Handels Vänner Handelshögskolans i Göteborg Kamratförening POSTEKON nr 1 Maj 2004I Dan Sten Olsson VD för Stena AB Läs mer på sidan 4-5
Humor i arbetslivet läs mer på sid 6
Alumniverksamheten hör. Det skall inte försämras utan snarare bestå och utvecklas. Medlemsföreningen skall ha ansvar för kommunikation bland de utexaminerade och Alumnisektionen skall ha ansvar för kommunikation mellan Handelshögskolan och de utexaminerade. PostEkon nummer 1 Ett säkert vårtecken! Nu börjar det äntligen spira i naturen och man känner energin återkomma. Har ni varit ute i naturen och tittat efter vårtecken än? Tussilago, vårlökar, spindlar som solar sig, bin som börjar vakna till liv etc. I stan kan man också titta efter vårtecken, uteserveringar, cyklister och alla dessa människor med en fast hand om en plastmugg full med kaffe... I föreningen har vi startat upp det nya året med att göra bokslut och planera årets aktiviteter. Samt att ihop med valberedningen se till att vi får en ny fungerande styrelse, två ordinarie lämnar oss tyvärr. Carina Udd har under året redan lämnat pga flytt och nu slutar Karin Cedhagen. Vilket gör att vi får ett stort avbräck. Carina har ansvarat för programverksamheten och Karin var varit sekreterare i styrelsen, uppgifter som båda skött på ett mycket förtjänstfullt sätt. REGISTER HV:s HEMSIDA OCH MATRIKEL Ett erbjudande om annonsering i årets matrikel har skickats ut till ca 500 VIPare och företag. Detta görs som tidigare i form av ett paketerbjudande, annonsering i både matrikeln och PostEkon. Även om du inte fått detta erbjudande kan du höra av dig om du vill annonsera för ditt företag eller för din arbetsgivares räkning. Matrikeln beräknas bli tryckt i augusti. MEDLEMSANTAL Föra året blev vi till slut 1 820 betalande medlemmar, vilket är nytt rekord. Hittills i år har redan 1 718 betalat in. Eftersom vi budgeterat med 1 550 betalande medlemmar så ser ekonomin bra ut, det skall räcka till bra aktiviteter och en bra tidning. Dock har 456 valt att inte förnya sitt medlemskap från år 2003. Vi brukar ha ca 75-80% varje år som brukar förnya sitt medlemskap, vilket vi tycker är bra. SAMARBETE Samarbetsplaner med Civilekonomföreningen Väst i Göteborg fortsätter. Som det ser ut just nu, är tanken en fusion i någon form till en medlemsförening. Tanken är att den nya föreningen skall ha ännu mer medlemsnytta som ledstjärna. En del frågetecken kring juridik kvarstår samt även namnfrågan. För att inte namnfrågan skall bli ett hinder har vi ett arbetsnamn att jobba med; ENIG Ekonom Nätverket I Göteborg. Vi kommer när tiden är mogen att fråga medlemmarna om förslag på namn. Vi har ju också ett bra samarbete redan i dag med Handelshögskolan och dess Program för Partnerskap, dit HEMSIDAN POSTEKON Nästa nummer av PostEkon beräknas utkomma i juni 2004. Det skall ha en inriktning mot Finans & Treasury, vilket vi inte hann med till nummer 1. Nummer 3 till hösten planeras med en inriktning mot IT-verksamhet. När vi diskuterar framtiden för föreningen kommer vi även in på detaljer. En sådan är tidningen PostEkons vara eller icke vara. Om den finns kvar, skall den då finnas som en tryckt tidning som idag, eller skall den endast finnas på Internet. Har du några idéer eller synpunkter så hör av dig till vår redaktör, Lennart Rolff på e-post: lennart.rolff@joab.se. AKTIVITETER Vi har redan haft ett antal aktiviteter med luncher i spetsen vilka arrangeras eller samarrangeras av och med Civilekonomföreningen Väst i Göteborg. Snart kommer Handelshögskolan med en inbjudan till Ledarskapsdagen igen. Den startades upp under jubileumsåret 2003. Redan tidigare i år har vi fått inbjudan till invigningen av Finanscentrum på Handelshögskolan. Och mer aktiviteter väntar på dig i nästa mejl! Med hopp om en bra vår och försommar! Göran Lundin Ordförande Handels Vänner Ditt kamratliga nätverk! Nummer: 1/2004 Årgång 13 PostEkon ges ut av: Handels Vänner Handelshögskolans i Göteborg Kamratförening Adress: Kungsportsavenyn 3, 411 36 Göteborg Telefon: 0708-60 65 93 Fax: 031-19 52 59 E-mail: hv@gbgcity.se Hemsida: www.handelsvanner.nu Postgiro: 9 45 36-0 Ansvarig utgivare: Göran Lundin Utgivningsbevis: 22989 Chefredaktör: Lennart Rolff, tel/fax: 031-41 34 49, E-mail: lennart.rolff@joab.se Redaktion: Karin Ahldén, Anna Boström, Maria Joumal, Maria Norrström och Göran Lundin. Layout, repro & tryck: Arktryckarna, Göteborg Upplaga: 2 700 ex Nästkommande nummer: Nr 2 / 2004 Manusstopp 2004-05-28 Annonspriser sv/v: 1/1 sida fr 6 400 kr 1/2 sida fr 3 700 kr 1/3 sida fr 3 200 kr 1/4 sida fr 2 200 kr Annonspriser färg: 1/1 sida fr 8 000 kr 1/2 sida fr 5 000 kr 1/3 sida fr 4 000 kr 1/4 sida fr 3 000 kr Omslagsbild: Dan Sten Olsson, VD för Stena AB
