Todaysmeet UppstartLäslyft Läslyftet 2016-2017 Örebro kommun Uppstartsträff 16 maj 2016 Madelene Forsmark, Ann Wahlström, Staffan Henningson, Josefin Nilsson
Läslyftet i Örebro 16/17 Skolenheter: 18 Handledare: 26 Lärare: 297 (29 grupper) Deltagare Nationellt 16/17 Huvudmän: 300 Skolenheter: 1168 Handledare: 1081 Lärare: 11 532 Läslyftet i Örebro 15/16 Skolenheter: 4 Handledare: 6 Lärare: 75 ( 8 grupper) Eklundaskolan Glanshammars skola Gumaeliusskolan Odenskolan Stora Mellösa skola Stora Mellösa/Askers skola
Läslyftet 2016-2017 - Vad är Läslyftet? - Syftet med Läslyftet - Förutsättningar för Läslyftet - Läslyftets uppbyggnad - Att organisera för Läslyftet - Rektors respektive handledarens roll
Läslyftet 2016-2017
Vad är Läslyftet? Läslyftet är en nationell fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik för lärare i skolans alla ämnen. Satsningen bygger på kollegialt lärande, vilket innebär att lärare med stöd i teori och konkreta exempel lär av och med varandra i grupper med stöd av en handledare. Läslyftet pågår med statsbidrag läsåren 2015/16, 2016/17 och 2017/18. Material till Läslyftet finns i Läs- och skrivportalen https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/ All övrig information till rektorer och handledare finns att läsa på Skolverkets webb http://www.skolverket.se/kompetens-ochfortbildning/larare/laslyftet
Varför Läslyftet? Syfte: Förbättra alla elevers läsande, skrivande och lärande i skolans alla ämnen. Läslyftet ska leda till att skolan på ett bättre sätt kan ge alla elever möjligheter att lära och lyckas i skolan genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen.
Genom Läslyftet ska en skola/arbetslag utveckla/förändra: undervisningskulturen fortbildningskulturen
Genom Läslyftet ska en skola/arbetslag utveckla/förändra: undervisningskulturen fortbildningskulturen Det räcker inte att ge lärare nya metoder och tekniker. Det handlar om att man på skolan skapar förutsättningar för lärares professionella lärande om sina elevers lärande i relation till undervisningen. Vad vet vi om undervisningskulturen på vår skola? Det förutsätter planering, ett systematiskt arbete på alla nivåer och ofta en förändrad syn på hur fortbildning går till. (Skolverket) Vad vet vi om fortbildningskulturen på vår skola?
Genom Läslyftet ska en skola/arbetslag utveckla/förändra: undervisningskulturen fortbildningskulturen
Läslyftet Örebro organisation och förutsättningar
Statsbidrag till Läslyftet Skolverket vill ha anmälan i dec 2015. 24 skolor/program med 404 lärare anmäler sitt intresse. Örebro kommun får statsbidrag för 200 % handledartjänst = 20 stycken á 10 %. 16 handledarplatser på Skolverkets utbildning Alla ska med, trots att statsbidraget inte räcker 18 skolor/program med 297 lärare (2 skolor kör på halvfart) 26 handledare, varav 7 (15 st) i egen handledarutbildning Centrala och lokala pengar delar på övriga kostnader, 1,8 mnkr för 2016-18. 12 tkr per grupp.
