www.pwc.com/se Genomlysning Individ och Familjeomsorgen Ale Kommun
Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Utjämningssystemet och standardkostnad IFO 3. Ale:s demografiska förutsättningar vs jämförelsekommuner 4. Ale:s inrapportering av ekonomi och statistik 5. Vad skiljer Ale från övriga kommungrupper extern analys? 6. Förvaltningens nulägesbeskrivning intern analys 7. Analys och slutsatser Om inget annat angives i rapporten sker källhänvisning till www.kolada.se samt SKL:s öppna jämförelser 2
Syfte, metod och bakgrund genomlysning m m Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Socialtjänstlagen 2 kap 1 3
Bakgrund/syfte/metod/Avgränsning Bakgrund På uppdrag av Kommunfullmäktige Ale kommun/omsorgs och arbetsmarknadsnämnden, utförs en genomlysning av Individ och Familjeomsorgen (IFO). Syfte I uppdraget ingår att genomföra en extern genomlysning av nuläge med syfte att analysera Ale:s demografiska förutsättningar, jämfört med både standardkostnad och jämförbara kommungrupper, och därmed identifiera eventuella överkostnader. Metod Offentlig statistik från Socialstyrelsen, Kolada och SCB. Enskilda intervjuer samt gruppintervjuer. Om inget annat angives i rapporten sker källhänvisning till www.kolada.se Avgränsning Uppdraget avgränsas med analys/benchmarking utifrån standardkostnadsbegreppet gällande individ- och familjeomsorgen och Ale kommun. Annan verksamhetsanalys, t ex olikartat arbetssätt/metodiker, organisering och ledarskap inom Ales IFO ingår ej inom ramen för denna genomlysning. 4
Jämförelsegrupp I denna rapport jämförs Ale framförallt med de 10 kommuner som ur ett strukturellt perspektiv har mest likartade förutsättningar att bedriva verksamheter inom individ- och familjeomsorg (IFO). De strukturella förutsättningarna bygger på uppbyggnad av standardkostnad och folkmängd. Kommunerna är de enligt www.kolada.se som är mest likartad (jmf.grupp 2013 och 2014) med viss korrigering: Oskarshamn Mark Ronneby Arvika Skara Boden Sollefteå Vetlanda Partille Gislaved Förändringar mot likartade kommuner (felmarginal +/-5%) förklaras av påverkbara faktorer. I vissa grafiska figurer kommer även genomsnittssiffror för länet oh kommungrupp förortskommuner till storstäder samt rikets snitt presenteras. 5
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Andel Befolkningsstrukturen 2014 andel personer i respektive ålder Befolkningen har en stor betydelse för en kommuns ekonomi och då framförallt i vilket åldersspann invånarna befinner sig i. Ale har en befolkningskurva som påminner om riket i åldrarna 60 och uppåt, dock avviker kommunen i de yngre åldrarna. Andelsmässigt har Ale fler barn och ungdomar än riket, färre unga vuxna samt fler invånare runt 40 år. Fler barn- /ungdomar betyder högre kostnader för barnomsorg-/skola men även individ och familjeomsorg. Med tanke på den låga andelen invånare i spannet 22-32 år, kommer barnakullarna inom en snart framtid att avta. 1,80% 1,60% 1,40% 1,20% 1,00% 0,80% 0,60% 0,40% 0,20% 0,00% Ale Ålder Riket Källa: SCB 6
Antal inv Befolkningsstrukturen 2010 vs 2014 antal invånare 0-64 år Ale har ett högre antal unga vuxna (20-30 år) 2014 mot 2010, vilket kan ha påverkat kostnaderna för försörjningsstöd och missbruksvård. 2010 hade Ale en befolkningstopp i åldern 13-19 år, ett åldersintervall som genererar mycket insatser från socialtjänstens barn och unga verksamheter. Personer som närmar sig pensionsåldern +60 år är lägre 2014 än 2010, däremot finns ett större antal personer i åldern 45-50. 2010 2014 600 500 400 300 200 100 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 Källa: SCB 7
