Förstudie för utbyte av träd Vasaallén, Göteborg

Förstudie för utbyte av träd Vasaallén, Göteborg 2011-03-07

Göteborgs stad Park- och Naturförvaltningen Bengt Nilsson Barbro Schröder Helena Bjarnegård Stadsbyggnadskontoret Kajsa Räntfors Trafikkontoret Björn Lindgren SWECO Anna Samuelsson, landskapsarkitekt, uppdragsansv Charlotte Berglund, trafikplanerare Johan Ståhl, landskapsingenjör Omslag: Vasallén vid Teatergatan sept 2010

INNEHÅLL 1 Bakgrund...5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Målsättning... 5 1.3 Genomförande... 5 2 Förutsättningar...6 2.1 Befintliga träd... 6 2.2 Träd i offentliga rum... 6 2.3 Befintlig gata och spårväg... 7 2.4 Trafik... 12 2.5 Historisk bakgrund... 14 2.6 Under mark... 16 3 Analys...20 3.1 Allmän Analys... 20 3.2 Vasaplatsen... 22 3.3 Samband med annan planering... 23 4 Förslag...24 4.1 Avgränsning... 24 4.2 Utformning av mark... 24 4.3 Val av Alléträd... 25 4.4 Nya träd... 26 4.6 Korsningar- princip... 26 4.7 Nya träd- principritning... 28 5 Fortsatt arbete... 30 6 Källförteckning...31 7 Bilagor...32

1 BAKGRUND 1.1 BAKGRUND I Göteborgs innerstad finns en stor mängd träd som har betydelse för stadens karaktär och miljö. Många av träden planterades runt sekelskiftet och är nu drygt ca 100 år. De lever i en stressad miljö med minskat livsrum både över och under mark. Träden i Vasaallén planterades i slutet av 1890-talet och har nått en mogen ålder för träd i den moderna stadsmiljön. På sin naturliga växtplats, utan påverkan från tung trafik och andra stressmoment så som beskärningsingrepp, stympningar, olika typer av schaktskador, och packningsskador, kan träden fungera under längre tid än de c:a 100 år som träden funnits. Men i stadens miljö, och med de förutsättningar som nämnts, kan det vara aktuellt att ersätta dem med nya träd. Att undvika att avverka träden innan detta måste ske på grund av rena riskbedömningar är alltid en fördel. De träd som finns idag planterades samtidigt, vilket har gett en stark helhetskaraktär och på så sätt bidragit till stadsmiljön. 1.2 MÅLSÄTTNING Denna förstudie redovisar förutsättningarna för gatuträden utmed Vasagatan och deras behov av förnyelse. Att byta träden utmed allén bedöms inte störa kollektivtrafik eller biltrafik speciellt mycket, medan all cykel och gångtrafik i allén kommer att behövas stängas av. I samband med bytet av träd bör sammanhängande växtbäddar göras och möblering av stråket ses över för att fundament för exempelvis cykelställ och bänkar skall störa trädens rotsystem så lite som möjligt. Placering av små byggnader i stråket bör även ses över för att de ska samverka med träden på ett sådant bra sätt som möjligt. 1.3 GENOMFÖRANDE Den bedömning som Park- och naturförvaltningen gör är att de ca 200 träd som finns i allén bör bytas innan 2020. Detta innebär att arbetet kan utföras under olika etapper, eller göras under en och samma period. Vid alléns västra del har redan de gamla träden ersatts av nya träd i samband med att gaturummet byggdes om 2005. 5

2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 BEFINTLIGA TRÄD Vasagatan är ett betydelsefullt parkstråk/ gångoch cykelstråk i centrala Göteborg. Träden i Vasagatan är Parklind (Tilia x europaea Pallida). Parklind tillsammans med diverse andra hybrider är ett mycket vanlig trädslag i Göteborgs stads park- och gatumiljöer. Sedan början på 1990-talet försöker man välja andra trädslag än lind i staden. Träden är relativt likvärdiga i ålder och härstammar från tiden då Vasagatan planterades år 1877. Träden är drygt 130 år. Det finns cirka 215 befintliga träd i Vasaallén i dag. Alla träden står på ett jämnt c/c avstånd, cirka 7-8 meter i raden. Bredden mellan träden är cirka 8-9 meter. Träden är numera i dålig kondition. De har drabbats av allvarliga rötangrepp både i grenverk och rotsystem. Detta som följd av stora och alltför hårda beskärningar under senare delen av 1900-talet, gräv- och schaktarbeten som utförts alltför nära träden samt att marken har packats alltför hårt under årens lopp. Den hårda beskärning som träden utsatts för hänger samman med ökade krav kring spårvägen och dess säkerhetsavstånd. Även stubbdyna, en sporsäckssvamp har påträffats i träd på Vasagatan (förekommer på lövträd). Drabbade träd har åtgärdats men fler kan vara sjuka av svampangrepp. Säkerheten kring träden i parkstråket är otillfredsställande på stora delar av Vasagatan och åtgärder som utbyte av träd är angelägna att få till stånd snarast. 2.2 TRÄD I OFFENTLIGA RUM Träden, som gatuträd, i det offentliga rummet, har en stor arkitektonisk betydelse. I centrala Göteborg finns flera trädalléer många av dem anlades vid ungefär samma tid; Sten Sturegatan, Vasagatan, Linnégatan, Avenyn, Nya allén och Gamla allén (Södra vägen). Alla trädalléer ingår i ett sytem av stadsplanering, där betydelsefulla gator och stråk framhävs med hjälp av träden. I Vasastaden förtydligas gaturummet med trädallén. Det är ett tydligt stråk som kontrasterar mot tvärgatorna som helt saknar träd. Idag försöker Göteborgs Stad variera trädbeståndet med många olika släkten och arter för att inte riskera att beståndet slås ut av sjukdomar. I Göteborg har parklind och alm använts som ett alléträd i många gaturum. Parklinden har en stabilt uppbyggd krona med genomgående huvudstam. Andra arter som används och som är karaktäristiska i sitt utseende är; robinia, pelarek, lönn, körsbär, tall, oxel, päron mm. 6 En av lindarna i Vasaallén.

