Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö
Problembeskrivning
Samsjuklighet förekomst någon gång under livet Missbruk/beroende Bipolär sjukdom 67 % Schizofreni 47 % Paniktillstånd 36 % Tvångssyndrom 33 % Depression 32 % Ångest 15 % ECA-studien (n=20 000)
Utveckling samsjuklighet Missbruk Psykisk sjukdom psykisk sjukdom missbruk Gemensam orsak missbruk psykisk sjukdom
Psykossjukdom och missbruk av alkohol och/eller andra droger Ökad risk psykosen försvåras beroendetillståndet försämras suicidförsök, suicid fysisk ohälsa, för tidig död familjeproblem, konflikter bostadsproblem, arbets- sysslolöshet kriminalitet utanförskap
Samsjuklighet i vården Beroendesjukdomar i sjukvården > 20 % Psykiska sjukdomar i missbruksvården > 40% Personer med samsjuklighet söker oftare vård, fler akutbesök, längre vårdtider, fler avbrott Missbruk identifieras inte alltid hos psykiskt sjuka, ej heller psykisk sjukdom vid missbruk Bristande samordning mellan olika huvudmän
Ansvarsfördelning Sjukvården ska utreda och behandla psykisk sjukdom och ge medicinsk behandling vid beroendesjukdom (HSL, LPT) Socialtjänsten är huvudansvarig för missbruksbehandlingen (SoL, LVM) Gemensamt ansvar för att samordna behandling och stöd till personer med samsjuklighet
Alkoholens & drogernas roll Vad betyder alkoholen och drogerna för - självupplevelsen - upplevelsen av psykossjukdomen - relationen till andra
Vad betyder alkoholen/drogerna för POSITIVT Välbefinnande avslappning, må bra, lust, flykt, tröst självupplevelsen? NEGATIVT Obehag olust, oro, kroppslig smärta Energi förbättrad arbetskapacitet Meningsfullhet förhöjd livskänsla, berikande Identitet tydligare och intressantare identitet Bristande energi nedsatt vardagsförmåga Vilsenhet självförakt, skuld och skam Personlighetsförändring bristande självkontroll
Vad betyder alkoholen/drogerna för psykossjukdomen? Drogerna föregick psykossjukdomen Återfall i missbruk = återfall i psykos Droger = ökade psykossymtom Försämrad effekt psykosbehandling Fördröjd återhämtning
Vad betyder alkoholen/drogerna för relationen till andra? Tillhörighet till missbruksvärlden något att samlas kring underlättar umgänget Utanförskap försämrade relationer ensamhet, isolering arbetslöshet, bostadslöshet, bidragsberoende
Motstridiga erfarenheter av alkohol och droger Ger deltagarna möjlighet - att bemästra sina liv genom att (tillfälligt) ta kontroll över sitt välbefinnande och sin förmåga - att uppleva livslust och mening - att vinna tillträde till en gemenskap där de känner sig värdefulla Skapar nya problem för hälsa och livssituation
Identifiering av riskbruk
Vad är riskbruk? 1. Ett upprepat mönster av alkohol/drogkonsumtion som kan leda till skadliga konsekvenser 2. Skadligt bruk/missbruk/beroende
Varför undersöka alkohol/drogkonsumtion? Riskbruk kan påverka fysisk och psykisk hälsa och sociala förhållanden negativt Riskbruk är vanligt och kan ofta enkelt åtgärdas Riskbruk upptäcks inte alltid i vård och omsorg behandlingsresultaten försämras eller uteblir Rekommenderas i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård 2007
Frågeformulär AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) FTND (Fagerström Test for Nicotine Dependence)
AUDIT 1. Dryckesfrekvens 2. Typisk kvantitet 3. Högkonsumtion 4. Kontrollförlust 5. Alkoholdominans 6. Återställare 7. Skuldkänslor 8. Minnesluckor 9. Skador 10.Andra oroar sig