Tidigare rapporter/granskningar Slutsatser och rekommendationer Slutrapport från arbetsgrupp IFO-kostnader (2009-10-13) Gruppen konstaterar att Ale kommun vid samtliga jämförelser har haft höga kostnader men redovisar inte några variabler eller orsakssammanhang som kan förklara den höga kostnadsnivån. Granskningsrapport KPMG Rutiner för utbetalning av försörjningsstöd (2011-09-27) Beskrivningar över tillvägagångssättet vid utbetalning av försörjningsstöd saknar uppgift om vilka nyckelkontroller som skall utföras. Analyser av avvikelser mellan faktiska utbetalningar av försörjningsstöd och förväntat utfall dokumenteras inte. Åtgärdsplan med bl a rutiner togs fram av sektorn efter revisionsrapporten. Uppföljning av granskningsrapport KPMG Rutinen för uppföljning av hemaplanslösning för barn och ungdom används inte och behöver enligt handläggarna själva omarbetas. Granskningsrapport KPMG - Upphandling av institutionsvård (2014-07-08) En gemensam skriftlig instruktion för tillvägagångssättet vid placeringar vid institution bör tas fram Granskningsrapport Förutsättningar för ledarskap (2014-08-20) Det behövs ökad tydlighet från kommunledningskontorets sida kring vilken nivå på stöd som kan förväntas på dem av chefer. Granskningsrapport KPMG Arbetsmarknadsenhet och försörjningsstöd (2015-01-01) Behov av en målsättning för arbetslösa vuxna personer samt för försörjningsstödsenheten fastställs och en mer formaliserad samverkan mellan AME och försörjningsstöd avseende arbetslösa vuxna personer. 8
Utjämningssystemet och standardkostnad IFO 2.1 Standardkostnad enligt den kommunalekonomiska utjämningen 2.2 Ale och standardkostnad IFO 9
Standardkostnad enligt den kommunalekonomiska utjämningen Redovisade siffror avser preliminära beräkning för kostnadsutjämningen för 2015. Se SKL:s cirkulär 2014:17 samt 2014:26 2.1 2015-11-18 10
Vad beaktas? Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen inte själv kan påverka. Med hjälp av mätbara och objektiva faktorer beräknas ett strukturellt mått på skillnaderna i förutsättningar och behov. En grundprincip är att endast utjämna för strukturella skillnader som kan uppstå i verksamheter som är obligatoriska för kommunerna. Vidare ska kostnadsutjämningen endast gälla för kostnads- och behovsskillnader i kommunal verksamhet och inte för skillnader i invånarnas privata konsumtion. Verksamheter alternativt kostnadsslag som det utjämnas för Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola inkl. förskoleklass Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Barn med utländsk bakgrund Befolkningsförändring Bebyggelsestruktur Lönekostnader Kollektivtrafik 2015-11-18 11
Förändrat system för kommunalekonomisk utjämning från och med 2014 Regeringen presenterade den 18 september 2013 i budgetpropositionen ett förslag till förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. I det stora hela följer regeringen Utjämningskommitténs förslag (SOU 2011:39) när det gäller förändringar i kostnadsutjämningen. Utjämningskommittén föreslog stora förändringar inom modellerna för förskola och pedagogisk omsorg, individ- och familjeomsorg samt bebyggelsestruktur. När det gäller delmodellen för individ- och familjeomsorg föreslår kommittén en helt ny modell. Den nya delmodellen mäter med delvis helt nya variabler de strukturella skillnaderna. Orsaken till valet av nya variabler motiverar kommittén med att nuvarande delmodell ger alltför stor skillnad mellan faktisk kostnad och beräknad kostnad (så kallad standardkostnad) i många kommuner. För förskola och pedagogisk omsorg föreslås en helt ny delmodell då de senaste årens reformer inom området förändrat skillnaderna i efterfrågan av omsorg. I korthet innebär den nya modellen att större vikt läggs vid åldersstrukturen och mindre vikt läggs på skillnader i efterfrågan. I delmodellen för äldreomsorg föreslås en ny form för att spegla ohälsa bland äldre samt en något grövre åldersindelning. Uppdelningen på män och kvinnor utgår. 2015-11-18 12