Plan - befintligt utseende Vasagatan Sektion - befintligt utseende Vasagatan bredd 8-9 meter mellan träden c/c 7-8 meter 2.3 BEFINTLIG GATA OCH SPÅRVÄG Vasagatan byggdes för att vara en allé. Träden var det viktigaste elementet i gaturummet. Vasagatan är som helhet ca 35 meter mellan husfasaderna, varav träd/gång-och cykelstråket är ca 12 meter brett. Vasagatan trafikeras av två spårvagnslinjer, bussar och biltrafik. Trafiken ligger invid trädstråket, vilket påverkar träden och framtida planering av nya träd. Även kringutrustning som belysning, linor och master tillhörande spårvägen påverkar. Trafikkontorets utrymmesbehov kring spårväg redovisas på ritning, se bilaga. Sammanfattnigsvis är det att fritt utrymme i sidled till vegetation 3,4 m från spårmitt fri höjd för lastbilar och spårväg i gatumiljö 4,60-5,20 meter. (spårvägens luftledningar ligger 5,2 meter över mark) fritt utrymme till kantstöd 1,97 m, från spårmitt ca 12 meter ca 35 meter 7

1 Platsen nuläge på bilden är en start eller slutpunkt på Vasaallé. Den upplevs snarare som ett torg än en del av gatan. Allén möter här offentliga byggnader, delar av universitetet, på ömse sidor. Det rör sig mycket människor i området, både utmed Vasagatan och tvärs. Cykelparkering präglar denna omgjorda del. Markbeläggning gjordes om 2000-2001 och 2005 byttes även träden. Då planterades lönn, Acer x fremanii Autumn Blaze. Förstudie för utbyte av träd i Vasaallén Vasaallén vid Handels. En ombyggnad av markmiljön inkl utbyte av träd gjordes relativt nyligen. Då planterades Rödlönn i allén. 1 Luftlinor -belysning Luftlinor -spårväg 2 Viktoriagatan Handelshögskolan 8

Bild från Vasaplatsen Avenyn 5 Heden Kiosker Vasaallén vid Vasaplatsen. Luftlinor -belysning 4 Luftlinor -spårväg Vasaplatsen Bild från Vasaplatsen, Vasaparken syns nedanför alléstråket. 3 Kiosk 9

nuläge 2 Stråket till Vasaplatsen. Caféer, butiker och skolor ligger på båda sidor av stråket. En kontinental känsla, med ett pulserande stadsliv omkring. Många passager genom stråket. Träden bidrar till behaglig skugga men det kan också upplevas som väl mörkt och skuggigt 3 Vasaplatsen- är en minde kollektivtrafikknutpunkt där olika stråk korsar; gång- och cykelstråk såväl som spårvagn och bussar. Flera stora skolor och universitet ligger utmed Vasaallén. Göteborgs Universitetets huvudbyggnad ligger vid Vasaplatsen. Liksom Vasaparken en mindre park. 10

4 En nuläge mittsträcka i Vasaallén, som upplevs som ett transportstråk. Träden är höga, grenverket skuggar vilket betyder en mörkare miljö. Markbeläggningen är sliten och det förekommer mycket sprickbildning i asfalten. Målningen är i stort sett bortsliten på såväl cykelbana som gångbana. 5 En start/slutpunkt av Vasaallén är vid Heden/passagen över Avenyn. Träden är höga, grenverket skuggar vilket ger en mörkare miljö. Här finns också angöring med taxi bilar mot mittremsan. Situationen mellan träd och kioskbyggnader vid Vasagatan/Avenyn är viktiga och till viss del problematiska, speciellt Sibylla-kiosken. 11

