2013-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/563-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att göra en avsättning med 56 miljoner kronor från 2010 års balanskravsresultat till en resultatutjämningsreserv. Sammanfattning Vid kommunfullmäktiges sammanträde 11 november 2013 återremitterades kommunstyrelsens förslag att utnyttja möjligheten att göra en retroaktiv avsättning från 2010 till en resultatutjämningsreserv. I detta ärende görs en ytterligare belysning av beräkningsgrunderna för och konsekvenserna av den föreslagna avsättningen, i enlighet med återremissen. Stadsledningskontorets slutsats är att en avsättning bör göras och att detta inte står i strid mot det faktum att kommunens ekonomiska resultat har legat under önskvärda nivåer den senaste treårsperioden. Bakgrund Vid kommunfullmäktiges sammanträde 11 november 2013 föreslog kommunstyrelsen följande: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta föreslagen komplettering av reglemente för mål- och resultatstyrning med riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunen ska inrätta en resultatutjämningsreserv. 3. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att göra en avsättning med 56 miljoner kronor från 2010 års balanskravsresultat till en resultatutjämningsreserv. Kommunfullmäktige beslutade enligt punkt 1 och 2. Förslaget att göra en av avsättning med 56 miljoner kronor från 2010 års balanskravsresultat till en resultatutjämningsreserv återremitterades. I detta ärende görs en ytterligare belysning av beräkningsgrunderna för och konsekvenserna av den föreslagna avsättningen, i enlighet med återremissen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167
2 (5) Bakgrunden till kommunstyrelsens förslag avseende riktlinjer för god ekonomisk hushållning och en resultatutjämningsreserv är att kommunerna sedan 1 januari 2013, enligt nya bestämmelsen i kommunallagen, får reservera delar av ett för året positivt ekonomiskt resultat i en resultatutjämningsreserv, för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Vidare gäller att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Beslutar en kommun om resultatutjämningsreserv, ska det framgå i de riklinjerna hur reserven ska hanteras. Möjlighet att göra en retroaktiv avsättning till en resultatutjämningsreserv Gällande bestämmelser och praxis Under 2013 finns det en möjlighet att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010 till en resultatutjämningsreserv. Om en kommun vill reservera medel upparbetade 2010-2012, ska en ingående balans beräknas och beslutas av kommunfullmäktige under räkenskapsåret 2013. Därefter är det inte möjligt att retroaktivt reservera medel. Vid beräkning av reserveringen för 2010-2012 är det samma regelverk som gäller som för år 2013 och framåt. Det innebär att varje år ska betraktas var för sig. Eftersom detta är en ny bestämmelse finns det ingen praxis för hur en resultatutjämningsreserv ska hanteras. Sveriges kommuner och landsting har gett ut en skrift som heter RUR i praktiken, där en vägledning ges till hur kommunerna kan hantera en resultatutjämningsreserv. I stadsledningskontorets förslag till hantering av en resultatutjämningsreserv har vägledningen använts. I och med återremitteringen av beslutet om en retroaktiv avsättning har stadsledningskontoret gjort en genomgång av ca 30 kommuners beslut avseende hantering av en resultatutjämningsreserv. Genomgången visade att samtliga utom en av kommunerna beslutat sig för att använda möjligheten att bygga upp resultatutjämningsreserver. Möjligheten att göra retroaktiva avsättningar för åren 2010-2012 har använts av samtliga kommuner, där möjlighet funnits (d.v.s. där resultatet för något eller några av åren varit tillräckligt höga). Nacka kommuns möjlighet att göra en retroaktiv avsättning En retroaktiv avsättning i Nackas fall är endast möjlig gällande år 2010, då årets resultat uppgick till 125 mnkr och balanskravsresultatet var 93 mnkr. År 2011 var såväl årets resultat som balanskravsresultatet negativt och 2012 var båda dessa poster för låga för att avsättning ska kunna göras. Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antigen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella
