Delredovisning av uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling - Läslyftet Dnr U2013/7215/S

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (25) Delredovisning av uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling - Läslyftet Dnr U2013/7215/S Härmed delredovisas uppdraget att svara för genomförandet av fortbildning av lärare i läs- och skrivutveckling, givet i särskild ordning för budgetåren 2014 och Arbetet med Läslyftet fortskrider enligt plan. Under 2014 och 2015 har Skolverket: - genomfört en utprövningsomgång av Läslyftet, - utarbetat didaktiskt stödmaterial för publicering på Läs- och skrivportalen, - utlyst och fördelat statsbidrag inför läsåret 2015/16, - genomfört vissa insatser för rektorer, - genomfört utbildningsinsatser för handledare, - genomfört utbildningsinsatser för språk-, läs- och skrivutvecklare i samarbete med Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS). Utprövningsomgången har utvärderats av en extern aktör, Centrum för utvärderingskunskap vid Umeå universitet i samarbete med Göteborgs universitet. Utvärderingen visar att utprövningen fungerat väl och att aktiviteterna varit ändamålsenliga för att främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling och lärares kollegiala lärande. Utvärderingen visar också att det finns en del utmaningar, främst kopplade till att handledare och lärare på skolor som deltar inte får den tid som Skolverket angivit. Under läsåret 2015/16 deltar, inom ramen för statsbidraget, ca 7900 lärare i fortbildningen med stöd av 808 handledare. Arbetet sker på 983 skolenheter hos 270 huvudmän. 75 språk-, läs- och skrivutvecklare från 64 huvudmän deltar parallellt i fortbildning som genomförs i samarbete med Nationellt centrum för språk-, läsoch skrivutveckling (NCS). Postadress: SE Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: Fax: skolverket@skolverket.se

2 Skolverket lyfter i denna redovisning särskilt fram - resultatet från utvärderingen av utprövningen - antal deltagare, skolform, årskurser och ämnen - den breda målgruppen 2 (25) - de utbildningsinsatser som genomförs för både handledare och för språk-, läs- och skrivutvecklare Anna Ekström Generaldirektör Erica Jonvallen Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har Eva Durhán, Pia Enochsson, Kjell Hedwall, Annette Lilliestierna samt Jonas Nordström i Skolverkets ledningsgrupp deltagit.

3 3 (25) Innehållsförteckning Innehållsförteckning Bakgrund Genomförda insatser under Utprövningsomgång 2014/ Fortsatt utvärdering och uppföljning Didaktiskt stödmaterial Fördelning av statsbidrag och antal deltagare Insatser för rektorer Utbildningsinsatser för handledare Utbildningsinsatser för språk-, läs- och skrivutvecklare Skolverkets kommentarer Bilaga 1 Mål för förändrad undervisnings- och fortbildningskultur Bilaga 2 Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2015/

4 4 (25) 1 Bakgrund Skolverket fick den 5 december 2013 i uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning av lärare i läs- och skrivutveckling där fokus ska vara på det kollegiala lärandet, det s.k. Läslyftet. I uppdraget ingår också att genomföra utbildning av handledare, ge visst stöd till rektorer samt att utveckla en särskild webbplattform för fortbildningen. Läslyftet ska pågå under perioden (tre läsår). En plan för genomförandet lämnades till regeringen den 14 mars En delredovisning ska lämnas till regeringen senast den 1 mars Genomförda insatser under Skolverket har den 14 mars 2014 lämnat en delredovisning till regeringen med en plan för genomförandet. Föreliggande redovisning bygger vidare på denna. I arbetet med uppdraget under 2014 och 2015 har Skolverket: genomfört och utvärderat en utprövningsomgång av Läslyftet på 29 grundskoleenheter (se avsnitt 3. Utprövningsomgång 2014/15), inlett arbete med att följa upp och utvärdera huvudomgången (se avsnitt 4. Fortsatt utvärdering och uppföljning), utarbetat didaktiskt stödmaterial i form av moduler till Läs- och skrivportalen (se avsnitt 5. Didaktiskt stödmaterial), utlyst och fördelat statsbidrag inför läsåret 2015/16 samt utlyst och tagit emot ansökningar inför läsåret 2016/17 (se avsnitt 6. Fördelning av statsbidrag och antal deltagare), genomfört vissa insatser för rektorer (se avsnitt 7. Insatser för rektorer), genomfört utbildningsinsatser för handledare (se avsnitt 8. Utbildningsinsatser för handledare), samt genomfört utbildningsinsatser för språk-, läs- och skrivutvecklare på huvudmannanivå (se avsnitt 9. Utbildningsinsatser för språk-, läs- och skrivutvecklare). 3 Utprövningsomgång 2014/ Bakgrund och förutsättningar Under läsåret 2014/15 har Skolverket genomfört en utprövningsomgång av Läslyftet i liten skala. Totalt har antalet deltagare uppgått till 377 lärare och 42 handledare, från 29 grundskoleenheter och 19 huvudmän (varav 11 kommunala och 8 enskilda). Utprövningsomgången har huvudsakligen genomförts på det sätt som hela fortbildningen är tänkt att genomföras. Syftet med att genomföra en utprövningsom-