2.4 TRAFIK Gång- och cykeltrafik Vasagatan är en av Göteborgs viktigaste huvudgata för gång- och cykeltrafik genom centrum. Målpunkterna ligger tätt utmed gatan. Vasagatan kantas av en mängd caféer, restauranger, skolor, butiker och verksamheter som alla bidrar till ett aktivt gatuliv. I ena noden av Vasagatan ligger Heden/Avenyn vars många målpunkter är inom butik/restaurang. Där finns också Valands konsthögskola och Röhska museumet, som bidrar till gatulivet. Kring Vasaplatsen, finns målpunkterna Göteborgs universtiet och Schillerska gymnasiet, vilka är mest framträdande för gatuståket. I den andra noden av Vasagatan ligger Handelshögsskolan och Haga som är målpunkter. Utmed Vasagatan har gående, cyklister och kollektivtrafiken (spårvagnar) företräde framför biltrafiken. På tre ställen utmed Vasagatan finns idag lånecyklarna Styr & Ställ. I övrigt finns cykelparkering (ställ) mellan träden. Dessa är för få, främst i anslutning till Kunsportsavenyn, Vasaplatsen och Viktoriagatan. Biltrafik, parkering, angöring Vasagatan är en gata med spårvagn i blandtrafik. Hastigheterna för biltrafiken låg. Spårvägen utgör delvis en barriär för gående och cyklister. Vid hållplatserna är det stängsel. Det är endast tillåtet för biltrafik att korsa Vasagatan i ett antal, oftast enkelriktade, korsningspunkter. 12 Detta är dock någonting många bilister bryter mot idag. Parkering och angöring sker utmed trottoarerna på Vasgatans båda sidor, utom på delen mellan Kungsportsavenyn och Södra Vägen. På denna sträcka finns parkering och angöring även utefter mittremsan. Kollektivtrafik Kollektivtrafikresenärer ska ha lätt att röra sig mellan hållplatser och i övriga delar av gatumiljön. Det finns tre spårvagnshållplatser utmed Vasagatan, det är Valand, Vasaplatsen och Viktoriagatan. Linje 3 och linje 6 trafikerar i Vasagatan. Dessutom går buss 760, 764 och 765 i Vasagatan. Trygghet När det gäller träd och trygghet så kan man generellt säga att ljusare träd och luftigare trädupplevs tryggare. Det vill säga träd med mindre och lättare bladverk. Vasagatan är ett av de stråk som ibland framhålls som otryggt, i centrala Göteborg. Detta kan bland annat bero på den dåliga belysningen. Närvaron av andra människor ger vanligtvis en känsla av trygghet. Åtgärderna för att skapa trygghet handlar främst om att förbättra belysningen men även förbättrad sikt kan vara effektivt. FAKTA TRAFIKSÄKERHET SPÅRVÄG Gator med spårvagn i blandtrafik har i genomsnitt mer än dubbelt så många olyckor med personskador jämfört med motsvarande gator med enbart bil-och busstrafik. Antalet dödade och skadade oskyddade trafikanter är också dubbelt så hög i gator med spårvagn som i jämförbara gator utan. Nästan 30 % av gående i Göteborg som blev dödade eller skadade på gator med spårvagn, blev påkörda av spårvagn och lika många blev påkörda av cyklister. Viktiga skäl till denna ogynnsamma situation för de gående i gator med spårvagn är spårvagnen. Jämfört med annan trafik har spårvagnen sämre bromsförmåga och därmed längre bromssträcka samt ingen möjlighet för att väja om en farlig situation uppstår. Därför är det mycket viktigt att det trafiknät där spårvagn förs fram får en utformning som i största möjliga mån reducerar den höga olycks- och skaderisk som spårvagn har.

FAKTA TILLGÄNGLIGHET I UTEMILJÖ I TRAST (Trafik för en attraktiv stad) definieras tillgänglighet enligt; Tillgänglighet: Anger den lätthet med vilken olika slag av trafikanter kan nå stadens arbetsplatser, service, rekreation samt övriga utbud och aktiviteter. Den beror bland annat på restid, väntetider, reskostnader, komfort, regelbundenhet och tillförlitlighet. Boverket har föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet på allmänna platser. Det finns också lokala föreskrifter som Göteborgs kommun har tagit fram God tillgänglighet för funktionshindrade i Trafikkontorets projekterings anvisningar, (TPU). Sammanfattningsvis bör följande beaktas i kommande skeden, med avseende på tillgänglighet: Gator, hållplatser och allmänna platser skall utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. När nivåskillnader inte kan undvikas bör de minimeras och utjämnas med ramp och trappa. Sammanhängande stråk utformas med lättbegripliga och tydliga gångzoner och möbleringszoner. Gångytorna utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Gångytor skall vara jämna, fasta och halkfria. På öppna ytor skall särskilda ledstråk anordnas. Passager skall utformas, placeras och markeras så att de inte medför hinder för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Här skall delar av nivå skillnaderna utjämnas med ramp till 0-nivå så att personer med nedsatt rörelseförmåga kan ta sig fram. En kantsten skall finnas kvar vid sidan av utjämningen så att synskadade kan ta ut riktningen över gatan. Belysning skall vara så utformad och ha sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda dessa. Belysningen bör vara jämn och inte bländande. Sittplatser som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga skall finnas i anslutning till gångytor, torg, hållplatser och vid andra viktiga målpunkter. 13

2.5 HISTORISK BAKGRUND Stadens trädplanteringar har en lång historia och spelat en viktig roll i stadens utveckling. Göteborgs trädbestånd sträcker sig ett par hundra år bakåt i tiden, nedan följer en historisk sammanfattning. Gatuträden ingår som viktiga inslag i kulturhistoriska miljöer. Vasagatans allé, hela sträckan inklusive Vasaplatsen samt Linnégatans trädrader inklusive förträdgårdar är tydliga exempel på viktiga trädplanteringar som ingår i värdefull kulturmiljö. Miljöerna är upptagna i det kommunala bevarandeprogrammet och ingår i centrala stadens riksintresse för kulturmiljövården Före 1800 Göteborgs byggdes ursprungligen enligt en strikt rutnätsplan med kanaler efter holländskt mönster. Bebyggelsen var låg men tät och det viktigaste gröna inslaget var ekskogen på Stora Otterhällan. Under 1600-talet och 1700-talet tillkom trädrader längs kanalerna. 1670 importerades t ex ett stort antal träd (lindar) från Holland för att planteras vid hamngatorna och kring domkyrkan. Under 1700-talets senare del förskönades stadens infartsvägar med träd. Mellan åren 1770-80 planterades träd (lind) längs östra infartsvägen, nuvarande Stampgatan och vid södra infartsvägen, nuvarande Södra vägen (Gamla Allén). Lindar som användes vid den tiden var Tilia x europaea Pallida - Parklind. 1800-1860 1807 beslutades att Göteborgs befästningarna skulle rivas och ett raseringskontrakt upprättades. I detta angavs att en allé för både åkande och gående skulle anläggas utanför staden, nuvarande Nya Allén. Den planterades på 1820-talet och bestod då av fyra trädrader med ca 1000 almar. I samband med rivningen frilades mark runt den ursprungliga stadsbebyggelsen. När den togs i anspråk cirka 1840-60 tillämpades delvis nya stadsplaneidéer. Hela stråket utanför vallgraven iordningställdes som park. Innanför vallgraven bebyggdes delar av området med en mer öppen stadsplan än tidigare. Många offentliga byggnader fick en fri placering och några omgavs med planteringar t ex Sahlgrenska sjukhuset (Sociala huset) och Läroverket (Gamla Latin). Vasagatan sedd från Vasaplatsen mot öster till höger syns Vasaparken. År ca 1910-tal. (Bild Stadsmuseet, Göteborg) 1860-1910 1861 utlystes en stadsplanetävling för stadens utbyggnad utanför vallgraven och 1866 fastställdes en plan som var mycket modern för sin tid. Den var delvis utformad i monumental stil med huvudstråk utformade som breda trädplanterade gator. Vasagatan planterades år 1875-77. Den breda allén var ett viktig stråk i staden och den sträckte sig från Heden i öster till Haga i väster. Vid Vasagatan anlades Vasaparken och Vasaplatsen som i sin tur anknöt till parkstråket längs vallgraven. Husen mellan Storgatan och Parkgatan fick planterade förgårdar. 14

