Program för systematiskt arbetsmiljöarbete



Relevanta dokument
Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Dnr 2044/ Arbetsmiljönämnden

Delegering av arbetsmiljö 2016

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöplan Socialnämnden

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö.

Arbetsmiljödelegation

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Riktlinjer för fördelning/ delegering av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöpolicy 2012

Konstfacks uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbete

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen Dnr

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Delegation avarbetsmiljöansvar

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

Chefsutbildning 12 juni Dan Eriksson, Artontusen AB

SAM vid uthyrning av

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

SOCIALFÖRVALTNINGEN I LUND Delegation av Flik 27 sid 1(5) ARBETSMILJÖANSVAR Gäller fr o m Utskriftsdatum

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum:

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen Reviderad av Cesam

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter inom systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och brandskyddsuppgifter inom systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

1. Inledning. 2. Definitioner

Fördelning av arbetsmiljöansvar. sida 1

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september Av: Maia Carlsson, Personalenheten

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott

1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området.

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter Tibro kommun

Riktlinjer - Systematiskt arbetsmiljöarbete

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Personalavdelningens PA-handbok

Nationella rådets rekommendation om arbetsmiljö- och säkerhetsarbete i samverkan genom samordningsförbund

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Rektors uppgiftsfördelning

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012

Transkript:

Program för systematiskt arbetsmiljöarbete - innehållande arbetsmiljöpolicy vid Högskolan i Halmstad, ansvarsfördelning, interna riktlinjer samt struktur för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Beslutad av Rektor 2012-10-23, dnr 41-2011-251 (reviderad 2014-12-30)

Innehållsförteckning 1. VAD OMFATTAR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE?... 2 2. ARBETSMILJÖPOLICY VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD... 2 2.1 Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet... 2 3. ARBETSMILJÖUPPGIFTER... 4 3.1 Ansvar fördelning av arbetsmiljöuppgifter... 5 3.1.1 Rektor... 5 3.1.2 Akademins-, avdelnings- och enhetschefer... 5 3.1.3 Anställda och studenter... 7 3.1.4 Arbetsmiljökommittén... 7 3.1.5 Arbetsmiljöombud och studerandeskyddsombud... 8 3.1.6 HR-avdelningen... 9 4. UNDERSÖKNING AV ARBETSMILJÖN... 9 4.1 Allmänt... 9 4.1.1 Arbetsplatsträffar... 9 4.1.2 Medarbetarsamtal... 10 4.1.3 Sammanställningar över arbetsskador, tillbud samt övertid... 10 4.1.4 Arbetsmiljöronder... 10 4.1.5 Medarbetar- och studentundersökningar... 11 5. ÅTGÄRDER... 11 5.1 Introduktion, utbildning och löpande information... 11 5.2 Handlingsplaner... 11 6. UPPFÖLJNING... 12 7. INTERNA RIKTLINJER... 13 7.1 Vart vänder jag mig i olika arbetsmiljöfrågor?... 13 7.2 Företags- och studenthälsovård... 13 7.3 Alkohol och andra droger... 14 7.4 Arbetsanpassning och rehabilitering... 14 7.5 Arbetsskador och tillbud... 15 7.6 Funktionshinder inget hinder... 15 7.7 Säkerhet och säkerhetspolicy... 16 7.1.2 Instruktioner vid brand, explosion, bombhot, inbrott, saknad medarbetare... 16 7.8 Krishantering och första hjälpen... 17 7.9 Hot och våld... 19 7.10 Diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling... 19 7.11 Rökning... 21 8. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR... 21 sida 1

1. VAD OMFATTAR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE? Arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen (AML 3 kap 2a ) skyldighet att systematiskt planera, leda och kontrollera sin verksamhet så att arbetsmiljön uppfyller kraven i lagen och i de föreskrifter som ges ut med stöd av lagen. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och man uppnår en tillfredsställande arbetsmiljö. I en tillfredsställande arbetsmiljö ingår tillexempel möjlighet till inflytande, handlingsfrihet och utveckling, till variation, samarbete och sociala kontakter. Regler om detta finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01, AFS 2003:04 (ändringsföreskrift), AFS 2008:15 (ändringsföreskrift)). Högskolans högsta ledning, högskolestyrelsen, har det övergripande ansvaret för att planera, leda och följa upp arbetsmiljön. Den verkställande ledningen under styrelsen utgörs av rektor. Akademins-, avdelningoch enhetschefer har ansvaret för sådana arbetsmiljöfrågor som direkt påverkas av beslut de fattar och som ligger inom ramen för det fördelade arbetsmiljöansvaret samt inom verksamhetsområdet. Varje anställd och student på Högskolan har ett personligt ansvar för att arbetsklimatet på arbetsplatsen är positivt. Det ankommer på var och en inte bara att följa instruktioner och rutiner utan också att vara uppmärksam på och genast rapportera eventuella risker och hot mot en god arbetsmiljö. De formella krav som lagstiftningen ställer på det systematiska arbetsmiljöarbetet är följande: Mål för arbetsmiljöarbetet ska formuleras Undersökningar/analyser ska göras av arbetsmiljön Alla fall av ohälsa, olycka eller tillbud ska utredas Årlig arbetsmiljöstatistik (ohälsa, olycksfall, tillbud och sjukfrånvaro) ska framställas Årliga handlingsplaner ska upprättas Arbetsgivaren ska se till att alla arbetsmiljöuppgifter fullgörs Uppföljning av arbetsmiljöarbetet ska göras 2. ARBETSMILJÖPOLICY VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD 2.1 Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet Rektor har ansvaret för att övergripande mål och strategi för arbetsmiljöarbetet formuleras. Även mer konkreta mål för hela verksamheten ska formuleras varje år. Akademins-, avdelnings- och enhetschefer har det löpande ansvaret för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde. Varje anställd och student på Högskolan har ett personligt ansvar för att arbetsklimatet på arbetsplatsen är positivt. En god arbetsmiljö är allas angelägenhet och det ankommer på var och en att följa rutiner och instruktioner samt att vara uppmärksam på och genast rapportera eventuella risker och hot mot en god arbetsmiljö. Vid Högskolan i Halmstad ska alla anställda och studenter ha rätt till en sund, säker och stimulerande arbetsmiljö. sida 2

