Utvärderande SROI-analys av värmestugan i Östersunds kommun SROI-analys och rapport framtagen av: Anna Frestadius, Jessica Ottosson och Pelle Persson Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län Svenska SROI-nätverket har tilldelat rapporten kvalitetsmärkningen Svensk SROI-kvalité (Nivå 1). SROI är en metod för att kartlägga, förstå och värdera de sociala, miljömässiga och ekonomiska effekterna av en verksamhet.
Svenska SROI nätverket Följande SROI rapport har genomgått Svenska SROI nätverkets oberoende kvalitetsgranskning: Utvärderande SROI analys av värmestugan i Östersunds kommun av: Anna Frestadius, Jessica Ottosson & Pelle Persson, Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län Granskningen visar att analysen genomförts med god förståelse för SROIprocessen och i enlighet med de sju principerna i SROI. Granskningen inkluderar dock inte verifiering av insamlad information och beräkningar; den är helt principbaserad och tar uteslutande sin utgångspunkt i SROI rapporten. Analysen ges härmed kvalitetsmärkningen Svensk SROI kvalité (Nivå 1) Gordon Hahn Ansvarig kvalitetsgranskning Svenska SROI nätverket
Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. SROI Social Return on Investment... 3 2. Analysobjektet... 4 3. Intressenter... 5 4. Insatser... 8 5. Effekter, indikatorer och proxytermer... 10 6. Påverkan... 14 7. Total social nytta... 16 8. Känslighetsanalysen... 19 9. Rekommendationer... 21 Bilagor... 22 Bilaga 1 Informationsinsamling... 23 Bilaga 2 Effekter och indikatorer... 27 Bilaga 3 Proxytermer... 30 Bilaga 4 Påverkanskarta... 34 Referenslista... 37 Kontaktuppgifter... 39 1
Sammanfattning Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län har utfört en utvärderande SROI med värmestugan i Östersunds kommun som analysobjekt. Valet att göra en utvärderande SROI härleds till en önskan om att uppskatta ett monetärt värde på en verksamhet som är relativt nyetablerad. Tidsperioden för den utförda SROI-analysen är mellan den 4 februari 2011 och den 27 september 2011. Utförare: Anna Frestadius, Jessica Ottosson och Pelle Persson på uppdrag av Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län efter utbildning inom SROI, Social Return On Investment. En inledande intressentkartläggning ledde fram till identifiering av de intressentgrupper som huvudsakligen upplever effekter av värmestugan, det vill säga de som inkluderats i analysen. Dessa utgörs av de anställda i värmestugan, dess besökare, tre frivilligorganisationer som bistår verksamheten med extra personal - Svenska Kyrkan, Röda Korset Östersund samt Östersunds Kristna Samarbetsråd (ÖKS) och Östersunds kommun. Dessa intressenter upplever effekter i form av en meningsfull sysselsättning, ökad social gemenskap, acceptans, Uppfyllande av missionärt/humanitärt arbete, samt en positiv känsla av att se minskat mänskligt lidande. Det SROI-värde (1,03:1) som beräknats genom analysen kan och skall problematiseras utifrån flertalet aspekter. Viktigt är ändå att understryka att det värde som framkommit är en faktisk siffra. Den siffran kommer med största sannolikhet att variera utifrån typ av analys, antal intressenter, tid och rum samt val av proxytermer. Vi på Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län har exempelvis valt att använda låga proxytermer för intressentgruppen besökare baserad på lägsta ekonomiska biståndsnivå istället för andra högre ersättningsnivåer. Således skall denna rapport ej ses som definitiv utan som utvärderande utifrån dess innehåll och förutsättningar. 2
1. SROI Social Return on Investment Sedan lång tid har verksamheters effektivitet i huvudsak mäts i strikt ekonomiska termer. Resurser till och inom verksamheterna har dessutom fördelats på samma grund. SROI (Social Return On Investment) har en bredare ansats genom sitt fokus på det värde verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Värden som dessutom presenteras i ett monetärt mått, ett så kallat SROI-värde. SROI är en effektbaserad metod, vilket innebär att faktisk förändring snarare än resultat fokuseras. Resultat handlar primärt om den kvantitativa summan av en aktivitet. Det innebär att ett resultat av en utbildningsinsats som syftar till att få människor i arbete är antalet personer som genomgått utbildningen. Exempel på effekter är ökat självförtroende och ökad disponibel månadsinkomst som en konsekvens av de jobb som utbildningsinsatsen leder till. Metoden bygger på intressentinvolvering och analys samt användandet av beviskedjor