Uppdrag från Övervakningskommittén i december 2014

Transkript

1 Datum: 1 (7) Kontaktperson: Aurora Lewén, Programenheten Uppdrag från Övervakningskommittén i december 2014 Vid mötet med Socialfondens Övervakningskommitté den 12 december 2014 behandlades bland annat modellen för fördelning av medel till ESF-rådets regioner. Följande beslut fattades: Beslut: Kommittén godkände fördelningsmodellen och gav samtidigt ESF-rådet i uppdrag att inför nästa års revidering se över hur följande skulle påverka fördelningsmodellen: - Hur man viktar de ingående faktorerna inom respektive urvalskriterium - PO 2,mål 2.1, investeringsprioritering 8.1, om unga (<25 år) med aktivitetsersättning ändras till om unga (<29 år) med aktivitetsersättning - PO 2, mål 2.2, investeringsprioritering 8.2, den inbördes viktningen mellan NEETs och unga, ej behöriga till högre studier - PO 2, mål 2.1, investeringsprioritering 8.1, om arbetslösa, tidigare sjukskrivna ändras till sjukskrivna ESF-rådet fick i uppdrag att göra en känslighetsanalys av förändringar i olika faktorer i fördelningsmodellen. ********************************** 1. Hur man viktar de ingående faktorerna inom respektive urvalskriterium Ingående faktorer har valts och viktats med grund i en analys av innehållet i aktuellt programdokument och efter dialog med medarbetare inom ESF-rådet. Vidare har ett par särskilda överläggningar förts med representanter för Försäkringskassan, eftersom flera av de frågor som ingår i Övervakningskommitténs beslut rör Försäkringskassans ansvarsområden. Såvitt vi funnit finns inget i dokumenten som verifierar en annan tolkning än att berörda målgrupper är de som beskrivs i programdokumentets olika delar. Däremot har vi inte sett något i texterna som anger med vilken vikt olika faktorer ska tillämpas i fördelningsmodellen. Det har därför bedömts att den mest relevanta vikten är den som speglar målgruppens relativa storlek av det totala antalet personer i samtliga adekvata målgrupper för respektive investeringsprioritering. Graden av svårighet mellan individer i olika målgrupper är inte möjlig att ta hänsyn till i Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Telefon: Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Fax: Postadress: Box 47141, Stockholm Webbplats:

2 2 (7) fördelningsmodellen utifrån tillgänglig data. Olika personers skilda behov av stöd torde istället vara en omständighet som beaktas vid valet av projekt och deltagare i varje region. I sammanhanget är det värt upplysa om att fördelningsmodellen för föregående programperiod togs fram i en arbetsgrupp med representanter för Övervakningskommittén och ESF-rådet. Resultatet kommunicerades vid flera seminarier med företrädare för parterna i socialfondens regionala partnerskap. Seminarierna syftade till att beskriva, förankra och påbörja implementeringen av den nya fördelningsmodellen. Bland de frågor som diskuterades var vilka faktorer som motsvarar programmets målgrupper och vilken vikt de skulle ha i modellen. Där framhölls betydelsen av att minimera antalet faktorer och koncentrera till sådana som har en reell påverkan på medelsfördelningen. Faktorer med ingen eller liten betydelse sorterades bort. Det vill säga de faktorer som inte utgjorde någon egentlig inverkan på de andelar av medel som kom att fördelas till varje ESF-region. Eftersom flera personer, i aktuella målgrupper, har en sammansatt problematik kan de samtidigt ingå i mer än en målgrupp och därmed mer än en faktor. Ett visst mått av samvariation mellan faktorerna förekommer därför. Det fanns också anledning att reducera antalet faktorer för att inte vattna ur betydelsen av de mest angelägna. Vidare var det då som nu angeläget att finna data som representerar målgruppen explicit eller data som så väl som möjligt speglar målgruppen. Modellen för förra perioden har fungerat bra. Den har fångat upp omvärldsförändringar som medfört omfördelningar till exempel när sjukskrivna testades mot arbetsmarknaden, ungdomskullarna minskade och regionernas tillväxt varierade. Den nu aktuella modellen bygger på samma principer. 2. PO 2, mål 2.1, investeringsprioritering 8.1, om unga (<25 år) med aktivitetsersättning ändras till om unga (<29 år) med aktivitetsersättning I programdokumentet anges dessa målgrupper för investeringsprioritering 8.1 (mål 2.1): Insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står långt från arbetsmarknaden och: - är unga (15 24 år) - är nyanlända invandrare - är långtidsarbetslösa (mer än tolv månader) - har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, eller