Utan eget liv förstörs företaget! Det är oerhört viktigt för en chef att ha ett fungerande familjeliv vid sidan av sitt chefskap. Annars riskerar man att skada både sig själv och sitt företag. Det säger Dan Sten Olsson, huvudägare och chef för Stenakoncernen, och först ut i DI:s intervjuserie med ledare inom näringslivet. Det har gått 20 år sedan Dan Sten Olsson tog över rodret för Stenagruppen från sin far, den framgångsrike och legendariske entreprenören Sten Allan Olsson. Min far har lärt mig oerhört mycket. Det främsta är kanske konsten att förhandla, säger han i dag. Sedan Dan Sten Olsson tog över pappas livsverk har den Göteborgsbaserade Stenasfären vuxit kraftigt. Med en årsförsäljning på runt 30 miljarder kronor och nästan 13 000 anställda är Stenasfären i dag en av Sveriges största familjeägda företagsgrupper. Det familjeägda imperiet omfattar allt från sjöfart, skrot- och återvinning, fastigheter och oljeborrning till finansiella investeringar. Jag visste redan när jag som 19-åring började på Handels i Göteborg att jag ville börja i och en dag ta över min fars firma. Framför allt var det möjligheten att få vara med och bygga affärsverksamheter som lockade. Sedan måste man som företagare tycka om att tjäna pengar, och det gör jag. Dan Sten Olsson har alltid jobbat mycket. Men här är det viktigt att sätta mycket tydliga gränser för sig själv, anser han. Det är en viktig fråga. Den som inte har ett fungerande liv vid sidan av jobbet får skygglappar och en skev verklighetsuppfattning. Det kan i längden vara skadligt för både en själv och det företag som man jobbar för, säger han. Dan Sten Olssons råd till chefer som har svårt att få ihop ekvationen med både en krävande karriär och ett givande privatliv är att inte jobba på lördagar och söndagar och att alltid se till att vara överens med familjen om ledighet vid semester och helgdagar. Han försöker leva som han lär. Målet för Dan Sten Olssons arbetsveckor är till exempel att de aldrig får börja före klockan sju på söndagskvällen. Vid sidan av pappa, Sten Allan Olsson, har Dan Sten Olsson haft flera stora inspirationskällor och förebilder inom företagande och ledarskap. Den legendariske Handelsbankchefen Jan Wallander har till exempel lämnat tydliga spår inom Stenakoncernen. Jag har studerat och tycker mycket om hans affärsfilosofi. Stena Metall är exempelvis uppbyggt på ett sätt som är mycket likt Handelsbanken, säger Dan Sten Olsson. I första hand är det idén om decentraliserat affärsmannaskap som inspirerat och som löper som en röd tråd genom Stenasfärens alla företag. För att klara av att effektivt leda och utveckla en stor koncern krävs att de flesta besluten fattas av de chefer som sitter mitt i och därför bäst kan sin del av verksamheten, anser Dan Sten Olsson. Att rätt förstå och ta konsekvenserna av kundernas önskemål är den allra största utmaningen för ett företag och dess ledare. För att klara det krävs rätt balans mellan delegering och egna beslut från toppledningen. Inom Stena har vi löst det genom att ha definierat tydliga och strikta befogenheter och ansvarsområden genom hela organisationen, säger han. Dan Sten Olsson vill fortsätta att vara med och leda utvecklingen av Stenakoncernen. Det har gått över förväntan och jag har inga planer på att sluta jobba. Jag hoppas få vara tillräckligt pigg och inte behöva fundera över att sluta förrän tidigast vid pensionsåldern. Skriven av Kim Lundin Denna artikel är tidigare publicerad i Dagens Industri i december 2003. 4 PostEkon nr 1 / 2003 2004
VEM ÄR DAN STEN OLSSON? Våren 2004 Ledarprofilen Namn: Dan Sten Olsson Ålder: 56 år Familj: Hustrun Jane, läkare på Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg, barnen Selma, 28 och William, 26. Karriär: Civilekonom, Handelshögskolan i Göteborg 1969. Trainee på Handelsbanken, kalkylavdelningen på Eriksbergs Varv, Göteborg, skeppsmäklare i London. Sedan mitten av 1970-talet anställd inom Stenakoncernen. VD för Stena AB sedan 1984. Intressen: Historia.
Humor i arbetslivet Ett gott skratt förlänger arbetslivet! Torsdagslunch den 1 april 2004 Staffan Henriksson är starkt engagerad i vad humorn betyder för att alla ska må bra och för att minska risken för stress och utbrändhet. Staffan inledde föredraget med definitionen av humor. Vad är egentligen humor? Det finns många olika uppfattningar. Det finns individuell humor, lokal humor (t ex Göteborgshumor), regional humor (t ex Värmland) och nationell humor. Staffan beskriver humor såsom när man förväntar sig något men det kommer något annat det är detta positiva och oförutsägbara som är humor. Alla har humor. Det kanske är svårt att tro ibland, men detta hävdar Staffan övertygande. Det viktiga är för omgivningen att locka fram humorn. På ett företag finns det olika typer av humorister; de etablerade de som ständigt berättar roliga historier och de omedvetna de som inte är medvetna om att de är roliga. Vem har ansvar för att det skapas humor på arbetsplatsen? Det är ledarna på de olika nivåerna. Staffan tycker att vi ska ta bort ordet chef, då det associeras med en person som pekar med hela handen, och istället säga ledare. Han vill även att vi ändrar personalchef till personaljonglör, ekonomichef till ekonomiakrobat, butikschef till butikslots och skolchef till skoldoktör. I humorn ligger enorma krafter. Det tar sig uttryck i prestigelöshet. Att kunna vara självironisk är även det viktigt. Inte att vara ironisk mot andra utan sig själv. Inte ta sig själv på så djupt allvar. Företag med humor lockar till sig medarbetare. Att även oro, stress och utbrändhet dämpas med humor har man kommit fram till i fler olika forskningssammanhang. Berätta roliga historier, göra trevliga sammanträden. Bolla roliga idéer. Hans Dahlberg, som är ordförande i koncernstyrelsen på Nordea har alltid något roligt att säga. Han kan även lätta upp stämningar i alla olika sammanhang, även på möten. Andra roliga kända människor är Ulla Skoog, Maria Lundqvist, Susanne Reuter och Helge Skoog. Det är naturligtvis viktigt att kunna balansera humorn med seriositet. Att bli tagen på allvar, trots att man skämtar. Staffan berättade för oss att alla kan vara roliga ett exempel på hur man kan träna sig är att skriva ner roliga historier och ha dem på lager. Lär dem utantill. Sedan blir det en vana att berätta dem i passande sammanhang. Det bästa av allt är att humor är gratis och receptfritt! Anna Holmqvist 6 PostEkon nr 1 / 2004