5 5 (25) gång har varit att genomföra samtliga insatser i liten skala, följa hur de fungerar och sedan göra nödvändiga justeringar av insatserna inför läsåret 2015/16 då fortbildningen ska erbjudas samtliga huvudmän i landet. Skolverket har satt upp två typer av mål för de deltagande skolorna och huvudmännen i Läslyftet (se bilaga 1). Utgångspunkten har varit densamma som för Matematiklyftet, och en intention har varit att bygga vidare på det arbete som redan bedrivits inom ramen för den insatsen då många huvudmän och skolor redan deltagit i denna. Det handlar dels om mål för en förändrad undervisningskultur där en utvecklad undervisning står i fokus. Dels mål i relation till en utvecklad fortbildningskultur där ambitionen är att skolorna ska se styrkan i ett kollegialt lärande och den fortbildningsmodell som används i både Läslyftet och Matematiklyftet samt välja att fortsätta arbeta på detta, eller liknande, sätt. 3.2 Utvärdering av utprövningsomgången Läslyftets utprövningsomgång har utvärderats av en extern aktör, Umeå universitet (Centrum för utvärderingsforskning) i samarbete med Göteborgs universitet. 1 Utvärderingen har haft ett starkt formativt syfte; att bidra med viktig kunskap om hur Skolverket ytterligare ska kunna stärka de olika insatserna inom Läslyftet då fortbildningen erbjuds en bred målgrupp och kräver medveten planering och organisering både på skol- och huvudmannanivå. Utvärderingen bygger på empiri från en totalundersökning av de deltagande skolorna genom enkäter. Även intervjuer och observationer har ingått i utvärderingen. De genomförda aktiviteternas ändamålsenlighet har bedömts genom att rekonstruera och värdera Läslyftets programteori. 3.3 Resultat från utvärderingen av utprövningsomgången Nedan lyfter Skolverket fram några centrala delar i utvärderingen av utprövningsomgången samt de centrala slutsatser och rekommendationer som förs fram. Utvärderingens syfte var både formativt och summativt, både att hjälpa Skolverket att få syn på sådant som kunde behöva förändras och att ge en bild av hur satsningen fungerat utifrån de mål som satts upp. Utvärderingens övergripande resultat är att Läslyftet i utprövningsomgången fungerat väl och att aktiviteterna varit ändamålsenliga för att främja elevers språk-, läsoch skrivutveckling och lärares kollegiala lärande Fortbildningsmodellen Fortbildningsmodellen inom Läslyftet kan enkelt beskrivas som arbetsplatsförlagd, kontinuerligt återkommande över tid genom regelbundna kollegiala samtal om aktuell forskning och med en stark koppling till lärarnas ordinarie arbete. Modellen är verksamhetsnära och bygger till stor del på att det som läses, diskuteras och plane- 1 Umeå universitet (2015) Utvärdering av Läslyftets utprövningsomgång

6 6 (25) ras också prövas i den egna undervisningen och därefter följs upp tillsammans med kollegor. I utvärderingen framkommer att det finns ett behov av att tillsammans reflektera över undervisningen och att Läslyftets utprövningsomgång har fyllt ett sådant behov. Detta oavsett hur den tidigare undervisningen planerades eller vilken tidigare fortbildning lärarna tagit del av. Utvärderarna lyfter att det inte finns något i utvärderingen som tyder på att själva modellen för det kollegiala lärandet behöver ändras. Den ses både som ändamålsenlig för lärares lärande och för att utveckla språk-, läs- och skrivförmågor hos eleverna. Samtidigt visar utvärderingen att tiden är en utmaning. Nästan hälften av rektorerna har haft svårigheter att schemalägga tid för det kollegiala lärandet, och en stor andel handledare har inte fått den tid som Skolverket angett för genomförandet Läs- och skrivportalen Skolverket har samlat allt didaktiskt stödmaterial, kategoriserade i så kallade moduler, samt all information och dokumentation kring utbildningsinsatserna för handledare på Läs- och skrivportalen. 2 Här finns också information om de insatser som erbjuds rektorer och språk-, läs- och skrivutvecklare 3. Läs- och skrivportalen är en webbaserad lösning utarbetad efter samma modell som Matematiklyftets lärportal för matematik. På Läs- och skrivportalen tillgängliggörs stödmaterial i form av instruktioner, artiklar, filmer, ljudklipp, presentationsfiler med mera Innehållet på Läs- och skrivportalen Innehållet på Läs- och skrivportalen har under utprövningsomgången bestått av modulen, Samtal om text. Målgruppen har varit samtliga lärare i grundskolan, årskurs 1-9. Det övergripande omdömet från handledare och lärare var enligt utvärderingen att modulen upplevdes som relevant för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Vissa variationer finns i lärarnas svar där det framgår att lärare som undervisar i de lägre årskurserna upplevde materialet som mer relevant än de som undervisade i de högre årskurserna. Skillnader fanns också mellan lärare som undervisar i olika ämnen. Beroende på vilken del i modulen det handlar om svarade mellan hälften och två tredjedelar av lärarna att innehållet var relevant för alla mina ämnen, vilket utvärderarna bedömer vara en hög siffra. Ett antal lärare angav att modulen hade mindre relevans för t.ex. de praktisk-estetiska ämnena och moderna språk. En lärdom från utprövningsomgången har också varit att materialet i delar av den framtagna modulen varit något för omfattande. Skolverket har också låtit revidera utprövningsmodulen Samtal om text med utgångspunkt i vad som framkommit Skolverket använder beteckningen språk-, läs- och skrivutvecklare för den person, eller de personer, som har huvudmannens uppdrag att arbeta med utveckling av språk-, läs- och skrivutvecklande undervisning.

7 7 (25) vid utvärderingen. Modulen har även reviderats för att ytterligare möjliggöra samarbete med skolbibliotekarier Handledarutbildning De handledare som leder det kollegiala lärandet på skolorna utsågs av huvudmännen. Både i utprövningsomgången och i den pågående huvudomgången var majoriteten av dessa förstelärare. Handledarna har under utprövningsomgången erbjudits en utbildningsinsats om 8 dagar fördelade över 5 tillfällen. Utbildningen har genomförts av Malmö högskola. Handledarna är överlag mycket nöjda med utbildningen och utvärderarna bedömer att handledarutbildningen har hållit god kvalitet. Utvärderingen konstaterar att utbildningen i hög utsträckning stärkt handledarnas förmågor, särskilt i att handleda kollegor, utmana lärarnas uppfattning om läs-, skriv- och språkutveckling, hjälpa lärarna att förstå innehållet i modulen och informera om innebörden i kollegiala samtal Utvärderarnas avslutande rekommendationer I Umeå universitets utvärdering 4 av Läslyftets utprövningsomgång lyfts ett antal sammanfattande slutsatser. Utvärderingen ger också ett antal rekommendationer till Skolverket samt några råd för vad huvudmän och rektorer kan behöva tänka på. Dessa slutsatser, rekommendationer och råd formuleras i utvärderingsrapporten enligt följande. Sammanfattningsvis är de viktigaste slutsatserna från utprövningsomgången att: - Utprövningsomgången har fungerat väl. Aktiviteterna har varit ändamålsenliga för att främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling och kollegialt lärande. - Vissa handledare har inte fått den tid de har rätt till enligt statsbidraget, för genomförandet av Läslyftet. Flera skolor har också tillhandahållit mindre tid än det som Skolverket angett för det kollegiala lärandet. - Tempot under utprövningsomgången har varit för intensivt. - Modulen Samtal om text har fungerat väl under utprövningsomgången. De enda invändningarna har varit att vissa texter har varit för långa och att det har varit en övervägande andel exempel inriktade på skönlitterära texter. Utvärderingen rekommenderar att Skolverket: - bör följa vilka skolor som deltar eller avstår från att medverka i Läslyftets huvudomgång och vid behov erbjuda extra stöd till resurssvaga skolor - behöver vara tydlig i sin kommunikation till huvudmän, rektorer och handledare om vad statsbidraget för frigjord tid för handledare ska täcka - bör följa upp huvudmän och rektorer för att säkerställa att handledare och lärare får den tid Skolverket har angett - behöver se över fortbildningsmodellen och innehållet i modulerna för att förbättra möjligheterna till utprövning med eleverna och fördjupade reflektioner - måste fortsätta att utveckla moduler med hög kvalitet och säkerställa att oavsett inriktning på modulerna krävs kompetenta modulutvecklare med kunskap i både literacy och aktuella ämnen - bör i tid följa upp och säkerställa kvaliteten och likvärdigheten i handledarutbildningen på de olika lärosätena 4 Umeå universitet (2015) Utvärdering av Läslyftets utprövningsomgång

