Hälsoverkstaden, Folkhälsan



Relevanta dokument
KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Kost för idrottare Träningslära 1

Kosten A och O. Page 1 of 5. Äta bör man annars dör man. Fett

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Tio steg till goda matvanor

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

WHO = World Health Organization

Maria Svensson Kost för prestation

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Goda kostvanor - Näringslära

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Prestationstriangeln

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Näringslära En måltid

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Vad påverkar vår hälsa?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Vad räknas till frukt och grönt?

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Kemiska ämnen som vi behöver

Kosten kort och gott

Råd för en god hälsa

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Bra mat för seniorer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Mat och dryck för dig som har diabetes

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Älsklingsmat och spring i benen

Vitaminer Vitamin A Retinol (Betakaroten) * Vitamin B1 Tiamin

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 2. Vår mat och dryck

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Aktuella kostrekommendationer för barn

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Låt oss hållas starka!

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Diabetesutbildning del 2 Maten

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Årets Pt 2010 Tel

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Riksmaten ungdom

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kostråd till idrottande ungdomar. SISU Idrottsutbildarna utbildar och utvecklar idrotten

Närhälsan Central Barnhälsovård VGR 2017 MAT FÖR SMÅ BARN

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Transkript:

Vad står i grundskolans styrdokument om kost i HK? 1 6 Våren 2009 Anki Stenkull Aura, PF Mål: lära sig känna begrepp, termer och handlingssätt som anknyter till hälsa, sjukdom och hälsofrämjande och lära sig att göra hälsofrämjande val CI: goda hälsovanor och att sköta sin hälsa Profil för goda kunskaper år 4: känner till hälsofrämjande vanor och rutiner s.s dygnsrytm, tillräcklig sömn, vila, näring, regelbundna matvanor, daglig motion, riktiga arbetsställningar i skolan och hemma, hållning, munhygien, kroppshygien och klädsel Hälsoverkstaden, Folkhälsan 1270 elever i huvudstads regionen i åldrarna 9 11 år 86% äter skollunch alla dagar 75% äter huvudrätt dagligen 46% äter sallad dagligen 33% äter bröd till skollunchen varje dag 25 % dricker inte mjölk till lunchen låg konsumtion av frukt och grönsaker Nationella rekommendationer 400 g / dag 85% äter frukost varje dag 85% äter middag Nationella trender visar att konsumtionen har minskat de senaste 2 decennierna 11% av eleverna uppger att de dagligen äter en fullvärdig skollunch, enligt tallriksmodellen. Stämmer överens med tidigare undersökningar på högstadiet där 13% dagligen äter skollunch enligt TM

Näringsrekommendationer Från 2 års ålder gäller i princip samma rek för barn och vuxna. Energi behovet är ju naturligtvis olika. Rekommendationer för intag av vitaminer och mineraler är uppdelade på kön och åldersgrupper. Barn behöver mer näringsrika måltider än vuxna Vuxna och barn över 2 år skall dricka lättmjölk 400 g frukt, bär och grönsaker / dag Fisk av varierande slag två gånger i veckan undantag: stor strömming över 17 cm samt lax som fångats i Östersjön och gäddor i insjöar eller havet 1 2 gånger / månad Lever har också restrektiva rekommendationer Läs mera på: www.evira.fi (livsmedelssäkerhetsverket) Studie av Livsmedelsverket, 2006 Barnen äter för stor andel mättat fett borde halveras Frukt och grönt intaget för lågt borde fördubblas 25% av kaloriintaget bestod av godis, glass, läsk, kakor och kex borde halveras Compass studien, start år 2000 4188 ungdomar i årskurs 8 och 9 i sydvästra Storstockholm Fetma förekom hos 3,3% av flickorna och 3,7% av pojkarna, vanligare bland elever med utländsk bakgrund Flickorna hade mer oregelbundna måltidsvanor Socioekonomisk hemmiljö spelar roll regelbundenhet, frukt och grönt, nyttig mat Snö rapporten Baserad på rekommendationer från 96:ans upplaga av NNR samt från svenska näringsrek från 97. Slutsatserna blev: 1. Konsumtionen av frukt och grönt är för låg och bör öka liksom konsumtionen av bröd 2.Minska totala fettkonsumtionen och förbättra fettkvalitén 3. Konsumtionen av sk utrymmesmat bör minska STAKES Jmf de olika länen kring de som finns om kosten OBS! Tandhygienen Ni kan gå in själva på www.stakes.fi och sen vidare på Barn och familj Hälsa i skolan Bör uppmärksammas i utvecklingen av kostråd!