SPICE en ny metod för att utvärdera processer Torsdagslunch den 25 mars 2004 Knut Fahlén, konsult på Ekan AB, var på Entreprenörernas hus och presenterade SPICE, en ny metod för att utvärdera kvalitet, eller rättare sagt processers duglighet och förmåga. SPICE, som betyder Software Process Improvement and Capability determination, är ett strukturerat sätt att beskriva processers duglighet. Ursprungligen kom behoven från bland annat bilindustrin och försvarsindustrin när fler och fler produkter blev beroende av programvaror, så kallade inbyggda system. Knut Fahlén berättar vidare att inom bilindustrin vill man som exempel undvika att bromsar inte fungerar på grund av programvarufel, och inom rymdindustrin är det nödvändigt att raketer och satelliter har tillförlitliga programvaror när de väl lämnat jorden. För att säkerställa kvaliteten har man fokuserat på leverantörernas och de egna processerna. Ju bättre processer, desto bättre produktkvalitet, bättre planering, snabbare leveranser och lägre kostnader. Att det leder till nöjda kunder är inte att förglömma. Vi fick under föreläsningen även veta att SPICE utgår från ISO 9000, men det finns tydligare kriterier på vad som är god kvalitet och metoden är mer praktiskt orienterad. Den formella beteckningen för SPICE är ISO 15504, så det går att certifiera processerna om man vill. Fördelen med SPICE är att det med hjälp av en programvara relativt enkelt går att poängsätta hur väl man uppfyller olika kriterier. Man utgår från ett antal standardprocesser, där det finns över 250 stycken så kallade base practices, eller kriterier för vad som krävs för att en standardprocess skall vara duglig. Anpassningar kan sedan göras till de egna processerna, som en del i en förbättringsstrategi. En optimerad process är högsta nivån, men det är inte nödvändigtvis så att alla måste arbete på den nivån. Den lägsta nivån är en process som fungerar men det finns vare sig ledning eller rutiner. Mellan högsta och lägsta nivån finns olika steg som baseras på tydliga kriterier. Genom att gå igenom hur man arbetar enligt kriterierna för SPICE går det att identifiera var ett företag bör lägga sina resurser för bästa effektivitet utifrån processerna i verksamheten. Föredraget som hölls på Entreprenörernas hus framfördes mycket väl. Vi lotsades, utav Knut Fahlén genom facktermer utan större svårigheter. Allt var väldigt lättbegripligt och pedagogiskt framfört vilket vi tackar Knut för. Maria Joumal VILKA ÄR EKAN? Våren 2004 Ekan AB med huvudsäte i Göteborg grundades 1985 som en avknoppning från stiftelsen SAM, där verksamheten bedrivits sedan 1981. Ekan har med sin långa erfarenhet erkänt hög kompetens inom olika verksamhetsområden. Från början fokuserades mest på ekonomimodeller, vilket under åren blivit mer strategi- och verksamhetsstyrning samt IT-stöd för detta. Ekan AB arbetar numera som rådgivare, handledare, projektledare och experter inom strategioch verksamhetsutveckling, styr- och ledningsprocesser, samt upphandling och implementering av verksamhetssystem. Fortfarande finns relationer till forskning och utbildning kvar inom Handelshögskolan i Göteborg vilket bidrar till att höja kunskapen hos våra medarbetare och skapa mervärde för våra uppdragsgivare. Ekan AB är också drivande i World Class Network, där ett antal stora nordiska företag ingår och utbyter erfarenheter inom området strategi- och verksamhetsstyrning. VEM ÄR KNUT FAHLÉN? Våren 2004 Ålder: 39 år Bor: Villa i Askim Familj: Fru och två barn, varav en nyfödd, samt en hund Bakgrund: Handelshögskolan i Göteborg, Ekonomie doktor 1998 Karriär: Har arbetat som konsult på Ekan AB i knappt ett år. Innan dess marknadschef på ett IT-bolag och egen företagare inom IT i hälso- och sjukvården. Efter ekonomexamen 1988 arbete som trainee på ett dotterbolag till Sandvik i USA, och sedan doktorand, lärare och forskare på Handelshögskolan, vilket resulterade i doktorsavhandlingen Störningars konsekvenser för tillverkande företags effektivitet. Nätverk: Göta Par Bricole, men det är mest för att ha roligt Bil: Volvo V70 Hobby: Jakt och fiske, men det är familj, hus och trädgård som ägnas mest tid. Dold talang: Improvisatör i köket. Skulle nog blivit kock om jag inte gått på Handels. PostEkon nr 1 / 2004 7
Spikrak internationell karriär 8 PostEkon nr 1 / 2004