Linnégatan byggdes ut med stenhus cirka 1890-1900. Den fick också en tidstypisk utformning med trädrader och förträdgårdar. Många offentliga byggnader från denna tid och även senare omgavs med trädrader som också blev en viktig del i gatumiljön. Ett par exempel är Vasa läroverk (nuvarande Schillerska) och Nya Elementarläroverket för flickor (nuvarande Tyska skolan). 1910-1930 1907-27 ansvarade Albert Lilienberg för Göteborgs stadsplanering. Han introducerades nya plantyper som medvetet anpassades till terräng och befintliga förhållanden. Planerna omfattade också nya planteringar bl a trädrader som ramade in gaturum, torg och mindre platser. Liksom tidigare var planterade förgårdar viktiga inslag längs vissa gator. Under Lilienbergs tid utvidgades stenhusbebyggelsen i Vasastaden- Lorensberg. Här tillkom nya planteringar men äldre parker eller trädgårdsanläggningar togs också tillvara t ex i anslutning till Johannebergs och Götabergs landerier. Lorensbergs landeri låg kvar som park med restaurang. 1980-talet I början på 1980-talet gjordes en alltför kraftig beskärningsinsats (stympning) av träden på Vasagatan och flera andra platser i staden. Detta har medfört att träden drabbats av rötangrepp både i beskärningssnitten och i rotsystem. Ritning över Göteborg ca år 1860. Mellan Nya Allén och vallgraven ligger parkanläggningar. Innanför vallgraven finns planteringar vid Domkyrkan och Brunnsparken. 15

2.6 UNDER MARK Det viktigaste som behövs för att våra stads- och gatuträd ska överleva är plats både ovan och under marken. Ett utsnitt ur Samlingskartverket, (kartan finns i sin helhet i ritningsbilaga), visar att det är mycket ledningar i Vasagatan men att stråket där träden är planterade är relativt fritt. Det medför att det endast är möjligt att flytta träden marginellt i sidled. Tvärs Vasagatan går ett antal ledningar som måste tas hänsyn till om nya träd skall placeras. Detta gäller främst i punkter med anslutande gator. I Vasagatan finns avloppsledningar, både spillvatten och dagvatten. Dimensionerna varierar i snitten liksom materialet. Dessa ledningars läge i djupled är mycket osäkra. Till stor del beroende på att det är en gammal gata med gamla ledningar. Det finns även vattenledningar och stadsgas både längs Vasagatan och i anslutande gator. Det finns bland annat en större vattenledning i mittremsan, under gång och cykelbanan. Det finns också el, tele, siganl och optokablar både längs Vasagatan och i anslutande gator, även i mittremsan. Annars ligger de flesta ledningarna förlagda under gångbanorna och parkeringarna utmed Vasagatans sidor. På grund av platsbris ligger även en del under spår och körytor, vilket är olämpligt då arbeten med ledningarna försvåras kraftigt. 16

Generellt sett är el- och telekablar är relativt billigt att flytta medan VA- och gasledningar kan bli mycket kostsamt. Träd och ledningar Ledningar i mark är utrymmeskrävande och styrt av regler om avstånd och läge. Men när det kommer till träd och ledningar finns inte samma regelverk, därmed kan trädens utrymmesbehov inte alltid tillgodoses. I närheten av träd ska heldragna ledningar användas. I enstaka fall kan man avskärma ledningar från rötter genom att placera en rotspärr vertikalt mellan trädet och ledningen. Denna metod används endast i undantagsfall eftersom rötterna behöver kunna växa åt alla håll för en god förankring. En vertikal rotspärr skall inte placeras i kanten av växtbädden utan i kanten på ledningsschakten. Materialet är en geomembran i polyeten. I befintliga gator är det inte alltid möjligt att följa rekommendationerna, det är extra viktigt med samråd mellan berörda parter för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för träd,ledningar och övriga element som ska samsas i gaturummet. Olika typer av ledningar Vattenledningar är täta, men relativt ofta utsatta för schakter och kan därför placeras längst bort från trädet. Schakter för reparation mm leder ofta till skador på träd. Dagvatten- och spillvattenledningar ligger ofta så djupt att rötterna, om de får bra växtförutsättningar i övrigt, inte söker sig dit. Spillvattenledningar är dock mer eftertraktade av rötterna än dagvatten eftersom där finns det näring. El- och teleledningar påverkas i regel inte i samma utsträckning av trädrötter men dessa ledningar ligger däremot ytligt och kan då inkräkta i trädets växtjordsyta. Man bör vara uppmärksam på att det finns plats för växtjord om de kolliderar med planteringszonen. Mer om krav på ledningsförläggning se TPU trafikkontorets projekterings- och utförandeanvisningar, http://www.trafikkontoret.goteborg.se/tpu/kapitel A3.) Typsektion med 2 rader träd och förhållande till ledningar under mark (bild ur Trädpolicy) Samråd med ledningsägare ska ske vid planering av trädplantering i gata. Rekommenderade avstånd mellan träd och ledningar: - en zon på 4 meter på var sida om trädet, där ledningar undviks (Park- och naturförvaltningen) - skyddsavstånd på 4 m mellan träd och ledningar (Göteborgs kommuns VA-verk) 17