Läslyftet 2016-17, deltagande skolor Ervalla F-6 Evelina Wiker Lundbyskolan F-6 Åsa Ingberg, ons Ann Wahlström Norrbyskolan F-6 Helena Asplund Annie Förnell Anna-Lena Anhammer Rostaskolan 3-6 3-6 Jaana Andersson Rostaskolan F-2 F-2 Sofia Wahlstedt Ölmbrotorps skolor F-6 Åsa Lehman Almby 7-9 7-9 Elisabet Björnfot Engelbrektsskolan 4-9 Egna handledare halvfart under två läsår Mellringeskolan 7-9 7-9 Madelene Forsmark Katrin Zettergren Lena Danielsson Navet 7-9 Suzanne Gynnhammar Suzanne Gynnhammar Almby o Brickebackens gr-särskola Grundsärskola Kristina Stanley Linderö Karolinska gymnasiet, Spri bas Gymnasiet, 7-9 Gunvor Gatu Anne Granfelt Risbergska gymnasiet, RGD-RGH Gymnasiet Calle Palm Ellinor Eklöw Rudbecksgymnasiet Gymnasiet Annelie Carlsson Starsmark Rudbecksgymnasiet Gymnasiet Egna handledare halvfart under två läsår Rudbecksgymnasiet, ek, sam, na, IB Gymnasiet Anne-Sophie Skalin Maria Lander Virginska gymnasiet Gymnasiet Kerstin Eklund Virginska gymnasiet, IM Gymnasiet, 7-9 Calle Palm Virginska gymnasiet, HA-HV-HT-RL Gymnasiet Ulrika Blomqvist Ulrika Blomqvist Virginska gymnasiet, Spri forts Gymnasiet, 7-9 Gunilla Björnemyr Lisa Fredrikson
Handledaren Är handledare för deltagande lärare10 % (en grupp) eller 20 % (två grupper) Skriva på anställningsinformation. Handledaren som huvudmannen utser ska: vara legitimerad lärare eller förskollärare ha minst fyra års erfarenhet av undervisning ha behörighet att undervisa i svenska eller svenska som andraspråk, eller på annat sätt ha tillägnat sig goda kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ha strävan att utifrån aktuell forskning inom områden med relevans för undervisningen medvetet och systematiskt utveckla elevens lärande ha visat intresse för att utveckla undervisningen tillsammans med andra lärare. Det är även meriterande att ha erfarenhet av undervisning av flerspråkiga elever. Handledaren ska framför allt bidra till det kollegiala lärandet hos de lärare som deltar i fortbildningen.
Handledarutbildning Skolverket, Karlstad Lokalt, Örebro 8 dgr 25/5, 7-8/9, 30/11-1/12, 25-26/1, 29/3 5 dgr 24/5, 7/9, 30/11, 26/1, 29/3 Efter genomgången utbildning ska handledaren: ha utvecklat sin förmåga att handleda kollegialt lärande i lärargrupper med hjälp av Läslyftets fortbildningsmodell och materialet på Läs- och skrivpor-talen, kunna utmana sin egen och sina kollegors didaktiska kompetens, ha god kännedom om Läslyftets didaktiska innehåll, och vara förtrogen med Läslyftets bakgrund, syfte, mål och utformning.
Organisation på skolan Lärare på en skola (eller tillsammans med lärare från en annan skola) bildar lärgrupper om 6-10 personer. Rektor ansvarar för att dela lärare i grupper, skapa tid och organisatoriska förutsättningar för fortbildningen. Varje deltagande lärare behöver lägga ca 1.75h/vecka för deltagandet (28h/termin). Handledningsträffar sker på ons- eller torsdagar om handledare och arbetslag inte kommer överens om något annat.
Läslyftets uppbyggnad Folder som stöd för rektorer och handledare: Vad? Varför? Vilka? Hur? När? http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.250455!/menu/article/att achment/planeraochorganiserapdfjan16.pdf
Läslyftets uppbyggnad/upplägg Modul, delar, moment Fortbildningen är uppbyggd i olika moduler. Modulerna finns tillgängliga på Läs- och skrivportalen. Varje modul består av 8 delar, som i sin tur består av 4 moment. Moment A-D = 2 veckor
Arbetslaget/gruppen väljer en modul för höst- respektive vårterminen Moment Aktivitet Tid A Individuell förberedelse/instudering 45-60 minuter B Kollegialt samtal/arbete/planering 90-120 minuter C Genomförande av lektion/aktivitet lektion i ordinarie undervisning D Kollegial uppföljning/reflektion 45-60 minuter Totalt ca 4h tim./del Totalt per termin 28-30 tim.