Arbetsmiljön omfattar allt som vi påverkas av på vår arbetsplats både i fysisk, psykisk och social bemärkelse, såsom lokaler, utrustning, teknik, arbetsorganisation, samarbete, kontakter med andra. Detta betyder att alla verksamhetsbeslut har någon form av konsekvenser för arbetsmiljön och dessa aspekter ska man ta hänsyn till inför varje beslut. Högskolan ska vara en arbetsplats som präglas av lyhördhet, delaktighet, öppenhet, samverkan samt respekt för och tillit till individen. Det ska vara en arbetsplats där personalens kompetens tas tillvara och personlig utveckling främjas och där alla känner arbetsglädje och trivsel. En förutsättning för att Högskolan ska kunna hålla en bra kvalitet på sin verksamhet är att anställda och studenter upplever arbetsmiljön som bra och utvecklande. Högskolan i Halmstad ska vara en attraktiv arbetsplats ur arbetsmiljösynpunkt. Högskolan i Halmstad ska ha ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete som består av aktiviteterna undersökningar, riskbedömningar, åtgärder och kontroll av genomförda åtgärder. Detta så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås (AFS 2001:1). Arbetsmiljöfrågor ska ingå som en naturlig del i verksamheten. Arbetsmiljöarbetet ska aktivt bedrivas så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att delaktighet och inflytande, personlig utveckling, arbetsglädje och gemenskap främjas. Det systematiska arbetsmiljöarbetet Källa: Arbetsmiljöverket Mål för arbetsm iljöarbetet Det övergripande målet för hela Högskolan under år 2011-2015 är att fortsätta att informera och sprida kunskap om programmet för systematiskt arbetsmiljöarbete i hela verksamheten, vilket innefattar information och utbildning till anställda och studenter. Ett mål för arbetsmiljöarbetet är att tydliggöra fördelningen av arbetsmiljöuppgifter från Högskolans styrelse och neråt i verksamheten (AFS 2001:1, 6). Detta innebär att implementera uppgiftsfördelningen i hela verksamheten samt att ge information till anställda och studenter i samband med införandet. Under 2011 ska Högskolan påbörja planering av aktiviteter för att inom en femårsperiod minska den upplevda stressen hos medarbetarna. Alla chefer och arbetsledare som har fått arbetsmiljöuppgifter tilldelat sig ska ha genomgått en grundläggande arbetsmiljöutbildning. Det ska finnas rutiner för att fortlöpande upptäcka, dokumentera och skyndsamt åtgärda brister och risker ur arbetsmiljösynpunkt. Under 2011 ska personalavdelningen ta fram en mall för tillbudsrapportering som ska finnas tillgänglig via intranätet. sida 3

Utifrån de övergripande målen samt efter undersökning/kartläggning av verksamheten ska akademins-, avdelnings och enhetschef i samverkan med arbetsmiljöombud formulera konkreta arbetsmiljömål för sin verksamhet. Målen ska finnas med i de årliga handlingsplanerna som ska behandlas av Arbetsmiljökommittén. Strategi Arbetsmiljöaspekterna, i såväl fysiskt som psykiskt och socialt hänseende, ska vara naturliga delar i den dagliga verksamheten på Högskolan och ska kontinuerligt utvärderas Alla anställda och studenter ska ges information om arbetsmiljöfrågor samt om Högskolans arbetsmiljöpolicy och det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöfrågor ska regelbundet tas upp vid arbetsplatsträffar Vid de årliga medarbetarsamtalen ska arbetsmiljöaspekter beaktas Uppgifterna i arbetsmiljöarbetet ska vara tydliga och fördelas på de personer som har bäst förutsättningar att utföra uppgifterna eller se till att de blir utförda Personalavdelningen har fått i uppdrag av Arbetsmiljökommittén att under 2011 ta fram ett förslag till handlingsplan för hur den upplevda stressen för medarbetarna ska minska Den årliga verksamhetsplaneringen på varje akademi/avdelning/enhet ska innefatta konkreta mål, handlingsplaner och uppföljningar vad gäller arbetsmiljön Varje akademis-, avdelnings- och enhetschef har ansvar för det fortlöpande arbetsmiljöarbetet inom det egna ansvarsområdet Ledning, anställda och studenter ska samverka i arbetsmiljöfrågor 3. ARBETSMILJÖUPPGIFTER Arbetsgivaren är skyldig att se till att allt som lagar och förordningar ålägger en arbetsgivare att göra och iaktta beträffande arbetsmiljön verkligen görs 1. Dessutom kan arbetsgivaren besluta om ytterligare uppgifter. De arbetsmiljöuppgifter som ska fullgöras på Högskolan i Halmstad är att: följa gällande författningar 2 inom arbetsmiljöområdet följa Arbetsmiljöinspektionens ingripanden förebygga ohälsa och olycksfall upprätthålla en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö på Högskolan sträva efter att göra arbetet utvecklande och meningsfullt arbetsgivare, arbetsmiljöombud, arbetstagare och studenter samverkar i arbetsmiljöfrågor se till att arbetstagare och studenter har erforderliga kunskaper om arbetet, dess risker och om övriga arbetsmiljöförhållanden regelbundet kartlägga och dokumentera risker i arbetsmiljön 1 Se även Ansvar fördelning av arbetsmiljöuppgifter 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, interna instruktioner/rutiner sida 4

vidta åtgärder för att minska de risker som anställda och studenter kan utsättas för i arbetet upprätta speciella arbetsmiljöföreskrifter där så är nödvändigt rapportera och utreda alla fall av tillbud, ohälsa och olyckor som inträffar på arbetsplatsen göra rehabiliteringsutredningar följa upp arbetsskador och vidta åtgärder med målet att liknande arbetsskador inte ska inträffa igen årligen sammanställa statistik över ohälsa, olycksfall, tillbud, sjukfrånvaro och personalomsättning årligen upprätta handlingsplaner över de åtgärder som ska vidtas för att uppfylla arbetsmiljökraven 3.1 Ansvar fördelning av arbetsmiljöuppgifter 3.1.1 Rektor Rektor har ansvaret för att övergripande mål och strategi för arbetsmiljöarbetet formuleras. Även mer konkreta mål för hela verksamheten ska formuleras varje år. Detta innebär bland annat: ansvar för att arbetsmiljöpolicy och program för systematiskt arbetsmiljöarbete finns framtagna med både övergripande och konkreta mål och rutiner för arbetsmiljöarbetet, ansvar för att fördelningen av arbetsmiljöuppgifterna är kartlagd, samt att chefer och medarbetare har erforderlig kompetens, resurser och befogenheter för att utföra arbetsmiljöuppgifterna, ansvar för att rutiner finns framtagna för att fortlöpande dokumentera och åtgärda brister ur arbetsmiljösynpunkt, samt att långsiktiga åtgärder tas upp i årliga handlingsplaner, ansvar för övergripande uppföljning och kontroll av arbetsmiljöarbetet mot uppställda mål och handlingsplaner, bland annat att det görs en årlig revision av arbetsmiljöpolicyn/arbetsmiljöarbetet. Upptäcks brister i arbetsmiljöarbetet ska rektor besluta om nödvändiga åtgärder. 3.1.2 Akademins-, avdelnings- och enhetschefer Akademins-, avdelnings- och enhetschefer har en mycket viktig roll i arbetet för en säker och god arbetsmiljö för anställda och studenter. Akademins-, avdelnings- och enhetschef har det löpande ansvaret för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde. Hit räknas även tillfällig personal som arbetar inom verksamhetsområdet, i dess lokaler eller med dess utrustning. Allm änna arbetsm iljöuppgifter Akademins-, avdelnings- och enhetschef ska: verka för att gällande lagregler, arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF), Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS), Arbetsmiljöverkets förelägganden eller rekommendationer och att våra interna regler som framgår av våra dokument i det systematiska arbetsmiljöarbetet efterföljs vara uppmärksam på och genast rapportera eventuella risker och hot i arbetsmiljön till din närmsta chef eller till ett arbetsmiljöombud organisera arbetsmiljöarbetet det vill säga fördela uppgifter, befogenheter och resurser för att förebygga och lösa arbetsmiljöproblem tillse att roller och ansvar avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet definieras, tydliggörs och finns tillgängligt för alla anställda tillse att varje persons arbetsuppgifter balanseras mot tillgänglig tid, kunskap och befintligt stöd så att stress förebyggs. Vid behov hjälpa anställda med prioritering av arbetsuppgifter sida 5