Standardkostnad Kostnadsutjämningen är utformad enligt den så kallade standardkostnadsmetoden. Den innebär att kostnadsutjämningen byggs upp av ett antal delmodeller. De olika delmodellerna avser verksamheter som till exempel barn- eller äldreomsorg. Skillnaderna i standardkostnad ska spegla de strukturella kostnadsskillnaderna, det vill säga sådana kostnader som kommunen inte själva kan råda över. Kostnadsutjämningen tar inte och ska inte ta hänsyn till kommunens faktiska kostnader. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig kostnadsnivå och med hänsyn tagen till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Att utgå ifrån den genomsnittliga kostnaden i landet innebär att utjämningen sker till genomsnittlig servicenivå, kvalitet, avgiftsnivå och effektivitet. Har en kommun högre kostnader på grund av att de håller en högre servicenivå än genomsnittet ska detta finansieras genom en högre skatt, effektivare verksamhet eller en högre avgiftsfinansiering. Vid lägre kostnader gäller det motsatta. Ingen kommun bestraffas eller gynnas av systemet om den har en annan kostnadsnivå än den genomsnittliga. 2015-11-18 13
Allmänt jämförelse nettokostnad och standardkostnad Denna prioritering kommer att visa sig som en positiv standardkostnadsavvikelse för den prioriterade verksamheten. Skillnad i tilldelning av resurser kan spegla en intern resursfördelningsmodell med svaga kopplingar till den demografiska situationen och de strukturella behoven. Kostnadsutjämningssystemet (och standardkostnaden) anpassar sig tämligen direkt till hur situationen ser ut i kommunen. Om resursfördelningen inte hänger med kan det resultera i en standardkostnadsavvikelse (uppåt eller nedåt). Slutligen kan kommunens kostnad påverkas av strukturella förutsättningar som inte systemet fångar. I praktiken kan det vara svårt att konstatera vilket som är orsaken till en eventuell avvikelse. Inte sällan är det en kombination av flera orsaker. Via olika volymuppgifter och styckkostnad ges dock en indikation om orsaken. Syftet med jämförelsen är således inte att anpassa kostnaden till standardkostnaden, utan att granska kommunens faktiska prioriteringar och resurstilldelning till olika verksamheter. 2015-11-18 14
Ale och standardkostnad IFO 2.2 2015-11-18 15
Kostnadsutjämningens delmodeller Individ- och familjeomsorg Det har utjämnats för verksamheten sedan utjämningsåret 1996, det har dock funnits fyra olika delmodeller. Nuvarande delmodell är ny från och med 2014. Standardkostnaden bestäms av indikatorerna: Andel arbetslösa utan ersättning i befolkningen Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd som varar längre än sex månader Andel lågutbildade svenskfödda i åldern 20-40 år Andel av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 1965 1975 Roten ur tätortsbefolkningen i kommunen 2015-11-18 16
Analysens tre steg Standardkostnadsanalysen, enligt den metod som arbetats fram av SKL och SCB, består av tre steg. 1. Det första steget innebär att man jämför kommunens redovisade nettokostnad (kronor per inv.) med den genomsnittliga nettokostnaden i riket (kronor per inv.). 2. Det andra steget innebär att man jämför kommunens standardkostnad (kronor per inv.) med den genomsnittliga standardkostnaden i riket (kronor per inv.). 3. I det tredje steget sätts steg 1 i relation till steg 2. Ale Jmf grupp Steg 1, index 1,01 0,84 Steg 2, index 0,78 0,82 Steg 3, avvikelse 1,29 1,03 Ale kommun har enligt denna beräkning 29 % högre förväntade nettokostnader för sin IFO verksamhet. 2015-11-18 17
