kartläggningsredskap

Relevanta dokument
Samverkan mellan specialpedagoger och. modersmålslärare. 8 och 15 november 2016 Elisabeth Lindén

Konferens Grav språkstörning september Redskap för samverkan och förståelse. Elisabeth Lindén

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

(THEO PETERS) Lena Bygdén

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Samverkan kring ett flerspråkigt kartläggningsredskap

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Yttrande angående betänkande SOU 2016:59 På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (Dnr U2016/04040/S)

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten

För vårdgivare: remiss för läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Alliansuppdrag - rapport om modersmålsundervisning

Kvalitetsredovisning 2009/2010

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

Dialog, Barn och ungdomsnämnden och Förskolechefer/rektorer på BoU

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Barn och Familj Språkutveckling

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Nyanlända elevers lärande

Moderna språk som modersmål

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Rektor med vetande 15 mars 2017

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Egenremiss läs- och skrivutredning i årskurs 4 gymnasiet

CFL Centrum för flerspråkigt lärande

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Den goda organisationen

Nulägesbeskrivning sammanställning Matematikundervisning för nyanlända

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Umeå kommun umea.kommunaumea.se Dnr :6995. Beslut

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Att inkludera nyanlända elever i den ordinarie undervisningen. Anette Petersson & Lisa Lundkvist

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

1. Inledning Förutsättningar... 3

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

Egenremiss läs- och skrivutredning i skolålder

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Flerspråkighet och läsoch skrivsvårigheter

Kvalitetsredovisning ht vt 2011

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Identifiera dina kompetenser

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Beslut för förskoleklass och grundskola

Stödinsatser i skolan

Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige

3 Förskoleklass. Innehåll. Innehåll

Nyanlända barn och ungdomar. Projekt Flyktingsamverkan Västmanland

Anpassade prov. - ett samarbete mellan Transportstyrelsen och Trafikverket

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Modersmål har vi allihopa dom med och vi med

Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga

KAN-projektet. Kartläggning av nyanlända elevers utbildningssituation och övergångar i grundskolan

Organisation verksamhet målsättning

Verksamhetsbeskrivning

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2005/06

Föreningen Islamiska Skolan i Göteborg

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Välkommen till dialogmöte för kartläggare

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Transkript:

Samverkan kring ett flerspråkigt kartläggningsredskap Specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar Stockholm 2016-03-09 Elisabeth Lindén 2016 1

Att läsa och skriva på sitt andraspråk Svenska med klassen Svenska som andraspråk Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmål Specialundervisning Elisabeth Lindén 2016 2

Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått hela sin skoltid i Sverige indikerar att den svenska skolan inte lyckats ge alla elever en fullgod utbildning (Skolverket, 2013, s.147) Elisabeth Lindén 2016 3

Skolframgång Läs- och skrivförmåga Språkbehärskning Elisabeth Lindén 2016 4

Läsning på andraspråket Språklig kompetens Språklig medvetenhet Muntlig språkbehärskning Fonologisk förmåga Ordförråd på båda språken Bakgrundskunskaper Språklig socialisation Motivation och uthållighet Samverkan kring undervisningen Elisabeth Lindén 2016 5

Dyslexi Lika vanligt förekommande hos flerspråkiga som hos enspråkiga. Parallella svårigheter på båda språken. Kan se olika ut beroende på skriftsystem och ortografi. Elisabeth Lindén 2016 6

Skolan ska tidigt uppmärksamma Om skolan utreder behovet av särskilt stöd för elever med ett annat modersmål, är det viktigt att samarbeta med en person som kan ge språkligt stöd, för att få en så god bild som möjligt av elevens skolsituation och eventuella behov av stöd (Skolverket 2014, s.29) Elisabeth Lindén 2016 7

Elev med somaliska som förstaspråk Norska jul ny kåpe pröve strev Eleven skriver yuul nyi kåve pöve sev Lång vokal skrivs dubbel på somaliska. J-ljud skrivs med y på somaliska. Somaliska skiljer inte på y och i. Somaliska har inte p eller v som ett eget fonem, bara b. (Bøyesen, 2006) Elisabeth Lindén 2016 8

Samverkan kring flerspråkiga elevers läsning Samverkan lyfts som betydelsefull. Brist på samverkan mellan lärare i olika språk. Elisabeth Lindén 2016 9

Syfte med studien Att utveckla innebörder av specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar av att samverka. Att undersöka om ett flerspråkigt kartläggningsredskap kan ge stöd i samverkan och bidra till förståelse av flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande. Elisabeth Lindén 2016 10

Metod Kvalitativ intervjuundersökning med frågeformulär. 23 specialpedagoger och 27 modersmålslärare. Grundskola, språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet och SFI på Komvux. 50-100 % elever med annat modersmål än svenska. 29-43 olika språk på skolorna. Elisabeth Lindén 2016 11

Redskapet albanska arabiska bosniska kurdiska/badini-kurmanci kurdiska/sorani persiska polska ryska somaliska spanska tamil thai turkiska urdu vietnamesiska Elisabeth Lindén 2016 12