tillse att arbetsmiljöinstruktioner samt övrig information om arbetsmiljöarbetet sprids och används i verksamheten tillse att personer med arbetsmiljöuppgifter har tillräcklig kompetens inom arbetsmiljöområdet tillse att vid längre frånvaro ska dina ansvarsområden/arbetsuppgifter skriftligt fördelas vidare till en eller flera anställda i organisationen Riskbedöm ning, åtgärder och uppföljning tillse att riskbedömningar och arbetsmiljökonsekvenser ingår i beslutsunderlaget vid allt förändringsarbete och arbetsmiljöombuden är delaktiga upprätta "Årlig handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet" inom eget ansvarsområde enligt arbetsmiljölagen. Handlingsplanerna ska tas fram i nära samarbete med anställda och arbetsmiljöombud. Checklista för arbetsmiljöarbete används som utgångspunkt i upprättandet av handlingsplanen ansvara för att aktiviteterna i handlingsplanen utförs inom angiven tidsram upprätta, genomföra och följa upp övergripande handlingsplan utefter Personalbarometerns resultat delta i arbetsmiljöronder tillsammans med arbetsmiljöombud och studerandeskyddsombud för att fortlöpande undersöka riskerna i arbetet och därmed förebygga ohälsa i den fysiska arbetsmiljön samt tillsammans med HR-avdelningen upprätta handlingsplan efter genomförd arbetsmiljörond delta i undersökningar av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsstället för att fortlöpande undersöka riskerna i arbetet och därmed förebygga ohälsa samt tillsammans med HR-avdelningen upprätta handlingsplan efter genomförd undersökning tillse att pågående och planerad verksamhet planläggs och bedrivs med beaktande av arbetsmiljölagens krav på teknik, arbetsinnehåll och arbetsorganisation Samarbete och information genomföra regelbundna arbetsplatsträffar där arbetsmiljön diskuteras samarbeta med anställda för en god arbetsmiljö. Kommunicera löpande med de anställda på ett sådant sätt att signaler om psykisk och fysisk påfrestning eller ohälsa kan fångas upp i ett tidigt skede bevaka arbetsklimatet, så att tecken på kränkande särbehandling, drog- eller annan missbruk upptäcks (se högskolans Riktlinjer avseende diskriminering och trakasserier, Riktlinjer för anställda vid Högskolan i Halmstad avseende alkohol och andra droger ) informera anställda om de arbetsförhållanden som kan medföra speciella arbetsskaderisker, om eventuella skyddsanordningar och dess funktion samt var första hjälpen, brandsläckare och samlingsplatser finns. Informera om hur krisorganisationen är anordnad och organiserad årligen planera och genomföra utvecklingssamtal/medarbetarsamtal upprätta introduktionsplan för nyanställda tillse att nyanställda får introduktion i arbetet/utse mentor se till att fylla i mallen fördelning arbetsmiljöuppgifter vid introduktion av nyanställda möjliggöra att anställda och studenter har tillgång till erforderlig information på högskolans hemsida om arbetsmiljöfrågor samt om högskolans arbetsmiljöpolicy och det systematiska arbetsmiljöarbetet Frånvaro och tillbud påtala och anmäla ohälsa, arbetsskador, tillbud, personskador samt dödsfall till HR-avdelningen initiera åtgärder vid sjukdom, upprepad korttidsfrånvaro eller förebyggande åtgärder i samarbete med HR-avdelningen och vid behov ha avstämningsmöten tillsammans med företagshälsovården och försäkringskassan sida 6

ta kontakt med sjukskriven inom en vecka från sjukskrivningstillfället och fortlöpande hålla kontakt genomföra rehabiliteringsutredningar i samråd med HR-avdelningen För att klara uppgiftsfördelningen inom det systematiska arbetsmiljöarbetet ska akademins-, avdelningsoch enhetschefen: skriftligen fördela arbetsmiljöuppgifter vidare på personer i organisationen som har de bästa förutsättningarna att utföra uppgifterna utnyttja de befogenheter, även ekonomiska, han/hon har i sin funktion som chef vara förtrogen med Högskolans arbetsmiljöpolicy och program för systematiskt arbetsmiljöarbete känna till, förstå och tillämpa arbetsmiljölagen samt de föreskrifter och allmänna råd från Arbetsmiljöverket som gäller för den egna verksamheten genomgå utbildning i arbetsmiljöfrågor som är tillräcklig för att klara ovanstående arbetsuppgifter avsätta tid för arbetsmiljöarbetet 3.1.3 Anställda och studenter Alla anställda och studenter ska: aktivt bidra till ett bra arbetsklimat på arbetsplatsen aktivt samverka med arbetsgivaren i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av åtgärder som behövs för att åstadkomma goda fysiska, psykiska och sociala arbetsförhållanden följa de författningar, instruktioner och rutiner som gäller för arbetsplatsen vara uppmärksam på och genast rapportera eventuella risker och hot i arbetsmiljön till din närmsta chef eller till ett arbetsmiljöombud omedelbart anmäla olycksfall eller tillbud via incidentrapporteringen på Högskolans hemsida 3.1.4 Arbetsmiljökommittén Arbetsmiljökommittén är ett beredande organ som ska vara arbetsplatsens stöd i att skapa en god arbetsmiljö. Arbetsmiljökommittén är ett samrådsorgan och består av företrädare för arbetsgivaren, företrädare för arbetstagarna (varav en bör tillhöra styrelsen för lokal arbetstagarorganisation), arbetsmiljöombud och studerandeskyddsombud. Vid Arbetsmiljökommitténs sammanträden bör även företrädare för företagshälsovården delta. Arbetsmiljökommittén ska: delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på Högskolan noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden behandla frågor om företagshälsovård granska akademiernas/ avdelningarnas/enheternas årliga handlingsplaner behandla frågor om nya eller ändrade lokaler, arbetsmetoder, arbetsorganisation behandla frågor som rör användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall behandla frågor om information och utbildning rörande arbetsmiljön behandla frågor om arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på Högskolan sammanträda minst en gång var tredje månad sida 7

