PM HYDROLOGI OCH HYDROGEOLOGI LAXÅSKOGENS VINDKRAFTSOMRÅDE

RAPPORT PM HYDROLOGI OCH HYDROGEOLOGI LAXÅSKOGENS VINDKRAFTSOMRÅDE SLUTRAPPORT, REV 4 2014-03-26

Sammanfattning VKS Vindkraft Sverige AB undersöker möjligheterna att etablera ett vindkraftsområde mellan Laxå och Askersund. Syftet med detta PM är att beskriva de hydrologiska och hydrogeologiska förhållandena i området samt eventuella konsekvenser och behov av skyddsåtgärder. Det finns i dagsläget ingen detaljprojektering av vägar och verksplatser utan bedömningar är gjorda utifrån befintliga förhållanden och under antagandet att utformning sker enligt rekommendationer i PMet. Området utgör ett varierat landskap med bergshöjder varvat med lågpunkter med våtmarker. Den dominerande jordarten är morän, men det finns områden med isälvsmaterial. Det finns i utredningsområdet och dess närhet ett fåtal ytvattenförekomster, tre grundvattenförekomster (varav två nyttjas för vattentäkt) samt ett stort antal våtmarksområden. Djupbäckens vattentäkt ligger norr om utredningsområdet och vattenskyddsområdets södra gräns är ca 5 km norr om utredningsområdet. Norruddens vattentäkt ligger strax söder om området och vattenskyddsområdets tertiära skyddszon berörs av utredningsområdet. I området kommer främst befintliga vägar att nyttjas. Dessa måste dock breddas och viss kurvrätning och profiljustering ske. Vid dessa åtgärder samt nyanläggning av vägar måste vägarna utformas så att de naturliga vattenflödena i området inte påverkas; skärningar ska i möjligaste mån undvikas liksom djupa diken som leder bort vatten, trummor av tillräcklig dimension måste anläggas där vattenflöden bedöms förekomma och vattendelare får inte påverkas. Om vägar projekteras enligt ovanstående bedöms påverkan på hydrologin i området bli mycket liten. Inom Norruddens vattenskyddsområde och inom övriga områden med isälvmaterial är det mycket viktigt att ha ett fungerande beredskapsarbete. Personal i området måste informeras, beredskapsplaner/larmplaner tas fram och utrustning för sanering måste finnas tillgänglig. Tankning av fordon får inte ske inom känsliga områden och uppställning av fordon ska undvikas. Om uppställning måste ske, t.ex. kranar, kan de placeras på mattor av absorberande material. Arbetsplatser inom vattenskyddsområdet är belägna långt upp i vattentäktens tillrinningsområde och risken för påverkan på vattentäkten vid ett eventuellt spill bedöms vara mycket liten om fungerande beredskapsplaner finns. Det finns i vattenskyddsområdets föreskrifter inga krav på ansökan om tillstånd eller anmälan av arbeten som sker i den tertiära zonen. 3(24)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Syfte och avgränsning... 5 3 Förklaring av begrepp... 5 4 Generella förutsättningar... 6 4.1 Beskrivning av området... 6 4.2 Planerat vindkraftsområde... 6 5 Hydrologi... 7 5.1 Vattenförekomster... 8 5.2 Våtmarksområden... 9 6 Hydrogeologi... 11 6.1 Grundvattenförekomster... 11 6.2 Brunnar och källor... 13 6.3 Norruddens vattentäkt... 13 7 Geologi... 14 7.1 Jordarter... 14 7.2 Berggrund... 15 8 Åtgärder och konsekvenser... 16 8.1 Delområde 1, avrinningsområde Ovan Svartån... 17 8.2 Delområde 2, avrinningsområde Mynnar i Teen... 18 8.3 Delområde 3, avrinningsområde Utloppet av Västra Laxsjön... 19 8.4 Delområde 4, avrinningsområde Utloppet av Östersjön... 20 8.5 Delområde 5, avrinningsområde Mynnar i Vättern... 21 9 Vattenverksamhet... 21 10 Kommande arbete... 23 11 Slutsatser... 23 12 Referenser och litteratur... 24 Bilagor: Bilaga 1: Etableringsområde, vattenförekomster och inventerade våtmarker Bilaga 2: Etableringsområdet samt grundvattenförekomster Bilaga 3: Norruddens vattenskyddsområde Bilaga 4: Etableringsområdet och Norruddens vattenskyddsområde, detalj 4(24)

1 Inledning VKS Vindkraft Sverige AB (VKS) utreder möjligheterna att etablera ett vindkraftsområde mellan Laxå och Askersund. Området kallas för Laxåskogen. Laxå och Askersunds kommuner har pekat ut området som lämpligt för vindkraftetablering och delar av det har även bedömts utgöra riksintresse för vindbruk. En förstudie har tagits fram för området och VKS har nu gått vidare med tillståndsprövning av projektet. 2 Syfte och avgränsning Syftet med detta PM är att beskriva områdets hydrologi och hydrogeologi. Utifrån dessa beskrivningar görs bedömningar av vindkraftsområdets eventuella påverkan på områdets yt- och grundvatten samt vilka konsekvenser det har för vindkraftsetableringen. Förslag på fortsatta detaljerade undersökningar samt förslag på skyddsåtgärder tas fram. Eventuellt behov av tillståndsansökningar belyses. Beskrivningar och slutsatser baseras på befintligt underlagsmaterial från myndigheter, kommuner och VKS samt ett fältbesök utfört 2013-10-10. Databasen VISS (VattenInformationsSystem Sverige) som har utvecklats av länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten har nyttjats till stor del. Inga tekniska fältunderökningar som t.ex. geoteknik eller mätning av grundvattennivåer har genomförts, förutom provgropsgrävning för kontroll av jordarter vid några punkter. 3 Förklaring av begrepp Avrinningsområde Grundvatten Grundvattenakvifär Vattentäkt Vattenskyddsområde Vattenförekomst Ett landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Området avgränsas av topografin som skapar vattendelare gentemot andra avrinningsområde. Sverige har delats in i 119 huvudavrinningsområden vilka i sin tur delats in i ett stort antal delavrinningsområden. Allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen. En underjordisk geologisk bildning som har så stor kapacitet och är så genomsläpplig att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder. Akvifären kan bestå av ett eller flera grundvattenmagasin. En sjö, ett vattendrag eller grundvattenmagasin där ett vattenverk hämtar sitt råvatten för dricksvattenproduktion. Ett geografiskt område som fastställs av länsstyrelsen. Syftet är att skydda en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan komma att utnyttjas för vattentäkt. Instiftande av vattenskyddsområden regleras i miljöbalkens 7 kap 21-22. Ett betydande vatten som har pekats ut inom vattenförvaltningen och är av en viss storlek, har ett tillrinningsområde av viss storlek eller ett grundvattenflöde av viss storlek. 5(24)