.2.7 MARKUTRUSTNING Den nuvarande markutrutning som bänkar, papperskorgar, cykelställ varierar utmed sträckan. En bänk som förekommer ofta är med träsits och smidesjärn, pollare i krysshamrad granit och cykelställ i svartmålad stål. Generellt sätt är det en hel del klotter på markutrustningen vilket ger ett slitet intryck. Under sommar/höst 2010 tillkom flertal nya papperskorgar i innerstaden /i Vasaallén samtstationer för lånecyklar Styr&Ställ. Det finns ett pågående arbete med en stadsmiljöpolicy för markutrusning. När det gäller ny markutrusting som bänkar, papperskorgar, cykelställ och pollare skall de följa den policy som är under framtagande samt att det ska vara enhetligt i hela stråket. Två bänkar i svart smidesjärn och träl, utsatta för klotter, Vasagatan /Chalmersgatan Pollare i krysshamrad granit, sk sockertopp används på flera ställen i stråket Ny papperskorg 2010 invid cykelstråket i Vasagatan/ Teatergatan. 18 Hårt packad jord och plattytor kring trädens rotzon i Vasagatan, nära Heden. Bänk och papperskorg i trä och stål, Vasagatan, nära Heden.

Smidesräcke/staket av typen Ströget från NIFO-Lappset. t v: Cykelpollare av typen Urban från Vestre. Th: Cykelparkering utan ställ mitt emot Röhska museet. Cykelställ i svart stål av typen Ströget från NIFO-Lappset pryder sin plats. Plattytor ger en bra avgränsning men hårt packad jord kring träden. En styr&ställ station placerad i Vasaallén år 2010. Ett modernt inslag som inte harmonerar med trädstråket särskilt väl. 19

3 ANALYS 3.1 ALLMÄN ANALYS Vasaalléen är ett unikt stadsrum som bär mycket av stadens identitet och historiska framväxt. Vasagatan har spår från stadens stadsplan (år 1866) då den fick sin nuvarande utsträckning, då den anlades som ett av flera paradstråk. Vasagatan är idag en viktig mötesplats för såväl utbildning, kultur, kommunikation som vardagens centrumfunktioner. Trots detta konstaterar man att parkståket av idag inte lever upp till sina förväntningar. Vasaallén (stråket ) har varit platsen för boende, bildning, rekreation och socialt liv och har gett staden en bildad och sofistikerad profil. Trädplanteringarna är en väsentlig del av stråkets rumsliga identitet. Träden är idag i dålig kondition, på grund av tidigare hårda beskärning. I korsningspunkterna utmed Vasagatan uppstår konflikter mellan de oskyddade trafikanterna och fordonstrafiken meden det på sträckan främst uppstår konflikter mellan fotgängare och cyklister. Gator med spårvagn har också hög andel cykelolyckor. Många cykelolyckor sker på sträckor mellan hållplatserna. Antalet cyklister som blev påkörda eller skadade av spårvagn är dock få. Problemet för cyklister är förknippat med hur miljön för cyklisterna är utformad i anknytning till spårvagnsspåren. 20 Parkstråkets positiva sidor och fördelar Gott rykte- en av stadens fina gator Folkliv- en del av stadens puls Träden upplevs som fina En av stadens viktiga lungor - trädens biologiska aspekter (djur/fågelliv, årstidsväxlingar, luftmiljö, temperatur) Historisk anknytning Underlättar för gång- och cykeltrafikanter i staden, stråket manar till rörelse på ett positivt sätt Välanvänt, stor genomströmning av cyklister och gående Parkstråkets brister och problem Träden är gamla och behöver bytas ut Parkstråket är skuggat, inte så inbjudande Trafik; vissa konfliktpunkter Göteborgs universitet är separerat från Vasaalléns liv och bidrar föga till stadslivet. Inget bra avslut, anslutningen mot Ullevi/ Heden kan utvecklas Dåligt rykte nattetid

Heden Valand konsthögskola Röhska museum Vasaplatsen Ny markbeläggning samt nya träd utanför Handels för ca 5 år sedan Haga kyrkoplan Göteborgs Universitet Schillerska l gymnasiet Handelshögsskolan 21