På varje arbetsställe ska det finnas anslag om vilka som ingår i Arbetsmiljökommittén samt vilka som är arbetsmiljöombud. 3.1.5 Arbetsmiljöombud och studerandeskyddsombud Arbetsm iljöombud Arbetsmiljöombud ska verka för en tillfredställande arbetsmiljö och inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Vid Högskolan benämns skyddsombuden från och med den 1 maj 2010 arbetsmiljöombud. Arbetsmiljöombuden är de anställdas företrädare i arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöombud utses av lokal arbetstagarorganisation som arbetsgivaren har kollektivavtal med. Om det finns flera arbetstagarorganisationer bestämmer de själva om de ska ha gemensamma arbetsmiljöombud eller välja var sina ombud. Alla arbetsmiljöombud ska samverka i arbetsmiljöfrågor, oavsett av vilka de blivit utsedda. De ska också alltid tillvarata alla arbetstagares intressen i arbetsmiljöfrågor, oberoende av hur arbetstagarna är organiserade fackligt. Finns det flera arbetsmiljöombud vid en arbetsplats ska ett av ombuden utses till huvudarbetsmiljöombud. Huvudarbetsmiljöombudet har till uppgift att samordna arbetsmiljöombudens verksamhet. Anmälan om arbetsmiljöombud ska göras till HR-avdelningen. De närmare befogenheterna för arbetsmiljöombuden framgår av Arbetsmiljölagen 6 kap samt Arbetsmiljöförordningen (AMF). Arbetsmiljöombud utses för en period om tre år, om inte anställningsförhållandena eller övriga omständigheter påkallar undantag. Arbetsmiljöombudet ska: delta i planeringen av arbetsorganisatoriska förändringar, införande av ny teknik och förbättrade arbetsmetoder, nybyggnation/ändringar av lokaler, inredningar och utrustning samt i annan planering som är av betydelse för arbetsmiljön delta vid upprättande av handlingsplaner för arbetsmiljön ha kontakt med och finnas tillgänglig för arbetstagarna inom sitt skyddsområde vid signaler på arbetsrelaterad ohälsa, ta initiativ till att åtgärder vidtas för att lösa problemen samt även i övrigt initiera åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vända sig till respektive ansvarig chef med begäran om åtgärder när brister upptäcks genom undertecknande av arbetsskadeanmälan bekräfta att han/hon tagit del av uppgifter som lämnas i skadeanmälan (huvudarbetsmiljöombud). På varje arbetsställe ska det finnas anslag om vilka som är arbetsmiljöombud samt vilka som ingår i Arbetsmiljökommittén. Studerandeskyddsom bud Enligt arbetsmiljölagen 1 kap 3 likställs arbetstagare med den som genomgår utbildning. En högskola ska ge studenterna tillfälle att medverka i arbetsmiljöverksamheten och ge studerandeskyddsombud den information som behövs för uppdraget. Högskolan lägger stor vikt vid samverkan med både arbetstagarorganisationer och studentkår. Här har studenterna rätt att utse två representanter till Arbetsmiljökommittén och dessa representanter kallas även till arbetsmiljöronder. sida 8

Studenter som upptäcker brister i sin arbetsmiljö ska i första hand anmäla detta till akademichefen på den akademi där de studerar. 3.1.6 HR-avdelningen HR-avdelningen ansvarar för att inträffade arbetsskador och allvarligare tillbud anmäls till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket administration kring medarbetarenkäten Personalbarometern sammanställningen av akademiernas/avdelningarnas/enheters olycksfall/tillbud att information om arbetsmiljöfrågor på Högskolans hemsidor hålls aktuell uppdatering och distribuering av anslag över vilka som ingår i Arbetsmiljökommittén samt vilka som är arbetsmiljöombud att programmet för det systematiska arbetsmiljöarbetet uppdateras fortlöpande. 4. UNDERSÖKNING AV ARBETSMILJÖN 4.1 Allmänt Enligt 8 AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet. Det är varje akademis-, avdelnings- och enhetschefs ansvar att detta görs. För att kunna bedriva ett effektivt arbetsmiljöarbete är det viktigt att känna till arbetsmiljöproblemen i verksamheten. Därför måste fortlöpande undersökning av verksamheten göras, så att risker och brister kan kartläggas, bedömas och undanröjas så tidigt som möjligt. I detta arbete är det viktigt att arbetstagarna och studenterna, vilka är de som bäst känner till arbetsförhållandena och arbetsuppgifterna, rapporterar brister och missförhållanden. Kartläggning av risker och brister i arbetsmiljön kan bland annat göras utifrån arbetsplatsträffar, medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal, sammanställningar över sjukfrånvaro och anmälda arbetsskador/tillbud och arbetsmiljöronder. 4.1.1 Arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffar är grunden i ett samverkanssystem på arbetsplatsen, eftersom alla anställda ska ges möjlighet att medverka. Arbetsplatsträffarna ska ses som ett forum för information, dialog och erfarenhetsutbyte kring alla frågor på Högskolan till exempel arbetsmiljö, kompetensutveckling och planering av verksamheten. Medarbetarna ansvarar tillsammans med chef för meningsfulla och engagerande arbetsplatsträffar med syfte att utveckla arbetsplatsen och verksamhetens resultat. Chefen ansvarar för att driva gruppen framåt samt att beakta de förslag som framkommit. Det ska finnas tid och plats för samtal och reflektion. De anställda ska engagera sig i verksamheten genom att komma med synpunkter och utveckla sitt kunnande. För att detta ska uppnås måste kommunikationen inom organisationen fungera. Det är en fördel om man har en dagordning som alla anställda får ta del av sida 9