Moduler 2015/2016 (augusti 16, 23 moduler) 1. Samtal om text Lärare i skolans alla ämnen i årskurs 1-9 och till lärare, förskollärare i förskoleklass samt personal i skolbibliotek. 2. Tolka och skriva text i skolans alla ämnen Lärare i årskurs 1-9 i skolans alla ämnen. 3. Stimulera läsintresse Lärare i skolans alla ämnen i årskurs 1-9 och till lärare, förskollärare i förskoleklass samt personal i skolbibliotek. 4. Läsa och skriva i alla ämnen Primärt lärare som undervisar i årskurs 1-3, men även förskollärare och lärare i förskoleklass samt personal i skolbibliotek. 5. Kritiskt textarbete Primärt lärare i årskurs 1-6 samt till lärare och förskollärare i förskoleklass, men även lärare i årskurs 7-9. 6. Lässtrategier för sakprosa Primärt lärare i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-9, men även lärare i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3 och personal i skolbibliotek. 7. Främja elevernas lärande i SO Primärt lärare i SO-ämnen i årskurs 4-9, men även i svenska och svenska som andraspråk, andra ämnen samt personal i skolbibliotek, studiehandledare och modersmålslärare. 8. Främja elevernas lärande i NO Primärt lärare i NO-ämnen i årskurs 4-9, men även i svenska och svenska som andraspråk, andra ämnen, personal i skolbibliotek, studiehandledare och modersmålslärare. 9. Strukturerad läs- och skrivundervisning Lärare i grundsärskolans båda inriktningar. https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/moduler
Genomgående perspektiv Flerspråkighet/ andraspråkslärande Demokrati/jämställdhet allas rätt att få, kunna och vilja göra sin röst hörd Inkluderande perspektiv specialpedagogik/läs- och skrivsvårigheter allas rätt att delta och utvecklas Digitalisering/multimodalitet Formativ bedömning Intresse/motivation lust att lära
Vad behöver vi tänka på nu? Fundera över vad vi vill att Läslyftet ska ge oss behov och effekter Välja handledare Välja grupp Välja modul Organisera för lärares och handledares tid
Erfarenheter från Läslyftet 2015/16 Gumaeliusskolan Stora Mellösa skola
Gumaeliusskolan Gumaeliusskolan en 7-9-skola, sex paralleller, fem arbetslag med tre-fyra klasser i varje. Så gott som alla lärare på skolan upplevde att språket, läs- och skrivförmågan blivit sämre, både hos svenska elever och elever med annat modersmål. Vi har fler och fler läsovana elever och att vi behövde förändra våra arbetssätt för att möta detta. Det fanns ett sug hos majoriteten att få fler och bättre verktyg för att arbeta mer språkutvecklande.
Sökte Läslyftet och fick statsbidrag för två grupper (20 personer), en handledare på 20%. Lärare i svenska och lärare i so. Lärarna som deltagit i Läslyftet har också haft ansvar för att sprida sina erfarenheter och lärdomar i sina respektive arbetslag.
Lärdomar, effekter och vinster Regelbundna pedagogiska samtal i lärgrupperna. Tydliga givna ramar och en fast struktur haft gjort det lättare att få fördjupande och kunskapsutvecklande samtal där alla haft möjlighet att bidra och lära av varandra. Ökat våra kunskaper om hur man arbetar mer med språkutvecklande arbetssätt och fått fler metoder och redskap för detta. Ökad förståelse för hur svårt språket, framförallt det ämnesspecifika, faktiskt kan vara för vissa för våra elever.
Samlat på oss goda exempel i varje ämne på its-learning, och därmed skapat en bra bas för olika modeller, bra övningar, texter och uppgifter. Möjlighet att pröva och ompröva kritiskt granska sina egna metoder och sin egen undervisning.
För tidigt att se några mätbara elevresultat än såklart! Men förändrade arbetssätt och en vilja hos lärarna att lära och utvecklas kommer att ge resultat över tid. Syftet är ju att öka lärarnas kompetens och medvetenhet för att bättre kunna hjälpa eleverna att utveckla språket. Blogginlägg: http://sprakorebro.weebly.com/laumlslyftet/erfarenheter-fran-laslyftet-lasaret- 20152016-gumaeliusskolan
Stora Mellösa skola Varför läslyftet? Vad har det gett oss hittills? Hur tänker vi framåt?