för att tydliggöra hur värde skapas i verksamheter. En beviskedja beskriver hur insatser omvandlas till aktiviteter, resultat och effekter, vilken betydelse aktiviteterna har för den aktuella förändringen, och slutligen hur mycket värde verksamheten skapar. SROI är dessutom en av få metoder som beräknar det ekonomiska värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, miljöutsläpp och social integration. Med en sådan ansats kan en total bild av förhållandet mellan investering och värde skapas. SROI handlar således om nytta snarare än pengar. Att använda pengar som storhet syftar till att utnyttja ett redan vedertaget språk för att kommunicera värde, och därmed förbättra möjligheterna till resursfördelning baserad på inte bara ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. En SROI-analys genomförs i sex steg, innefattande betydande bedömningar och avvägningar, och metoden har därför sin grund i sju principer. Dessa skall vara vägledande i arbetet och säkerställa en väl genomförd, transparent och trovärdig analys. Benämningen av de sex stegen och de sju principerna presenteras nedan. De sex stegen: 1. Fastställ analysens omfattning och identifiera de huvudsakliga intressenterna 2. Kartlägg insatser, aktiviteter, resultat och effekter 3. Mät effekterna och ge dem ett värde 4. Fastställ påverkan 5. Beräkna SROI-förhållandet 6. Redovisa, använd och förankra 1. Intressenterna - de som upplever förändring - är centrala i processen 2. Förstå vad som förändras för intressenterna 3. Värdera det som är relevant med hjälp av monetära proxytermer 4. Inkludera bara det väsentliga 5. Överdriv inte 6. Var öppen och transparent 7. Kontrollera resultaten externt De sju principerna: 3
2. Analysobjekt: värmestugan i Östersunds kommun Värmestugan i Östersund är en mötesplats huvudsakligen riktad till missbrukare och hemlösa där besökarna har tillgång till dusch/toalett, tvätt/byte av kläder, servering, telefon, television, radio med mera. Tillgång finns även till personer på beroendecentrum, detta genom telefon. De anställda i värmestugan fungerar som ett bollplank och som socialt stöd. Utvidgad arbetshjälp ges av Svenska Kyrkan, Östersunds Kristna Samarbetsråd (ÖKS) samt av Röda Korset. Dessa organisationer bistår verksamheten med personal. Värmestugans verksamhet utförs av A-lagets Allservice ek för. Verksamheten finansieras av Östersunds kommun som årligen bidrar med 550 000 kronor. Verksamheten är underliggande Socialförvaltningen och Öppenvården. Inom ramen för de 550 000 kronorna skall löner utbetalas till 2,0 tjänster från A-lagets Allservice till de två personer som anställts för att driva verksamheten i värmestugan. Värmestugan har tidigare drivits av Östersunds kommun men sedan 2010-10-26 drivs den av A-lagets Allservice, vilka inledde sin verksamhet under vintern 2009. Initiativet till denna idé togs av aktiva och före detta missbrukare samt av personer utan missbruksproblematik som stått långt från arbetsmarknaden av olika skäl. Målet med verksamheten är bibehållen nykterhet, stöd ur missbruk samt väg till arbete och/eller studier. Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län har under perioden den 4 februari 2011 och den 27 september 2011 studerat värmestugan i Östersunds kommun. Vår målsättning med analysen har varit att på ett så korrekt vis som möjligt, uppskatta det värde som värmestugan generar för dess intressenter. Besöksadress: Köpmangatan 14, 831 30 ÖSTERSUND, Telefonnummer: 0732 73 256, Öppettider: Måndag 9-17 (A-laget + Sv Kyrkan) Tisdag 9-16 (A-laget + Sv Kyrkan) 16-19 (Röda korset) Onsdag 9-19 (A-laget + Sv Kyrkan) Torsdag 9-16 (A-laget) 16-19 (ÖKS) Fredag Lördag Söndag 9-17 (A-laget + Sv Kyrkan) Stängt 9-15 (A-laget) 4
3. Intressenter Tabell 3:1 redogör för de intressenter som gör sig gällande för denna utvärderande SROI-analys på värmestugans verksamhet. Information om insamlingsmetod och tillvägagångssätt per intressent återfinns i bilaga 1. Tabell 3.1: Intressentkartläggning Intressent Inkludera/exkludera samt logisk grund Insamlingsmetod Antal Anställda i värmestugan Inkludera verksamhetens primära målgrupp Semistrukturerade intervjuer där information samlats kontinuerligt 9 intervjuer med 2 personer Besökare i värmestugan Inkludera verksamhetens primära målgrupp Enkätinsamling genom de anställda i värmestugan 1 30 insamlade enkäter Östersunds kommun Inkludera finansierar värmestugan Strukturerade intervjuer 3 intervjuer med ordförande i socialnämnden Röda Korset Inkludera bedriver frivilligt arbete i värmestugan med betydande antal timmar. Mailkorrespondens 2 mailkonversationer Svenska Kyrkan Inkludera bedriver frivilligt arbete i värmestugan med betydande antal timmar. Ostrukturerad intervju 1 intervju Östersunds Kristna Samarbetsråd (ÖKS) Inkludera bedriver frivilligt arbete i värmestugan med betydande antal timmar. Telefonintervju 1 telefonintervju Affärsidkare Exkludera upplever ingen positiv eller negativ skillnad av värmestugans existens. Mailkorrespondens 2 mailkonversationer Familj Exkludera svårt att avgöra huruvida dessa märker någon skillnad då värmestugan har sekretess gällande sina besökare. 