i USA Från den trygga uppväxten i Borås via Handelshögskolan i Göteborg till en spikrak internationell karriär i USA. Så har Madeleine Berner Thorsells liv sett ut fram till i dag. Nu tänker hon lämna sitt hem i Los Angeles för att flytta hem till Göteborg i stället. Högt upp på en kulle i Palos Verdes, Los Angeles, med en fantastisk utsikt över Stilla Havet bor Madeleine Berner Thorsell tillsammans med sin man Erik. För att vara Los Angeles är det ovanligt lugnt runtomkring. Man får känslan av att vara ute på landet. Det är lördag klockan tolv och Erik är på väg till ridanläggningen som endast ligger fem minuters körning från deras hus. Madeleine är där för att träna sin tävlingshäst Luke. Under ett par år i sin ungdom tillhörde Madeleine Sverigeeliten i hästhoppning. Hon flyger över hinder efter hinder och går i mål felfri. Precis som Madeleine gör oavsett vad det handlar om, det spelar ingen roll om det är ute på hästhoppningsbanan, i affärslivet eller i privatlivet. Hon är mycket strukturerad, säger Erik och ger en antydan att de på den här punkten är olika. Medan Madeleine planerar allt i minsta detalj tar Erik mer dagen som den kommer. I dag är hästhoppningen en seriös hobby för Madeleine som alltid älskat hästar ända sedan uppväxttiden på gården utanför Borås. Tyvärr fick jag sluta med hästar när jag kom in på Handelshögskolan i Göteborg. Tiden räckte inte till. Hon ville ut i världen för att pröva sina vingar och var hela tiden inriktad på att skaffa sig en internationell utbildning. Direkt efter utbildningen i Göteborg 1996 bar det iväg till USA. Första jobbet var i en liten modebutik på Upper East Side i New York. Sedan fick hon arbete på ett multinationellt amerikanskt IT-företag, CGI, Computer Generated Solutions Inc. Det blev ett jättelyft för min karriär. Varje gång jag tänkte att nu är det dags att återvända till Sverige erbjöd de mig en befordran och nya spännande utmaningar. Lagom till millennieskiftet slutade Madeleine på CGI för att flytta hem och starta ett nytt liv i Göteborg. Men det blev inte långvarigt. Efter ett halvår hos företaget Team Quest på Holmen i Göteborg var det kört igen. CGI gav Madeleine ett erbjudande hon bara inte kunde tacka nej till. Hennes uppgift var att få ordning på företagets verksamhet i Los Angeles. Sagt och gjort. Hon satte sig på flyget och arbetade hårt, målinriktat och med stor framgång, under två och ett halvt år. Sedan sa hon upp sig. Jag hade uppnått de resultat jag ställt upp för mig själv och det var dags att gå, säger Madeleine som om det vore det naturligaste i världen att säga upp sig från ett arbete som betalar en bra, mycket bra med pengar till och med. I den vevan träffade hon Erik på en julfest för cirka ett år sedan. Den planerade flytten hem till Sverige fick vänta ännu en gång. Men nu ska vi flytta hem till nästa sommar, säger Madeleine med bestämd röst, som om hon vill övertyga sig själv. Jodå, vi är överens om den saken, intygar Erik som också längtar hem efter tio år i USA. Och att det ska bli Göteborg är båda ense om. Erik kommer ursprungligen från Västergötland han med. Erik arbetar som FoU-chef på ett företag och har genom arbetet rest över hela världen. Att bli arbetslös vid en eventuell flytt till Sverige oroar honom inte det minsta. Han kan tänka sig att dra igång sin egen konsultfirma. Madeleine har redan kontakter som vill att hon ska hjälpa dem in med sina produkter på den nordamerikanska kontinenten. Även om vi inte skulle tjäna lika mycket pengar i Sverige så spelar det ingen roll, menar Erik. Och han tillägger: Varje gång jag kommer hem till Sverige slås jag av den fantastiska luften, bara att slippa smoggen, trängseln och trafiken som finns i Los Angeles är värt mycket. De menar att den internationella livserfarenhet de fått till livs har gjort dem mer öppna mot andra människor och andra kulturer. Samtidigt som de båda har börjat uppskatta Sverige på ett helt annat vis än förut. Att fortsätta göra karriär och arbeta internationellt vill båda två, men med bas från Göteborg denna gång. USA är ett fantastiskt land med fantastiska människor. Där det går att komma väldigt mycket längre i sin karriär än i till exempel Sverige. Men man måste vara beredd att offra mycket, säger Madeleine som poängterar att under de cirka åtta år hon arbetade i Amerika hade hon knappt någon semester alls. Även lediga dagar var hon tvungen att vara tillgänglig utifall något skulle hända. Men nu har de bestämt sig. Nästa sommar bär det hemåt. Då ska vi hitta vårt drömhus, ett trähus med vita knutar vid havet, säger Madeleine. Och ett stort garage, skjuter Erik in. Skriven av Per Westrup. Denna artikel är tidigare publicerad i Göteborgs-Posten, Nytt om namn i januari 2004. VEM ÄR MADELEINE BERNER THORSELL? Våren 2004 Ålder: 34 år Bakgrund: Handelshögskolan i Göteborg Karriär: Computer Generated Solutions Inc. i USA (två gånger) samt Team Quest i Göteborg Yrke: Affärskvinna Bor: Palos Verdes, Los Angeles Familj: Maken Erik, mamma Inger Berner, pappa Axel Eriksson och fyra halvsyskon; Christoffer, Alexander, Rebecca och Cecilia. Intressen: Umgås med vänner, ridning och dykning. Sverigeeliten inom Hästhoppning. PostEkon nr 1 / 2004 9
Tisdagen den 20 januari 2004 bjöds på invigningskalas i Entreprenörernas Hus på Kungsportsavenyn 3 i Göteborg. Invigningstalare var näringsminister Leif Pagrotsky.
