Ljud kan utveckla tal hos barn med autism

Ljud kan utveckla tal hos barn med autism Pia Nordgren, fil. dr. i allmän språkvetenskap, Göteborgs universitet Rikskonferens för specialpedagogik, 15-16 augusti, Växjö konserthus INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK

Avhandlingens engelska titel: From sounds to speech and gestures Case studies of linguistic interaction in children with ASC Baserad på följande tre fallstudier: 1. Nordgren, P.M. (2014), Phonological Development in a Child with Autism Spectrum Condition: Case Study of an Intervention, Journal of Interactional Research in Communication Disorders, 5:3, 2013, 291-317, ISSN 2040-5111 (PRINT), ISSN 2040-512 X (ONLINE). 2. Nordgren, P.M. (2015), F0, F0 range and duration of utterances Longitudinal single-subject studies of prosody in two Swedish children with ASC, Clinical Linguistics & Phonetics, ISSN: 0269-9206 (PRINT) ISSN:1464-5076 (ONLINE). 3 Nordgren, P.M. (2015) Precursors of speech and language in ASC: A longitudinal case study of gestures, submitted.

Varför fokusera på fonologi, prosodi och gester? FONOLOGI Fonologisk förmåga lärs in tidigt under barndomen och vi har god anledning att tro att en god fonologisk förmåga lägger grunden för annan språklig utveckling (Kuhl mfl, 2005). Fonologisk förmåga är väldigt lite beforskat hos barn med autismspektrumtillstånd (Nordgren, 2015; Wolf mfl 2016). En anledning till detta kan vara svårigheter med datainsamling. Hjärnan: Det finns också mycket som visar på ett samband mellan auditiv perception och talproduktion. T ex aktiveras muskler i tunga och läppar när vi lyssnar på tal (Pickering och Garrod, 2007). Det kan vara viktigt för alla människor (även de som har AKK) att få lov att uttrycka sig med tal och lyssna till sin egen röst.

PROSODI En förståelse för andras prosodi kan innebära att man förstår betydelsefulla språkliga skillnader, samt att man förstår emotioner. En förbättrad prosodi kan innebära att man uppfattas på ett annat sätt av omgivningen. Det kan ge sociala signaler som är av betydelse för utveckling av kommunikativa initiativ från omgivningen. Trots att barn med autism ibland är högljudda och har en förhöjd tonhöjd, samt felaktig betoning så är prosodi väldigt lite beforskat (Shriberg, 2001).

GESTER bristande förståelse för och bruk av gester, till total frånvaro av ansiktsuttryck och icke-verbal kommunikation (DSM-5). Gester är en integrerad del av kommunikation och interaktion. Vi använder bl a deiktiska gester eller pekgester när vi vill ha ett föremål eller när vi vill etablera gemensam uppmärksamhet på någon händelse eller ett föremål.

Samband mellan talproduktion och gester Brocas area Wernickes area

Vad kan lingvistiska studier av barn med AST tillföra forskningsfältet? Genom att göra noggranna observationer av barnet talutveckling med hjälp av fonetisk transkription ger nya infallsvinklar. Inom lingvistik studeras prosodi och gester två områden som är av betydelse vid autism. Nya områden som behöver studeras kan upptäckas genom lingvistisk forskning Inom lingvistik finns tillgång till akustiska analysmetoder som kan göra noggranna studier av prosodisk utveckling Nya lingvistiska studier behövs med anledning av utveckling inom neurovetenskapen. Lingvistiska studier kan peka på särskilt betydelsefulla områden för träning.

Varför är det viktigt med fallstudier? I fallstudier finns möjlighet till mer noggrann analys av individer När flera/många personer undersöks, för man samman resultat för många individer. Detta kan leda till ett vilseledande resultat med tanke på de stora skillnader som finns mellan olika personer med AST. Slutsatsen av fallstudier kan vara att personer som liknar de som beskrivs i studierna, kan förväntas utvecklas på ett likartat sätt med samma intervention.

Single-subject design vad är det? Genom att använda en lite mer experimentell metod, en s k single-subject-design så får man lite mer valida data. Varje persons resultat presenteras separat. Man etablerar en baslinje, för en förmåga, ett beteende etc. genom upprepade mätningar under en period. Sedan sätter man in en intervention och fortsätter att mäta. Vidare mätningar pågår under nästa baslinje osv.