0 Polis Exkludera det eventuella stök som vissa av besökarna i värmestugan generar har ej givit upphov till färre omhändertagande för polisen enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Mailkorrespondens 1 mailkonversation 1 En enkät delades ut i Värmestugan som de anställda samlade in allt eftersom de besvarades. Anledning till att Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län inte gjorde detta var för att besvarandet av enkäterna skedde under en period på cirka tre veckor. Således uppfattades det som mer respektfullt att överlåta ansvaret av insamling till de anställda istället för att vi åkte dit dagligen och gjorde detsamma. Kuriosa: en manlig besökare självutnämnde sig till enkätambassadör och såg till att samtliga besökare besvarade enkäten. Detta då han ville påvisa vikten av verksamheten och det engagemang som där finns. 5
Landsting Exkludera - upplever ingen betydande finansiell nytta inom den tidsperiod som analysen avser. Mailkorrespondens och telefonsamtal 2 konversationer varav 1 per mail och 1 per telefon A-lagets Allservice Exkludera A-lagets anställda är dem som bedriver verksamheten och fokus har legat på de verksamma inom värmestugan. Semistrukturerad intervju samt aktivt lyssnande vid årsmöte 1 semistrukturerad intervju och 1 deltagande vid årsmöte Miljö Exkludera Verksamheten i värmestugan påverkar inte miljön ytterligare då annan verksamhet i fastigheten ändå hade bedrivits. Då inte heller någon energiförbrukning utöver vad som är brukligt sker i värmestugan har val gjorts att exkludera intressenten. Semistrukutrerad intervju med representant ur socialnämnden i Östersund. 1 semistrukutrerad intervju. Inkluderade intressenter De två anställda: A-lagets Allservice är dem som huvudsakligen påverkar verksamheten genom sitt dagliga engagemang och arbete i värmestugan. För de anställda uppstår framför allt en stark känsla av meningsfullhet genom arbetet med personer i utanförskap. Besökarna: primär intressent då det är för dem värmestugan tillkommit. Besökarna upplever effekter som ger socialt värdeskapande gentemot verksamheten i värmestugan då den står för acceptans och bidrar till social gemenskap. Östersunds kommun: bistår verksamheten med dess finansiering som syftar till att skapa ett värdigare liv till kommunmedborgarna. Förhoppningen från Östersunds kommun är att bryta utanförskap och se ett ökat samarbete mellan aktörer inom beroende- och missbruksfrågor som genererar i minskat bruk för besökarna med färre LoB:ar, mindre vårdkostnader etc. Svenska Kyrkan, Östersunds Kristna Samarbetsråd och Röda Korset: bistår värmestugan med personal på frivillig basis. De har humanitära mål med sina respektive verksamheter och ger personalmässigt stort stöd till A- lagets Allservices anställda i värmestugan. Hade inte värmestugan funnits hade de tre intressenterna bedrivit liknande verksamhet då de arbetar med att ge stöd till utsatta grupper. De har en stort och genuint intresse av att se till att verksamheten fungerar bra och faller således naturligt inom ramen för de primära intressentgrupperna. Gemensamt för de två förstnämnda intressentgrupperna, de anställda och besökarna, är det syftet värmestugan fyller för dem. Det handlar om värdeskapande; att öka individers psykiska och fysiska välbefinnande genom sysselsättning och en plats som kännetecknas av acceptans och tillhörighet oavsett förutsättningar. Exkluderade intressenter 6