Problem med tiden i Egypten och annorstädes Leif H Hjärre med examen från Handelshögskolan i Göteborg och med ett stort intresse för egyptologi presenterades i PostEkon 4-2003. Torsdagen den 6 maj 2004 håller Leif en rafflande föreläsning med titeln Den antika världens sju underverk på Institutionen för antikens kultur och historia på Olof Wijkgatan i Göteborg. PostEkon har bjudit in Leif som gästskribent och vi har härmed förmånen att få publicera hans artikel Problem med tiden i Egypten och annorstädes. Redan tidigt i den egyptiska kulturen lämnade man den tideräkning och kalender som följer månens faser. Man hade alltså konstaterat att inom några få år förskjutningar skedde i förhållande till årstiderna. Månåret är nämligen elva och en fjärdedels dag kortare än solåret. Den egyptiska kalendern, som nu infördes, bestod av tolv månader med vardera trettio dagar och fem tillsatsdagar, de så kallade epagomenerna. På så vis blev det egyptiska året en fjärdedels dag kortare än solåret, vilket innebär att det går 1460 år innan kalendern återigen är i överensstämmelse med den astronomiska kalendern. Nyåret i det gamla Egypten räknades från Siriusstjärnans heliakala uppgång, en andra uppgång på morgonhimlen, just före soluppgången. Detta sker vid mitten av juli ungefär samtidigt med att Nilens översvämning började. Sothis är det grekiska namnet för Sirius. Sothisperiod är namnet på den tidsrymd som gick från det att nyåret enligt den egyptiska kalendern åter sammanföll med den astronomiska. Detta inträffade år 2773 f.kr. varför detta år kan vara då denna kalender började tillämpas, om det inte var redan år 4233 f.kr. Nästa gång kalendrarna sammanföll var år 1313 f.kr., med andra ord vid början av Ramses II:s levnad, och skulle så åter bli år 147 e.kr. När Julius Caesar kom till Egypten år 47 f.kr. låg det egyptiska året mer än tio månader efter det astronomiska. Han uppskattade emellertid det egyptiska systemet och gav Sosigenes uppdraget att utforma en ny kalender med den egyptiska som utgångspunkt. Året efter infördes den julianska tideräkningen. Den avgörande skillnaden från den egyptiska kalendern var att året förlängdes med en fjärdedels dag i form av en skottdag vart fjärde år. Men egypternas stringenta uppdelning med tolv månader med vardera trettio dagar övergavs. I stället blev det sju månader med trettioen dagar, fyra månader med trettio dagar och av någon märklig anledning en månad med som regel tjugoåtta dagar. Varför romarna rörde till den goda egyptiska ordningen är inte klarlagt. Med den julianska kalendern blev året lite för långt. På 128 år blev det en förskjutning av en dag. Vi levde i Europa med detta system fram till slutet av femtonhundratalet då, under påven Gregorius XIII, den gregorianska kalendern infördes. I den julianska kalendern hade man konsekvent en skottdag vart fjärde år, detta ändrades nu till att vid de sekelårtal som inte var jämt delbara med 400 utgick skottdagen. Härigenom kom det gregorianska året att bli 365,2425 medelsoldygn. Senare har detta finjusterats så att ett år är skottår om det är jämnt delbart med 4. Undantag är år som är delbara med 100. Undantag från undantaget är år som är jämnt delbara med 400, vilka är skottår trots att de också är delbara med 100. Den gregorianska kalendern infördes i den katolska världen år 1582. Då som nu tillhörde inte Sverige de mest framåtsträvande länderna på denna jord. Här väntade man i nästan 200 år till år 1753, då de sista 11 dagarna i februari uteslöts. I Ryssland väntade man ända till år 1918, vilket innebar att oktoberrevolutionen 1917 i själva verket inträffade i november, men så 12 PostEkon nr 1 / 2004
blev det hela också helt galet redan från början. Vår nuvarande tideräkning enligt den gregorianska kalendern tar Kristi födelse som utgångspunkt. Här kan man notera att det inte finns något år noll utan att år 1 f.kr. följs omedelbart av år 1 e.kr. Förklaringen till detta är att i det romerska siffersystemet saknas siffran noll. För tvivlare innebär detta att de skulle kunna hävda att Jesus aldrig funnits. Han kan ju knappast ha fötts vid jultid år 1 f.kr. vilket i sin tur innebär att jultid år 1 e.kr inte kunnat vara ett år efter födseln. Men varken i judaismen eller i islam betvivlas Jesu existens, där han är en i raden av profeter efter Abraham. Den judiska kalendern tar skapelsen som utgångspunkt vilken anses ha skett år 3761 f.kr. Grekerna räknade från de första olympiska spelen år 776 f.kr. Kopterna, de kristna i Egypten, utsattes för så svåra förföljelser av den romerske kejsaren Diokletanius att året för hans trontillträde år 284 e.kr. blev utgångspunkten för deras tideräkning. Muslimerna räknar från Mohammeds flykt från Mekka till Medina år 622. I dagens Egypten tillämpas tre tideräkningar: den gregorianska, den koptiska och den muslimska, alla med olika utgångspunkt. De två första är solår medan det sistnämnda är ett månår och således elva dagar kortare. Mot denna bakgrund är det inte svårt att förstå att tidsangivelser i Egypten inte alltid är entydiga. Men bortsett från dessa problem är det väl att tiden finns. Annars skulle ju allt ske samtidigt. Leif H. Hjärre PostEkon nr 4 / 2003 13