Grundvattenförekomst Övrigt vatten En avgränsad volym grundvatten i en eller flera akvifärer som klassificerats som en vattenförekomst. En sjö, bäck eller liknande som inte uppfyller de kriterier som enligt vattenförvaltningen kännetecknar en vattenförekomst, men som ändå är av sådan betydelse att de kan omfattas av framtagna åtgärdsprogram. 4 Generella förutsättningar Det aktuella området ligger på gränsen mellan Laxå och Askersunds kommuner, Örebro län. Områdets yttre gräns är som närmast ca 4 km från Laxå och 6 km från Askersund. Området ligger i norra delarna av Tiveden och det är ca 20 km till Tivedens nationalpark. 4.1 Beskrivning av området Området utgörs av ett skogsområde där den huvudsakliga markanvändningen är skogsbruk och hela området ägs av Sveaskog Förvaltning AB. Området består av ett varierat landskap med höjdpunkter med berg i dagen blandat med lågpunkter, ofta med våtmarker. Främst i områdets östra delar finns det större, mer sammanhängande våtmarker. I områdets västra del finns större flackare områden med sandmarker där tall är mer vanligt förekommande. I övrigt dominerar granskog. Området ligger till stor del över högsta kustlinjen. 4.2 Planerat vindkraftsområde Vindkraftsområdet planeras i dagsläget komma att omfatta 21 vindkraftverk. Under byggnationen av vindkraftverken krävs det transporter med utrymmeskrävande och tunga fordon. Vägar måste ha en bredd av ca 5 m, mot den normala bredden 3,5-4 m för en skogsväg. Transporterna ställer också krav på kurvradier och lutningar. Befintliga skogsvägar måste därmed breddas, rätas ut och förstärkas. Eftersom området nyttjas för skogsbruk finns det redan idag ett stort antal skogsvägar vilket minskar behovet av nybyggnation. Som underlag till denna rapport finns plankarta med befintliga vägar som ska nyttjas samt markering av de sträckor där nya vägar krävs. Det finns ingen genomförd projektering som visar var det krävs t.ex. skärningar och bankar samt rätning av kurvor. Projekteringen sker i ett senare skede och vid projekteringen tas hänsyn till hydrologiska förhållanden. Vindkraftverken förankras med hjälp av fundament som gjuts i betong på plats. Det finns tre typer av fundament; gravitationsfundament, vilket är det vanligaste, bergsförankrat fundament och pålat fundament. Val av fundamentstyp sker efter en detaljerad geoteknisk markundersökning vilken kommer att genomföras i ett senare skede, och valet av typ beror på platsen grundförhållanden. Ett gravitationsfundament har en diameter på ca 20 m och ett djup på 2,5-3 m. Gjutning av fundamenten måste ske i torrhet och därför kan grundvattenytan tillfälligt behöva sänkas under anläggningsskedet. 6(24)

5 Hydrologi Laxåskogens vindkraftsområde kommer att ligga inom två olika huvudavrinningsområden; Norrströms avrinningsområde som avvattnas via Mälaren och Slussen i Stockholm till Östersjön, samt avrinningsområdet Motala ström som via Vättern, Motala och Norrköping når Östersjön. Totalt är det 5 delavrinningsområden, varav område nr 5 avvattnas mot Motala ström, de övriga 4 avvattnas mot Norrström (se figur 1, huvudavrinningsområden samt figur 2, delavrinningsområden). Figur 1. Huvudavrinningsområdena Norrström och Motala ström som båda berörs av vindkraftsområdet, vilket är markerat med röd färg. 7(24)

Figur 2. Delavrinningsområden, 5 st, som berörs av vindkraftsområdet. 5.1 Vattenförekomster I området och i dess närhet finns ett stort antal våtmarker, vattendrag, små sjöar och gölar. Av dessa är det bara ett fåtal som har identifierats som vattenförekomster av Vattenmyndigheten. Inom vindkraftsområdet finns det en vattenförekomst, Stavån, och utanför området, men i dess närhet, finns det fyra stycken; tre sjöar och ett vattendrag. Utöver dessa finns det flera vatten som klassats som övrigt vatten dvs. de omfattas av vattenförvaltningen men har inte fått några miljökvalitetsnormer. De identifierade vattnen redovisas i tabell 1 och 2, samt i figur 3 och bilaga 1. Tabell 1. Vattenförekomster och övrigt vatten inom vindkraftsområdet. Namnen i tabellen är hämtade från VISS, förutom namn inom parentes som funnits i övrigt kartmaterial från Metria. Källa: VISS 2013-09-11 Vattenförekomst Vattentyp ID-nummer (VISS) Stavån (St. Sandbäcken) Vattendrag SE654281-143653 Övrigt vatten Gäddsjön Sjö NW653453-143963 Stora Stavsjön Sjö NW653642-143761 Namn saknas (Gölabäcken) Vattendrag NW653527-143580 8(24)