Affärsidkare: Affärsidkare i Östersund skulle kunna tänkas uppleva effekter av värmestugan. Men enligt centrumledaren och marknadsföringsansvarig för en av Östersunds gallerior, Mittpunkten, är så inte fallet; affärsidkare i Östersunds kommun har ej upplevt någon förändring av värmestugans uppkomst. Intressentgruppen har därför exkluderats. Familj: Efter kommunikation med de anställda, frivilligarbetarna och A-lagets Allservice gjordes bedömning att även om besökarnas familjer känner en eventuell trygghet i att värmestugan finns är denna intressentgrupp mycket svår att finna då besökarna inte sällan har bristande relationer med sina familjer. Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län ansåg därför att familj som intressentgrupp inte var primär i denna SROI-analys. Polis: Tanken med värmestugan är att bland annat att bidra till nykterhet och därmed också ett minskat antal LoB:ar (lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.), något som i så fall skulle påverka polisen genom färre omhändertaganden. Sedan värmestugans uppkomst har LoB:arna dock inte minskat varför polisen exkluderats som intressent i analysen. Landsting: Genom värmestugans verksamhet skulle landstinget mycket väl kunna uppleva effekter i form av frigörande av resurser, det vill säga att värmestugans besökare använder landstingets tjänster i mindre utsträckning. En representant för landstinget menar dock att de inte upplevt några effekter på grund av värmestugan, och landstinget har därför exkluderats som intressent. A-lagets Allservice ek. för. har exkluderats då de bistår med personal och föreliggande SROI-analys har lagt tonvikten vid de som verkar i värmestugan i stället för de som är arbetsgivare. Miljö: Analysobjektets miljöpåverkan är viktig att redogöra för i en SROIanalys. Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län har dock gjort bedömningen att värmestugan inte bidrar till någon betydande miljöpåverkan, och intressenten har därför exkluderats. Den huvudsakliga anledningen är en hög grad av deadweight. Värmestugan i sig påverkar så klart miljön genom uppvärmning, tillhandahållande av mat etc. Men hade värmestugan inte bedrivit verksamhet i den aktuella fastigheten hade någon annan gjort det istället, och sannolikheten är då stor att miljöpåverkan hade varit ungefär densamma i alla fall. 4. Insatser 7
Den här SROI-analysen fokuserar hur mycket värde värmestugan skapar genom ett års verksamhet. I tabell 4:1 åskådliggörs därför de insatser i analysobjekten som krävs för verksamheten. Tabell 4.1: Insatser Intressent Typ av insats Värde av insats Anställda 2,0 tjänst. Arbete - Besökarna Tid - Östersunds kommun Finansiering Stöd till invånare 550 000 sek Svenska Kyrkan Frivilligt arbete 260 400 sek ÖKS Frivilligt arbete 25 200 sek Röda Korset Frivilligt arbete 25 200 sek TOTALT (1 år): 860 800 sek Insatsen från Östersunds kommun består av årlig finansiering av värmestugan om 550 000 sek. Dessa täcker driftskostnaden av värmestugan samt den lön som betalas ut till de två anställda. De frivilliga organisationerna som verkar i värmestugan utför arbetet utan att ta ut ersättning från A-lagets Allservice eller kommunen. Därför har val gjorts att värdera deras timtid till 175 sek per timme. 175 sek per timme är en nationell riktlinje avseende frivilligarbete från LEADER och Jordbruksverket genom Europeiska Unionen 2. Insatsen från de organisationer som avlägger frivillig tid i värmestugan har uppskattats genom att multiplicera spenderad tid i verksamheten per år med 175 sek per timme. För Svenska Kyrkan resulterar detta i en insats värd 260 400 sek. Detta har beräknats utifrån diakonens spenderade tid i värmestugan; 31 timmar per vecka multiplicerat med fyra veckor på en månad, och 12 månader per år. Det ger totalt 1488 timmar vilket multipliceras med 175 (sek) vilket ger ett värde på 260 400 sek årligen. Röda Korset och ÖKS har var sin person som vistas tre timmar per vecka var 2 LEADER, 2011, Projektstöd inom LEADER projektdagbok för redovisning av ideell tid per person, http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/sjv/blanketter/stod/projektstod/lsb14_8.pdf, information hämtad: 110711 8
i värmestugan. Antalet timmar får vi därmed genom att multiplicera 3 (timmar) med 4 (veckor per månad) och med 12 (1 år). Det ger 144 timmar var för Röda Korset och ÖKS. Sammantaget när 144 timmar multipliceras med 175 (sek) ges ett årligt värde på 25 200 sek för Röda Korset respektive för ÖKS. 9