Volvos nya vägvisare i Frankrike man i Frankrike tittar mer på utbildning och kompetens än om det är en man eller kvinna. I Sverige blandas kvinnans chefsroll ihop med den privata rollen tycker hon. Någon mentor i vanlig bemärkelse har hon inte haft. Jag har haft ett bra stöd inom Volvo. Jag har fått chansen av mina chefer. Det kanske är det allra bästa: ett levande, utvecklande mentorskap, säger hon.det enda hon har med Volvos ägare Ford att göra är inom FMC Automobiles SAS. I den strukturen ingår Ford France, Volvo Automobiles France, Land Rover France och Jaguar France. Alla märkena finns i samma byggnad i förorten Saint Germain en Laye, väster om Paris. Skriven av Britt Norée. Denna artikel är tidigare publicerad i Dagens Industri i december 2003. PARIS Maria Stenström, ny Volvochef i Frankrike, gillar utmaningar. Mitt i den franska bilmarknadens lågkonjunktur tar hon över styret i Volvo Automobiles France som har ett par tuffa år bakom sig. Utmaningar har hon klarat förr. Som till exempel när hon seglade över Stilla havet. Det tog ett år och det var med min blivande man och min pappa. Det var ett test innan vi gifte oss säger Maria Stenström. Man måste diskutera och dela sina livsprojekt. Det låter kanske lite filosofiskt men man måste dela viljan säger hon när hon ska förklara hur hon klarat av familjeliv, karriär och framför allt mycket resande i sina tidigare jobb. Maria Stenström har arbetat 18 år hos Volvo. De senaste tre åren har hon varit ansvarig för Volvos produktutbud i Sydeuropa. Hon hade sin bas i Frankrike och ingick i Volvo Automobiles Frances ledning. Dessförinnan var hon ansvarig för marknader och eftermarknaden vid Volvos Europakontor i Belgien. Men utan en, som hon säger, fantastisk man och en au-pair-flicka hade det hela inte gått ihop. Precis som när hon seglade över Stilla havet har Maria Stenström även denna gång ambitiösa mål. Under nästa år ska Volvos försäljning i Frankrike öka till 12 000 sålda bilar jämfört med cirka 9 500 sålda bilar i år. En ökning med 30 procent. Det är en jättestor utmaning, säger Maria Stenström som samtidigt tycker att det nya jobbet är ett drömjobb. Under de senaste åren har Volvo Automobiles France omorganiserat, rensat och krattat i sitt återförsäljarnät som i dag består av 102 försäljningsställen. Nu ska vi sälja. Men för att klara målen behöver vi hjälp av marknaden som inte är positiv just nu. Hon får ett delvis nytt produktprogram att jobba med. Mellanbilarna S 40 och V 50 med diesel kommer ut på den franska marknaden i början av 2004. Det segmentet är stort i Frankrike. Maria Stenström kommer att satsa mer resurser än tidigare på att göra de nya modellerna kända genom bland annat medierna. Volvo är inte känt i Frankrike för det vi står för i dag. Det kommer att ta några år att få Volvo på kartan igen, säger hon. Maria Stenström är för tillfället Frankrikes enda kvinnliga bilchef. Det är något hon inte tänker på själv. Hon anser att VEM ÄR MARIA STENSTRÖM? Våren 2004 Världsomseglare Ålder: 45 år. Bor: Förorten Fourgueux väster om Paris. Familj: Man och två barn, 12 och 9 år. Bakgrund: Handelshögskolan i Göteborg, traineeprogram hos Volvo. Karriär: Har arbetat på Volvo i 18 år. Hon har bland annat varit verksam inom marknads- och försäljningsavdelningen i Göteborg. Därefter har hon varit ansvarig för marknader och service på Europanivå. Fram till sin utnämning som Volvochef i Frankrike hade hon ansvaret för produktutbudet för Sydeuropa. Nätverk: Ruter Dam-programmet 1996. Gruppen följer varandra och träffas en gång om året. Favoritbil: Volvo XC 70. Hobby: Skidåkning. Dold talang: Seglat över Stilla havet. 14 PostEkon nr 1 / 2004
Att göra internationell karriär i medvind och motvind Torsdagslunch den 18 mars 2004 Torsdagen den 18:e mars höll Robert Kilberg en lunchföreläsning i Handels Vänners regi på Entreprenörernas hus om hans erfarenheter av att göra internationell karriär. Han har under sin yrkeskarriär arbetat för Electrolux bland annat i Johannesburg, Durban, Bangkok och New York bara för att nämna några städer. Roberts säljarbana startade 1971 då han nyutexaminerad. Han var desperat efter ett jobb eftersom hans fru väntade deras första barn. Tursamt nog fick han ett säljarjobb på Electrolux i Västra Frölunda. Det första som sades till honom på det nya jobbet var Lär dig sälja pojk!. Robert arbetade flitigt eftersom han visste att man på huvudkontoret i Stockholm letade efter nya förmågor som urskilde sig från mängden genom sina höga försäljningssiffror. Pressen var onekligen hård. En vecka passerade utan att Robert sålde en enda dammsugare och han började förlora hoppet. Samma dag som han bestämmer sig för att sluta arbeta som säljare inträffar en avgörande incident. När han sätter sig i bilen på parkeringsplatsen för att åka hem går plötsligt en dam förbi honom. I baksätet på hennes bil kan ha skymta två dammsugarkartonger. Han undrar om han kan hjälpa henne och hon svarar att hon behöver två nya dammsugare. Försäljningen av dessa två dammsugare gav Robert åter motivationen att fortsätta tro på sig själv som säljare. I slutet av året var Roberts försäljningssiffror mycket goda och huvudkontoret uppmärksammade hans insatser vilket i sin tur ledde till att han kallades upp på en intervju och sedan skickades ut i världen. Närmare bestämt till Johannesburg. Även denna gång var kraven mycket hårda. De gällande reglerna var att Robert fick sex månader på sig att påvisa goda försäljningsresultat. Om försäljningen gick bra skulle familjen få möjlighet att flytta ner. Annars skulle han få en betald biljett hem. Men även denna gång gick det utmärkt för Robert, trots att det medförde en del svårigheter att vara svensk i Sydafrika vid den här tiden eftersom Sverige finansiellt stöttade ANC som av många sydafrikaner ansågs vara en terroristorganisation. Detta problem kringgick Robert genom att istället presentera sig som norrman. Tack vare framgången han påvisat fick familjen komma ner till Johannesburg. De flyttade till Durban där de bodde i 5 år. Forts på sidan 16. PostEkon nr 1 / 2004 15