Exempel på single-subject design (vidare info. Hegde, 1994) 10 9 8 7 6 5 4 Baslinje Behandling Baslinje Fp1 Fp2 Fp3 3 2 1 0 Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 Dag 8 Dag 9

Varför kan det vara viktigt för barn med autismspektrumtillstånd att lyssna på språkljud och träna språklig medvetenhet? Lyssnande leder till att barnet uppmärksammar språkljuden Minimala par innehåller en liten detaljskillnad som är intressant för barn med AST Lyssnande föregår produktion Lyssnande språkljud förekommer tidigt under utvecklingen Intensiv riktad stimulans av nätverk i hjärnan som är involverade i lyssnande kan även stimulera andra funktioner som talproduktion, gestproduktion, rytm och melodi i talet samt förståelse av andra människors perspektiv

Syftet med avhandlingen En idé är alltså att lyssnande leder till uppmärksamhet gemensam uppmärksamhet i en triad. I interventionen har omgivningen kännedom om de aktuella ord (namn på dockor) som används. Tanken bakom avhandlingen är att barn med autism skulle kunna vara intresserade av att lyssna på små nyanser mellan olika språkljud, t ex Poppo Bobbo Kocko (olika artikulationssätt och artikulationsställen). Avhandlingen är baserad på teorier om att talperception och talproduktion hänger samman. Vi blir stimulerade att tala när vi lyssnar på ljud. Språk hänger också ihop med andra kognitiva förmågor som att förstå hur andra människor tänker. Tal, melodi och gester påverkar varandra.

Kritisk period Kan beskrivas som ett begränsat tidsfönster inom vilket effekten av erfarenhet är speciellt stark (avseende hjärnfunktioner). Att få erfarenhet vid rätt tidpunkt, alltså när man är liten är en fördel. Hjärnan är då påverkbar i större utsträckning. Lyssnande, t ex påverkar hjärnans funktion och lägger en grund för språkutvecklingen. Den kritiska perioden behöver dock inte vara absolut och olika aspekter av inlärning kan ha olika tidsfönster. Forskare (LeBlanc and Fagiolini, 2011) har menat att sensoriska areor i hjärnan har en avvikande funktion vid autism.

Övergripande forskningsfrågor Kan barn med AST uppmärksamma ljud och bli stimulerade att tala vid en senare ålder än vad som typiskt sker? Har auditiv (via hörsel) och visuell (via synen) perception betydelse för språkutvecklingen vid autism? Hur hänger tal, prosodi (rytm och melodi) och gester samman och vad kan de ha för betydelse?

De tre olika studierna 1. Första studien: 5 årig pojke med autismspektrumtillstånd som ges en intervention med minimala par följs under ett års tid. Pojkens språkutveckling studeras avseende antal yttranden, stavelsekonstruktioner och fonologiska särdrag. Föräldrar och logoped intervjuas. 2. Andra studien: Två 5 åriga pojkar med autismspektrumtillstånd följs under ett års tid (en pojke ingår också i studie 1) avseende prosodisk utveckling. Samma intervention som i studie 1. Akustiska mätningar jämförs med stavelsekonstruktioner, fraslängd och accent 2 (jfr anden-anden, tomten-tomten, Poppo- Poppo). 3. Tredje studien: Samma pojke som i studie 1 följs avseende utveckling av gester. Samma intervention som i studie 1 och 2.

Studie 1 - forskningsfrågor Kan pojken i den aktuella studien tillägna sig fonologiska kontraster, mer avancerade stavelsekonstruktioner och användning av nya ord, som en följd av interventionen? Kan en avvikande fonologisk utveckling med närvaro av atypisk talproduktion ses hos det här barnet med AST?

Period 1 (vårterminen) 1 Baseline 2 Baseline 3 Baseline 4 p t 5 p k 6 t k 7 b d 8 b g 9 d g 10 p b 11 t d 12 k g 13 m p 14 m b 15 n t 16 n d 17 Baseline 18 Baseline

Period 2 (höstterminen) 1-4 Baseline 5-7 m-p-b 8-10 n-t-d 11-13 k-g 14-16 Baseline

Karlstadmodellen, IAKM (Irene Johansson, 1988) Kocko (vänster) och Bobbo (höger)

Triader: Lärare/logoped + docka + barn Lärare/ logoped Ted/Ben Kocko

Exempel på lekar Dockornas lekar: Hoppa, dansa, ramla, kramas (Logopeden) Trolleri (Logopeden) Kasta docka på golvet och plocka upp och trösta (Ted) Visa dockan för videokameran och säga namnet (Ted)

Fraser (lärare/logoped) som förekommer i videoinspelningarna Vill du titta på.? Här kommer..! Du vill se en annan Du vill se mera du ska få göra det.. Tycker du att vi ska? Titti vill vara här. Diddi behöver något att sitta på