och bidra till i god tid innan träffen, så att alla har tid att förbereda sig och det ska föras minnesanteckningar. Att medverka i arbetsplatsträffar är en del i de anställdas ordinarie arbetsuppgifter. 4.1.2 Medarbetarsamtal Medarbetarsamtal är en form av samverkan och avser samtal mellan den anställde och dennes chef. En ständig, öppen dialog bör kontinuerligt hållas mellan chefer och anställda, men cheferna ska minst en gång per år ha ett mera ingående samtal med varje anställd. Vid medarbetarsamtalet ska man ta upp frågor om bland annat arbetsuppgifter, målet för verksamheten, befogenheter, ansvar, planering av arbetet, prestationer, relationer, önskemål för framtiden. Samtalet ska ge underlag för utbildnings- och utvecklingsinsatser och ge båda parter chansen att se sina egna möjligheter till förändring och förbättring av sitt eget agerande. 4.1.3 Sammanställningar över arbetsskador, tillbud samt övertid Arbetsskador och tillbud Vid uppföljningen av arbetsmiljöarbetet gör HR-avdelningen en sammanställning över arbetsskador och tillbud som inträffat på akademien/avdelningen/enheten under året. Sammanställning över inträffade arbetsskador och tillbud ska behandlas av Arbetsmiljökommittén. Övertid, m ertid och jourtid Arbetsgivare är skyldig att föra anteckningar om övertid, mertid och jourtid för varje arbetstagare (AFS 1982:17, ändrad AFS 2000:09). Med övertid avses sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid för en heltidsanställning. Med mertid avses arbetstid (upp till heltid), som överstiger den ordinarie arbetstiden för en deltidsanställning. Det finns lokala arbetstidsavtal som gäller för lärare, för teknisk och administrativ personal, för bibliotekspersonal och för lokalvårdare. Arbetstidsavtalen finns i dokumentarkivet på hemsidan. Akademi-, avdelnings- och enhetschef ska se till att det på akademien/avdelningen/enheten finns dokumenterat mertid och övertid för varje arbetstagare. Mycket övertid respektive mertid kan vara ett arbetsmiljöproblem och detta måste uppmärksammas och förslag till åtgärder ska finnas med i den årliga handlingsplanen. 4.1.4 Arbetsmiljöronder I Arbetsmiljöförordningen (AMF) (1977:1166) anges att regelbunden översyn bör ske genom arbetsmiljörond vid varje arbetsställe. Översynen ska avse både fysiska, psykiska, organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatsen. Arbetsmiljöronden ska göras för att undersöka om arbetsmiljölagens regler följs. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS) är viktiga underlag. Arbetsmiljöronder ska genomföras på alla arbetsställen ungefär en gång om året. Vid behov kan tätare intervall förekomma. HR-avdelningen samordnar arbetsmiljöronderna och skickar ut kallelse samt information om arbetsmiljöronden. Vid varje arbetsmiljörond ska uppföljning göras av de brister som konstaterats vid föregående arbetsmiljörond. Man ska även diskutera kring vilka friskfaktorer som finns i verksamheten. Protokoll från arbetsmiljöronder ska behandlas i Arbetsmiljökommittén och är ett underlag för akademierna/ avdelningarna/enheterna i deras arbete med undersökning av arbetsmiljön och de årliga handlingsplanerna. sida 10

4.1.5 Medarbetar- och studentundersökningar Personalbarometern är en medarbetarundersökning som Högskolan använder sig av för att kartlägga hur anställda uppfattar sin arbetssituation. Liknande undersökningar görs även för doktorander och studenter vid Högskolan. Undersökningarna är en del av Högskolans kvalitetsarbete. Personalbarometern ska ses som en arbetsmiljöinventering och resultatet och arbetet med efterföljande handlingsplaner behandlas vid arbetsplatsträffar som respektive akademi-, avdelnings- och enhetschef ansvarar för. Handlingsplanen utgör en viktig del i Högskolans arbetsmiljö- och kvalitetsarbete och den följs upp i samarbete med HRavdelningen och Högskolans kvalitetsråd. Ansvarig för genomförande och uppföljning är prorektor/kvalitetsråd. Studentbarometern syftar till att undersöka de upplevelser och erfarenheter som studenter på Högskolan har av utbildningarna, den fysiska arbetsmiljön, studentinflytande och delaktighet, servicefunktioner och information, hälsofrämjande aktiviteter och klimat samt studentkårens verksamhet. Utifrån resultatet tas handlingsplaner fram för respektive akademi, samt berörda avdelningar och enheter. 5. ÅTGÄRDER Det primära i arbetsmiljöarbetet är att vidta förebyggande åtgärder mot ohälsa och olycksfall och att bedriva verksamheten på ett sådant sätt att arbetsmiljömålen uppfylls. När risker för ohälsa eller olyckor upptäcks ska åtgärder för att få bort eller minimera riskerna omedelbart göras. Det som inte går att åtgärda genast ska tidsplaneras. Det som tidsplaneras ska dokumenteras i en handlingsplan. 5.1 Introduktion, utbildning och löpande information Alla nyanställda ska få den information de behöver för att kunna utföra sitt arbete, till exempel om Högskolans organisation och dess personal, lokaler, anställningsförhållanden, administrativa rutiner, facklig verksamhet, Högskolans mål, policys och riktlinjer, krisorganisationen, programmet för systematiskt arbetsmiljöarbete, risker i arbetet, första hjälpen, personlig skyddsutrustning. Akademi-, avdelnings- och enhetschef ansvarar, i samarbete med HR-avdelningen, för att introduktion genomförs. Arbetsgivaren ansvarar för att medarbetarna får den introduktion, utbildning och löpande information de behöver för att arbetsmiljökraven ska kunna uppfyllas. Om man anser att man inte har tillräckliga kunskaper för att uppfylla detta, är det viktigt att man för fram detta till sin närmaste chef. Arbetsplatsträffar är, om de anordnas ofta och regelbundet, ett bra forum för löpande information då de också kan ge tillfälle till diskussioner och erfarenhetsutbyte. 5.2 Handlingsplaner Enligt 10 i AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren årligen i handlingsplaner ta upp de arbetsmiljöåtgärder som ska vidtas för att uppfylla arbetsmiljökraven. Handlingsplanen är ett verktyg som ska bidra till att arbeta strukturerat och målmedvetet med att minimera riskerna i arbetsmiljön. En handlingsplan är ett dokument som konkret beskriver vilka åtgärder som behöver vidtas, tidplan för genomförande av dessa samt vem som är ansvarig för genomförandet. Handlingsplanen ska inte beskriva sådant som arbetsgivaren är skyldig att genomföra omedelbart utan sådant som måste tidsplanernas. Handlingsplanen upprättas genom att kartlägga risker, brister och problem på arbetsmiljöområdet. Följande punkter bör beröras i en handlingsplan: Vilka delar av verksamheten planen omfattar sida 11

Problem/brist som avses Typ av åtgärd som krävs Datum när åtgärden ska påbörjas och vara genomförd Ansvarig person Kommande års handlingsplan ska sammanställas i samband med budgetarbetet. Varje akademi-, avdelnings- och enhetschef ska göra upp en handlingsplan för sin verksamhet. Det är viktigt att åtgärderna i en handlingsplan tas fram genom ett samarbete mellan chef, anställda, studenter och arbetsmiljöombud (6 kap 4 Arbetsmiljölagen, AML). Handlingsplanerna ska behandlas i Arbetsmiljökommittén (6 kap 9 AML) och de ska dessutom innehålla varje akademi/avdelnings/enhets konkreta mål för sitt arbetsmiljöarbete. De punkter på handlingsplanen som är av gemensamt intresse eller kräver investeringar utöver chefens attesträtt hänskjuts till den högskoleövergripande handlingsplanen som rektor ansvarar för. 6. UPPFÖLJNING Uppföljning ska årligen göras av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Verksamheten och arbetsförhållanden förändras ständigt och det ät viktigt att regelbundet göra en översyn av rutinerna och vid behov förbättra dessa. Vid stora förändringar i verksamheten eller organisationen, vid allvarliga olycksfall och tillbud måste en uppföljning göras. Frågor att undersöka i samband med uppföljningen är bland annat: Känner all personal till arbetsmiljöpolicyn och programmet för systematiskt arbetsmiljöarbete? Utförs arbetsmiljöuppgifterna på ett tillfredsställande sätt? Har alla den kunskap om arbetsmiljöfrågor som de behöver? Följs programmet för systematiskt arbetsmiljöarbete? Är programmet ändamålsenligt och aktuellt? Vilka förändringar kan behöva göras? Omfattas alla förhållanden i arbetsmiljön av programmet? Hanteras arbetsmiljöfrågorna inordnade i verksamheten? Utförs det systematiska arbetsmiljöarbetet i samarbete mellan chefer, arbetstagare, arbetsmiljöombud och studenter? De brister man upptäcker vid uppföljningen ska rapporteras till Arbetsmiljökommittén, som ska behandla eventuella ändringar i programmet för systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppföljning av genomförda arbetsmiljöåtgärder, till exempel åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall, utbildningsinsatser med mera, ska göras så snarast efter att de har genomförts. Det kan gälla åtgärder som har beslutats i den löpande verksamheten, vid den årliga planeringen eller vid en arbetsmiljörond. Vid uppföljningen är det viktigt att de arbetstagare som berörs av åtgärderna medverkar. Åtgärder som inte vidtagits innan årets slut, ska tas upp i den årliga handlingsplanen. sida 12