8 8 (25) - vid den särskilda insatsen till rektorer kan det vara lämpligt att ta upp rektors roll i Läslyftet och diskutera hur rektor kan engagera, stötta och fungera som pedagogisk ledare utan att uppfattas som kontrollerande eller på annat sätt störa det kollegiala lärandet. Att tänka på för huvudmän och rektorer: - Huvudmän med flera skolor bör tänka på att utse någon namngiven person för att samordna målgrupperna och skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan handledarna. - Huvudmän och rektorer bör säkerställa att satsningen på Läslyftet prioriteras och samordnas med andra utvecklingsprojekt. - Rektorerna bör tänka på att tillhandahålla nödvändiga organisatoriska förutsättningar för de kollegiala samtalen, t.ex. att inte ha för stora grupper, att inte handledare schemaläggs på flera grupper samtidigt, och att moment B och D inte schemaläggs samtidigt. - Rektorerna bör tänka på att schemalägga minst den tid som Skolverket har angett för de kollegiala samtalen. - Rektorerna bör tänka på att frigöra minst den tid som Skolverket har angett för handledare så att de kan stödja det kollegiala lärandet som Läslyftsmodellen innebär. Utifrån dessa rekommendationer har Skolverket arbetat vidare med att utveckla och förbättra insatserna i Läslyftet när fortbildningen erbjuds fler huvudmän i landet från och med hösten 2015 och tre läsår framåt. 4 Fortsatt utvärdering och uppföljning Utvärderingen av huvudomgången har påbörjats. Umeå universitet har fått uppdraget och samarbetar denna gång med Göteborgs universitet, Karlstads universitet och Oslo universitet. Utvärderingen ska fånga förändringar av lärarnas undervisning via enkäter med lärare, intervjuer samt observationer på några undervisningssituationer och kollegiala handledningstillfällen. Som ett led i att följa Läslyftets påverkan på lärares undervisning och på sikt elevers lärande planerar Skolverket att använda sig av resultat från den kommande PIRLS 2016 som referensunderlag för att bedöma eventuella effekter av Läslyftet på elevernas läsförståelse. Skolverket kan koppla resultatinformation från deltagande skolor i PIRLS till skolor som deltar i Läslyftet under förutsättning att tillräcklig många lärare finns med i båda målgrupper. IFAU utvärderar på eget uppdrag Läslyftets resultat på elevnivå med hjälp av nationella prov och genom ett antal återkommande enkätmätningar med lärare i svenska och lärare i samhällsorienterande ämnen.

9 9 (25) 5 Didaktiskt stödmaterial 5.1 Intensivt utvecklingsarbete med många aktörer Under 2014 och 2015 har ett intensivt arbete bedrivits med att utarbeta didaktiskt stödmaterial till lärarnas fortbildning. Det didaktiska stödmaterialet publiceras kontinuerligt på Läs- och skrivportalen och är kategoriserat i moduler. Skolverket har riktat uppdrag och tecknat överenskommelser med ett stort antal lärosäten i detta arbete. Totalt har 13 moduler utarbetats och publicerats på Läs- och skrivportalen under Tabell 1 - Framtagna moduler Namn på modul Målgrupp (primär) Ansvarigt lärosäte Främja elevers lärande i NO, I Lärare i NO 4-9 Malmö högskola Främja elevers lärande i NO, II Lärare i NO 4-9 Högskolan i Kristianstad Främja elevers lärande i SO Lärare i SO 4-9 Malmö högskola Kritiskt textarbete Lärare i alla ämnen, årskurs 1-6 samt förskollärare och lärare i förskoleklass Malmö högskola Läsa och skriva i alla ämnen Lärare i alla ämnen, årskurs 1-3 Jönköping University Lässtrategier för sakprosa Lässtrategier för skönlitteratur Samtal om text (reviderats) Lärare i svenska och svenska som andraspråk, årskurs 4-9 Lärare i svenska och svenska som andraspråk, årskurs 4-9 Lärare i alla ämnen, årskurs 1-9 samt skolbibliotekarier Karlstads universitet Karlstads universitet Skolverket i samarbete med olika forskare och lärare Skriva i alla ämnen Lärare i alla ämnen, årskurs 4-6 Linnéuniversitetet Stimulera läsintresse Lärare i alla ämnen, årskurs 1-9 samt förskollärare och lärare i förskoleklass och skolbibliotekarier Högskolan i Borås Strukturerad läs- och skrivundervisning Tematiska arbetssätt och digitala verktyg Tolka och skriva text i skolans alla ämnen Lärare i alla ämnen, årskurs 1-9 (grundsärskolan) Lärare i alla ämnen, årskurs 1-9 (grundsärskolan) Lärare i alla ämnen, årskurs 1-9 Göteborgs universitet (med Stockholms universitet) Göteborgs universitet Göteborgs universitet Ytterligare 13 moduler har påbörjats varav 12 är planerade att publiceras före läsårsstart Det handlar framförallt om ett flertal moduler för gymnasieskolan. Även en modul för gymnasiesärskolan samt två moduler för förskolan tas fram Läsa och skriva i förskolan samt Flera språk i förskolan.