skapade en ny marknad. Efter två års framgång i Thailand fick Robert tanken att även sälja tvättmaskiner med hjälp av direktförsäljning. Detta tyckte dock inte huvudkontoret i Stockholm var särskilt lämpligt. Men tillsammans med dåvarande chefen för Singaporeområdet, Gunnar Broberg startade Robert en fabrik i Thailand. Den blev en fantastisk framgång och sedan dess har man sålt närmare en halv miljon tvättmaskiner i Thailand, vilket i praktiken inneburit att man nu har 50% av den thailändska marknaden. Sedan lämnar Robert Thailand och far vidare till Malaysia. Föredraget som hölls av Robert Kilberg under lunchen den 18:e mars framfördes mycket väl och man fick många tillfällen att le när man fick höra om Roberts erfarenheter av att arbeta internationellt samt hur stor roll tillfälligheterna spelar i våra liv. 1999 slängde Robert in handduken. Han har sedan dess rest runt i Europa som tidigare varit som en vit fläck på kartan för familjen Kilberg. Robert har även ägnat sin tid åt att skriva sin bok I medvind och motlut som går att beställa på www.books-on-demand.com Maria Joumal Sedan styrde kosan vidare till Thailand där Robert startade ett direktförsäljningsbolag på förfrågan av Electrolux. Den utmaning som mötte honom här, var att många var fattiga och inte hade råd med lyxmaskiner som dammsugare samt att det i hemmen sällan användes några mattor! Men allt har sin tid, och även thailändarna började få upp ögonen för denna bekvämlighet. Det viktigaste i Roberts strategi var att inte sälja dammsugare genom stora varuhus. Istället satsade han på direktförsäljning. Det året ökade försäljningen från 400 till 2 000 dammsugare. Året därpå budgeterade han med att sälja 3 000 dammsugare och trots att många ansåg att detta var en alldeles för optimistisk summa, såldes 5 000. Detta var möjligt eftersom man genom direktförsäljningens kraft 16 PostEkon nr 1 / 2004
Yrke: Utvecklingskonsult Ett stenkast från Göta Älv och Gamla Älvsborg, under Götaälvbrons fäste finns några stora, vackra gamla tegelbyggnader. I ett av dessa har Swedish Development Advisers AB sitt kontor. Konsultfirman som startade 1985 har sedan dess fullgjort över 200 uppdrag för bland annat SIDA och Världsbanken i 40 länder. Idag har firman fem permanent anställda, anlitar konsulter utöver det och har inga planer på att växa så mycket mer. För som Bo Andreasson säger, det är trevligt att kunna ta besluten runt ett bord, likaså att kunna ta en promenad tillsammans efter lunch. Jag undrar hur det kommer sig att man plötsligt går från hamnindustri till utvecklingskonsult. Det krassa svaret kommer snabbt: Man får sparken. I början av 1990-talet blev Andreasson övertalig, och för en man som kommit upp i mogen ålder återstod inte mycket annat än att starta eget. Det blev en liten redovisningsfirma som han fortfarande driver som delägarbolag inom ramen för Swedish Development Advisers AB, som har en företagskonstruktion liknande den som advokatbyråer i allmänhet har. Så småningom träffade han Lennart Königson, som startade SweDevelop, och nu är han där han är. Han ler glatt och säger att bli sparkad, det var det bästa som kunde ha hänt honom. SweDevelop analyzes, evaluates and promotes change och Andreassons sista uppdrag under 2003 var att följa upp ett vänortsprojekt twinning på ekonomspråk med glesbygdsproblematik som gemensam nämnare. Projektet innefattade orter i Norrland och bl a Mongoliet, Filippinerna och utvärderingen gjordes på uppdrag av SIDA som var intresserade av att stödja projektet inom ramen för miljöprojekt, stadsplanering eller lokal demokratiutveckling. Verksamheten och företagskonstruktion Ett normalt projekt varar fyra till sex veckor, varav en eller två tillbringas i fält och resterande tid ägnas åt rapportsammanställning och består i korthet av att göra en företagsekonomisk kalkyl samt en samhällsekonomisk analys. Uppdragsvärdet ligger i snitt på 250 000 300 000 kronor men kan variera mellan 100 000 kronor och tre miljoner, beroende på längden av utredningen och hur många som är inblandade. SweDevelop är ansiktet utåt och det namn som står på fakturan, men 80-90% av den summan förs sedan vidare till de enskilda firmorna inom SweDevelop. Överskottet delar man på. På det sättet undviks de fasta kostnaderna nästan helt, eftersom en konsult som inte jobbar inte heller medför kostnader, då han/hon inte får någon lön. Favoritprojektet är en utredning Bo Andreasson gjort i Kina. På uppdrag av Världsbanken skulle man studera huruvida det skulle vara av intresse för banken att finansiera privata kinesiska yrkesskolor. Den kinesiska marknaden är mycket intressant, understryker han vi har inte en susning om hur mycket som händer där. Han återkommer ständigt till att de alltid blir vänligt bemötta och vilka fascinerande människor man möter, hur roligt jobbet är och hur väl det fungerar. Det är dessutom mycket omväxlande. Förutom det rent uppdragstekniska arbetet ingår också marknadsföring och att jobba upp personkontakter samt lämna in offerter. Problemet är ofta att beskrivningen av uppdraget man fått i förväg sällan stämmer med situationen VEM ÄR BO ANDREASSON? Född/uppväxt: Alingsås Familj: Hustrun Ann-Marie och tre vuxna döttrar. Utbildning: Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Göteborg 1969. Karriär: Ekonomichef på bland annat Götaverken och Göteborgs hamn i 25 år, utvecklingskonsult de senaste 10. Fritidsintressen: Kulturhistoria och golf! Kassör i Särö Golfklubb under 10 år. Öl eller vin: Vin, gärna sydafrikanskt sådant. Om jag skulle välja ett nytt yrke: Datorer verkar skoj. Solsemester, skidsemester eller kultursemester: Kultursemester! Senaste vistelsen ägde rum i Budapest, nästa går till Pompeji, men Prag är favoritstaden. på fältet och uppdragens komplexitet begränsar möjligheten till förarbete. Vidare gäller att se till att få all information innan man lämnar det biståndsmottagande landet: Tumregeln är att de uppgifter man inte har med sig när man åker därifrån, får man aldrig tag i. Det upplever dock inte Andreasson som ett större problem konsulterna strävar alltid efter att jobba i par och man får helt enkelt Forts på sid 18. PostEkon nr 1 / 2004 17