Interbedömarreliabilitet Två individer transkriberade materialet och interbedömarreliabilitet beräknades mellan T1 och T2. Bara ljud som nedtecknats av båda användes i beräkningarna. 70% hade beskrivits som ett yttrande av båda personerna. Ljud 81% överensstämmelse, K = 0.77; Stavelser 59% överensstämmelse, K = 0.44. Eftersom vi inte nådde 100% agreement så försökte vi nå konsensus med en tredje person och då blev överensstämmelsen nästan 100%.

p < 0.0001 = signifikant värde som innebär att vi kan avfärda slumpen (Nordgren, 2015). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK

p < 0.597 (= ej signifikant) mellan P1 och P2 (Nordgren, 2015). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK

p < 0.003 (Nordgren, 2015). INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK

p < 0.000 (Nordgren, 2015) artikulationsställe, artikulationssätt, tonande tonlös, stavelse, korrekt vokal k-t t-n p-b 1-2-3 a- i - o 85%

Hellquist s fonemtest (Hellquist, 1995) 1 mån efter studien: benämner 21 av 42 bilder 4 månader efter studien: benämner 35 av 45 bilder

Vad säger föräldrarna? Researcher: What progress have you noted? Mother: He understands more, he produces more, he looks more firmly at our mouths, he imitates. He started imitating at 6 years of age. Our son now understands that fun things may happen if he stays and listens to what we say. He understands that there is a connection between us calling for him and him being able to get some information. Researcher: Have the number of communicative initiatives increased? Mother: Yes, without doubts. He is more present, more communicative and more social. He looks directly at my eyes if I talk or if he talks to me.

Begränsad talproduktion före studien Pojkens stavelseproduktion före studien: [pɛ] (äpple) [tɔ:] (tåg) [ɡʊ] (kaka) [bi:] (bil) Pojkens stavelseproduktion i slutet på interventionen (1 år): [pʊpʊ], (Poppo), [kaka] (Kacka), [naləә] (nalle), [mama] (mamma), [papa] (pappa), [bi:l] (bil) [tɔtɔ] (Totto)

Studie 1 Studie 1 visar att lyssnande på CVCV stavelser i en docklek hade en positiv påverkan på talproduktionen hos en 5-årig pojke med autismspektrumstörning. En kvantitativ och kvalitativ utveckling sågs, gällande andelen talat språk, artikulationsställe och stavelsetyper. Intervjuer med föräldrar och lärare bekräftade resultaten. Den avvikande talutvecklingen som noterades både avseende segment och stavelser är i linje med de studier som beskriver en avvikande talutveckling vid autism.

Studie 2 Forskningsfrågor: Kan vi se någon förändring avseende melodin i talet (prosodin), trots att detta inte tränades? Vi undersökte detta genom att titta på medelvärdet avseende grundtonsfrekvens på alla yttranden under sessionerna. Vi tittade också på omfånget ökade det eller minskade? Yttrandelängden duration Vi jämförde sedan mätningarna med utveckling av stavelsekonstruktioner, fraslängd och accent 2.

TED Min F0 = inte signifikant Max F0 = signifikant p < 0.024 (här kan vi avfärda slumpen) Mean F0 = inte signifikant (Nordgren, 2016) 600 500 F0 levels Ted Period 1 Period 2 400 Hz 300 Mean minimum F0 Mean maximum F0 Mean F0 200 100 0 BL 1 TM 1 BL 2 BL 3 TM 2 BL 4 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34

BEN Min F0 = signifikant, p < 0.002 (vi kan avfärda slumpen) Mean F0 = signifikant, p 0.024 (vi kan avfärda slumpen) Max F0 = signifikant, p < 0.005 (vi kan avfärda slumpen) (Nordgren, 2016) 600 500 F0 levels Ben Period 1 Period 2 400 Hz 300 Mean minimum F0 Mean maximum F0 Mean F0 200 100 0 BL 1 TM 1 BL 2 BL 3 TM 2 BL 4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34

TED 0-100 Hz = inte signifikant 100-300 Hz = signifikant, p < 0.038 300- Hz = nära signifikans, p < 0.052 (Nordgren, 2016) Ted, threshold analysis, 0-100, 100-300 and above 300 Hz % 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 BL 1 TM 1 BL 2 BL 3 TM 2 BL 4 0-100 100-300 300-

BEN 100 Hz = inte signifikant 100-300 Hz = inte signifikant 300- Hz = inte signifikant dock visade PEM värden på en skillnad, median period 1 jfr med alla värden period 2. (Nordgren, 2016) Ben, threshold analysis, 0-100, 100-300 and above 300 Hz % 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Period 1 Period 2 BL 1 TM 1 BL 2 BL 3 TM 2 BL 4 0-100 100-300 300-

Studie 2 Studie 2 visar att de förhöjda F0 nivåerna sjönk med ungefär 60 Hz för båda pojkarna, vilket är betydande eftersom en typisk sänkning brukar vara ca 5 Hz. F0 nivåerna blev mer typiska i enlighet vad som är beskrivet i litteraturen, för den här åldern (ca 5-6 år). Teds stavelsekonstruktioner utvecklades under den här tiden och Bens fraslängd utvecklades. I enlighet med PEM värden hade Ben en utveckling som uppvisade fler yttranden med accent 2. Ted uppvisade exempel på accent 2.