10 10 (25) Fler moduler planeras, t.ex. ytterligare en modul för gymnasiesärskolan, en modul för lärare med ansvar för den tidiga läs- och skrivundervisningen samt en eller två om grundläggande litteracitet för lärare som undervisar nyanlända äldre elever. Utvecklingstakten för framtagandet av stödmaterialet har varit intensiv. Under 2015 höjdes takten ytterligare då budgeten för 2015 utökades. 5 Eftersom dessa medel endast var för budgetåret 2015 behövde medel inom projektet fördelas om och moduler planerade att tas fram 2016 fick tidigareläggas. Framtagandet av moduler är ett omfattande arbete med stora krav på såväl intern som extern granskning. Den pressade tidsramen och andra parallella uppdrag, både för lärosäten och för Skolverket, har lett till att den planerade utökningen av moduler under 2015 ej helt kunnat fullföljas. Prioriteringar har framförallt gjorts för att säkerställa att det finns relevanta moduler för alla målgrupper. 5.2 Målgruppsanpassning av moduler Läslyftet riktar sig till lärare i alla ämnen och till lärare i flera olika skolformer, inklusive förskollärare och lärare i förskoleklass. Stödmaterial ska dessutom utformas för personal som arbetar i skolbibliotek och i förskolan. Målgruppen är således stor och heterogen. En viktig utgångspunkt i modulframtagandet har varit att säkerställa att det finns moduler som är relevanta för de olika lärarkategorier som deltar. Skolverket har, efter samråd med bland annat lärare, skolbibliotekarier, rektorer och forskare, valt att ta fram moduler som möjliggör olika sätt att organisera det kollegiala arbetet på skolorna. Det finns fördelar både med att arbeta i ämnesgrupper och i ämnesövergripande grupper, både i årskursgrupper och i grupper som spänner över flera årskurser. Det är de lokala behoven och analyserna som behöver styra hur lärargrupper sätts samman. På mindre skolor kan det dessutom vara svårt att organisera arbetet utifrån exempelvis ämnesgrupper, eftersom lärare där kan ha få eller inga ämneskollegor. Flera av de moduler som publicerats på Läs- och skrivportalen har därför ett brett anslag och fungerar för olika sammansättningar av lärarkategorier. Det har även tagits fram moduler som riktar sig till mer specifika lärargrupper, t.ex. lärare i årskurs 1-3, lärare i svenska och svenska som andraspråk (årskurs 4-9), lärare i naturorienterande ämnen (årskurs 4-9) samt lärare i samhällsorienterande ämnen (årskurs 4-9). Särskilda moduler för lärare i grundsärskolan har också tagits fram och utveckling av moduler för gymnasiesärskolan har påbörjats. Valet att göra särskilda moduler för lärare i just svenska, svenska som andraspråk, samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen i årskurs 4-9 bygger dels på de genomförda samråden och på analysen av t.ex. PIRLS. 6 Många skolor har valt att inleda arbetet med Läslyftet genom att välja någon av de mer generella modulerna som riktar sig till en bred målgrupp. Det är möjligt att man senare kommer att se ett behov av att fördjupa de kollegiala samtalen genom 5 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens skolverk (U2015/04701/S) 6 Skolverket(2012) PIRLS Läsförmågan hos elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport 381

11 11 (25) att arbeta med mer specifika moduler eller att gruppera sig mer ämnesvis efter att man arbetat ämnesövergripande. De tidiga samråden som genomfördes, och som också redovisades i den tidigare delredovisningen, var mycket tydliga med behovet av att få till ett brett och gemensamt språk-, läs- och skrivutvecklande arbete. Läslyftet blir här ett stöd för att arbeta mot läroplanens övergripande mål och riktlinjer där alla lärare ansvarar för elevers språk- och kommunikationsutveckling. Valet av generella och övergripande moduler speglar sannolikt detta behov. En utgångspunkt för de moduler som tas fram inom Läslyftet är att de, oavsett målgrupp, ska genomsyras av följande sex perspektiv: - Flerspråkighet/andraspråkslärande - Demokrati/jämställdhet - Specialpedagogiskt perspektiv/läs- och skrivsvårigheter - Digitalisering/multimodalitet - Intresse/motivation - Bedömning Skolverket bedömer att samtliga publicerade moduler i relativt hög grad behandlar de valda perspektiven. I den mån detta inte är fallet kommer det att prioriteras i revideringen av modulerna. Förstärkning av perspektiven kommer också att göras genom att ta fram ytterligare specifika moduler för t.ex. lärare som ansvarar för den tidiga läs- och skrivundervisningen och för lärare som undervisar nyanlända elever. För att kommande moduler ska vara relevanta för målgrupperna så kommer modulernas innehåll att anpassas ytterligare. T.ex. planeras för filmer som speglar undervisning i fler ämnen. Modulerna kan även komma att innehålla delvis olika texter för olika lärare i syfte att öka flexibiliteten och relevansen. 5.3 Revidering av utarbetade moduler Då det är möjligt att bedöma modulernas relevans först när lärarna har arbetat med dem kan Skolverket komma att genomföra en revidering av flertalet eller samtliga publicerade moduler. Det lärosäte som ansvarat för framtagande av en modul kommer då att ges ett tilläggsuppdrag av Skolverket där uppgiften är att, via olika typer av referensinsatser, se hur den uppfattas. Avsikten är att fånga upp synpunkter på innehåll, svårighetsgrad, omfattning och relevans som varit svåra att förutse under framtagningsprocessen. Efter dessa referensinsatser avgörs vilka förändringar av modulinnehållet som ska göras. Lärosätet gör sedan dessa korrigeringar och den reviderade modulen publiceras.