Tabell 2. Vattenförekomster och övrigt vatten i vindkraftsområdets närhet. Namnen i tabellen är hämtade från VISS, förutom namn inom parentes som funnits i övrigt kartmaterial från Metria. Källa: VISS 2013-09-11 Vattenförekomst Vattentyp ID-nummer (VISS) Östra Laxsjön Sjö SE653049-143462 Västra Laxsjön Sjö SE653517-143239 Östersjön Sjö SE653175-143759 Laxån Vattendrag SE654042-143264 Övrigt vatten Skiren Sjö NW653431-143406 Hullsjön Sjö NW653329-143428 Lilla Stavsjön Sjö NW653515-143765 Vinnasjön Sjö NW653256-144216 Namn saknas (Brännån) Vattendrag NW653509-144254 Norrström Vattendrag NW653342-143898 5.2 Våtmarksområden I området finns det ett stort antal våtmarker, främst i de östra delarna. Våtmarkerna är av varierande storlek och med varierande påverkansgrad. Vid en våtmarksinventering som utfördes av länsstyrelsen 1993-94 klassades våtmarkerna i klass 1 till 4 där klass 1 är särskilt värdefulla med höga naturvärden och inga ingrepp tillåts. Klass 2 omfattar områden med höga naturvärden och inte heller här bör ingrepp tillåtas. Klass 3, som är den vanligaste klassningen i området, är en heterogen grupp där vissa våtmarker har höga naturvärden och andra är negativt påverkade. I tabell 3 redovisas de klassade våtmarker som finns i området. Våtmarkerna är känsliga mot förändringar i vattenflöden in och ut från våtmarken. Vid åtgärder i närheten av våtmarker är det viktigt att inte trösklar påverkas så att dämningsnivåer förändras. Tröskeln är den kant som dämmer en våtmark och som bestämmer vilken nivå vattnet i våtmarken kommer att ligga på; t.ex. kan det vara en moränkant som vattnet måste rinna över för att ta sig vidare nedströms i vattensystemet. 9(24)

Tabell 3. Våtmarker som inventerats och klassats vid länsstyrelsens våtmarksinventering utförd 1993-94. Källa: Länsstyrelsens WebbGIS 2013-11-06 Våtmark Gäddsjömossen och Långmossen 1 Bredmossen och Bentebodamossar 2 Gomossen 3 Sjömossen 3 Spångamossen 3 Stockabromossen 3 Tosjömossen 3 Klassning Figur 3. Vindkraftsområdet samt vattenförekomster, övrigt vatten och våtmarksområden. Bifogas även som bilaga 1. Det finns enligt länsstyrelsens webbgis inga registrerade markavvattningsföretag i området. De diken som finns i området är alltså inte registrerade markavvattningsföretag. Sjöarna Stora Stavsjön, Kolken och Långsjön ingår i länsstyrelsens åtgärdsplan för kalkningsverksamhet i Örebro län 2010-2015. 10(24)

6 Hydrogeologi Det varierade landskapet ger även varierande hydrogeologiska förhållanden. I de högt liggande partierna med morän och berg i dagen är jordlagren tunna och grundvattennivåerna ligger lågt, ofta ett antal meter under markytan. Detta medför att mängden vatten i marken är liten. I de lägre liggande partierna finns det mäktigare vattenförande jordlager och grundvattennivån ligger högre; i t.ex. våtmarker ligger den i nivå med markytan. I områden som domineras av isälvssediment leder jordlagren stora mängder vatten men vanligtvis ligger grundvattenytan djupt under marknivån då de grova sand- och gruslagren snabbt leder undan vattnet. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) redovisar på grundvattenkarta över området att det i vindkraftsområdet och dess närhet, finns observationsrör eller inventerade brunnar som används för mätning av grundvattennivåer. De finns dock inte med i förteckningen över de brunnar som används för regelbunden mätning av grundvattennivå eller kemisk status. Rören/brunnarna är placerade i delar av grundvattenförekomsten Skarbyholmsområdet som inte direkt berörs av vindkraftsprojektet. 6.1 Grundvattenförekomster Det finns i området, eller i direkt närhet till det, tre stycken grundvattenförekomster (se tabell 4, figur 4 samt bilaga 2). Alla förekomsterna ligger inom den så kallade Olshammarsåsen som sträcker sig från Olshammar vid Vättern och norrut förbi Laxå. Strax söder om Laxå delar den sig i två grenar. Tabell 4. Grundvattenförekomster inom vindkraftsområdets samt i dess närhet. Källa: VISS 2013-09-11 Grundvattenförekomst ID-nummer (VISS) Olshammarsåsen Skarbyholmsområdet SE654110-143552 Olshammarsåsen Skirenområdet SE653415-143366 Olshammarsåsen Stenboda-Rockebroområdet SE653271-143678 11(24)

Figur 4. Grundvattenförekomster i eller i närheten av vindkraftsområdet. Bifogas även som bilaga 2. Skarbyholmsområdet sträcker sig norrut från verksplatserna 12 och 7. Grundvattnets strömningsriktning är norrut och uttagsmöjligheterna har av SGU bedömts vara mellan 5 och 25 l/s i övervägande del av åsen. Det finns en vattentäkt med vattenskyddsområde i förekomsten; Djupbäckens vattenskyddsområde med täkt som nyttjas av Porla brunn. Vattenskyddsområdets södra gräns är ca 5 km från vindkraftsområdet. Vattenförekomsten nyttjas alltså för dricksvatten och är skyddad enligt miljöbalken 5 kap 2, förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30. Detta gäller hela vattenförekomsten, även de delar som inte omfattas av vattenskyddsområdet. Skirenområdet ligger sydväst om vindkraftsområdet. Inga verk ligger inom förekomsten men den korsas av vägar. Grundvattnets strömningsriktning är generellt mot sydväst. Liksom för Skarbyholmsområdet bedöms uttagsmöjligheterna vara mellan 5 och 25 l/s. Förekomsten nyttjas inte för någon större vattentäkt; enskilda brunnar kan förekomma. Stenboda-Rockebroområdet ligger söder om vindkraftsområdet och berörs ej direkt, men dess tillrinningsområde berörs av vindkraftsområdet. Strömningsriktningen i den del av vattenförekomsten som är närmast vindkraftsområdet är främst söderut. Uttagsmöjligheterna har av SGU bedömts vara mellan 25 och 125 l/s, dvs. högre än i de övriga grundvattenförekomsterna. Mellan Östersjön och Östra Laxsjön ligger Norruddens vattentäkt som försörjer samhällena Laxå och Röfors, ca 4000 invånare, med dricksvatten. Vattenförekomsten är, liksom Skarbyholmsområdet, skyddad enligt lag. Utöver dessa, inom vattenförvaltningen utpekade grundvattenförekomsterna, finns det ett grundvattenmagasin i ett område med isälvssediment mellan verk 11, 12, 13 och 19 och som sträcker sig längs med vägen åt sydost, ned mot Lilla Risberg. Uttagsmöjligheterna har av SGU bedömts vara mellan 1 och 5 l/s. Området är markerat som isälvssediment på jordartskartan i figur 6. 12(24)