3 3 (7) - är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete. Som framgår av programdokumentets citat ovan, för investeringsprioritering 8.1, sägs att insatserna ska riktas till kvinnor och män som är arbetslösa eller står långt från arbetsmarknaden. Det kan således vara personer som antingen är arbetslösa och är registrerade på Arbetsförmedlingen eller står långt från arbetsmarknaden utan att vara registrerade som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Vi benämner dessa för huvudmålgrupper. Det kan också vara fråga om personer som samtidigt är arbetslösa och står långt från arbetsmarknaden. Huvudmålgrupperna bryts ner i undergrupper som är delmängder av huvudmålgrupperna och som är grunden för valet av fördelningsfaktorer. I uppdraget från Övervakningskommittén ingår att särskilt diskutera kring gruppen unga med aktivitetsersättning och gruppen sjukskrivna samt de som har varit sjukskrivna. I nuvarande fördelningsmodell har målgruppen Unga representerats av Försäkringskassans data över unga med aktivitetsersättning. Efter konstruktiv dialog med Försäkringskassans representanter i Övervakningskommittén har vi fått klarhet i att gruppen unga med aktivitetsersättning i åldern till 29 år är att jämställa med personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa ska inte förväxlas med gruppen arbetslösa unga i åldern år som lyfts fram som egen undergrupp. Gruppen unga med aktivitetsersättning har inte tidigare beaktats särskilt, inom ramen för gruppen personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vi föreslår att det görs från år Som en konsekvens av detta avser vi att ersätta den nuvarande faktorn unga med aktivitetsersättning i åldern år med unga arbetslösa i åldern i åldern år (i praktiken år, som är Arbetsförmedlingens indelning). Samtidigt adderar vi antalet unga med aktivitetsersättning i åldern till 29 år till faktor 8 som avser arbetslösa med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vi avser att även pröva konsekvenserna av att exkludera unga som får aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång, ur denna grupp. När det gäller sjukskrivna och tidigare sjukskrivna behandlas den frågan under punkt 4 nedan. 3. PO 2, mål 2.2, investeringsprioritering 8.2, den inbördes viktningen mellan NEETs och unga, ej behöriga till högre studier Skolverkets statistik över unga ej behöriga till högre studier publiceras inte längre genom verkets databas för jämförelsetal. Efter kontakt med Skolverket har vi fått tillgång till länsindelade uppgifter om Andel invånare (%), 20 år, med grundläggande behörighet till universitet och högskola.

4 4 (7) Genom att invertera dessa uppgifter och relatera till antalet 20-åringar i befolkningen i varje län har vi beräknat faktorn unga ej behöriga till högre studier. En fråga som berördes om den aktuella faktorn, vid Övervakningskommitténs möte i december 2014, var ifall hela målgruppen skulle ingå. Att inte ta med hela målgruppen motiverades med att vissa personer i målgruppen inte över huvud taget är aktuella/intresserade av högre studier. Förvisso är det så. Samtidigt kan det vara en adekvat synpunkt även för andra målgrupper, att inte alla är aktuella. Däremot har vi inte funnit någon rimlig objektiv väg att avgöra hur stor del det rör sig om. En möjlig väg är att tilldela den aktuella faktorn en lägre vikt än 100 procent. Relationen mellan faktorn för unga ej behöriga till högre studier och faktorn för NEETs är ungefär ett till två eller 54 procent. Sett mellan regionerna varierar värdet från 40 till 63 procent. Oavsett om faktorerna vägs in med 100 procent eller någon annan vikt behövs båda faktorerna för att spegla skillnaden mellan olika delar av landet. I följande diagram redovisas den relativa fördelningen av medel till regionerna för insatser inom Investeringsprioritering 8.2 när de två ingående fördelningsfaktorerna ges 100 procents vikt vardera. Vid Övervakningskommitténs möte kommer vi att visa utfallet om faktorvikterna korrigeras.

