Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Relevanta dokument
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Behandling vid samsjuklighet

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Screening och utredning av drogproblem

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Självläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process

Inledning

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Antagen av Samverkansnämnden

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Beroende och psykisk samsjuklighet

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

SKL Handlingsplan år

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Psykisk ohälsa under graviditet

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Vad kan psykiatrin göra?

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

-Stöd för styrning och ledning

Avdelningen för vård och omsorg 1

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende. Petter Hiort af Ornäs ST-läkare i psykiatri Psykiatriska kliniken Nyköping/Katrineholm

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Det rättsliga utrymmet för programtrogen ACT-verksamhet

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Varför ett nationellt kompetenscenter för missbruk/beroende av dopningsmedel!

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Spelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Tidiga interventioner

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Riktlinjer för missbruksvård

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Transkript:

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Problembeskrivning

Samsjuklighet förekomst någon gång under livet Missbruk/beroende Bipolär sjukdom 67 % Schizofreni 47 % Paniktillstånd 36 % Tvångssyndrom 33 % Depression 32 % Ångest 15 % ECA-studien (n=20 000)

Utveckling samsjuklighet Missbruk Psykisk sjukdom psykisk sjukdom missbruk Gemensam orsak missbruk psykisk sjukdom

Psykossjukdom och missbruk av alkohol och/eller andra droger Ökad risk psykosen försvåras beroendetillståndet försämras suicidförsök, suicid fysisk ohälsa, för tidig död familjeproblem, konflikter bostadsproblem, arbets- sysslolöshet kriminalitet utanförskap

Samsjuklighet i vården Beroendesjukdomar i sjukvården > 20 % Psykiska sjukdomar i missbruksvården > 40% Personer med samsjuklighet söker oftare vård, fler akutbesök, längre vårdtider, fler avbrott Missbruk identifieras inte alltid hos psykiskt sjuka, ej heller psykisk sjukdom vid missbruk Bristande samordning mellan olika huvudmän

Ansvarsfördelning Sjukvården ska utreda och behandla psykisk sjukdom och ge medicinsk behandling vid beroendesjukdom (HSL, LPT) Socialtjänsten är huvudansvarig för missbruksbehandlingen (SoL, LVM) Gemensamt ansvar för att samordna behandling och stöd till personer med samsjuklighet

Alkoholens & drogernas roll Vad betyder alkoholen och drogerna för - självupplevelsen - upplevelsen av psykossjukdomen - relationen till andra

Vad betyder alkoholen/drogerna för POSITIVT Välbefinnande avslappning, må bra, lust, flykt, tröst självupplevelsen? NEGATIVT Obehag olust, oro, kroppslig smärta Energi förbättrad arbetskapacitet Meningsfullhet förhöjd livskänsla, berikande Identitet tydligare och intressantare identitet Bristande energi nedsatt vardagsförmåga Vilsenhet självförakt, skuld och skam Personlighetsförändring bristande självkontroll

Vad betyder alkoholen/drogerna för psykossjukdomen? Drogerna föregick psykossjukdomen Återfall i missbruk = återfall i psykos Droger = ökade psykossymtom Försämrad effekt psykosbehandling Fördröjd återhämtning

Vad betyder alkoholen/drogerna för relationen till andra? Tillhörighet till missbruksvärlden något att samlas kring underlättar umgänget Utanförskap försämrade relationer ensamhet, isolering arbetslöshet, bostadslöshet, bidragsberoende

Motstridiga erfarenheter av alkohol och droger Ger deltagarna möjlighet - att bemästra sina liv genom att (tillfälligt) ta kontroll över sitt välbefinnande och sin förmåga - att uppleva livslust och mening - att vinna tillträde till en gemenskap där de känner sig värdefulla Skapar nya problem för hälsa och livssituation

Identifiering av riskbruk

Vad är riskbruk? 1. Ett upprepat mönster av alkohol/drogkonsumtion som kan leda till skadliga konsekvenser 2. Skadligt bruk/missbruk/beroende

Varför undersöka alkohol/drogkonsumtion? Riskbruk kan påverka fysisk och psykisk hälsa och sociala förhållanden negativt Riskbruk är vanligt och kan ofta enkelt åtgärdas Riskbruk upptäcks inte alltid i vård och omsorg behandlingsresultaten försämras eller uteblir Rekommenderas i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård 2007