Årskurs ett har sex delprov Bokstavsdiktamen Skriva första och sista bokstaven i ord Koppla stora och små bokstäver Två typer av ordläsningsprov Elisabeth Lindén 2016 13

Årskurs två har fyra delprov Ordkedjetest Meningsläsning Två typer av textläsningsprov Elisabeth Lindén 2016 14

Plan på skolan Utbildning Moders-målslärare och specialpedagog Kartläggningsredskapet Diskussion om resultat Genom-förande på två språk Gemensam analys Elisabeth Lindén 2016 15

Att samverka varierade uppfattningar Samverkan som situation Samverkan som relation Samverkan som ambition Elisabeth Lindén 2016 16

Samverkan som situation En fråga om organisation En fråga om regelverk En fråga om synsätt Elisabeth Lindén 2016 17

Att skolledningen verkligen går ut med att nu jobbar ni så här och tänk på det och se till att. För det står i åtgärdsprogrammen att man ska samarbeta med modersmålsläraren. Men det blir det ständiga dåliga samvetet, ja visst ja, jag borde ha pratat med. Men det blir i korridoren så här, hur går det nu då? (Specialpedagog, Nordskolan) Elisabeth Lindén 2016 18

Springa runt, planera i bilen eller på tåget, undervisa, vidareutveckla oss, läsa på och sedan samarbeta med skolorna. Någonstans måste man göra en överenskommelse (Modersmålslärare, Östskolan) Elisabeth Lindén 2016 19

Dimensioner Jämbördig Över- och Underordnad Nära Kollegial relation Handledande relation Distanserad Yrkesmässig relation Marginell relation Elisabeth Lindén 2016 20

Jag saknar att utbyta information. Jag hör aldrig någonting utan jag går och hämtar mina elever men jag har ingen aning om de har lätt eller svårt med svenskan eller hur det funkar i klassrummet. Om jag kanske ser om det är någonting som inte stämmer frågar jag läraren. (Modersmålslärare, Nordskolan) Elisabeth Lindén 2016 21

Man blir helt enkelt en partner i ett pedagogiskt samtal. Vi är inte bara människor som talar olika språk, vi är också lärare. Vi har vissa kunskaper som vi behöver ha dialog om och som vi kan fördjupa. (Modersmålslärare, Sydskolan) Elisabeth Lindén 2016 22

Samverkan som ambition Att koordinera Att söka svar Att skapa nytt Elisabeth Lindén 2016 23

Jag har fått en helt annan förståelse för hur du jobbar med de arabiska bokstäverna bland annat. Det var en helt ny värld som öppnade sig så jag tyckte att det var väldigt intressant. (Specialpedagog, Västskolan) Elisabeth Lindén 2016 24

Och det är stora förväntningar runt det här, alltså lite för stora förväntningar måste jag säga. Så att nu ska man få veta precis hur det är med alla elever. (Specialpedagog, Södra gymnasiet) Elisabeth Lindén 2016 25

Men vi har haft mycket diskussioner, vi har kommit igång mycket genom det här kartläggningsmaterialet och hur vi kan fortsätta arbeta (Speciallärare, Norra Komvux) Elisabeth Lindén 2016 26

Redskapet som stöd för samverkan Robust, hållbart Plastiskt, anpassningsbart Elisabeth Lindén 2016 27

Så bra att kunna jämföra svenska och somaliska. Det har jag aldrig gjort förut och jag har jobbat så himla länge, så äntligen något nytt! Och det bygger på det jag kan. (Specialpedagog, Södra Gymnasiet) Elisabeth Lindén 2016 28

Jag är lite mer medveten nu när jag ser elever som läser eller stavar på ett fel sätt. Kan det vara dyslexi eller annat? Jag har en lampa som blinkar (Modersmålslärare, Södra gymnasiet) Elisabeth Lindén 2016 29

Det är viktigt med materialet att det är tvåspråkigt. Det är viktigt för den andra parten, att det är två som ser och två språk också, det ger ju mer. Jag kan i alla fall känna mig osäker på om jag själv går och tänker på är det här någonting som jag behöver gå vidare med eller. Men när man är fler. (Specialpedagog, Västskolan) Elisabeth Lindén 2016 30

Slutsatser Variation av uppfattningar samverkan ett komplext fenomen. Uppfattas på olika sätt - olika konsekvenser. Situationsbunden - svårt att uppfatta möjligheter till samverkan. Relationsbunden - samverkan utvecklas på olika sätt beroende på vilken relation som skapas. Ambitionsbunden - drivkraften till att söka svar kring de gemensamma flerspråkiga elevernas läsning och skrivning utvecklar samverkan i olika riktningar. Elisabeth Lindén 2016 32

Slutsatser För att specialpedagoger och modersmålslärare ska kunna samverka kring och arbeta förebyggande med sina elevers läsning och skrivning behöver de ges möjligheter att mötas, samtala och diskutera utifrån sina specifika kompetenser i ett flerspråkigt perspektiv. Det flerspråkiga kartläggningsredskapet kan bidra till samtal och diskussioner kring de gemensamma elevernas läsning och skrivning på olika språk och på så sätt öka förståelse för flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande. Elisabeth Lindén 2016 33

Vad tycker eleverna?