3.2 VASAPLATSEN Mitt på Vasaplatsen ligger Vasaparken som anlades 1892. Platsen fungerar som en mindre knutpunkt för kollektivtrafiken. Där finns Torgny Segerstedtmonumentet- en tio meter hög, trekantig monolit av granit (Konstnär var Ivar Johansson). Vasaplatsen är del av det större parkstråk som omsluter Göteborgs Universitet och Vasakyrkan. Vasaalléns parkstråk går tvärs igenom detta parkstråk. Korsningen mellan parkmiljön och Vasaalléns parkståk är inte särskilt tydlig men har en potential att utvecklas. Det ligger en kiosk i parken mot Universitetet, vilket ger en bra service men också vissa begränsningar i parkmiljön. Kioskens läge kommer att utredas vidare av SBK under år 2011. Parkmiljön i Vasaplatsen har en potintial att kunna utvecklas mer, med blommande träd, perenner, osv. Man kan tänka sig olika förhållningssätt i Vasaplatsen: 1 Bibehålla träden i alléstråket och ev välja en annan blommande art 2 Göra ett uppehåll med träden, dvs inga träd i stråket och framhålla platsen. Eventuellt kan två träd planteras i alléstråket i hörnet Vasagatan/Aschebergsgatan. Utveckla och förstärka Vasaplatsen och parkmiljön som finns på båda sidor om alléstråket. 1 2 3.3 TRAFIK Träden har idag stora kronor som stör trafiken. Träden växer in över körytor och in i luftledningarna för spårvägen. De stora kronorna tar också bort mycket ljus. Detta medför att beskärning måste göras regelbundet mot såväl spårväg och gata som gång- och cykelstråket. I korsningspunkterna utmed Vasagatan uppstår konflikter mellan de oskyddade trafikanterna och fordonstrafiken meden det på sträckan främst uppstår konflikter mellan fotgängare och cyklister. Korsningarna bör därför utformas så att sikten är god och hastigheten låg. Utmed sträckan är det viktigt att det är tydligt vart man skall cykla och vart man skall gå. Gator med spårvagn har också hög andel cykelolyckor. Många cykelolyckor sker på sträckor mellan hållplatserna. I många fall har cykeln halkat i spåren. Antalet cyklister som blev påkörda eller skadade av spårvagn är dock få. Det finns alltså ett säkerhetsproblem som innebär att cyklister fastnar i spåren. Detta kan motverkas genom att cyklister korsar spåren i rät vinkel. Problemet för cyklister är förknippat med hur infrastrukturen för cyklisterna är utformad i anknytning till spårvagnsspåren. Infrastruktur för cykeltrafiken, på sträckor och genom gatukorsningar, måste planläggas noggrant för att åstadkomma en säkrare situation för cyklisterna. 22

3.4 SAMBAND MED ANNAN PLANERING SBK (Stadsbyggnadskontoret) har ett pågående arbete som nu är i skede Program-samråd- Heden och Avenyn - ett Program för utveckling och upprustning för framtiden. I uppdraget ingår Avenyn med omkringliggande kvarter, stråken och kopplingen till evenemangsområdet. Programmet behandlar grundläggande frågor som trygghet, tillgänglighet, identitet,och utveckling. Kommentar: Vasagatans förlängning beskrivs som ett av huvudstråken över Heden. Korsningen över Södra vägen behöver stärkas ut ett fotgängarperspektiv. En av det viktigaste infrastruktursatsningarna i västra Sverige är Västsvenska paketet (VP). Bakom Västsvenska paketet finns Vägverket och Banverket (nu samlade i Trafikverket), Västragötalandsregionen och kommuner som gemensamt satsar för att tidigarelägga kostsamma infrastrukturbyggen. Den lokala och regionala finansieringen består av bland annat av trängselskatter. Paketet har en tydlig inriktning mot järnvägs- och kollektivtrafikinvesteringar. Några av de största satsningarna är: Västlänken som är en tågtunnel under centrala Göteborg ger två nya stationer och binder samman pendeltågstrafiken till genomgående linjer. Stationer kommer att finnas vid Haga och Korsvägen. Kommentar: I Västlänken ingår en tågstation under mark vid Haga kyrkoplan. Stationsläget har en illustrarad tunneluppgång i området kring Haga kyrkoplan/handleshögskolan, vilket kan påverka träden i alléstråket och ansluningen mot Sprängkullsgatan. I fortsatt planering av Västlänken kommer frågan bevakas av Parkoch Naturförvaltningen. Satsningar på viktiga kollektivtrafikinvesteringar som ligger inom kollektivtrafikprogrammet K2020. K2020 omfattar bland annat en ny principstruktur för kollektivtrafiken i centrala Göteborg. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv och pålitlig krävs mer utrymme. Vid utformningen av Göteborgs centrala delar måste avvägningar ske mellan olika intressen. Ny cykelbana byggs under år 2010-11 vid Vasaplatsen. Cykelbanan är en dubbelriktad cykelbana mellan gamla Vasa sjukhus och Nya Allén. På Vasaplatsen byggs cykelbanan på den östra sidan. Länken knyter samman cykeltrafiken mellan Gibraltargatan/Chalmers och centrala staden innanför Vallgraven. Kommentar: Denna dragning påverkar inte nämnvärt träden i Vasaallén, men vid Vasaparkens östra sida breddas trottoar inåt parken och minskar parkens yta på ett olyckligt sätt. Karta på sträckning för Västlänken genom Göteborg med stationsläget Haga. Nendan th: skiss/exempel på stationsläge i fotomontage på den tänka uppgången vid Vasagatan. (hämtat från Trafikverkets hemsida för Västlänken) 23