3 (5) statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Det innebär en möjlighet för Nacka kommun att reservera 56 mnkr från balanskravsresultatet 2010, enligt följande: A. Skatteintäkter, generella bidrag och utjämning 3714 mnkr B. 1 procent av ovan 37 mnkr C. Årets balanskravsresultat 93 mnkr D. Möjlig avsättning: det som överstiger B av C (C-B) 56 mnkr Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige var att besluta om en avsättning av dessa 56 miljoner kronor till en resultatutjämningsreserv. För att förtydliga hur en resultatutjämningsreserv hanteras i redovisningen illustreras detta i följande bilder. Den första bilden visar noten till eget kapital som den såg ut i Nacka kommuns årsredovisning 2012, utan resultatrutjämningsreserv. Bild 1. År 2012 utan en resultatutjämningsreserv Ingående bokfört värde eget kapital 1 969,1 Årets resultat 122,6 Bild två visar hur noten till eget kapital skulle se ut om det hade funnits en resultatutjämningsreserv enligt det lagda förslaget med att reservera överskott från 2010. Det som ändras är inom det egna kapitalet; utgående eget kapital är detsamma oavsett om det finns en resultatutjämningsreserv eller inte. Bild 2. År 2012 med resultatutjämningsreserv Ingående bokfört värde eget kapital 1 913,1 Resultatutjämningsreserv 56,0 Årets resultat 122,6 Det som förändras är istället balanskravsresultatet för det år som en avsättning till en resultatutjämningsreserv görs. Balanskravsresultatet minskas med motsvarande belopp som sätts av i reserven. Beräkningen av finansiella nyckeltal påverkas inte eftersom dessa utgår ifrån årets resultat. Alltså påverkas inte kommunens reella möjlighet att använda ett positivt årets resultat till att göra investeringar, återbetala skulder eller på annat sätt reellt använda ett överskott. Bild 3 visar ett exempel på eget kapital om årets resultat skulle vara negativt p.g.a. att skatteintäkterna har sjunkit. Här disponeras resultatutjämningsreserven men eget kapital är ändå detsamma som innan.
4 (5) Bild 3. Exempel på ett år då resultatutjämningsreserven disponeras Ingående bokfört värde eget kapital 2 091,7 Varav resultatutjämningsreserv 6 Disponering av resultatutjämningsreserv 50 Årets resultat -50 Slutligen i bild 4 visas ett exempel på en balanskravsutredning när årets balanskravsresultat är negativt och en disponering av resultatutjämningsreserven görs. Balanskravsresultatet blir då noll och behöver därmed inte återställas inom en treårsperiod. Bild 4. Balanskravsutredning Årets resultat -45 Avgår reavinster tomträtter -5 Årets resultat efter balanskravsutredning -50 Disponering av resultatutjämningsreserv 50 Balanskravsresultat 0 Är det lämpligt att avsätta medel retroaktivt? Att reservera medlen retroaktivt innebär alltså endast en omdisponering av det egna kapitalet, så att en viss del går att använda i de situationer som en resultatutjämningsreserv är tänk att använda, d.v.s. för att undvika ett negativt balanskravsresultat i lågkonjunktur. I stadsledningskontorets promemoria, som låg till grund för kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige, betonades att reserven ska ses som en försäkring mot tillfälligt minskande skatteintäkter till följd av en lågkonjunktur. Stadsledningskontorets bedömning är att det inte finns någon motsättning i detta och att kommunen måste sträva efter att uppnå sina finansiella mål. Att reservera medel retroaktivt från något av åren 2010-2012 ska heller inte tolkas som att kommunens resultat för denna period därmed bedöms som gott. År 2010 uppnåddes ett relativt gott reslutat, mycket beroende på tillfälliga statsbidrag till kommunsektorn. År 2011 var däremot såväl årets resultat som balanskravsresultatet negativt. Sedan dess har bedömningen varit att kommunen inte når målet om god ekonomiskt hushållning, då överskotten bedömts vara för små och en del nämnder och verksamheter haft underskott. Läget har dock förbättrats 2012 och 2013. Eftersom en avsättning till en resultatutjämningsreserv inte förändrar något reellt i ekonomin, utan endast är en omdisponering av det egna kapitalet, gör stadsledningskontoret bedömningen att en avsättning retroaktivt från balanskravsresultatet
5 (5) 2010 är rimlig att göra trots ekonomiska resultat som inte nått önskvärd nivå sammantaget under 2010-2012. Avsättningen ses som ett sätt att kunna underlätta situationen i ett eventuellt framtida kärvt ekonomiskt läge, i enlighet med lagstiftarens intentioner. Malin Westerback T.f. ekonomidirektör Lisa Ståhlberg Controller