6.2 Brunnar och källor Det finns enligt SGUs kartvisare Brunnar inga brunnar inom vindkraftsområdet och inte heller i dess närhet. Den dricksvattenbrunn som ligger närmast finns i Breberg och ligger ca 1,3 km från verk nr 17. Det finns enligt kartvisaren Källor inga källor inom vindkraftsområdet. 6.3 Norruddens vattentäkt Norruddens vattentäkt ligger mellan Östersjön och Östra Laxsjön ca 10 km sydost om Laxå, söder om det planerade vindkraftsområdet. Vattentäkten består av två brunnar placerade i isälvsavlagringen Stenboda-Rockebro. Vattenförbrukningen uppgår till ca 1 200 m 3 /dygn och det saknas i dagsläget reservvattentäkt. Vattnet i vattentäkten består dels av naturligt bildat grundvatten och dels av grundvatten som bildats genom inducerad infiltration från Östersjön. I och med att Östersjön står i kontakt med vattentäkten omfattar vattenskyddsområdet hela Östersjöns tillrinningsområde. Det medför att en del av det planerade vindkraftsområdet ligger inom vattentäktens skyddsområde. Skyddsområdets gränser, både yttre och mellan de olika skyddszonerna, har anpassats så att de följer administrativa gränser, som t.ex. fastighetsgränser, eller att de följer naturliga gränslinjer som vägar och vattendrag. Vattenskyddsområdet har planerats så att hela vattentäktens tillrinningsområde inkluderas, med vissa undantag; områden som ligger långt upp i avrinningsområdet och det saknas vattendrag som snabbt kan sprida en förorening vidare. Vindkraftsområdet berör tertiär skyddszon och vindkraftverken samt de vägar som ska användas är belägna relativt långt upp i den tertiära skyddszonen. Figur 5 (även bilaga 3 och 4) visar vattenskyddsområdets utbredning jämfört med vindkraftsområdet. Konsekvenser och påverkan för vattentäkten och vindkraftetableringen beskrivs närmare under kapitel 8.1 till 8.5 där respektive delområde beskrivs. Vattenskyddsområdets föreskrifter har inga speciella krav för den tertiära zonen och därmed behöver det med hänvisning till föreskrifterna inte sökas tillstånd eller göras anmälan av åtgärder som sker inom vattenskyddsområdet. Däremot så gäller övriga lagar som reglerar miljöfrågor, bl.a. hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kap 3, och det kan finnas krav i övriga lagar som medför att tillstånd måste sökas oavsett om det är ett vattenskyddsområde eller inte. Verksamhetsutövaren måste vidta de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som krävs för att inte skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö ska uppstå. Lämpliga åtgärder beskrivs närmare i kapitel 8. 13(24)

Figur 5. Etableringsområdet samt tertiär skyddszon för Norruddens vattentäkt. 7 Geologi Bedömning av geologin i området baseras på jordartskarta och berggrundskarta från SGU. Figur 6 och 7 redovisar jord- och bergartsförhållandena i området. 7.1 Jordarter Marken inom det aktuella området består till merparen av sandig morän. Vid höjdpunkterna i terrängen förekommer berg i dagen. I lågpunkterna inom området återfinns torv. De största sammanhängande torvområdena ligger i områdets östra del. Vindkraftverk kommer av byggnadstekniska skäl inte anläggas i torvområden. Även vägar anläggs i möjligaste mån i fastmarksområden men där så inte är möjligt kan torvområden beröras. Kompletterande geoteknisk undersökning krävs för att bestämma lämpliga åtgärder i dessa fall, men en vanlig åtgärd är att torven grävs bort och ersätts med ett material med bättre bärighet. I de västra delarna finns ett relativt stort sammanhängande område med isälvssediment. 14(24)

Figur 6. Utdrag ur Sveriges Geologiska Undersökning (SGU:s) jordartskarta. De aktuella vindkraftverken, numrerade WTG01- WTG22, är inlagda på kartan (verk nr WTG21 har utgått). Etableringsområdet markerat med blå linje. 7.2 Berggrund Berggrunden i området består av gnejsig granit. I den västra delen av projektområdet är graniten mer stråkvis medan den i de östra delarna är mer ställvis. I den västra delen finns ett stråk med sur vulkanisk bergart, till exempel ryolit. Genom projektområdet förekommer även förkastningar och sprickzoner. Figur 7. Utdrag ur Sveriges Geologiska Undersökning (SGU:s) berggrundskarta. De aktuella vindkraftverken, numrerade WTG01- WTG22, är inlagda på kartan (verk nr WTG21 har utgått). Etableringsområdet markerat med blå linje. 15(24)