4 FÖRSLAG Grus Btg plattor asfalt 4.1 AVGRÄNSNING Vasagatans alléstråk ansluter i väster mot Sprängkullsgatan, vinkelrät mot gatan och en byggnad. I öster ansluter Vasagatan mot Heden och trädraden i Södra vägen. Anslutningen är inte lika distinkt. Heden som plats är delvis inramat av träd som kantar omgivande gator. Vasagatans alléstråket är en tydlig rörelseyta, medan Heden är en tydlig vistelseyta som ramas in av trädrader. Mötet mellan Heden som en vistelseytan och Vasaallén som en rörelseyta, har en potential att utvecklas. 4.2 UTFORMNING AV MARK Förslaget innebär att gång- och cykelvägen i stråket blir 6,4 meter bred.idag är det 4,5 meter brett. Det är den sektion som byggts i Vasagatans utanför Handels och förslaget innebär att denna sektion fullföljs i hela gatans längd. Detta förslag bygger på en fortsatt ekonomisk samverkan mellan Park- och Naturförvaltningen och Trafikkontoret. Följande markmaterial föreslås: Hårdjorda ytor bitumenös beläggning (asfalt) Gångstråket betongplattor, släta grå Cykelstråket Planteringsytor asfalt med gruskaraktär grus under träden* Sammanhängande växtbädd Sammanhängande växtbädd *) grus i fraktion 2-5 mm ljust (typ Gunnebo gul, Frölands kross, Uddevalla eller likv) Växtbäddar I Göteborgs stad finns framför allt två dokument som tekniskt beskriver vilka krav kommunen ställer på utförandet vid plantering av gatuträd. Det är trafikkontorets Projekterings- och utförandeanvisningar (TPU) och Park- och naturförvaltningens anvisningar för arbeten i park och naturområden. 24

Växtbäddarna på Vasagatan ska vara sammanhängande så att trädrötterna får så stor volym som möjligt att utvecklas. Växtbäddens djup ska vara 60 cm. Växtbädden behöver inte vara av skelettjord i stråket då ytorna mellan träden inte skall vara körbar, däremot vid korsningar ska skelettjord väljas. Jordförbättring ska ske av den befintliga jorden så att den kan återanvändas. Exempelvis genom att jorden luckras och naturgödsel tillföres och myllas ned (del av den gamla jorden förs bort). På detta sätt behöver man inte föra bort så stora mängder jord och inte heller föra dit så mycket ny jord. Under gång- och cykelbanan ska de gamla rotsystemet vara kvar, för i detta kan de nya träden växa vidare. Följande är viktigt för växtbäddar i Vasagatan: Växtbädd ska vara sammanhängande, längsgående Växtbäddens djup 0,60 meter Växtbädd av typen Skelettjord vid korsningar med körytor 4.3 VAL AV ALLÉTRÄD Vilka trädarter som ska planteras avgörs av flera faktorer. Hänsyn ska tas till gatans bredd, karaktär, markförhållanden mm Även aspekter som trädarters olika arkitektonisk karaktär, kulturhistoria, samt driftaspekter. I första hand väljs arter som är tåliga mot luftföroreningar, torka och vägsalt. Även trädens allergiaspekter bör beaktas. Längs gator är flera trädsläkten lämpliga;, ek, lönn, körsbär, robinia, tall, rönn, oxel, hagtorn, päron, lind och kinesisk sekvoja. Vilken trädart som ska planteras bestäms i anslutning till den detaljprojektering, i nästa skede, som ny trädplantering kräver. De krav som ställs på nya träd i Vasagatan är; snabb etablering Trädets stam ska vara genomgående och den ska ha ett upprättväxande grenverk, som klarar uppstamning till en höjd av 5,20m (krav kring spårvägens linor) Kronan skall kunna bli bredare upptill, ovanför spårvagnarna. För att klara detta måste trädet bli ca 20 m högt och ha en bredd för att ge volym i gaturummet. Förslag för ny trädart i Vasaallén är Rödlönn, och cirka 200 nya träd föreslås. Trädens nya placering följer i stort sett dagens lägen, men hänsyn har tagits till sikt i korsningar, att få ett jämnt c/c- avstånd mellan träden i varje kvarter Rödlönn - Acer x fremanii Autumn Blaze - Rödlönn Det är ett snabbväxande stort träd med upprättväxande grenar i en till en början smal krona som senare blir oval till rund. Höjden blir 20-25m. Trädet är oftast sterilt så att minimalt med frö sätts. Bladverket är småbladigt i förhållande till vanlig lönn, det är lätt bronzfärgat vid bladutsprånget på våren därefter friskt grönt och på hösten en kraftigt röd höstfärg. 25