Frågeformulär AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) FTND (Fagerström Test for Nicotine Dependence)

AUDIT 1. Dryckesfrekvens 2. Typisk kvantitet 3. Högkonsumtion 4. Kontrollförlust 5. Alkoholdominans 6. Återställare 7. Skuldkänslor 8. Minnesluckor 9. Skador 10.Andra oroar sig

DUDIT

Screening i psykosvården Patienter med schizofreni och andra psykoser som besökte eller var inlagda på en psykosklinik ombads besvara AUDIT, DUDIT och FTND 241 patienter (64%) Kvinnor 43%, män 57% Medelålder: 45 Diagnos: schizofreni 70%

Riskbruk Totalt rapporterade 25% ett riskbruk av alkohol eller narkotika eller både och Varannan patient rökte cigaretter dagligen, 25% av rökarna var svårt beroende Kvinnor hade oftare ett riskbruk av narkotika än män (14% vs 5%) Yngre män hade oftare ett riskbruk av alkohol än yngre kvinnor (29% vs 10%) Yngre kvinnor hade mer uttalade rökvanor än yngre män Cruce et al, 2007

Slutsats Behov av en aktiv hållning till alkohol-, narkotika- och rökvanor i psykosenheter Göra screening till rutin i psykiatrin för att tidigt upptäcka riskbruk Förebygga beroende, försämring av psykossymtom och psykosociala problem med tidig intervention

Behandling och stöd

Vilken behandling främjar återhämning? (enligt patienterna) Delaktighet: aktiviteter, samhörighet Mindfulness: acceptans, långa behandlingskontakter Helhet: mångsidig behandling, samordning psykos - missbruk Värdighet: individualiserad, engagemang, respekt Stabilitet: ordning, kontinuitet, regelbundenhet, v.b. slutenvård, särskilt boende Symtomkontroll: medicinering, samarbeta med personalen, beslutsamhet, distraherande aktiviteter Autonomi: färdighetsträning, självkännedom självbestämmande

Vad främjar återhämtning? (enligt patienterna) Behandling som gör tillvaron hanterbar, begriplig och meningsfull främjar återhämtning Meningsskapande behandling ger drivkraft till förändring Behandling som stöder självbestämmande, självförtroende och självkännedom stärker förmågan till förändring

POM-teamet - ett exempel (Psykos- och Missbruksteamet)

POM-teamet Samverkansteam psykossjukdom och missbruk Psykiatri Skåne och Lunds kommun Sjuksköterskor, läkare (Psykiatri Skåne) Socialrådgivare, socialsekreterare (Lunds kommun) Diagnostiserad psykossjukdom Dokumenterat missbruk Ordinarie vård och omsorg otillräcklig

Patienter 34 patienter, 19-73 år, 8 kvinnor och 26 män Psykossjukdom: Schizofreni 24, psykos uns 5, bipolär 4, schizotyp 1 Missbruk/beroende: 15 alkohol, 1 bensodiazepin, 18 blandmissbruk (alkohol, cannabis, amfetamin, tabletter, svampar, partydroger m.fl.) Missbruksfria idag: 14 personer

Strategier behandling och stöd Integrera insatserna psykosen - missbruket Skräddarsy insatserna i och utanför hemmet Bedriv uppsökande arbete, hög tillgänglighet Krishantering, flexibilitet Involvera familj och nätverk

Strategier behandling och stöd Missbruksbehandling - inte krav på nykterhet/drogfrihet - motivera till avhållsamhet, stegvis med långt perspektiv - farmakologisk behandling Psykosbehandling - Psykosocial behandling - Psykofarmakologisk behandling

Strategier behandling och stöd Samarbetsallians förutsättning för förändring Stöd till fungerande boende, ekonomi, sysselsättning, fritid, nära relationer Hälso- och friskvård: hälsokontroller, motion, matvanor, rökning

Strategier behandling och stöd Färdighetsträning och problemlösning Utbildning till patient och anhöriga, psykopedagogiskt familjestöd

Vårddagar och vårdtillfällen 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 vårddagar 1½ före 1½ efter 30 25 20 15 10 1½ före 1½ efter 5 0 vårdtillfällen

Tack för uppmärksamheten! Gunilla.Cruce@skane.se