Läslyftet döptes om till SPRÅKLYFTET Syftet med namnbytet Få med ALLA lärare oavsett ämne, det berör alla (Matematiklyftet berörde bara en del av lärarna) Få bort fokus på att det bara handlar om läsning Språkutvecklande undervisning oavsett lärare
Skolans övergripande mål - värdegrunden: Lära våra elever att simma i livsfloden Utan språk är det omöjligt att lära sig simma Utan språk har du ingen chans, ingen flytväst
Vår gemensamma vision Alla barn ska lämna vår skola med en positiv framtidstro och tilltro till sin förmåga. Detta medför att barnen lämnar vår skola med insikt och kunskap om vikten av god psykisk och fysisk hälsa. Vikten av SPRÅKUTVECKLANDE undervisning angår ALLA pedagoger.
Effekter - några exempel Vi pedagoger har fått ett uppvaknade över hur viktigt det är med textsamtal. Det händer så mycket i gruppen hur vi än gör och planerar. Att få ge de äldre eleverna hjälp in i böckerna så den tysta läsningen blir en härlig upplevelse. Att börja använda faktatexter i textsamtalet. Vi har numera ett fungerande biblioteket! Som är inbjudande och mysigt! Ett ställe där man VILL vara! Ordna mysiga läsmiljöer UTE (filt sitta under trädet, i trappen, i Tjottahejti etc.. Ordna LÄSGRUPPER på fritids 35
Diskussion om skolans kunskapssyn Kollegialt lärande på flera plan 36
Hur tänker vi framåt? Fortsätta kollegialt lärande, använda oss av både matematik- och läslyftet. I kombination med detta utforma ngn form av ledarlyft. Med liknande modell. 37
Varför Läslyftet på vår skola? Behov och effekter Prata i par. Vilka behov ser vi? Vad vill vi uppnå? Undervisningskultur Fortbildningskultur
Att organisera för lärande När? Var? Hur? Skapa FÖRUTSÄTTNINGAR Fundera över vad vi vill att Läslyftet ska ge oss Välja handledare Välja grupp Välja modul Organisera för lärares och handledares tid Vad behöver vi organisera? Dag? Tid? Träffar? Inläsningstid? Dra av från arbetsplatsförlagda tiden för att använda till inläsning? Längre träff varannan vecka? Träff varje vecka? Vilket sorts möten ska vi ha? Ramar; Fika? Var ska vi vara? Kommunikation? Dokumentation?
Rektors roll Handledarens roll Vara insatt och stötta vid behov Vara tydlig med ramarna Vara tydlig med att det är det här som gäller detta läsår Finnas med på någon/några av träffarna Följa och följa upp Informera om Läslyftet, syftet etc. Leda samtalen i lärargrupperna på skolan Lägga ut material och minnesanteckningar på It s. Ingen expertroll del av lärandet Lärarnas roll Ta del av information om Läslyftet, syftet etc. Delta aktivt i moment A, B, C och D Vad behöver vi förbereda/prata om/ta reda på? Bidra till det kollegiala lärandet genom att reflektera, pröva och utbyta erfarenheter
Vad är nästa steg för mig/oss? Vad gör vi nu? Handledarträff 24 eller 25 maj Informera, kommunicera, involvera 7-minuters film att se själv/visa för din Läslyftsgrupp och för hela skolans personal. https://www.youtube.com/wat ch?v=5j2oquvz_8u
Få koll på läget! Skolverkets webb-sida om Läslyftet http://www.skolverket.se/kompetens-ochfortbildning/larare/laslyftet Folder: Planera och organisera för läslyftet http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.25045 5!/Menu/article/attachment/Planeraochorga niserapdfjan16.pdf Läs- och skrivportalen, Material https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/ madelene.forsmark@ ann.wahlström@ staffan.henningson@ josefin.nilsson@
Läslyftet 2016-2017 Örebro kommun Madelene Forsmark, Ann Wahlström, Staffan Henningson, Josefin Nilsson