellan dessa enheter. göra enhetsbyten mellan mm² - km². 5 cm² = mm² 8 m² = cm² avläsa grader och mäta med gradskiva.
GEOMETRI I slutet av år 5 kan eleven beräkna area på rektanglar och kvadrater. Eleven kan begreppet skala som förhållande mellan bild och verklighet. Eleven kan göra ritningar i förminskad och förstorad skala Eleven kan göra skalberäkningar lösa följande uppgift: Skala: 1:50 Bild: 10 cm Verklighet: 10 x 50 = 500 cm = 5 m mäta och jämföra spetsig och trubbig vinkel. TABELLER OCH DIAGRAM I slutet av år 5 kan eleven göra egna stapel- och linjediagram utifrån en tabell. utifrån tabell konstruera ett stapel- eller linjediagram. Eleven kan beräkna medelvärde. beräkna medelvärde ex: 5+8+1+15+12=50=10 5 5
År 6 TALUPPFATTNING När eleven slutar år 6 kan han/hon storleksordna tiondelar, hundradelar och tusendelar i decimalform Storleksordna 0,3 0,075 4,35 När eleven slutar år 6 kan han/hon negativa tal avläsa och markera negativa tal på tallinjen (avläsa celsiusskalan) När eleven slutar år 6 kan han/hon växla mellan bråkform, decimalform och procentform Målet är nått när eleven vet: att ½ = 0,5 = 50% osv RÄKNEFÄRDIGHETER När eleven slutar år 6 behärskar han/hon olika metoder för att göra uträkningar i de fyra räknesätten med tal i decimalform. T ex: 7 x 91,2= 3,40 x 2,47= 586,75/6= När eleven slutar år 6 kan eleven avrunda tal till lämplig noggrannhet för att göra överslagsberäkning. avrunda t.ex: 684,75 till: hela hundratal hela tiotal heltal en decimal
TIDSBEGREPP När eleven slutar år 6 kan han/hon beräkna hastighet utifrån formeln: v=s/t Formelförklaring: V=hastighet S=sträckan T=tiden räkna ut: Gerd springer 80 m på 12 sekunder. Vilken hastighet har hon uttryckt i m/s och km/t? När eleven slutar år 6 kan han/hon beräkna sträckan utifrån formeln: s=t*v räkna ut: En tjej rider med en hastighet av 30km/h. Hur långt hinner hon på 3 timmar? ENHETER I slutet av år 6 kan eleven göra beräkningar med volymenheter. Med volymenheter menar vi m³, dm³, cm³, mm³. göra enhetsbyten mellan dessa. Ex: 1 m³ = dm³ Eleven kan förhållandet mellan dm³ och liter. 1 dm³ = 1 l
GEOMETRI I slutet av år 6 kan eleven göra beräkningar på triangelns area med formeln b x h 2 b = basen h = höjden I slutet av år 6 kan eleven kan namnge de geometriska figurerna månghörningar, parallellogram, parallelltrapets och romb. TABELLER OCH DIAGRAM I slutet av år 6 kan eleven avläsa cirkeldiagram samt göra beräkningar utifrån dem.