12 12 (25) 5.4 Läs- och skrivportalen Läs- och skrivportalen är den webbaserade lösning som tagits fram och där det didaktiska stödmaterialet ligger samlat. Den bygger på samma portallösning som Matematiklyftets lärportal för matematik. Erfarenheter och upparbetad kompetens från arbetet med den tidigare portalen har tagits tillvara och möjliggjort ett effektivt arbete. Skolverket följer trafiken på Läs- och skrivportalen via Google Analytics. Under utprövningsomgången (1 oktober mars 2015) hade portalen cirka besök och ca sidvisningar. Under huvudomgången (1 augusti december 2015) har Läs- och skrivportalen haft ca besök och ca sidvisningar. 6 Fördelning av statsbidrag och antal deltagare 6.1 Utprövningsomgången, läsåret 2014/15 I utformningen av statsbidraget för utprövningsomgången har Skolverket valt att ligga nära den utformning som funnits inom Matematiklyftet. Att satsningarna till stor del fungerar på samma sätt skapar tydlighet gentemot målgrupperna samtidigt som myndigheten kan bygga vidare på och utveckla redan existerande rutiner. Några skillnader har dock funnits. Inom Läslyftet fördelas inte statsbidrag för deltagande lärare utan endast för handledare. Detta beskrevs också i planen som lämnades in med delredovisningen i mars Ytterligare en skillnad i relation till Matematiklyftet har varit möjligheten för huvudmän att ansöka om statsbidrag för handledare på 10 eller 20 procent. I Matematiklyftet gavs endast möjlighet till handledare på 20 procent. Utgångspunkten till att erbjuda statsbidrag för handledare även om 10 procent var bland annat att underlätta för huvudmän och skolor med få lärare och/eller stora geografiska avstånd. Möjligheten att välja handledare på 10 procent och 20 procent skapar flexibilitet och kan möjliggöra anpassning efter lokala behov. En övervägande majoritet (90 procent) av handledare har nedsättning om 10 procent under läsåret 2015/ Fastställande av statsbidrag för handledare för läsåret 2015/16 Inför huvudomgången av Läslyftet har Skolverket, utifrån förordningen 2015:42 om statsbidrag för handledare i läs- och skrivutveckling fastställt statsbidraget för en handledare på 10 procent till kronor respektive kronor för en handledare på 20 procent. 6.3 Antal deltagare läsåret 2015/16 Huvudmän inom förskoleklass, grundskolan och motsvarande skolformer kunde söka statsbidrag för läsåret 2015/ huvudmän beviljades statsbidrag och 258 huvudmän deltar i satsningen läsåret 2015/16. Av dessa är 170 kommunala, 86 enskilda och 2 statliga. Antalet deltagande skolenheter är 977, varav 821 kommunala, 154 enskilda och 2 statliga.

13 13 (25) Handledare Huvudmän och skolenheter deltar med 808 handledare inom ramen för statsbidraget. Tabellen nedan visar vilka skolformer handledarna huvudsakligen undervisar inom. I några enstaka fall har handledaren en annan befattning. Enligt förordningen ska handledaren vara legitimerad lärare och ha minst fyra års erfarenhet av undervisning. Tabell 4 Handledarna undervisar huvudsakligen inom följande skolformer/årskurser (eller har följande uppdrag) Utöver de handledare vars tid huvudmän fått statsbidrag för har ett antal av de deltagande huvudmännen utökat satsningen. 79 av dessa huvudmän uppger att de bekostar ytterligare tid för totalt 155 befintliga handledare för att nå fler lärare. 59 huvudmän har också utsett ytterligare totalt 170 handledare utöver de vars nedsättning i tid ersätts genom statsbidraget. Lärare Antalet deltagande lärare är Lärarna är fördelade utifrån skolformer, årskurser och ämnen enligt tabellerna nedan.

14 14 (25) Tabell 5 deltagande lärare och förskollärare undervisar huvudsakligen i följande skolformer och årskurser Lärarna som deltar i Läslyftet under läsåret 2015/16 undervisar i olika ämnen. Majoriteten undervisar i svenska, tätt följt av samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och matematik Även engelska, praktisk-estetiska ämnen, svenska som andraspråk, moderna språk och idrott finns representerade. Liksom ett antal modersmålslärare och specialpedagoger. Då lärarna som undervisar i förskoleklass och årskurs 1-3 är i majoritet och arbetar som klasslärare bidrar detta till bredden i undervisningsämnen hos de deltagande lärarna. Tabell 6 Lärarna undervisar huvudsakligen i följande ämnen (flervalsalternativ)

15 15 (25) 6.4 Ansökningar och urvalsmodell läsåret 2015/16 Intresset för deltagande i Läslyftet läsåret 2015/16 var stort. En utökning av medel i mars 2015 möjliggjorde en dubblering av antalet deltagare. Trots detta var antalet sökande större än det antal som kunde erbjudas deltagande med statsbidrag. Skolverket gjorde därför ett urval för att kunna fördela statsbidraget över hela landet och möjliggöra för mindre huvudmän att delta. Inför läsåret 2015/16 fördelades antalet sökande på följande sätt: Tabell 2 Antal sökande inför läsåret 2015/16 Antal huvudmän Antal skolor Antal lärare Antal handledare 10 % Totalt I tabellen ovan är antalet handledare angivet i antal på 10 procent. Antalet handledare beror dock på huruvida huvudmän avser att tillsätta handledare 10 eller 20 procent. Om alla huvudmän valt handledare på 20 procent hade siffran halverats. Skolformer som omfattas av statsbidraget läsåret 2015/16 är förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola och specialskola. Inom Läslyftet har geografisk spridning valts som urvalskriterium, liknande den modell för urval som finns inom Karriärstjänster. Läslyftet använder sig också av en liknande beräkningsmodell som Matematiklyftet när det gäller antal lärare per handledare. Följande urvalskriterier har använts: - Kvotgrupper med geografisk spridning 7 - Garanterad plats för de skolenheter som deltog i utprövningsomgången - En särskild kvotgrupp för mindre huvudmän 8 - Huvudmän som är verksamma i flera regioner bildar en egen kvotgrupp 9 - En kvot handledare på 10 procent beräknas för varje region 10 Utifrån det antal lärare huvudmannen sökt fördelades statsbidrag för handledare. I tabellen nedan anges antal elever i varje region. Regionerna bildar sedan kvotgrupper där antalet handledare fördelats utifrån elevantal. Mindre huvudmän, med färre än 75 elever har fått en specifik bidragspott för att möjliggöra deras deltagande. De flesta inom denna kategori är enskilda huvudmän med undantag för den kommu- 7 Läslyftet använder sig av EU:s regionala indelning av Sverige NUTS 2 som delar in Sverige i åtta regioner utifrån befolkningsmängd: Stockholm, Östra Mellansverige, Småland med öarna, Sydsverige, Västsverige, Norra Mellansverige, Mellersta Norrland och Övre Norrland. 8 För att öka mindre huvudmäns möjlighet att delta i Läslyftet skapades en särskild kvotgrupp för huvudmän med färre än 75 elever. Kategorin består av enskilda huvudmän med undantag för den kommunala huvudmannen Dorotea. 9 Det finns 13 enskilda huvudmän som är verksamma i flera regioner. Dessa har totalt elever. 10 Beräkning gjord utifrån elevantal läsåret 2013/14