5. Effekter, indikatorer och proxytermer A-lagets Allservices mål med värmestugan är att hjälpa de ensamma och de utslagna så att de kan få hjälp med kommunikation hos myndigheter och läkare. Detta då gruppen besökare är marginaliserade och inte sällan upplever svårigheter i kontakt med myndigheter och vård. Värmestugan kräver inga motprestationer vilket enligt personalen leder till att besökarna som kommer till värmestugan känner ett större förtroende och acceptans jämfört med andra liknande verksamheter. A-lagets Allservice vill fånga upp personer på värmestugan och få dem att söka hjälp för sin beroendeproblematik. När de visat att de är villiga att förändra sin tillvaro, är de välkomna till A-lagets Allservice. Förhoppningsvis leder det i sin tur till arbete, endera hos A-lagets Allservice eller på annan arbetsplats med hjälp av eventuellt intyg som A-lagets Allservice har möjlighet att utfärda. Att värmestugan är viktig för A-lagets Allservice poängterar de, Värmestugan är viktig för oss. Vi kommer att slåss för våra tjejer och för dem som kommer dit så den inte läggs ner (sagt om de två anställda och besökarna i värmestugan). De två anställda lägger stor vikt vid värmestugans betydelse för besökarna, de menar att verksamheten är nödvändig för personer i marginalisering och att det är de till synes små sakerna som skapar förändring. Den gången man faktiskt får dem till Tillnyktringsenheten och faktiskt får dem att stanna, den gången är en seger. Även om man försökt få dit dem tio gånger tidigare. Att ha ett arbete, och inte vara bunden till Arbetsförmedlingen och stämpla, det är den största skillnaden för oss menar en av de anställda, även om lönen inte är den bästa. Men vi kan inte tänka oss ett annat jobb. Det är kanske svårt för andra att förstå men även om det här klientelet tar otroligt mycket energi, väldigt mycket energi, så ger de än mer tillbaka. Förhoppningen med värmestugan enligt Östersunds kommun är att den skall generera effekter av ett mer humant Östersund då gruppen besökare har någonstans att ta vägen. Genom att skapa värmestugan, är förhoppningen att motivera besökarna till ett nyktrare liv samt att bryta eventuell rekryteringsprocess som kan äga rum i de centrala delarna av staden. Det har dock inte varit mätbart hur mycket pengar som sparas för kommunen genom värmestugan. Detta då besökarna har olika anledningar till att vistas i värmestugan. Vissa har ingen problematik gällande vare sig hemlöshet, missbruk eller psykiskt/fysiskt funktionshinder, utan beger sig dit av sociala skäl enbart. Även motivering till Brytpunkten ses som essentiellt för värmestugans verksamhet. Brytpunkten är sysselsättning som tillägg till annan behandling för den som är redo för arbete och/eller utbildning. Sysselsättning kan vara lunchservering, snickeriarbete, snickeri, flyttningar, hantverk m.m. På Brytpunkten har varje grupp en stödperson och verksamheten kräver drogfrihet under deltagande. Östersunds kommun har dock inte sett några tendenser till en utökat samarbete och förbättrad vårdkedja mellan de olika enheter som arbetar med beroendeproblematik såsom TNE, Nexus, Brytpunkten och värmestugan. För att få en överskådlig uppfattning om besökarnas syn på värmestugan, delades 30 enkäter ut av Coompanion. Svarsfrekvensen var 30 respondenter vilket representerar samtliga besökare i värmestugan. Enkäten var fullständigt avidentifierad gällande såväl namn, kön, ålder som social bakgrund. För fullständig enkät, se bilaga 1. 10
Om det finns intresse av att se samtliga enkätsvar så finns dessa hos Coompanion Kooperativ Utveckling Jämtlands Län. Kontaktuppgifter finns längst bak i den här rapporten. I fyra av enkäterna har delar exkluderats på grund av att de anses för utlämnande av den enskilde individen. Hänvisning sker till PuL (personuppgiftslagen) och det löfte som respondenterna fått om absolut sekretess vad gäller deras svar. De effekter som uppstår för intressentgrupperna är påtagliga De anställda upplever en tydlig och stark meningsfullhet i sitt arbete (100 %), och de har själva givit uttryck för att de inte kan tänka sig någon annan arbetsplats som skulle kunna ge dem samma känsla. Utifrån besökarnas svar på den enkät som delades ut i värmestugan kan det konstateras att de upplever två olika effekter. 