7. INTERNA RIKTLINJER 7.1 Vart vänder jag mig i olika arbetsmiljöfrågor? Anställd Som anställd vid Högskolan ska du i första hand vända dig till din närmaste chef vid frågor som berör följande: den egna arbetsplatsen, till exempel behov av ändamålsenliga möbler, lampor behov av arbetshjälpmedel av olika slag och arbetsanpassning lokalfrågor arbetsskador eller tillbud synpunkter på brister i arbetsmiljön på arbetsplatsen behov av utbildning i arbetsmiljöfrågor missbruksproblem andra missförhållanden på arbetsplatsen Vänd dig till ett arbetsmiljöombud om du anser att arbetsgivaren inte uppfyller arbetsmiljölagens krav om du har synpunkter på arbetsmiljön som du inte får gehör för hos din chef vid övriga arbetsmiljöfrågor som du vill föra vidare till Arbetsmiljökommittén Arbetsmiljöombudet ska vara arbetstagarnas ombud i olika sammanhang, så det är viktigt att de känner till arbetsmiljöförhållandena på arbetsplatsen. Kontakta HR-avdelningen om du inte vet var du ska vända dig i någon arbetsmiljöfråga eller har frågor om anmälan av arbetsskador och tillbud synpunkter på programmet för systematiskt arbetsmiljöarbete Studenter Som student på Högskolan ska du i första hand vända dig till akademichefen på akademien där du studerar om du har frågor/synpunkter på de lokaler som du vistas i på Högskolan andra brister/missförhållanden i arbetsmiljön Som student ska du vända dig till studerandeavdelningen vid frågor rörande anmälan av olycksfall, tillbud på Högskolan eller om du har försäkringsfrågor Kontakta studerandeskyddsombudet om du anser att arbetsmiljölagens krav inte uppfylls har synpunkter på arbetsmiljön som du inte får gehör för hos akademichef har övriga arbetsmiljöfrågor som du vill föra vidare till Arbetsmiljökommittén 7.2 Företags- och studenthälsovård Previa för anställda Högskolan har avtal med Previa AB om företagshälsovård för personalen. Som anställd vid Högskolan har man rätt att ta en första kontakt med Previa utan att arbetsgivaren behöver informeras om detta. Vid behov av fortsatt kontakt med företagshälsovården så samordnas detta via HR-avdelningen. Vid sjukdom som inte är arbetsrelaterad ska man vända sig till primärvården. sida 13

Studenthälsan för studenter Som student vid Högskolan har man tillgång till hälsovård via Studenthälsan. Studenthälsan erbjuder studenter bland annat motiverande samtal, hälsoråd, läkarvård, sjukgymnastik, samtal och rådgivning, tobaksavvänjning, avslappning, massage, föreläsningar och kurser. Till Studenthälsan är sjuksköterska, läkare, kurator, sjukgymnast, idrottspedagog och präst knutna. Läkarvård och besök hos sjukgymnast, massage samt vissa kurser är avgiftsbelagda medan övrigt är avgiftsfritt för studenterna. 7.3 Alkohol och andra droger Det är arbetsgivarens ansvar att säkerställa en god och säker arbetsmiljö. I detta ingår att verka för att alkohol och andra droger inte används på arbetsplatsen och att vidta åtgärder för att anställda som är beroende av alkohol och andra droger får hjälp med sitt missbruk. Världshälsoorganisationen WHO klassar alkoholism som en sjukdom och det är arbetsgivarens ansvar att de som lider av denna sjukdom ges möjlighet till vård och rehabilitering. För Högskolans del kan missbruk av olika slag medföra ökade risker för olyckor och tillbud, ökad frånvaro, försämrad psykisk och social arbetsmiljö för alla på arbetsplatsen, lägre effektivitet med mera. För den enskilde missbrukaren kan det också bli allvarliga negativa konsekvenser både socialt, ekonomiskt och medicinskt. Det är viktigt att personer med missbruksproblem så tidigt som möjligt får hjälp och därför är det allas ansvar att vara uppmärksamma på problemen. Om man misstänker att någon har problem av denna karaktär bör man snarast ta upp frågan med sin chef. Det är chefens ansvar att ta initiativ till lämpliga åtgärder. Alkohol och andra droger hör inte ihop med arbete eller utbildning. Det accepteras inte att någon är påverkad av alkohol eller andra droger på arbetsplatsen. En anställd eller en student som är påverkad på arbetsplatsen ska alltid avvisas därifrån. Mer information finns i dokumenten Riktlinjer för anställda vid Högskolan i Halmstad avseende alkohol och andra droger (dnr 10-2009-21) och Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger (dnr 90-2005-440) som finns på Högskolans hemsida. 7.4 Arbetsanpassning och rehabilitering Högskolan ska arbeta med förebyggande arbetsmiljöåtgärder på alla nivåer, från organisation till individ, för att förhindra ohälsa och sjukfrånvaro. Högskolans arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete ska organiseras så att signaler på ohälsa uppmärksammas så tidigt som möjligt och bidra till att förebygga och förkorta sjukskrivningen för den anställde. Högskolans riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering ska bidra till ett enhetligt arbetssätt, att ansvar och roller tydliggörs och att gällande lagar och förordningar efterföljs med avseende på rehabilitering och arbetsanpassning. Chef ansvarar för att i samråd med den anställda utreda och bedöma behovet av anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. All dokumentation i ett rehabiliteringsärende ska göras fortlöpande i Adato (datasystem) av ansvarig chef eller av personalsekreterare i dialog med chef. Mer information finns i dokumentet Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering (dnr 10-2004- 3710). sida 14