16 16 (25) nala huvudmannen Dorotea. Enskilda huvudmän som har verksamhet inom flera regioner har även de bildat en egen kvotgrupp. Tabell 3 - Fördelat statsbidrag och antal handledare per kvotgrupp Grupper Antal elever Andel Antal handledare på 10 % Totalt antal handledare att fördela på 10 procent 923 Handledare till utprövningsskolor Riket % 878 Mindre huvudmän % 18 Sammanlagt exkl. mindre huvudmän % 860 Enskilda huvudmän i flera regioner % 41 Stockholm % 189 Östra Mellansverige % 136 Småland med öarna % 69 Sydsverige % 120 Västsverige % 166 Norra Mellansverige % 67 Mellersta Norrland % 30 Övre Norrland % Ännu fler ansökningar inför 2016/17 I december 2015 tog Skolverket in ansökningar om statsbidrag inför läsåret 2016/17. Inför läsåret 2016/17 kunde huvudmän söka statsbidrag för: förskoleklass, grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasie- och gymnasiesärskolan. Huvudmän som ansöker anger hur många deltagande lärare som de söker statsbidrag för och får utifrån det ett statsbidrag att fördela på handledare om 10 procent eller 20 procent. Antalet sökande huvudmän är något fler än förra året och även antalet lärare de söker statsbidrag för har ökat. Inför läsåret 2016/17 har ytterligare en kvotgrupp lagts till. Huvudmän som deltar i Skolverkets regeringsuppdrag Samverkan för bästa skola, och i sin analys kommit fram till att Läslyftet svarar mot de behov som identifierats, erbjuds att delta. På detta sätt kan Läslyftet också nå ut mer riktat. Tabell 7 Antal sökande läsåren 2015/16 och 2016/ / /17 Antal huvudmän Antal lärare Skolenheter som deltagit i utprövningsomgången har getts möjlighet att delta ytterligare ett läsår med förtur.

17 17 (25) För att så många som möjligt ska kunna ta del av fortbildningen och för att de ytterligare medel som regeringen tilldelat satsningen ska komma huvudmän till godo har Skolverket beslutat att inte direkt koppla statsbidraget till antalet platser på handledarutbildningen, då platserna inte räcker om alla väljer 10 procents nedsättning i tid för sina handledare. Handledarutbildningen är ett erbjudande och huvudmännen erbjuds ett antal platser i samband med att beslut skickas ut. En utgångspunkt för detta är, utöver det begränsade antalet utbildningsplatser, att flera huvudmän redan har handledare som genomgått utbildning inom Läslyftet eller Matematiklyftet, en annan att stödja alla de huvudmän och skolor som har för avsikt att själva bekosta handledare. 7 Insatser för rektorer Rektorerna har en viktig roll i genomförandet av en satsning som Läslyftet. Enligt regeringsuppdraget skulle Skolverket erbjuda vissa insatser för rektorer. Då ett flertal rektorer deltagit, eller deltar, i Matematiklyftets utbildning för rektorer, och andra går Rektorsprogrammet eller Rektorslyftet gjorde Skolverket bedömningen att särskilt stödja rektorer i den inledande planeringen samt i det avslutande framåtsyftande arbetet. I fortsatt planering är avsikten att tydligare samordna rektorsinsatser med närliggande uppdrag. I Läslyftet har rektorer bjudits in till uppstartskonferenser i april/maj 2015 tillsammans med handledare. Det huvudsakliga syftet har varit att ge rektorer stöd för planering och organisering på den egna skolan. Antalet rektorer som deltog i de inledande fyra konferenserna 2015 var 541stycken. Ett diskussionsunderlag för huvudmän och rektorer togs även fram som stöd för planering och organisation inför läsåret 2015/16. Inför läsåret 2016/17 har detta utvecklats och en tryckt broschyr Planera och organisera för Läslyftet har skickats ut till alla de huvudmän som ansökt om statsbidrag. Ytterligare en träff erbjuds rektorer i slutet av deltagandet, i mars/april Fokus under denna träff är det framåtsyftande arbetet och att leda lärares lärande. 8 Utbildningsinsatser för handledare Inför huvudomgången av Läslyftet har 808 handledare utsetts av de deltagande huvudmännen inom ramen för deltagande med statsbidrag. Av dessa deltar 797 handledare i en utbildningsinsats om nio dagar fördelade över fem tillfällen under perioden. Skolverket har inför huvudomgången valt att, genom ettåriga överenskommelser, lägga ut ansvaret för att genomföra handledarutbildningen på tio lärosäten. För att säkerställa att alla handledare får samma information från Skolverket om syftet med Läslyftet och handledarens uppdrag, inleddes handledarutbildningen med uppstartskonferenser om två dagar för samtliga handledare (varav en dag med rektorer) i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå i maj/juni 2015.

18 18 (25) Övriga utbildningstillfällen ges vid lärosätenas respektive campus. I de fall utbildningen har skett på annan ort än lärosätets har Skolverket ansvarat för lokaler. Handledarutbildningen lägger tyngdpunkten på kunskaper om handledning, lärande samtal och grupprocesser. En tydlig del relaterat till det språk-, läs- och skrivdidaktiska innehållet på Läs- och skrivportalen finns också i utbildningen. De lärosäten som på Skolverkets uppdrag ansvarar för handledarutbildningen är följande: Tabell 7 - Lärosäten ansvariga för genomförandet av handledarutbildningen läsåret 2015/16 Lärosäte Campus/ort Antal deltagare Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan Kristianstad Jönköping University Karlstads universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Södertörns högskola Umeå universitet Borås Falun Stockholm Stockholm Kristianstad Jönköping Karlstad Malmö Härnösand Stockholm Umeå/Luleå Skolverket har tagit fram en utbildningsplan i samverkan med de lärosäten som genomför utbildningen. Utbildningsplanen bifogas se bilaga 2. Skolverket medverkar under huvudomgången vid tre av fyra utbildningstillfällen på varje lärosäte. Genom att kontinuerligt och nära följa handledarutbildningen skapas stor förståelse inom myndigheten för utbildningens genomförande och goda förutsättningar att årligen revidera och förbättra både utbildningsplan och genomförande så att utbildningen håller så hög och likvärdig kvalitet som möjligt. Skolverkets närvaro vid handledarutbildningstillfällen bidrar också både till att deltagare kan få svar på frågor och att myndigheten i sin tur kan ta del av värdefulla synpunkter och reflektioner. Den fördubbling av deltagarantalet som gjordes under våren 2015 när mer medel tillfördes bidrog till en hastig uppskalning av antalet utbildningsplatser med en del kvalitetsproblem som följd. Intresset för utbildningen har över lag varit mycket stort och ett antal huvudmän och rektorer har hört av sig med önskemål om att få skicka ytterligare handledare på utbildning utöver de som man beviljats statsbidrag för. Dessa önskemål har inte kunnat tillgodoses. Däremot finns det exempel på huvudmän som på egen hand eller i samarbete med ett lärosäte erbjudit handledarutbildningar till handledare utanför statsbidraget.