53 procent av dem anger att värmestugan ger dem en social gemenskap som de inte upplever någon annanstans, medan 33 procent av dem svarar att de i värmestugan känner sig accepterade på ett sätt som de ej upplever på andra samlingsplatser, exempelvis varuhus, restauranger, caféer och liknande. Svenska Kyrkan har ett verksamhetsmål som handlar om att hjälpa utsatta grupper. Deras frivilligarbete i värmestugan bidrar således till måluppfyllnad, och mer specifikt effekten uppfyllande av missionärt arbete. Både Röda Korset och ÖKS har samma typ av mål och upplever därmed motsvarande effekt genom engagemanget i värmestugan. Avseende Östersunds kommun har de enligt kommunallag (1991:900) ett ansvar för kommunmedborgarna och dem som vistas i kommunen. Genom att ge finansiellt stöd till den verksamhet som bedrivs i värmestugan bidrar kommunen till att de aktuella kommunmedborgarna (besökarna) inte far illa och att de därmed erbjuds ett värdigare liv. Effekten för kommunen i sig handlar därmed om att den positiva känslan av se minskat mänskligt lidande. I Tabell 5.1 har vi sammanställt effekterna samt de relaterade indikatorerna och proxytermerna för de olika intressentgrupperna. I Bilaga 2 ges ytterligare information om bakgrunden till effekterna, samt motivet till och användningen av indikatorerna. I Bilaga 3 redogörs det sedan för bakgrunden till proxytermerna. 11
Tabell 5.1: Effekter, indikatorer och proxytermer Intressent Insats Resultat Effekt Indikator Utfall Proxyterm Värde Anställda Arbetstid Från arbetslös till arbetstagare Meningsfull sysselsättnin g Självskattning av meningsfullheten i arbetet. 100 % 3000 kr lägre inkomst varje månad. Självskattat om hur stor inkomsnedgång som skulle vara aktuell för byte till arbete som ej upplevs som lika meningsfullt. 36 000 sek Besökare Spenderad tid i värmestugan Har någonstans att vistas. Är i värmestugan i genomsnitt 312 timmar per år och person. Ökad social gemenskap Självskattning av social gemenskap. 53 % Sett utifrån en genomsnittlig timpenning utifrån lägsta ekonomiska biståndsnivå. Uppskattad närvarotid i värmestugan har multiplicerats med timvärdet. 20 027 sek Besökare Spenderad i värmestugan Har någonstans att vistas. Är i värmestugan i genomsnitt 312 timmar per år och person. Acceptans Självskattning av acceptans. 33 % Sett utifrån en genomsnittlig timpenning utifrån lägsta ekonomiska biståndsnivå. Uppskattad närvarotid i värmestugan har multiplicerats med timvärdet. 20 027 sek Svenska Kyrkan Frivilligt arbete Arbetar i värmestugan utan ersättning. Totalt 1488 h per år vilket motsvarar 31 h per vecka. Uppfyllande av missionärt arbete Arbetar 3 ggr i veckan i värmestugan utan ersättning 100 % Baserat på antalet frivilligtimmar multiplicerat med 175 kronor 260 400 sek 12
Röda Korset Frivilligt arbete Arbetar i värmestugan utan ersättning. Totalt 144 h per år vilket motsvarar 31 h per vecka. Uppfyllande av humanitär verksamhet Arbetar 1 gång i veckan i värmestugan utan ersättning 100 % Baserat på antalet frivilligtimmar multiplicerat med 175 kronor 25 200 sek ÖKS Frivilligt arbete Arbetar i värmestugan utan ersättning. Totalt 144 h per år vilket motsvarar 3 h per vecka. Uppfyllande av missionärt arbete Arbetar 1 gång i veckan i värmestugan utan ersättning 100 % Baserat på antalet frivilligtimmar multiplicerat med 175 kronor 25 200 sek Östersunds kommun Finansiering Värmestugan finns Vill slippa se människor fara illa Finansiering efter socialnämndsbeslut 100 % Finansiering 550 000 sek 13
6. Påverkan I detta avsnitt fokuseras värmestugans påverkan, det vill säga hur stor del av de uppmätta effekterna som beror på just värmestugan, och vad som faktiskt beror på annat. För det används följande tre verktyg: Deadweight: anger hur stor del av en effekt som skulle uppstått även om aktiviteterna i analysobjektet inte genomförts. Tillskrivningen: anger hur stor del av en effekt som beror på analysobjektet och hur stor del som därmed beror på aktiviteter, individer och organisationer utanför analysobjektet. Förflyttning: anger hur stor del av en effekt som inte har skapats av analysobjektet utan uppstått tidigare, eller som har förskjutit redan befintliga effekter. I Tabell 6.1 finns utfallet av mätningarna sammanställda, och direkt efter tabellen finns en beskrivning av bakgrunden till respektive värde. Tabell 6.1: Påverkan Intressent Effekt Deadweight Tillskrivning Förflyttning Anställda Meningsfull sysselsättning 0 % 100 % 0 % Besökare Social gemenskap 50 % 100 % 0 % Besökare Acceptans 0 % 100 % 0 % Svenska Kyrkan Röda Korset Uppfyllande av missionärt arbete Uppfyllande av humanitär verksamhet 100 % 100 % 0 % 100 % 100 % 0 % ÖKS Uppfyllande av missionärt arbete 100 % 100 % 0 % Kommunen Vill slippa se människor fara illa 0 % 100 % 0 % Deadweight En av de anställda i värmestugan var sjukskriven innan hon fick sitt nuvarande arbete. Hon menar dessutom att hon inte skulle ha kunnat gå tillbaka till sitt gamla arbete inom barnomsorgen, och att hon därmed förmodligen hade varit arbetslös om hon inte börjat i värmestugan. Då effekten meningsfull sysselsättning här är så starkt kopplad till själva arbetet och besökarna är det sannolikt att hon inte alls skulle ha upplevt effekten om värmestugan inte skulle ha funnits, det vill säga om hon varit arbetslös. 14