DUDIT
Screening i psykosvården Patienter med schizofreni och andra psykoser som besökte eller var inlagda på en psykosklinik ombads besvara AUDIT, DUDIT och FTND 241 patienter (64%) Kvinnor 43%, män 57% Medelålder: 45 Diagnos: schizofreni 70%
Riskbruk Totalt rapporterade 25% ett riskbruk av alkohol eller narkotika eller både och Varannan patient rökte cigaretter dagligen, 25% av rökarna var svårt beroende Kvinnor hade oftare ett riskbruk av narkotika än män (14% vs 5%) Yngre män hade oftare ett riskbruk av alkohol än yngre kvinnor (29% vs 10%) Yngre kvinnor hade mer uttalade rökvanor än yngre män Cruce et al, 2007
Slutsats Behov av en aktiv hållning till alkohol-, narkotika- och rökvanor i psykosenheter Göra screening till rutin i psykiatrin för att tidigt upptäcka riskbruk Förebygga beroende, försämring av psykossymtom och psykosociala problem med tidig intervention
Behandling och stöd
Vilken behandling främjar återhämning? (enligt patienterna) Delaktighet: aktiviteter, samhörighet Mindfulness: acceptans, långa behandlingskontakter Helhet: mångsidig behandling, samordning psykos - missbruk Värdighet: individualiserad, engagemang, respekt Stabilitet: ordning, kontinuitet, regelbundenhet, v.b. slutenvård, särskilt boende Symtomkontroll: medicinering, samarbeta med personalen, beslutsamhet, distraherande aktiviteter Autonomi: färdighetsträning, självkännedom självbestämmande
Vad främjar återhämtning? (enligt patienterna) Behandling som gör tillvaron hanterbar, begriplig och meningsfull främjar återhämtning Meningsskapande behandling ger drivkraft till förändring Behandling som stöder självbestämmande, självförtroende och självkännedom stärker förmågan till förändring
POM-teamet - ett exempel (Psykos- och Missbruksteamet)
POM-teamet Samverkansteam psykossjukdom och missbruk Psykiatri Skåne och Lunds kommun Sjuksköterskor, läkare (Psykiatri Skåne) Socialrådgivare, socialsekreterare (Lunds kommun) Diagnostiserad psykossjukdom Dokumenterat missbruk Ordinarie vård och omsorg otillräcklig
Patienter 34 patienter, 19-73 år, 8 kvinnor och 26 män Psykossjukdom: Schizofreni 24, psykos uns 5, bipolär 4, schizotyp 1 Missbruk/beroende: 15 alkohol, 1 bensodiazepin, 18 blandmissbruk (alkohol, cannabis, amfetamin, tabletter, svampar, partydroger m.fl.) Missbruksfria idag: 14 personer
Strategier behandling och stöd Integrera insatserna psykosen - missbruket Skräddarsy insatserna i och utanför hemmet Bedriv uppsökande arbete, hög tillgänglighet Krishantering, flexibilitet Involvera familj och nätverk
Strategier behandling och stöd Missbruksbehandling - inte krav på nykterhet/drogfrihet - motivera till avhållsamhet, stegvis med långt perspektiv - farmakologisk behandling Psykosbehandling - Psykosocial behandling - Psykofarmakologisk behandling
Strategier behandling och stöd Samarbetsallians förutsättning för förändring Stöd till fungerande boende, ekonomi, sysselsättning, fritid, nära relationer Hälso- och friskvård: hälsokontroller, motion, matvanor, rökning
Strategier behandling och stöd Färdighetsträning och problemlösning Utbildning till patient och anhöriga, psykopedagogiskt familjestöd
Vårddagar och vårdtillfällen 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 vårddagar 1½ före 1½ efter 30 25 20 15 10 1½ före 1½ efter 5 0 vårdtillfällen
Tack för uppmärksamheten! Gunilla.Cruce@skane.se