vara flexibel och utgå från den verklighet som finns. Flexibiliteten blir än viktigare då projekten skiljer sig mycket åt från gång till gång: Nya situationer för utredarna på SweDevelop, men även för beställaren av uppdraget. Rent principiellt finns det inga länder SweDevelop inte skulle ta uppdrag i, såvida inte SIDA eller Världsbanken förbjuder det av skäl så som exempelvis SARS. Det finns heller ingen särskild typ av projekt man undanber sig förutom så kallade genomförandeprojekt, där personalen är utstationerad på plats. Anställningsmöjligheter vid SweDevelop En konsult måste ha erfarenhet, säger Bo Andreasson med eftertryck. Man måste kunna bidra som en fullvärdig projektmedlem, och de erfarenheter SweDevelop har haft av att ta in nyutexaminerade under åren har varierat. Yngre konsulter vana vid det svenska klimatet kan dessutom uppleva svårigheter att få respekt framför allt i utvecklingsländer men även i Västeuropa, jämfört med en äldre och mer erfaren individ. Han rekommenderar därför studenter som är intresserade av utvecklingsekonomi att göra ett Minor Field Study (MFS) för SIDA och att sedan söka sig till större företag det finns ett antal liknande firmor i Sverige. Språkkunskaper i framför allt franska och spanska är en konkurrensfördel, då språkkunniga konsulter är en bristvara. En ekonomisk utbildning med inriktning mot finansanalys och internationell ekonomi och med kunskaper i kostnad/intäktsanalys samt språk är en lämplig bakgrund. Utvecklingen av biståndsarbetet Biståndet i Sverige har efter en period av nedåtgående kurvor vänt och börjat närma sig målet på 1% av BNP igen. Hur det kommer att se ut i framtiden är svårt att spekulera i, då omvälvande samhällsförändringar inträffar hela tiden. Händelserna i Afghanistan och Irak har gjort att biståndet till de länderna har ökat. Vilka blir de kommande stora mottagarländerna? Östersjöområdet har varit ett mycket populärt område ett tag, men i och med ländernas inträde i EU kan de inte be om bistånd längre. Ett stort ämne där är miljö: Östeuropa har fått mycket miljömärkt bistånd och kunnande från Sverige. Med tanke på att Bo Andreasson har 100 resdagar om året och har sett fler länder än de flesta av oss, blir så den sista frågan till vilken land han skulle flytta, om han fick välja. Svaret kommer kort och snabbt. Jag kan inte tänka mig att flytta. Karin Ahldén 18 PostEkon nr 1 / 2004
B Porto betalt Port Payé Medlemsaktiviteter HV Våren 2004 Tisdag 20 januari Invigningskalas Invigningskalas med kaffe och tårtbuffé i Entreprenörernas Hus. Torsdag 19 februari Invigningstalare: Näringsminister Leif Pagrotsky. Omvärldsanalys i praktiken Henrik Littorin omvärldsanalytiker och omvärldsbevakare i företaget Försprång presenterar verktyg och metoder för att kunna arbeta effektivt Torsdag 11 mars med omvärldsbevakning. Dörrarna öppnas till ett nytt finanslaboratorium på Handelshögskolan. Finanslaboratoriet är en viktig del av verksamheten inom Centrum för finans. I finanslaboratoriet får studenter och forskare tillgång till flera internationella bankers databaser och modeller i realtid. Endast ett fåtal universitet Torsdag 18 mars runt om i världen kan erbjuda denna moderna undervisningsform. Att göra internationell karriär i medvind och motvind. Robert Kilberg berättar om sin händelserika och fascinerande karriär Torsdag 25 mars genom nio länder och fyra världsdelar. Kvalitetsutvärdering av processer Knut Fahlén, Ekan, berättar om Spice som bland annat används inom Torsdag 1 april försvars-, rymd- och bilindustrin för att utvärdera processers duglighet. Humor i arbetslivet Vad kan vara lämpligare än att den 1 april prata om något så roligt och viktigt som humor på arbetsplatsen. Staffan Henriksson är starkt engagerad i vad humorn betyder för att alla skall må bra och för att minska risken för stress och utbrändhet. Lördag 3 april Handelsspexet 2004 Herodes Handelsspex på Stenhammarsalen och eftersittning med Gammelspexarna. Torsdag 15 april Hur påverkar de strategiska besluten ekonomistyrningen? Ingemar Claesson är idag en auktoritet inom området ekonomistyrning och delger oss utvecklingen inom området och hur de strategiska besluten Måndag 19 april påverkar ekonomistyrningen. Varför går det så sakta? Hur lång är egentligen vägen mot jämställda organisationer? Denna eftermiddag Torsdag 22 april delar Marianne Nivert med sig av sina erfarenheter och berättar varför jämställdhet är viktigt för henne. Christian W. Jansson, VD KappAhl När Christian W. Jansson tillträde som VD i maj 2002 fick han ett klart budskap: Gör KappAhl lönsamt igen! Hur det gick? Christian berättar! Måndag 26 april Årsmöte i Malmstensvåningen på Handelshögskolan. Onsdag 28 april Liseberg publikmagnet och kassako för Göteborgs Kommun. Marknadschef Pelle Johannisson berättar hur man lyckas få såväl stora som Torsdag 6 maj små att trivas och spendera pengar på Liseberg. Hur överlever man och har framgång i reklamvärlden under snart 20 år med Göteborg som bas? Företagsbesök hos Forsman och Bodenfors. Torsdag 13 maj Ledarskapsdagen i Malmstensalen på Handelshögskolan. Torsdag 27 maj Staffan Jufors, VD Volvo Penta.