7.5 Arbetsskador och tillbud Studenter och anställda kan bli berättigade till ersättning från Försäkringskassan, AFA/PSA eller Kammarkollegiet om en arbetsskada eller arbetsolycka inträffar. En arbetsskada är en skada eller sjukdom som man ådragit sig genom olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet till exempel vid halkolycka, skada vid tungt lyft eller skada som utvecklats under en längre tid på grund av fysiskt eller psykiskt påfrestande arbetsförhållanden. Skadar man sig under direkt färd till eller från arbetet (färdolycksfall), betraktas det också som arbetsskada. Ett tillbud är när något inträffat som kunde ha lett till skada eller sjukdom, men som inte gjorde det vid det tillfället. Anmäl arbetsskada och tillbud Alla arbetsskador ska snarast anmälas till HR-avdelningen, som tillhandahåller blankett för anmälan till försäkringskassan (enligt lagen om arbetsskadeförsäkring, LAF). Blankett kan även hämtas hem från Försäkringskassans hemsida. HR-avdelningen kontaktar arbetsmiljöombud samt berörd chef för att de ska ha kännedom om arbetsskadan och även underteckna anmälan. Respektive chef ansvarar sedan för att arbetsskadan utreds. Om olycksfall eller dylikt orsakat dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat fler än en arbetstagare eller en student måste Arbetsmiljöverket omedelbart underrättas om detta. Detta görs av respektive chef. Det är mycket viktigt att även tillbud anmäls. Enligt arbetsmiljölagstiftningen är arbetsgivaren skyldig att förebygga ohälsa och olycksfall och därför behövs information även om tillbud. I vissa fall ska även anmälan göras till PSA, Avtal om ersättning vid personskada. Blanketter och mer information om PSA tillhandahålls av HR-avdelningen, men kan även hämtas direkt från AFA:s hemsida. Där finns även avtalet PSA avtal om ersättning vid personskada i sin helhet. Utredning och åtgärder Akademi-, avdelnings- och enhetschef är skyldig att utreda arbetsskador och tillbud. Utredningsskyldigheten gäller oavsett om skadan är ersättningsberättigad enligt lag eller avtal och den gäller både anställda och studenter. Utredningen innebär att så långt det är praktiskt möjligt ta fram alla bakomliggande orsaker till skadan/tillbudet. Utredningarna ska sammanställas årligen till Arbetsmiljökommittén, som har att behandla alla arbetsskador och tillbud. Bestämmelser om arbetsskador och tillbud finns bland annat i 3 kap 2a Arbetsmiljölagen, 2 Arbetsmiljöförordningen, 9,10 AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete, Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. 7.6 Funktionshinder inget hinder Högskolans övergripande mål för personer med funktionshinder formuleras i Policy för lika villkor samt lika rättigheter och möjligheter samt i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Halmstad. Dessa dokument finns på Högskolans hemsida. Högskolan skall verka för att personer med funktionshinder skall kunna delta i Högskolans verksamhet på likartat sätt som en person utan sådana hinder. Högskolan skall verka för en tillgänglig och god miljö i fysisk, social som psykologisk bemärkelse, samt tillhandahålla pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder. (Utdrag ur Policy för lika villkor samt lika rättigheter och möjligheter ). sida 15

Anställda på Högskolan som har någon form av funktionshinder och behöver anpassning av arbetsplatsen eller arbetshjälpmedel av något slag, ska vända sig till sin chef. Högskolan ska verka för att personer med funktionshinder skall kunna delta i Högskolans verksamhet på likartat sätt som en person utan sådana hinder. Högskolan skall verka för en tillgänglig och god miljö i fysisk, social som psykologisk bemärkelse, samt tillhandahålla pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder. Anställda på Högskolan som har någon form av funktionshinder och behöver anpassning av arbetsplatsen eller arbetshjälpmedel av något slag, ska vända sig till sin chef. Av dokumentet Ordning för handläggning av pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder framgår det att akademichefen ansvarar för att utveckla respektive akademis kompetens när det gäller bemötande av studenter med funktionshinder samt att på akademinen informera om regler inom området. Studenten har huvudansvaret för sina studier. Det ankommer på studenten att styrka sitt funktionshinder innan plan för det pedagogiska stödet tas fram samt ansvarar därefter för att lämna planen till sina lärare, program-/kursansvarig. Studenter och sökande med funktionshinder har rätt till kompensatoriskt stöd. Studenter med behov av stöd ska vända sig till Högskolans samordnare/studie- och karriärvägledare för studenter med funktionshinder som finns inom studerandeavdelningen. Samordnaren ansvarar för både extern och intern information avseende studenter med funktionshinder. 7.7 Säkerhet och säkerhetspolicy Högskolans rektor har det övergripande ansvaret för säkerhet och beredskap. Rektor leder krisledningsgruppen i kris- och katastrofsituationer. Respektive chef ansvarar under rektor för sitt verksamhetsområde. Högskolans säkerhetssamordnare ansvarar för och hanterar operativt Högskolans säkerhetsfrågor i samarbete med cheferna. Därefter åligger det såväl medarbetare som student att iaktta de riktlinjer, anvisningar och instruktioner som gäller för säkerhetsarbetet vid Högskolan. Högskolan i Halmstad har en säkerhetspolicy vilken uttrycker Högskolans vilja och avsikt att hantera de risker för skador och förluster som finns i verksamheten. Den utgör grunden för säkerhetsarbetet och är ett hjälpmedel för att hitta rätt nivå i riskhanteringsprocessen och för framtagande av övergripande riktlinjer. Högskolans säkerhetspolicy Högskolan ska vara en trygg arbetsplats för både medarbetare och studenter. Högskolan ska verka för rutiner som möjliggör en väl fungerande verksamhet och som säkrar en hög kvalitet. Högskolan ska verka för att kostnader för skador och förluster ska bli så låga som möjligt. Varje medarbetare och student ansvarar för tillämpningen av säkerhetsarbetet inom det egna ansvarsområdet. 7.7.1 Instruktioner vid brand, explosion, bombhot, inbrott, saknad medarbetare Mer information rörande instruktioner vid brand, explosion, bombhot, inbrott och saknad medarbetare finns i Handlingsplan vid olyckshändelse och andra oönskade händelser vid Högskolan i Halmstad (dnr 19-2006-2285) samt i dokumentet Checklista vid bombhot. sida 16