8 Åtgärder och konsekvenser Grundtanken är att inte påverka de naturliga vattenflödena i området och för att uppnå det finns vissa åtgärder att vidta. När nya vägar anläggs och befintliga justeras får dessa inte utgöra barriärer för den naturliga avrinningen. Djupa diken bör undvikas så att inte ytligt grundvatten och ytvatten leds bort i onödig omfattning. Det är då bättre att lägga vägen på låg bank, låta vägdagvattnet infiltrera i skogsmarken och anlägga trummor i naturliga lågpunkter där ytvatten finns redan idag eller kan förväntas uppstå vid kraftiga regn. Skärningar ska i möjligaste mån undvikas. Där befintliga vägar nyttjas kommer breddning och bl.a. kurvrätningar krävas. Dessa bör planeras så att våtmarksområden undviks. Befintliga trummor byts ut eller förlängs. Det finns idag ett antal trummor som ligger fel, och orsakar vandringshinder. Dessa bör bytas ut. På platser med våtmarksområden uppströms vägen bör inte avrinningen förändras. Av praktiska skäl undviks lösmarksområden som våtmarker men i de fall det inte går att undvika dessa vid vägbyggnation kan vägbanken byggas upp av grovt material som tillåter att vatten transporteras genom vägbanken. Om det finns misstanke om att trösklar som bestämmer vattennivåer i våtmarker kan påverkas måste detta utredas grundligt så att inte våtmarkens förutsättningar påverkas. Vid byggnation av verksfundamenten kan det bli aktuellt med tillfällig sänkning av grundvattenytan i området. Vid den geotekniska undersökningen inför detaljprojekteringen bör grundvattennivåer vid verksplatserna samt större skärningar kartläggas. En hydrogeologisk bedömning av resultaten och behovet av eventuella åtgärder bör därefter utföras. Eventuellt grundvatten som pumpas vid tillfälliga schakter under byggtiden får inte släppas direkt i ytvatten utan ska återinfiltreras i mark. Under främst byggskedet finns det risk att det sker spill i form av t.ex. drivmedel och hydraulolja. Det är mycket viktigt att beredskapsplaner tas fram och att personal utbildas i hur de ska gå tillväga vid ett eventuellt spill. Det bör finnas utrustning för sanering och larminstruktioner på respektive arbetsplats. Särskilt viktigt är detta inom Norruddens vattenskyddsområde där en händelse med spill kan få mycket stora konsekvenser. Uppställning av fordon samt tankning ska inte ske inom områden med isälvsmaterial. Om kranar mm måste användas inom sådana områden bör dessa placeras på mattor av absorberande material så att risken för att spill infiltrerar i marken minimeras. Nedan följer en beskrivning av vindkraftsområdets olika delområden, vilka utgörs av de delavrinningsområden som berörs. För varje delområde beskrivs särskilt känsliga punkter där särskild hänsyn måste tas samt behov av åtgärder och förväntade konsekvenser. Bedömningarna har en viss osäkerhet eftersom detaljprojektering eller geoteknisk undersökning ännu inte utförts. 16(24)

8.1 Delområde 1, avrinningsområde Ovan Svartån Området avvattnas norrut mot vattenförekomsten Laxån som mynnar i Svartån. Grundvattenförekomsten Olshammarsåsen-Skarbyholmsområdet täcker en del av området (mörkt grönt i bilden ovan). Längre norrut i åsen ligger Djupbäckens vattentäkt, men om denna har hydrologisk kontakt med det område av åsen som berörs av vindkraftsområdet är inte känt. En befintlig väg som ska nyttjas för transporter till verk längre in i vindkraftsområdet går på gränsen av vattenförekomsten. Verk 7 ligger inom ett område med berg i dagen, dock ligger det inom grundvattenförekomstens tillrinningsområde. Då det finns en vattentäkt som nyttjar grundvattenmagasinet för dricksvattenproduktion bör försiktighet råda och bra beredskapsplanering för hantering av eventuellt spill finnas. Det finns inga ytvatten inom området och grundvattnet förväntas ligga djupt då jordlagren till stor del består av isälvsmaterial. Med tanke på detta förväntas ingen påverkan på hydrologi eller hydrogeologi i området avseende nivå- eller flödesförändringar. Inga allmänna eller enskilda intressen bedöms påverkas. 17(24)

8.2 Delområde 2, avrinningsområde Mynnar i Teen Delområdet omfattar en stor del av den planerade vindkraftsutbyggnaden och det finns totalt 8 verksplatser inom området. Det finns ett antal vattendrag, bl.a. vattenförekomsten Stavån (St. Sandbäcken). Flera stora våtmarksområden är också belägna inom delområdet, bl.a. Långmossen som är i klass 1 i inventeringen och Bredmossen som är klass 2. Till övervägande del kommer befintliga vägar att nyttjas, förutom till verk 14 och 18 dit ny väg måste anläggas. Fyra av verken, nr 10, 14, 18 och 20, kommer att anläggas inom vattenskyddsområdet tillhörande Norruddens vattentäkt. Gränsen för vattenskyddsområdet har dock lagts längs med vägen av praktiska skäl. Området avvattnas norrut och det föreligger ingen risk att vattentäkten påverkas pga. åtgärder i delområdet. Verk 20 ligger nära Långmossen, mellan denna och vägen. Verket är dock placerat på en höjd och myren kommer inte att beröras direkt. Verket bedöms ligga så högt att eventuella tillfälliga sänkningar av grundvattnet under byggtiden inte kommer att beröra våtmarken. Verifiering av detta måste dock ske i kommande skeden genom mätning av markhöjder och grundvattennivå. Vatten från verksplatsen får inte släppas direkt i våtmarken utan måste t.ex. infiltreras i mark. Påverkan på Långmossen bedöms inte ske om verifieringen visar att våtmarken inte berörs av temporär grundvattensänkning under byggtiden. Verk 16 ligger på norra sidan av vägen på en höjd nära Bredmossen. Motsvarande förhållanden och rekommendationer som för verk 20 gäller. Den nya vägen som måste anläggas till verk 14 och 18 passerar över utloppet från Långmossen. Vid planering av vägen är det viktigt att den anläggs på behörigt avstånd från våtmarkens tröskel vid utloppet. Om så sker bedöms inte Långmossen påverkas. Strax innan verk 18 passerar vägen på en höjdrygg mellan Långmossen och en mindre våtmark. På höjdryggen är det lämpligt att lägga vägen på bank så att inte strömningsmönster i området förändras. Ingen trumma bedöms behövas på platsen. Spångamossen är en kraftigt påverkad våtmark som är dikad (dock ej något registrerat markavvattningsföretag). Vattenförekomsten Stavån (St. Sandbäcken) rinner genom våtmarken från sydöst efter att en bit ha runnit parallellt med, men inte direkt intill, huvudvägen i området. Vägen upp till verk 2 och 5 passerar över Stavån i ett läge där det i dagsläget är mycket stillastående vatten. Det ligger idag två trummor vid passagen. När vägen breddas måste stor hänsyn tas till vattendraget så att inte flödet påverkas, dvs. trummor av tillräcklig dimension 18(24)