5 5 (7) 4. PO 2, mål 2.1, investeringsprioritering 8.1, om arbetslösa, tidigare sjukskrivna ändras till sjukskrivna arbetslösa, tidigare sjukskrivna definieras i den aktuella fördelningsmodellen som de som haft sjukpenning i maximal tid och som därför erbjuds Arbetslivsintroduktion. Programmet Arbetslivsintroduktion upphör vid årsskifte 2015/2016. Därför är denna faktor i fördelningsmodellen inte längre aktuell. Oaktat detta, som inte var förutsett, är denna faktor en av dem som diskuterades vid Övervakningskommitténs sista möte förra året och som är föremål för vidare belysning. Som framgår av punkt 2 ovan är de som är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete en undergrupp till kvinnor och män som är arbetslösa eller står långt från arbetsmarknaden. Frågan är vilken som är den egentliga målgruppen för insatser inom denna Investeringsprioritering. Och var finns data som representerar målgruppen. Vi har inte funnit relevant data i Arbetsförmedlingens register över personer som är arbetslösa, har varit sjukskrivna, står långt från arbetsmarknaden och har behov av stöd för återgång till arbete. Likaledes har vi inte funnit data hos Försäkringskassan som fullt ut verifierar målgruppens villkor. Efter fruktbara samtal med Försäkringskassans representanter i Övervakningskommittén och efter dialog med Försäkringskassans statistikenhet föreslår vi att målgruppen definieras som pågående sjukfall som bedöms vara i behov av samordnad rehabilitering (K3 enligt Försäkringskassans klassificering). Antalet varierar mellan olika månader från cirka till cirka personer. Aktuell historisk data går att få för senaste 10 månader. Genomsnittlig volym för den perioden är personer. Data finns länsfördelad och kan således sammanställas till aktuella ESF-regioner. Målgruppens storlek är tio gånger så stor som den grupp som deltar i Arbetsförmedlingens Arbetslivsintroduktion. Faktorns vikt i fördelningsmodellen får således en betydligt större tyngd än den som mönstras ut. 5. Känslighetsanalys av förändringar i olika faktorer i fördelningsmodellen Medel till insatser inom PO1 fördelas till 97,4 procent genom två faktorer. Relationen mellan dessa faktorer är ungefär två till fem eller 43 procent. Variationen av denna aspekt mellan regionerna spänner från 37 till 50 procent. Eftersom det rör sig om två faktorer är det relativt lätt att visa utfallet av annan faktorvikt än 100 procent. Följande tabell visar antalet personer i aktuella målgrupper/faktorer vid 100 respektive 50 procents vikt. Och diagrammet visar utfallet om båda faktorerna ges 100 procents vikt respektive om den ena eller den andra faktorn korrigeras till 50 procent. Största skillnaden mellan 100 procents vikt för

6 6 (7) båda faktorerna mot att faktor 1 (antal sysselsatta) sätts till 50 procent visar sig i de två regionerna Stockholm och Östra Mellansverige. Antal i respektive fördelning Fördelningsalternativ 100 % 100 % 50 % 50 % faktor 1 faktor 3 faktor 1 faktor 3 100/100% /50% /100% Faktor 1: Antal sysselsatta kvinnor och män i åldern år Faktor 3: Antal förvärvsarbetande i små och medelstora företag (<250) i åldern år. Dagbefolkning Medel för insatser inom PO 2 och dess olika Investeringsprioriteringar fördelas med två eller flera faktorer. Som framgår av diskussionen om PO 1 ovan är det betydligt enklare att visa utfallet av olika faktorvikter när högst två faktorer är aktuella. Däremot blir det betydligt mer komplicerat när fördelningen grundas på flera fördelningsfaktorer. Frågan är till exempel vilka som ska konstanthållas och vilka som ska fluktuera. För att belysa effekten av olika viktkombinationer kommer vi att redovisa fördelningsmodellens dynamik och utfall vid presentationen för Övervakningskommitténs ledamöter den 10 december 2015.

7 7 (7) 6. Sammanfattning Föregående fördelningsmodell utvecklades i en arbetsgrupp med representanter från Övervakningskommittén och ESF-rådet. Modellen förankrades hos företrädare för partnerskapen i regionerna. Den präglades av så få relevanta fördelningsfaktorer som möjligt i enlighet med målgrupper i programmet och med hänsyn till möjligheterna att fånga adekvat underlagsdata. Modellen har fungerat bra. Nu aktuell fördelningsmodell följer samma principer. Vi föreslår att fördelningsfaktorer inom Investeringsprioritering 8.1 (mål 2.1) från och med 2016 förändras: - unga med aktivitetsersättning adderas till gruppen arbetslösa med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och ingår därmed i den fördelningsfaktorn - unga arbetslösa blir en egen fördelningsfaktor Viktningen av de två faktorerna inom Investeringsprioritering 8.2 (mål 2.2) bör kvarstå med vikten 100 procent vardera. Vi har inte funnit något i programdokumentet som motiverar annat. Vidare noteras att de svagheter som kan finnas för dessa faktorer även kan förekomma i andra faktorer och hänger samman med svårigheten att få tag i data som gör underlaget mer träffsäkert. Bland målgrupperna för Investeringsprioritering 8.1 (mål 2.1) finns sjukskrivna. Efter samråd med Försäkringskassan har vi valt att från och med 2016 omdefiniera målgruppen som pågående sjukfall som bedöms vara i behov av samordnad rehabilitering. Den tidigare målgruppen, deltagare i Arbetsförmedlingens Arbetslivsintroduktion, tas bort eftersom det programmet upphör från Fördelningsmodellens utfall vid olika faktorvikter kommer att redovisas vid Övervakningskommitténs möte 10 december. Därigenom blir det lättare att redovisa resultatet av olika viktkombinationer enligt önskemål från ledamöterna istället för att låsa ett antaget antal kombinationer. Det är värt nämna att de flesta rimliga viktkombinationer ger likartat utfall genom modellen.