19 9 Utbildningsinsatser för språk-, läs- och skrivutvecklare 19 (25) För att stödja huvudmäns långsiktiga arbete med språk-, läs- och skrivutveckling har Skolverket, genom Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS), parallellt med fortbildningen för lärare, erbjudit huvudmän att anmäla språk-, läs- och skrivutvecklare som arbetar på övergripande nivå till en utbildning. Huvudmän som beviljats statsbidrag inom Läslyftet har haft förtur till dessa utbildningsplatser. Utbildningen har 75 deltagare från 64 huvudmän (varav 63 kommunala och 1 fristående). Utbildningen består av åtta dagar fördelade på fyra tillfällen och löper under fyra terminer. Innehållet i utbildningen består av föreläsningar varvat med erfarenhetsutbyte och gruppdiskussioner. Mellan utbildningstillfällena arbetar deltagarna med uppgifter knutna till sin roll. Områden som berörs inom utbildningen är: - det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet - systematiskt kvalitetsarbete - att leda samtal - modeller för skolutveckling 10 Skolverkets kommentarer Nedan lämnar Skolverket kommentarer till några av de punkter som redovisats ovan och som myndigheten bedömer angeläget att uppmärksamma regeringen på Stort intresse för Läslyftet Det stora antalet ansökningar och den breda målgruppen har gjort att flertalet huvudmän beviljats statsbidrag för färre handledare än de sökt för. Av de huvudmän som beviljats statsbidrag har många dels utökat tiden för den handledare man fått statsbidrag för dels tillsatt ytterligare handledare på egen bekostnad. Det betyder att fler tar del av materialet och fortbildningsmodellen än den statistik Skolverket redovisar. Ytterligare ett okänt antal huvudmän arbetar, eller planerar för att arbeta, med materialet och fortbildningsmodellen utan statsbidrag. Det finns exempel på hela kommuner som genomför eller planerar att genomföra arbetet med alla skolor oavsett statsbidraget. 12 En möjlig konsekvens av det stora söktrycket och urvalet som görs är att många skolor endast har möjlighet att arbeta med Läslyftet under det år som täcks av statsbidraget. Detta då bidraget endast i mån av utrymme betalas ut för en skolenhet som redan deltagit. Det höga söktrycket leder med andra ord till att en enskild skolenhet inte får stöd av statsbidraget mer än ett år. Urvalet som görs, utifrån begränsat statsbidrag, gör också att huvudmän i stor utsträckning inte ges möjlighet att arbeta med Läslyftet i den utsträckning de önskar. Många skolor står därför utanför satsningen trots önskan om att delta. 12 Halmstad kommun är ett sådant exempel under innevarande läsår.

20 20 (25) Om huvudmän och skolor ska kunna få till ett gemensamt brett arbete med elevers läsande, skrivande och lärande, förbättra elevers läsande och skrivande och få till stånd ett långsiktigt och hållbart kollegialt lärande behöver sannolikt arbetet fortsätta i flera år. Detta kan Skolverket stödja på olika sätt genom att tillgängliggöra material och stöd, men för de huvudmän och skolor som är beroende av statsbidraget blir det svårare. Det har även uttryckts behov och intresse av att arbeta med Läslyftet inom fritidshem och vuxenutbildning. Inom Läslyftet ser Skolverket att mycket av det material som tas fram för gymnasieskolan med fördel kan användas av lärare inom vuxenutbildningen. Även fritidshemmen kan ha användning av materialet om huvudmän och rektorer väljer att inkludera dem och själva bekosta handledare Tiden en utmaning för rektorer, handledare och lärare Utvärderingen av utprövningsomgången visar att tiden är en utmaning. Nästan hälften av rektorerna hade svårigheter att schemalägga tid för det kollegiala lärandet och en stor andel handledare och lärare fick inte den tid som Skolverket angett för genomförandet. I huvudomgångens inledningsskede var också frågorna om tid återkommande. Utgångspunkten för beräkningen av tid inom Läslyftets fortbildningsmodell är densamma som för Matematiklyftet. Inom riktmärket, som finns gällande lärares kompetensutvecklingstid, 104 timmar per år, förutsätter Läslyftet att deltagande lärare arbetar minst 60 timmar med materialet på Läs- och skrivportalen. Utmaningen för många rektorer är bl.a. att förlägga denna tid jämnt över året så att det fungerar med lärarnas andra arbetsuppgifter. Skolverket har i Läslyftet valt att hålla fast vid den omfattning som har sitt ursprung i Matematiklyftet då erfarenhet och utvärdering visar att tiden efter hand blivit ett allt mindre problem. 13 Myndigheten menar också att det är av vikt att de handledare och lärare får tillräckligt med tid för att genomföra fortbildningen. Många av de huvudmän och skolor som tidigare deltagit i Matematiklyftet eller inför Läslyftet i god tid förberett organisationen och tydligt prioriterat och planerat tiden för arbetet lyckas bättre än de som inte gjort det. Förändring av fortbildningskultur tar tid och ett systematiskt kollegialt arbete behöver tydligt prioriteras i förhållande till andra uppgifter. En sådan prioritering kan växa fram genom arbetet och de erfarenheter som görs Hållbarhet och långsiktighet För att Läslyftets syfte och mål ska nås krävs engagemang och prioritering av rektorer och huvudmän. Det är bekymmersamt och oroväckande att möjligheten till statsbidrag i så stor utsträckning styr prioriteringar. Skolverket ser det dock som ett gott tecken att många fler än de som ryms inom ramen för statsbidraget arbetar med materialet och utifrån fortbildningsmodellen. 13 Ramböll (2015) Delutvärdering av Matematiklyftet 2014/15

21 21 (25) Utöver detta kan ytterligare strukturer, lokalt och kanske även regionalt, behövas för att underlätta fortsatt arbete och minska risken för att Läslyftet blir en tillfällig insats utan långsiktig effekt på undervisningspraktiken. För att Läslyftets syfte ska uppnås och för att insatsen ska kunna bidra till ett både långsiktigt och hållbart arbete med elevers språk-, läs- och skrivutveckling har Skolverket valt att även rikta insatser mot huvudmän med språk-, läs- och skrivutvecklare som har uppdrag att stödja processer på övergripande nivå hos huvudman. Framöver kan det vara av vikt att ytterligare stärka det lokala och regionala arbetet. Här är både de lärosäten som genomför handledarutbildningen och tar fram moduler en stor resurs liksom de nätverk av språk-, läs- och skrivutvecklare som Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) stödjer.