Studie 3 Forskningsfrågor: 1. Hur var deiktiska (pekgester) och generellt ackompanjerade gester distribuerade under året? 2. Var imperativa gester mer frekventa än deklarativa? 3. Fanns det ett tidsmässigt samband mellan utvecklingen av deiktiska gester och förstaordstillägnande? 4. Fanns något tidsmässigt samband mellan talproduktion och gester?

Definitioner Deiktisk gest: Målinriktad pekning i syfte att begära ett föremål eller att dela uppmärksamhet. Deiktiska gester kan delas upp i: 1. Imperativa gester t e x begäran om föremål 2. Deklarativa gester t ex när man försöker få någon annans uppmärksamhet och interagerar på ett intersubjektivt sätt. Ackompanjerande gest: motorisk aktivitet med finger/hand/arm som produceras medan en individ talar.

Studie 3 Studie 3 visar att antalet deiktiska (pekgester) och antalet ackompanjerande gester ökade, trots att dessa inte tränades. Vi noterade färre deklarativa gester än vad som ses vid typisk utveckling, men deklarativa gester var ändå vanligare än imperativa. Dessutom ökade deklarativa gester. Vi noterade en relation mellan tal och gester (tidsmässigt samband fanns). Förstaordstillägnande skedde under tiden för studien. Ackompanjerande gester användes som ett stöd för produktion av stavelser.

Allmänna slutsatser Tidigare har man inte tänkt tillräckligt mycket på att det är viktigt att utveckla tal och språk vid autism Förutom att språket stimulerar andra funktioner i hjärnan, så kan det vara positivt för det enskilda barnet att få uppleva sin röst och att skapa olika språkljud Det innebär en viss frihetskänsla att kunna peka och samtidigt säga en del ljud, utan AKK.

Avhandlingens slutsatser Avhandlingen pekar på att auditiv och visuell perception är viktigt för språkutveckling vid autism. Fonologi, prosodi och gester hänger samman Det förefaller finnas en kortikal (= i hjärnan) mekanism som överbryggar mellan perception och produktion.

Viktigt! Alla barn är olika, men speciellt gäller detta för barn med autismspektrumtillstånd! Individualisera behandlingsinsatserna! Vad är viktigt för just detta barn? En god idé kan vara att fokusera på typiska drag hos barn med autism; ökad input från olika sinnen syn, hörsel, skillnader i toner etc. Barn med autism behöver träna på att koppla ihop det auditiva intrycket med det visuella.

Referenser DSM-5 (2013). Diagnosticand statistical manual of mental disorders, fifth version, Arlington, VA: American Psychiatric Press. Hegde, M.N. (1994). Clinical research in communicative disorders, Principles and strategies, second edition, Pro-Ed Inc., Austin, Texas. Koegel,R.L., O Dell,M., Dunlap, G. (1988). Producing speech use in nonverbal autistic children by reinforcing attempts. Journal of autism and developmental disorders, 18:4, 525-538. Kuhl, P., Conboy, B.T., Padden, D., Nelson, T. And Pruitt, J. (2005). Early speech perception and later language development: implications for the critical period. Language learning and development, 1, 3: 237-264. LeBlanc, J.J., Fagioloni, M. (2011). Autism: A Critical period disorder? Neural plasticity, 921680. Nordgren, P. (2015). Phonological development in a child with autism spectrum disorder: Case study of an intervention, Journal of interactional research in communication disorders, 6: 1. Pickering, M.J., Garrod, S. (2007). Do people use language production to make predictions during comprehension? Trends in cognitive sciences, 11, 3: 105-110. Shriberg, L.D., Paul, R., Mcsweeney, J.L., Klin, A., Cohen, D., Volkmar, F.R. (2001). Speech and prosody characteristics of adolescents and adults with high-functioning autism and Asperger syndrome. Journal of speech and hearing research, 44, 1097-1115. Wolk,L., Edwards, M.L., Brennan, C. (2016). Phonological difficulties in children with autism: An overview. Speech, language and hearing, online 2016.

Tack! Frågor?