Vad kan du göra som lärare? Undervisning Pedagogiska luncher god förebild tala positivt om skollunchen samtala om smaker, dofter, färger, konsistens varifrån kommer maten? Uppmuntra eleverna att ta med frukt till skolan o ge tillfälle att äta den Ta upp diskussion om bra matvanor på föräldramöten, samt be föräldrarna uppmuntra sina barn att äta skollunch 10 råd till föräldrarna 1. Föräldrarna styr tillgången vad handlas och när serveras det? 2. Barnen bestämmer vad de skall äta och hur mycket 3. Glöm ät upp! Låt barnet sluta när det är mätt 4. Börja tidigt med att smaka olika slags mat 5. Skriv om barnmenyn 6. Kolla upp vad alla drycker innehåller rent kaloriemässigt. 7. Begränsa sötsakerna, ha en godisdag 8. Mat är inte liktydigt med kärlek. Hitta bättre sätt att visa ditt barn din kärlek än genom maten. 9. Var en god förebild 10. Stäng av TVn och det tanklösa småätandet framför den (en del passar kan vi ju anamma som pedagoger också) Vad ta upp i HK undervisningen? Regelbundna matvanor hur många mål/dag? % fördelade? Frukost (25 30%) ev mellanmål (5%) lunch (30%) mellanmål (5%) Middag (30%) Kvällsmål (10%) VAD och HUR? Kost pyramiden Matcirkeln

Tallriksmodellen Kolhydrater (50 60%) av det totala energibehovet för vuxna Barn 6 8 år 200 250 g, barn 9 12 år 300 g (Mat och hälsa...) Stärkelse (pasta, potatis, ris) Socker Kostfiber (grovt vetekli, gryn och bröd), önskvärt intag för vuxna 25 35 g /dag

Proteiner (10 20%)(0.75 g/kg kroppsvikt) för vuxna Barn 6 8 år 20 28 g och barn 9 12 år 28 42 g (barnrek taget ur Mat och Hälsa för aktiva barn av Mary L Gavin) Fett 25 35% av det totala energibehovet Rek mängd för barn 6 8 år 48 60 g, barn 9 12 år 60 75 g (taget från mat och hälsa...) kött, fisk, ägg spannmåls produkter och baljväxter innehåller vegetabiliskt protein mättat (hårt i konsistensen) fleromättat (mjukt och flytande) enkelomättat Vitaminer Vattenlösliga: B vitamin och C vitamin Fettlösliga: A, D, E och K vitamin A vitamin Viktigt för; mörkerseende, hud, slemhinnor, tillväxt samt motståndskraft mot infektioner Finns bl.a i lever, mjölkprodukter, margarin, fet fisk, morötter, paprika, aprikoser

B vitamin Viktigt för nerver, muskler, fett, protein och energiomsättningen, lever och blodbildning. Brist begränsar omsättningen av kolhydrat till energi Finns i mjöl, gryn, pasta, bröd, vetegroddar, kött, fisk, grönsaker och mjölkprodukter C vitamin Viktig för bindvävens omsättning i hud, blodkärl, skelett och tänder Finns i citrusfrukter, frukter och bär, grönsaker, potatis och rotfrukter C vitamin stimulerar upptaget av järn! D vitamin Viktig för kalcium och fosfatupptaget samt för benbildning och tänder Finns i feta fiskar, äggula, mjölkprodukter och margarin E vitamin Skyddar A vitamin och omättade fettsyror mot oxidation (härskning) Finns i spannmålsprodukter, spec. Vetegroddar, margarin, mandlar, nötter, bönor, lever och ägg D vitamin bildas också av solljusets strålar mot huden K vitamin, 1/2 fr mat, ½fr prod av tarmbakterie Består egentligen av flera olika vitaminer. Nödvändiga för blodets koagulation Viktigt för nerver, muskler, fett, protein och energiomsättningen samt lever och blodbilding Finns i broccoli, spenat, brysselkål, lever Mineraler Utgör endast 5% av kroppsvikten men av stor betydelse för kroppens uppbyggnad och funktion. Kalcium, fosfor, kalium, svavel, natrium, klor och magnesium hör till de vi har mest av. Kalcium 2% av kroppsvikten och i fallande skala med magnesium på 0,05%

Finns även järn, fluor, zink, selen, jod, krom m.fl Vid allsidig föda torde vi få i oss det vi behöver. Undantaget järn för flickor och kvinnor i produktiv ålder, speciellt idrottande sådana Järnet transporterar syre Vid järnbrist är syretransporten sämre trötthet frusenhet sämre fysiska prestationer Kalcium ingår i skelettet, mjukvävnader och kroppsvätskor. Spelar en viktig roll vid muskelsammandragningar. Brist kan leda till urkalkning och benskörhet Finns i mjölkprodukter, broccoli, vitkål, sardiner, musslor, räkor, ägg Vatten livets källa 60% av kroppsvikten är vatten. Normalt förlorar vi 2 2,5 liter vätska / dygn, genom bl.a svettning urinen Materialet hämtat från: Uppladdningen, Kungsörnen, 1988 www.folkhalsan.fi/halsoverkstaden www.fhi.se Bra mat i skolan, Livsmedelsverket Mat och hälsa för Aktiva Barn av bl.a Mary L Gavin 05 www.evira.fi www.wikipedia.com www.mmm.fi/ravitsemusneuvottelukunta finska näringsrekommendationerna!

Tips på litteratur och www sidor www.oru.se/ncff www.braskolmat.se www.livsmedelsverket.se www.skolmatensvanner.org www.veggisajten.konsumentverket.se www.konsumentverket.se sök tallriksmatchen www.stakes.fi/kouluterveyskysely www.edu.fi webbläromedel för hälsokunskap Kosten och hälsan av Sirkku Kylliäinen och Marketta Leander, utgiven av Utbildningsstyrelsen 2004 Film Supersize me