Den andra anställda menar att hon hade jobbat kvar inom hemtjänsten om hon inte jobbat i värmestugan, men att det är i det senare arbetet som hon upplever meningsfullheten. Det är därför hon valt att stanna kvar. Deadweight för den aktuella effekten därmed 0 %, ingen av dem hade sannolikt upplevt effekten utan värmestugan. Avseende effekten ökad social gemenskap är det 53 % av besökarna som upplever den. Hälften av dessa har svarat att motsvarande sociala gemenskap inte skulle upplevas om det inte vore för värmestugan. Det innebär i sin tur att deadweight för effekten är 50 %, den andra hälften skulle förmodligen uppleva effekten ändå. För den andra besökareffekten upplevelsen av acceptans - har deadweight uppskattats till 0 %. Enkätsvaren visar att besökarna inte upplever motsvarande acceptans någon annanstans, och det är därmed inte sannolikt att de skulle göra det om värmestugan inte fanns. För de tre intressenter som på frivillig basis arbetar i värmestugan - Svenska Kyrkan, Röda korset och ÖKS är deadweight för effekterna 100 %. Utifrån dialogen med en diakon i Svenska Kyrkan, ordförande i Röda Korset Östersund samt ordförande i ÖKS var det väldigt tydligt att de alla skulle upprätta en liknande verksamhet gentemot målgruppen om värmestugan inte fanns, exempelvis en liknande verksamhet som den som tidigare drevs i Östersunds Gamla Kyrka. De skulle alltså uppleva effekten ändå. När det avslutningsvis gäller effekten för kommunen menar ordföranden i socialnämnden i Östersunds kommun att det inte finns någon aktuell motsvarighet till värmestugan, och sannolikt att en sådan hade varit aktuell även om värmestugan inte fanns är väldigt låg. Det betyder i sin tur att deadweight är 0 %; effekten för kommunen hade inte uppstått utan värmestugan. Tillskrivning När frågan ställdes till de två anställda om hur stor del av deras effekter som beror på värmestugan och hur stor del som beror på andra aktiviteter, individer eller organisationer var de helt överrens om att tillskrivningen är 100 %. En av dem uttryckte det så här: på min förra arbetsplats skulle jag inte få fortsätta så jag har inget att gå tillbaka till. Även för de två effekterna för besökarna har en tillskrivning på 100 % valts. De har inte tillfrågats explicit om tillskrivningen men deras svar indikerar tydligt den valda tillskrivningen. Några av besökarna uttrycker i sina enkätsvar att vikten av värmestugan för dem är så stor att om den inte fanns skulle det för dem innebära att de inte hade någonstans att vistas. De meddelar att den är en mötesplats som står för acceptans och gemenskap som de annars inte upplever. Ett par citat lyder: Ett av de få ställen som jag inte är portad på, Mycket, det är naturligtvis en ekonomisk fråga och social grej. Annars tror jag att det för många blir mer eller mindre en katastrof, Snälla, låt oss ha kvar värmestugan. I dialog med de nämnda representanterna för Svenska Kyrkan, Röda Korset, ÖKS och kommunen fick de alla fyra uppskatta tillskrivningen för deras effekt. De gav då 15
svar i stil med Klart vi ställer upp. Det är ju därför vi finns. Utifrån dessa är det tydligt att tillskrivningen även här är 100 %. Förflyttning Förflyttning handlar alltså om hur stor del av respektive effekt som inte har skapats av analysobjektet utan uppstått tidigare, eller som har förskjutit redan befintliga effekter. I analysen har det inte funnits några tecken på någon av dessa två typer av förflyttning; samtliga effekter har skapats genom att värmestugan uppstått, och ingen av dessa effekter har i sin tur bidragit till att andra effekter påverkats. Förflyttningen för samtliga effekter är därmed 0 %. 7. Total social nytta Följande avsnitt behandlar inledningsvis nyttoperioden och avtrappningen för varje enskild effekt, det vill säga hur länge varje effekt varar och hur värdet av den förändras över tid. Därefter följer en redogörelse för den totala sociala nyttan som värmestugan skapar. Avsnittet avslutas med en presentation av den känslighetsanalys som genomförts och utfallet av den. Nyttoperiod och avtrappning I Tabell 7.1 finns nyttoperioden och avtrappningen för respektive effekt angiven. Som synes är nyttoperioden ett år för samtliga effekter utom för de anställda. För besökarna bygger den ökade sociala gemenskapen samt den upplevda acceptansen på att de faktisk är i värmestugan; effekterna är av sådan karaktär att de