samt att undvika konflikt med ledningar, belysningsstolpar och linor. Förslaget finns redovisas i detalj på ritning i separat bilaga. 4.4 NYA TRÄD Det är cirka 215 nya träd som föreslås i Vasaallén. Trädens nya placering följer i stort sett dagens lägen, men hänsyn har tagits till sikt i korsningar, att få ett jämnt c/c- avstånd mellan träden i varje kvarter samt att undvika konflikt med ledningar, belysningsstolpar och linor. Förslaget finns redovisas i detalj på ritning i separat bilaga. Förslagen till placering av de nya träden har bland annat föregåtts av studier av ledningskartor. Dessa grova studier behöver emellertid kompletteras med mer noggranna undersökningar då trädplanteringarna detaljprojekteras. Vid projektering av träd över ledningskulvertar eller underbyggnader måste jorddjupet och bärigheten undersökas. Träd skall ej placeras omedelbart intill övergångsställe. Förslaget till trädplanteringar har ej tagit hänsyn till entréer, skyltar och belysningsstolpar i detalj. Detta bör studeras mer ingående i samband med detaljprojekteringen. På de platser där nya träd föreslås måste gatuutrymmet reserveras härför så att inte nya ledningar förläggs dit. För gående skall ytorna utformas med liten friktion, bra ledstråk, vara jämna och ha korta avstånd mellan viloplatser. Gångytorna förses med god belysning. Kravet på ledstråk och ytor utan nivåskillnad kräver dock kompletterande överväganden, en fråga att diskutera vidare. 4.5 GATUMÖBLER, BELYSNING När träden ska bytas i Vasaallén finns goda möjligheter att se över både markmaterial och disposition av gatans möbler, (soffor, papperskorgar, pollare) samt belysningen. När det gäller ny markutrusting som bänkar, papperskorgar, cykelställ och pollare skall de följa den policy som är under framtagande samt att det ska vara enhetligt i hela stråket. En principlösning för korsningar finns redovisad under 4.6. Principen innebär att i anslutning till korsningar och passager placeras cykelställ med plats för 8-10 cyklar. Det motsvarar ungefär två plus två sektioner per kvarter. I anslutning till Kungsportsavenyn samt till Vasaplatsen och i korsningen Vasa/Viktoriagatan placeras ytterligare ett antal cykelställ för att klara dagens behov av cykelparkering Papperskorgarna bör flyttas så att det står en vid vare gångpassage och övergångsställe utmed Vasagatan. När det gäller belysning/spårvagnslinor så är den generellt sett hängd i linor idag. Linfästen finns i fasader. Fasadupphängning av spårvagnslinor föreslås vara kvar. Belysning i stråket kan kompletteras med nya stolpar alternativt belysning på lina där det finns möjlighet. Förslaget bör om möjligt anpassas till befintlig situation, enstaka tvärgående ledningar måste tas hänsyn till. 4.6 KORSNINGAR- PRINCIP När träden ska bytas i Vasaallén finns goda möjligheter att även se över stråkets möten i gatukorsningar. Nedanstående är en tänkbar principlösning. Stor vikt bör läggas i nästa skede vid utformningen av stråket med avseende på gångoch cykeltrafiken. Någon form av fartdämpning av cykeltrafik i stråket kan övervägas. Den sammanhängande växtbädden ska prioriteras och vara genomgående, även under korsningsytor/körytor. I dessa fall skall växtjord vara av typen skelettjord. Cykelparkeringar placeras i anslutning till stråket. Bänkar placeras i anslutning till stråket. 26

Götabergsgatan Chalmersgatan Teatergatan 12m 7,5m 12 m Viktoriagatan Karl Gustavsgatan Erik Dahlbergsgatan 7,1 m 7,6 m 15,1 m 8,2 m Elevationer på nyplanerade träd jämfört med fasader på Vasagatan, träden är ritade i full höjd. 27

4.7 NYA TRÄD- PRINCIPRITNING Befintligt träd Nytt föreslaget träd Ritning finns som A1 format i separat bilaga 28

NYA TRÄD OCH KORSNING- PRINCIPRITNING Överfart bilar=storgatsten växtbädd=skelettjord Träd, ca 20 m höga, ca 7-10 m breda Befintligt träd bänkar cykel-p cykel-p cykel-p bänkar Nytt föreslaget träd Gångyta Cykelväg Ritning finns som A1 format i separat bilaga bänkar cykel-p cykel-p bänkar Överfart gående - smågatsten + 29

5 FORTSATT ARBETE Denna rapport skickas på remiss under våren 2011. Därefter kommer beslut om fortsatt arbete. I arbetet med Förstudien har ett antal frågeställningar kommit upp som berör en vidare krets en denna arbetsgrupp. Det anses viktigt i fortsatta arbetet med planering av nya träd, samtidigt diskutera dessa vidare. Frågor vi vill belysa att arbeta vidare med är : Belysning i Vasaallén ses över, överväg att komplettera stråket med ex v stolpbelysning. Markutrustning som Bänkar, cykelställ och papperskorgar- överväg att byta ut och komplettera stråket så att en enhetlighet återfås för detta paradstråk Situationen mellan träd och kioskbyggnader vid Vasagatan/Avenyn är problematisk, även förhållandet mellan kioskbyggnad och parkmiljö vid Vasaparken. I fortsatt arbete med Heden och Avenyn; frågor som korsningspunkten Vasaallén/Södra vägen, och stråket över Heden. I fortsatt arbete med Västlänken behöver frågan om påverkan på träden i Vasaallén och parkmiljön bevakas. 30

6 KÄLLFÖRTECKNING Göteborgs-Posten 16 oktober 2010 om Trygghet i Vasagatan Stadsträd från A till Z, Rune Bengtsson 1998 Trädpolicy- Göteborgs stad Träd i Göteborg katalog över lämpliga gatu- och stadsträd TPU- Trafikkontorets Projektering och Utförande anvisningar Trafikkontoret Göteborg; utrymmesbehov för spårväg- standardritning 1993-12-01 Trafikkontoret Göteborg; Förslag till utformning av korsningen Vasagatan-Viktoriagatan. Räntfors Ark 2001-02-15 Sveriges lantbruksuniversitet SLU, institutionen för Landskapsplanering, Kjell Lundquist; muntliga information om trädalléer och historiska aspekter, 2010. VA-Forsk: Trädrötter och ledningar, Orvesten, Kristoffersson, Stål VA-Forsk 31, 2003. 31

7 BILAGOR 32

Bilaga - Standardritning: Utrymmesbehov för spårväg, standardritning, Göteborgs kommun 33

Förslag nya träd ritning A1 format på separat CD ritning L18-01 skala 1:400 ritning L18-02 skala 1:400 ritning L18-03 skala 1:400 ritning L18-04 skala 1:400 34

Ritning Utdrag ur Samlingskartverk för Ledningar, Göteborgs kommun sammanlagd med förslag nya träd ritning A1 format på separat CD ritning L18-11 skala 1:400 ritning L18-12 skala 1:400 ritning L18-13 skala 1:400 ritning L18-14 skala 1:400 35