anläggs och de läggs på ett sådant sätt att de inte förändrar flödet i bäcken. Grumling under byggtiden bör minimeras för att inte få påverkan på vattenförekomsten och detta kan uppnås genom att nyttja så kallade siltgardiner som fångar små partiklar. 8.3 Delområde 3, avrinningsområde Utloppet av Västra Laxsjön Detta är ett stort delområde som omfattar en stor del av vindkraftsområdet. Det är totalt 10 verksplatser inom området och det kommer att krävas en del nybyggnation av vägar utöver de befintliga vägar som kommer att nyttjas. Inom området finns två Övriga vatten ; Stora Stavsjön och dess utlopp Gölabäcken. Två våtmarker, Stockabromossen och Tosjömossen, som inventerats av länsstyrelsen ligger i områdets västra kant. De utpekade grundvattenförekomsterna berörs i väldigt liten omfattning men grundvattenmagasinet mellan verk 11, 12, 13 och 19 (se figur 6 och kapitel 6.1) berörs av vägar i området. Verken har placerats utanför isälvsmaterialet vilket har verifierats genom fältundersökningar (MUR, daterad 2014-01-22). Trots detta krävs en bra beredskapsplanering och skyddsåtgärder bör vidtas. I kapitel 8.4 beskrivs skyddsåtgärder som bör vidtas inom vattenskyddsområdet och dessa bör följas även där isälvsmaterial berörs. Vägen vid verk 12, 15 och 19 passerar Stockabromossen, men ingen påverkan på mossen förväntas om verksplatserna läggs på östra sidan om vägen och om vattenströmningen från höjderna på östra sidan säkerställs. På stickvägarna ut till verk 19 och verk 13 passeras Gölabäcken. För att inte påverka bäckens flöde måste trummor med tillräcklig dimension anläggas. Vatten från verksplatsen får inte släppas orenat ut i bäcken och grumling under byggtiden bör minimeras för att inte få påverkan på bäckens djurliv. Till verksplatserna 3, 6, 8 och 9 kommer ny väg att anläggas. Generellt gäller då att större skärningar ska undvikas liksom djupa diken, och avvattning från uppströms liggande områden måste säkras genom att anlägga trummor på lämpliga platser. Mellan verk 8 och 9 kommer eventuell en våtmark beröras. Det är då viktigt att vägen byggs på ett sådant sätt att vatten kan röra sig genom vägen och att inte delar av våtmarken snörs av. 19(24)

8.4 Delområde 4, avrinningsområde Utloppet av Östersjön Delområde 4 är det område som avvattnas mot Östersjön och dess utlopp och därmed ligger inom vattenskyddsområdet för Norruddens vattentäkt. Det ligger endast en verksplats och ca 1,3 km väg, varav drygt 0,5 km stickväg till verksplats 17, inom avrinningsområdet och därmed också inom vattenskyddsområdet. Det går ett vattendrag genom området vilket korsas av två vägar, dels huvudvägen och dels stickvägen till verk 17. Vid verk 17 kommer en ny väg att byggas över vattendraget. Det är viktigt att lägga tillräckligt stora trummor vid passagerna av vattendraget så att inte bäckens flöde påverkas. Vid bäckpassagen på huvudvägen är det idag stående vatten på båda sidor om vägen. Nedströms vägpassagerna rinner bäcken genom Gäddsjön och Gubbakärret innan det når Östersjön. De arbeten som ska genomföras inom vattenskyddsområdet kommer att ske mycket långt upp i vattentäktens tillrinningsområde. Markförhållandena med huvudsakligen morän är gynnsamma med tanke på att en sanering av ett eventuellt spill är betydligt mycket enklare än i ett isälvsmaterial. Den största delen av ett eventuellt spill kommer att bindas fast i de översta marklagren och endast långsamt röra sig vidare i marken. Detta kan då saneras genom att jorden i fråga grävs bort. Om ett spill sker i närheten av vattendraget blir sanering mer komplicerad men vattendraget rinner genom våtmarker och sjöar som fördröjer spillet och erbjuder möjlighet till sanering innan det når Östersjön. Bedömningen är att möjligheterna för en lyckad sanering av eventuellt spill är goda. En förutsättning för detta, samt för att undvika att det sker spill, är att personal informeras, att det tas fram beredskapsplaner och att vattenskyddsområdet tydligt markeras på vägar in i området och vid arbetsplatser. Utrustning för omhändertagande av spill måste finnas på alla arbetsplatser. Uppställning av fordon inom vattenskyddsområdet ska undvikas. Om uppställning av t.ex. kranar måste ske ska skyddsåtgärder vidtas. Detta kan bl.a. vara att de placeras på absorberande mattor som suger upp eventuellt spill. Om ovanstående åtgärder vidtas bedöms risken för påverkan på vattentäkten vid ett eventuellt spill vara mycket liten. 20(24)