kräver kontinuerlig närvaro från besökarna för att de skall existera. I den här analysen har dock bara effekterna av insatser under ett år beaktats. Då effekterna för besökarna kräver kontinuerliga insatser upphör de när insatserna tar slut. Nyttoperioden för dessa är därför bara ett år, och avtrappningen därmed 100 %; allt värde försvinner under det aktuella året. Det bakomliggande resonemanget för frivilligorganisationernas och kommunens nyttoperioder är likartade. Frivilligorganisationerna upplever bara effekterna så länge de faktiskt utför sitt uppdrag, och för kommunens del försvinner effekten i den stund de väljer att inte längre finansiera värmestugan; utan investerad tid från frivilligorganisationerna kan de inte uppfylla sitt uppdrag, och utan finansiering från kommunen har besökarna inte någonstans att ta vägen och deras lidande ökar (effekten för kommunen är då borta). Analysens upplägg med insatser under ett år gör därmed att effekterna bara håller i sig under det året (avtrappningen är därmed 100 %). Effekten meningsfull sysselsättning för de anställda har en uppskattad nyttoperiod på fem år. Effekten börjar nästan direkt när de anställda börjar i verksamheten och håller alltså i sig ytterligare fyra år efter ett år av insatser. Nyttoperioden baseras på de anställdas egen uppskattning av den; de angav en nyttoperiod på fem till sju år. För att inte överdriva valde vi därför det lägsta antalet angivna år. Totalt fem år kan anses rätt lång tid men de anställda motiverar det med 16
att tillfredställelse av att ha hjälpt marginaliserade människor i utanförskap är så stark att de kan leva länge på den. De uppskattar alltså den perioden till fyra år efter det första årets insatser. Vad gäller avtrappningen är det rimligt att den är någorlunda kontinuerligt avtagande (faller i glömska) och en avtappning på 20 % har därför valts. Tabell 7.1 Nyttoperiod och avtrappning Intressent Effekt Nyttoperiod Avtrappning Anställd Meningsfull sysselsättning 5 år 20 % Besökare Social gemenskap 1 år 100 % Besökare Acceptans 1 år 100 % Svenska Kyrkan Röda Korset Uppfyllande av missionärt arbete Uppfyllande av humanitär verksamhet 1 år 100 % 1 år 100 % ÖKS Uppfyllande av missionärt arbete 1 år 100 % Kommunen Vill slippa se människor fara illa 1 år 100 % Total social nytta När beräkning skall göras av värdet av en verksamhet, i detta fall värmestugan, behöver kostnader, insatser, betalda och mottagna över tid, diskonteras till ett gemensamt penningvärde, det vill säga att nuvärden används. Det sker med hjälp av diskontering. Utgångspunkten är att människor generellt hellre tar emot pengar idag än imorgon då pengarna idag kan användas direkt eller investeras och därmed öka i värde. Dessutom minimeras risken att pengarna faktiskt inte betalas ut alls. För att kunna diskontera värden används en diskonteringsränta. En sådan varierar beroende på situation men i föreliggande SROI-analys har ett val av en diskonteringsränta på 4 % gjorts. I skrivande stund är det den procentsats som flera svenska myndigheter använder sig av och har så gjort under en längre tidsperiod (Lilieqvist, 2010). Argumentet att använda en motsvarande diskonteringsränta här är dels att värmestugan finansieras med offentliga medel, dels att verksamheten kan anses lämna viktiga bidrag till att lösa det offentliga uppdraget. Att därmed använda en diskonteringsränta som är i paritet med den som används i offentlig verksamhet är därmed en rimlig utgångspunkt. Med hjälp av diskonteringsräntan har ett nuvärde räknats fram för respektive intressentgrupp. Genom att summera dessa (888 282) och ställa dem emot värdet av insatsen (860 800 sek) erhålls ett SROI-värde för värmestugan på 1,03:1. Det 17
innebär att var krona som investeras i värmestugan ger 1 krona tillbaka i socialt värde. SROI-värdet har framkommit utifrån inkludering av fem års nytta, det vill säga all nytta som skapats inom de angivna nyttoperioderna. I Tabell 7.2 finns nuvärdet per år redovisat, och i tabell 7.3 redogörs det för fördelningen av värde per intressent. I Bilaga 4 presenteras en fullständig påverkanskarta som ger en sammanfattande och övergripande bild av hur dessa värden skapas. Tabell 7.2: Totalt nuvärde per år 2011 2012 2013 2014 2015 732 313 sek 55 385 sek 42 603 sek 32 772 sek 25 209 sek Tabell 7.3: Totalt nuvärde per intressentgrupp Intressent Totalt nuvärde Anställda 227 969 sek Besökare 110 313 sek Svenska Kyrkan 0 sek Röda Korset 0 sek ÖKS Kommunen 0 sek 550 000 sek TOTALT 888 282 sek 18