22 22 (25) Bilaga 1 Mål för förändrad undervisnings- och fortbildningskultur Målen i Läslyftet är framförallt att utveckla undervisnings- och fortbildningskulturen på skolorna. På de skolor som deltagit i Läslyftet kännetecknas undervisningskulturen av att undervisningens utformning ger förutsättningar för alla elever att utvecklas mot de mål som anges i kurs- och ämnesplaner, att kollegialt lärande används, att lärare kontinuerligt utvecklar kunskap om språk-, läs- och skrivdidaktik samt förmåga att tillämpa denna kunskap i den egna undervisning, att lärare kontinuerligt bedömer den egna undervisningens betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling, att kunskaper om undervisning och elevers lärande utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, att rektor synliggör och följer upp läs- och skrivundervisningens kvalitet, att rektor och lärare fortsätter utveckla läs- och skrivundervisningen utifrån lokala behov. På de skolor som deltagit i Läslyftet kännetecknas fortbildningskulturen av att en konstruktiv, tillitsfull och dynamisk lärandemiljö är ett strategiskt mål för skolans verksamhet, att kollegialt lärande används, att externt stöd bidrar till att det kollegiala och individuella lärandet hos lärare utmanas, fördjupas och befästs, att rektor ger förutsättningar för, synliggör och följer upp lärares lärande samt, att huvudmän och rektorer har, och fortsätter att utveckla, ett systematiskt kvalitetsarbete inom språk-, läs- och skrivutveckling utifrån lokala behov och förutsättningar.

23 23 (25) Bilaga 2 Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2015/16 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Högskolan Dalarna, Högskolan i Borås, Högskolan i Kristianstad, HLK vid Högskolan i Jönköping, Karlstads universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Södertörns högskola och Umeå universitet. 1. Vad är Läslyftet? Skolverket fick den 5 december 2013 i uppdrag 14 att svara för genomförandet av Läslyftet, en fortbildning av lärare i läs- och skrivutveckling där fokus ska vara på det kollegiala lärandet. Målgruppen är, enligt uppdraget, både lärare i svenska och andra lärarkategorier i den obligatoriska skolan och i gymnasieskolans och gymnasiesärskolans första år, men det är även viktigt att lärare i förskoleklass omfattas. Vissa insatser bör även riktas mot rektorer. I uppdraget ingår också att svara för utbildning av handledare som ska ha till uppgift att handleda grupper av lärare inom läs- och skrivutveckling. Skolverket ska även svara för att utveckla en särskild webbplattform för fortbildningen. På webbplattformen ska det finnas relevant forskningsbaserat stödmaterial. Stödmaterial ska även tas fram för personal i förskolan samt för personal som arbetar i skolbiblioteken. Läslyftet ska erbjudas huvudmännen under perioden (tre läsår). 1.1 Ansvarig och genomförare Skolverket svarar för att Läslyftet genomförs i enlighet med regeringsuppdraget. Vidare samråder Skolverket med både representanter för målgruppen, andra berörda myndigheter och med universitet och högskolor som har lärarutbildningar. Flera av universiteten och högskolorna uppdras dessutom av Skolverket att ta fram stödmaterial. Skolverket samarbetar också med etablerade nätverk av verksamma lärare, språk-, läs- och skrivutvecklare och rektorer. Läslyftet ska genomföras med hänsyn tagen till såväl nationella som lokala behov och förutsättningar. Huvudmannen ansvarar lokalt för genomförandet av fortbildningen av lärare. Rektor har också en central roll. Utvärderingar från Matematiklyftet visar t.ex. att [ ] rektorernas agerande i hög grad påverkar vilka resultaten blir [ ]. (Rambölls delutvärdering Matematiklyftets första år. Oktober 2014) 1.2 Syfte och mål Syftet med projektets insatser är att på sikt förbättra elevernas läsförståelse och skrivförmåga. För att detta syfte ska kunna uppfyllas har satsningen som mål att 14 Uppdrag till Statens skolverk att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet. U2013/7215/S

24 24 (25) stärka det kollegiala lärandet och bidra till en förändrad undervisnings- och fortbildningskultur på deltagande skolor 15 samt bidra till bättre förutsättningar för huvudmän och skolor att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som leder till ökad måluppfyllelse. Läslyftet ska genom det kollegiala lärandet och materialet på Läs- och skrivportalen: ge lärare kunskap om vetenskapligt väl underbyggda metoder och beprövade arbetssätt för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga samt förmåga att tillämpa kunskaperna i den egna undervisningspraktiken, och öka lärares förmåga att bedöma den egna undervisningens betydelse för elevernas språk, läs-och skrivutveckling. 2. Utbildningen för handledare inom Läslyftet Ett antal lärosäten har under läsåret i uppdrag av Skolverket att genomföra utbildningen för handledare inom Läslyftet i enlighet med denna utbildningsplan. Varje utsedd handledare erbjuds en utbildningsplats vid ett lärosäte. Syftet med utbildningen är att handledaren efter utbildningen ska ha utvecklat sin förmåga att tjänstgöra som handledare inom Läslyftet. Efter genomgången utbildning ska handledaren: ha utvecklat sin förmåga att handleda kollegialt lärande i lärargrupper med hjälp av Läslyftets fortbildningsmodell och materialet på Läs- och skrivportalen, kunna utmana sin egen och sina kollegors didaktiska kompetens, ha god kännedom om Läslyftets didaktiska innehåll, och vara förtrogen med Läslyftets bakgrund, syfte, mål och utformning. 2.1 Målgrupp Utbildningen erbjuds de lärare och förskollärare som huvudmannen utsett som handledare inom Läslyftet under läsåret 2015/16. Följande krav har ställts på huvudmännen i valet av handledare: vara legitimerad lärare eller förskollärare, ha minst fyra års erfarenhet av att undervisa, ha behörighet att undervisa i svenska och/eller svenska som andraspråk eller på annat sätt ha tillägnat sig goda kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, 15 Se bilaga med kännetecken på undervisnings- och fortbildningskultur på de skolor som deltagit i Läslyftet.