7.8 Krishantering och första hjälpen En kris kan definieras som en händelse där ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att man ska förstå och psykiskt hantera situationen. En krisreaktion utlöses av händelser som är så ovanliga och oväntade att man inte kan hantera dem på samma sätt man vanligtvis kan hantera svåra situationer. Exempel på situationer som kan utlösa krisreaktioner: arbetsolyckor och allvarliga tillbud, våld och hot om våld, arbets-/studiekamraters död eller svåra sjukdomar, olyckor och katastrofer på och utanför arbetsplatsen, yrkesspecifika plötsliga och/eller extrema påfrestningar, andra förhållanden i arbetet/studiesituationen som kan innebära stark psykisk påfrestning. Om någon får ett meddelande om att något allvarligt har hänt: Anteckna: Tidpunkt för samtalet/meddelandet Vem som meddelar samt dennes telefonnummer Vad som skett Vem/vilka som har skadats/förolyckats Larma SOS ALARM 112 om du bedömer att det behövs När du har kontaktat SOS ALARM ring också Högkolans journummer 035-10 55 69 Kontakta Din närmaste chef som i sin tur kan kontakta krisledningsgruppen. Massmedia informeras av rektor eller av denne utsett person. Ansvarsom råde och krisorganisation Inom Högskolan finns en krisorganisation som ska svara för det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande allvarliga händelser som kan utlösa krisreaktioner. Krisstödet regleras i AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd. Krisorganisationen vid Högskolan i Halmstad består av linjeorganisationen, krisledningsgrupp och resurspersoner. Linjeorganisationens (akademierer/avdelningar/enheter,) chefer svarar normalt för all hantering av olyckor, dödsfall och liknande händelser. Krisorganisationen leds av Krisledningsgruppen, vilken ska ha en samordnande funktion vid svåra olyckor, katastrofer och andra liknande händelser där det är svårt för linjeorganisationen att överblicka läget och konsekvenserna eller då linjeorganisationen är svår att samla. Krisledningsgruppen har tre huvuduppgifter: att för linjeorganisationens räkning försöka förstå och överblicka läget. att aktivera linjeorganisationen och vid behov stötta densamma. att i sista hand ta över linjeorganisationens ansvar om så behövs. Krisledningsgruppen är ett komplement till samhällets övriga kris- och katastrofberedskap. Krisledningsgruppen ska normalt kontakta räddningstjänsten och andra av händelsen berörda och behövda myndigheter om något inträffar för att ge och få information. Massmedia informeras av rektor eller av denne utsett person. sida 17

Krisledningsgruppen består av: Förvaltningschef Resursperson, Studenthälsans chef Personalchef Teknisk chef Prorektor Rektor Vid händelse där studenter är involverade ska även studentkårens ordförande kallas för att ingå i krisledningsgruppen. Krisledningsgruppen kan besluta att utöka gruppen genom att vid behov temporärt knyta till sig ytterligare personer. Rektor eller rektors ställföreträdare beslutar normalt om att krisledningsgruppen ska aktiveras. Även övriga av rektor utsedda medlemmar i krisledningsgruppen kan aktivera krisledningsgruppen om situationen påkallar det. Krisledningsgruppen är alltid beslutsmässig vid möten oavsett hur många som sluter upp i samband med att krisledningsgruppen har aktiverats. Högskolan har ett antal linjebaserade stödfunktioner som utöver uppgiften att stärka linjeorganisationen också står i beredskap för att stärka krisledningsgruppen och/eller den operativa gruppen. Även cheferna/ansvariga för dessa linjebaserade stödfunktioner kan fungera som resurspersoner liksom att Högskolans ledning kan fungera som resurspersoner då linjeorganisationen ansvarar för krishanteringen. De linjebaserade stödfunktionerna är studenthälsan, HR-avdelningen, tekniska avdelningen, Enheten för strategisk samverkan, IT-avdelningen och internationella avdelningen. Mer om vad stödfunktionerna ansvarar för samt om krisledningsgruppens uppgifter finns på Högskolans hemsida. Studenter och anställda på Högskolan är skyldiga att anmäla olyckor, dödsfall, arbetsplatsolyckor med mera som kan vara förenade med kris för enskild person eller grupp till någon i Högskolans krisledningsgrupp. Ingen får agera på egen hand annat än på uppdrag av Högskolans krisorganisation. Den som är direkt inblandad i en akut situation där åtgärder såsom första hjälpen måste vidtas omgående ska naturligtvis agera utan dröjsmål. F örsta hjälpen Av AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd framgår det att med första hjälpen avses de hjälpåtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på plats för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner eller hindra vidare skadeutveckling, de åtgärder i form av ögonspolning och nödduschning som måste vidtas för att hindra vidare skada efter stänk, översköljning eller dylikt samt de åtgärder som behöver vidtas för att så snabbt som möjligt få den skadade eller sjuke under medicinsk vård. Vid arbetsställe ska det finnas anslag med uppgifter om krisledningsgruppens telefonnummer samt rutiner, var utrustning för första hjälpen finns, vilka personer som kan ge första hjälpen, telefonnummer till utryckningsfordon och taxi, adress och färdbeskrivning till arbetsstället och uppmaning att uppge följande då räddningsorgan larmas: Ditt namn Varifrån du ringer Typ av olycka Antal skadade personer Typ av skada eller besvär sida 18

Alla som arbetar eller studerar på arbetsstället ska ha kännedom om hur första hjälpen är anordnad och organiserad. Det är viktigt att anslag om första hjälpen finns väl synliga och är lätta att känna igen. Det är önskvärt att så många som möjligt på arbetsstället har fått utbildning i första hjälpen- omhändertagande. Akademi-/avdelnings-/enhetschef är ansvarig för att åtgärder vidtas enligt ovan. 7.9 Hot och våld Det finns arbetssituationer där risken för att utsättas för våld eller hot om våld är särskilt stor: hantering av eller tillgång till pengar, varor eller värdeföremål myndighetsutövning i sammanhang där det finns risk för konfrontation med provocerande eller aggressiva personer Ökade risker finns också i alla sammanhang där många människor samlas. Arbetsplatser kan också utsättas för sabotage eller bombhot. Åtgärder vid akuta hot/våldssituationer Polis ska larmas om situationen upplevs som allvarlig - Ring 112! Närmaste chef ska kontaktas och informeras om situationen Den/de drabbade måste tas om hand, få stöd, hjälp och vård om det behövs Krisledningsgruppen på Högskolan ska kontaktas Åtgärder i anslutning till hot/våldshändelse Närmaste chef informerar de anställda i samråd med krisorganisationen. Närmaste chef ser till att alla som berörts av händelsen får möjlighet att tala om den. Företagshälsovården kan kontaktas för eventuell uppföljning. Arbetsskadeanmälan ska upprättas så snart som möjligt i samråd med HR-avdelningen. Anmälan om tillbud ska göras till HR-avdelningen om händelsen inte resulterat i någon skada Akademi-, avdelnings- och enhetschef ansvarar för att händelsen utreds. Mer information finns i AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön. Närmaste chef ska så snabbt som möjligt anmäla allvarliga olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket enligt Arbetsmiljöförordningen, 2. 7.10 Diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling Högskolans i Halmstad Riktlinjer avseende diskriminering och trakasserier finns på Högskolan hemsida. Det som tas upp i den gäller för alla slags av trakasserier, inklusive kränkande särbehandling. (AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet). Det finns sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Föreligger inte diskriminering enligt diskrimineringslagen kan ändå trakasserier eller annan kränkande behandling strida mot arbetsmiljölagen. sida 19