8.5 Delområde 5, avrinningsområde Mynnar i Vättern Delområde 5 är det delavrinningsområde som ingår i huvudavrinningsområde Motala ström och som namnet antyder sker avrinningen via Vättern och Motala ström till Östersjön. Befintliga vägar kommer att nyttjas. Vägen in i området från sydöst, längs med Långsjön, kommer att nyttjas för transporter till verksplatser längre in i vindkraftsområdet vilket medför att relativt mycket trafik kommer att ske på vägen. Det bedöms dock inte krävas några större förändringar av vägen bortsett från breddning och konsekvenserna bedöms bli obetydliga om hänsyn tas till befintliga vattendrag. Verk nr 22 ligger strax öster om Långsjön, relativt nära Långmossen (inte den Långmossen som klassats i våtmarksinventeringen utan en mindre med samma namn). Om arbetsområden förläggs på västra sidan om stickvägen till verksplatsen samt om utloppet från våtmarken inte påverkas bedöms inga konsekvenser fås för våtmarken. En liten del av delområdet berör vattenskyddsområdet för Norruddens vattentäkt. Gränsen för skyddsområdet har dragits efter en administrativ gräns och då avvattningen sker österut mot Vättern kan ingen påverkan på vattentäkten fås om det naturliga avrinningsmönstret kvarstår. 9 Vattenverksamhet Nedan beskrivs de olika åtgärder i projektet som berör vatten och en bedömning görs huruvida allmänna eller enskilda intressen berörs. Anläggande av nya trummor eller byte av befintliga: Inga vattendrag med höga flöden kommer att påverkas vid anläggande av nya trummor eller byte av befintliga. De vattendrag som finns i området är mycket små med låga vattenflöden. De tre största (Gölabäcken, Stavån och Norrström) har enligt SMHI s Vattenwebb alla tre medelvattenflöden som är mycket mindre än 1 m 3 /s. De förändringar som anses vara nödvändiga finns beskrivna i kapitel 8 där åtgärder för varje delområde beskrivs närmare. Anläggande av nya trummor eller byte av befintliga bedöms inte medföra påverkan på allmänna eller enskilda intressen. Fyllning i vattendrag och vattenområden: Vägarna i området kommer att breddas, vissa kurvrätningar krävs och viss nybyggnad av väg kommer att ske. Dessa åtgärder kommer att beröra vattendrag och i vissa fall våtmarker genom utfyllnad med massor i vattenområdena. Vid normal breddning av väg kommer ytorna som tas i anspråk att understiga 500 m 2 i vattendrag och 3 000 m 2 i övriga vattenområden. Åtgärderna 21(24)

beskrivs utförligare i kap.8 för varje delområde. Med de beskrivna åtgärderna till grund samt att deras omfattning begränsas enligt ovan görs bedömningen att inga allmänna eller enskilda intressen kommer att påverkas. Anläggande av diken: Diken i anslutning till väg eller järnväg är i normalfallet inte att betrakta som markavvattning. Syftet med skärnings- och bankdiken är att dränera vägkroppen och transportera bort dels ytvatten från vägbanan, dels inträngande vatten från omkringliggande mark. Syftet är inte att dränera omgivningen och varaktigt öka markens lämplighet för ett visst ändamål såsom odling, bebyggelse eller vägbyggnad. Påverkan på kringliggande mark är oftast försumbar eftersom djupet på dikena bestäms av vägkroppens behov av avvattning. Trummor och diken ska planeras på sådant sätt att vattendelare inte påverkas. Bedömningen görs att inga allmänna eller enskilda intressen kommer att påverkas. Bortledande av yt- och grundvatten i diken: För att undvika skador på allmänna och enskilda intresse vid stora vattenflöden, exempelvis vid snösmältning och kraftiga regn, bör vatten ledas så kort bit som möjligt i diken och infiltration i marken bör eftersträvas. I vindkraftsområdet finns redan idag vägar med tillhörande diken. Mängden avrinnande dagvatten från vägar kommer att öka marginellt och mängden inströmmande grundvatten från omgivningen är liten eftersom det rör sig om grunda diken i skogsmark. Det finns också ett stort antal våtmarker i området som effektivt utjämnar flödena i området vilket minskar risken för skador på nedströms liggande marker. Med detta som underlag görs bedömningen att ingen påverkan på allmänna eller enskilda intressen kommer att ske. Bortledande av grundvatten genom pumpning: Vindkraftverken ligger i de flesta fall på höjder vilket minskar risken för att större sänkningar av grundvattennivån under byggtiden behövs. Om sänkning krävs rör det sig i normalfallet om några timmar upp till några dygn. Vattnet som pumpas bort återinfiltreras i byggplatsens närhet. De effekter som uppstår när grundvattnet sänks i schaktgropen är att även grundvattnet i omgivningen sänks av. Hur stort område som påverkas beror på jordens egenskaper. Ett beräkningsexempel visar att när grundvattennivån sänks 4m i en schakt i en sandig morän fås ett influensområde som sträcker sig i storleksordningen på 20-30m ut från schakten, och det tar ett antal dagar innan influensområdet sprider sig så långt från schaktgropen. Eftersom eventuella grundvattensänkningar blir kortvariga och spridningen i omgivningen blir begränsad görs bedömningen att allmänna och enskilda intressen inte kommer att påverkas. Så långt det är möjligt kommer grundvattennivåsänkning att undvikas i schaktgropen, istället grävs material som inte går att bygga på bort, och ersätts med mer lämpligt material upp till en nivå över grundvattenytan så att byggnationen kan ske i torrhet. Schaktningen även om den sker i områden med högre grundvattenspegel än schaktgropsdjup innebär ingen påverkan på grundvattnet. Med detta som grund görs bedömningen att ingen påverkan på allmänna eller enskilda intressen uppkommer. 22(24)

10 Kommande arbete I kommande skeden i projektet ska vägar och verksplatser i området detaljprojekteras. Under projekteringen ska vägen utformas på ett sådant sätt att påverkan på hydrologi och hydrogeologi i området blir så liten som möjligt, vilket bl.a. innefattar att skärningar undviks och trummor läggs/dimensioneras på ett sådant sätt att vattenflöden inte påverkas negativt. Trösklar vid våtmarker samt vattendelare får inte påverkas. I dagsläget bedöms inga kompletterande hydrologiska undersökningar krävas inför projekteringen av vägar men det rekommenderas att projektören är hydrologiskt kunnig samt att handlingar granskas av hydrolog/hydrogeolog för att säkerställa att påverkan på hydrologin i området blir så liten som möjligt. Inför projekteringen av verksplatser och verksfundament kommer en geoteknisk undersökning att genomföras. Vid denna bör grundvattennivåer dokumenteras. Efter att verksplatserna har projekterats, bl.a. djup under markytan för grundläggning av fundamenten, görs en bedömning av om några kompletterande undersökningar/utredningar krävs. Detta kan röra sig om studier av effekter av sänkning av grundvattenytans nivå i förhållande till närliggande våtmarker. I området berörs Norruddens vattenskyddsområde samt områden med isälvsavlagringar. För att undvika påverkan på vattentäkten samt grundvattnet i isälvsavlagringarna i händelse av spill av förorenande ämnen krävs att beredskapsplaner samt utrustning och instruktioner tas fram. 11 Slutsatser Slutsatserna nedan grundar sig på den information som finns tillgänglig i nuläget. Efter att vägar och verksplatser detaljprojekterats måste nedanstående slutsatser verifieras. Det finns ett antal utpekade vatten i området och i dess närhet (vattenförekomster och övriga vatten). Påverkan på dessa bedöms dock bli obetydlig om breddning och nydragning av vägar utförs på ett sådant sätt att de naturliga vattenströmningarna inte påverkas. Detta kan uppnås genom att bl.a. djupa diken längs vägar undviks, likaså större skärningar; trummor anläggs på ett korrekt sätt vid vattendrag och naturliga sänkor; grumling i vattendrag minimeras och vatten som leds bort från verksplatser inte släpps direkt i ytvatten. Våtmarker undviks av byggnadstekniska skäl helt vid verksplacering, och i möjligaste mån vid vägbyggnation. Då de inte går att undvika ska vägen byggas på ett sådant sätt att vattnet kan röra sig genom vägbanken så att inte delar av våtmarker snörs av. I dagsläget ser det ut att bara vara något enstaka ställe som berörs och det rör sig om en mindre våtmark. Om breddning av vägar sker bort från våtmarkerna och verksplatserna placeras enligt nu föreslagen plan, bedöms inte någon av de av länsstyrelsen inventerade våtmarkerna påverkas hydrologiskt. Bortledning av grundvatten kan bli aktuellt tillfälligt under byggtiden på verksplatserna. Om påverkan på grundvattennivåerna fås bedöms den bli lokal eftersom vindkraftverken främst placeras på höjder där grundvattennivån ligger djupt och jordlagren är tunna. För verk som är belägna nära våtmarker, som t.ex. verk 16 och 20, kan det bli aktuellt att i samband med detaljprojekteringen titta närmare på hur grundvattnet påverkas. Vatten som pumpas ur tillfälliga schaktgropar får inte ledas direkt till ytvatten eller våtmarker utan ska återinfiltreras i skogsmark. En del av vindkraftsområdet ligger inom Norruddens vattenskyddsområde. Det är dock främst den tertiära skyddszonens mest perifera delar som berörs. Skyddsområdets yttre gräns har dragits efter huvudvägen som går genom området vilken ligger i ett delavrinningsområde som 23(24)

avvattnas bort från vattentäkten. Detta får till följd att 5 verk och huvudvägen en lång sträcka ligger inom vattentäktens skyddsområde men inte inom dess tillrinningsområde. Det betyder att påverkan på vattentäkten inte kan fås från dessa verk och del av vägen. Däremot är det en bit av vägen mellan verk 20 och 22 samt verk 17 med tillhörande stickväg som ligger inom vattentäktens tillrinningsområde. Bäcken som är viktigast med tanke på eventuella effekter på vattentäkten går genom Gäddsjön och Gubbakärret innan den når Östersjön som genom inducerad infiltration har kontakt med vattentäkten. Det är mycket viktigt att det finns väl genomarbetade beredskapsplaner och att utrustning för sanering finns lätt tillgängligt så att konsekvenserna av ett spill minimeras. Uppställning av fordon bör undvikas men om det måste ske bör de placeras på absorberande mattor. Tankning av fordon ska inte ske inom vattenskyddsområdet. Om bra rutiner utarbetas och med tanke på att det ligger långt upp i tillrinningsområdet bedöms risken för påverkan på vattentäkten i händelse av spill vara liten. Enligt skyddsföreskrifterna för vattentäkten krävs inget ytterligare tillstånd för åtgärder inom vattenskyddsområdet. Däremot ska annan miljölagstiftning följas och de tillstånd/anmälningar som krävs enligt dessa ska utföras. Efter att detaljprojektering och geoteknisk undersökning utförts kommer slutliga rekommendationer om eventuella skadeförebyggande åtgärder tas fram. Med den kunskap som finns idag och om de rekommendationer som beskrivits i detta PM följs ser det i nuläget inte ut som att det kommer att ske någon nämnvärd påverkan på hydrologi och hydrogeologi i området eller på Norruddens vattentäkt. 12 Referenser och litteratur Sveriges Geologiska Undersöknings kartvisare inom Grundvatten, besökt flera gånger mellan 2013-09-01 och 2013-11-09. http://www.sgu.se/sgu/sv/produktertjanster/kartvisare/kartvisare_grundvatten.html Sveriges Geologiska undersöknings kartgenerator. Grundvattenkarta, jordartskarta och berggrundskarta. http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/kartgenerator.html VKS Vindkraft Sverige AB, 2013. Vindkraftsprojekt Hultema i Motala Teknisk beskrivning VKS Vindkraft Sverige AB, 2012. Vindkraftsområde Breberg Samrådsunderlag Länsstyrelsen Örebro län, WebbGIS, senaste besök 2013-11-06. http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/giskartor/pages/index.aspx?keyword=webbgis Laxå Vatten AB, 2004-08-17. Vattenskyddsområde Norrudden Förslag till vattenskyddsområde med föreskrifter för Norrudden vattentäkt (Sweco VIAK) Skyddsföreskrifter för Norruddens vattentäkt, Örebro län. 18FS 2005:44, Örebro läns författningssamling. MUR, Markteknisk undersökningsrapport, Geologisk markundersökning för vindkraftverk, Laxåskogen, Tyréns AB, 2014-01-22. 24(24)