Utveckling strukturella förutsättningar över åren 2009-2014, standardkostnadsindex (riket = 100) Ale har så kallat gynnsamma strukturella förutsättningar för verksamhet inom individ- och familjeomsorg (index<100). 2014 har Ale ett värde på 78,1, vilket innebär drygt 20% bättre förutsättningar att bedriva IFO jämfört med snittet i riket. När det nya utjämningssystemet infördes 2013 blev Ale vinnare, dvs Ale:s strukturella förutsättningar beaktades positivt och kommunen minskade sin inbetalning till utjämningen. 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Strukturårsjusterad standardkostnadskvot individ- och familjeomsorg, index 84,5 79,4 79,0 78,1 73,2 67,9 2009 2010 2011 2012 2013 2014 18
Procent Procent Standardkostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg 2009-2014, 2014 i jämförelse, procent 80,0 35,0 70,0 68,4 30,0 29,0 60,0 50,0 52,3 56,7 25,0 20,0 40,0 30,0 24,6 25,5 29,0 15,0 10,0 11,5 20,0 5,0 2,6 10,0 0,0 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014-5,0-2,5 Ale Jämförbara Länet Förortskommuner till storstäderna De senaste 6 åren har Ale haft nettokostnader som är högre än den motiverade, toppåret var 2011. Kommunen bedriver 2014 individ- och familjeomsorg till en kostnad om 29 procent över standardkostnaden. Detta motsvarar 24,7 mnkr. En felmarginal på +/- 5 % i avvikelse kan anses vara normalt och kan t ex förklaras av olikartad inrapportering. Den mest likartade strukturellt sett gruppen har en avvikelse på 2,6 %, vilket kan anses ligga inom felberäkningsmarginalen. 19
Kronor per invånare Standardkostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg 2009-2014 i jämförelse, utveckling i kr/inv Figuren visar hur utvecklingen har varit för de redovisade nettokostnaderna, samt hur standardkostnaden har utvecklats mellan åren. Framtill 2011 steg nettokostnaderna kraftigt i Ale, för att sedan sjunka mellan åren 2011-2013. En av anledningarna till de sjunkande nettokostnaderna för perioden var ett idogt arbetet inom verksamheterna kring placeringar. Fr om 2013 förbättrades beräkningen av de strukturella förutsättningarna för Ale. 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 2009 2010 2011 2012 2013 2014 * Standardkostnaden för 2013 och 2014 är preliminär och har Ale erhållit förändrade faktorer som är mer negativa än riket som helhet så kommer detta att justeras i efterhand till Ale:s fördel 24,7 mnkr 20
Ales demografiska förutsättningar vs jämförelsekommuner 21
Analys av standardkostnadens beräkningsfaktorer i jämförelse Faktorer standardkostnad 2014 Andel arbetslösa utan ersättning Andel med ekonomiskt bistånd som varar längre än sex månader Andel lågutbildade svenskfödda i åldern 20-40 år Andel av befolkning boende i flerfamiljhus byggda 1965-1975 Roten ur tätortsbefolkningen Faktorer i analysen Arbtetslöshet 16-64 år Hushåll 16-64 år med låg inkomst, Andelen med bistånd 10-12 mån Invånare med högst grundskoleutbildning Ohälsa, Anmälda brott, Utrikesfödda Tätortsgrad (index) Tabellen ovan visar hur har översatt grundfaktorerna i standardkostnadsberäkningen. Anledningen till att grundfaktorerna inte används i denna analys är att de inte går att ta fram. Observera att det är endast gruppen jämförbara som är mest likartad Ale i de strukturella förutsättningarna. 22
Demografi totalt - Ale och jämförbara kommuner Påverkansfaktorer individ- och familjeomsorg Vid jämförelse mot Ale:s jämförbara kommuner har Ale en betydligt lägre arbetslöshet och en lägre andel invånare med låg inkomst. Detta kan även till del förklara det lägre ohälsotalet. År 2013 anmäldes markant färre våldsbrott per 1000 invånare i Ale, vilket påverkar bland annat tryggheten i kommunen och kan hänga ihop med den lägre arbetslösheten. Ale har fler utrikesfödda invånare, detta har dock inte påverkat varken ekonomiskt bistånd eller arbetslösheten i jämförelse. Sett till ovanstående faktorer har Ale bättre förutsättningar än jämförbara kommuner. Invånare med högst grundskoleutb (%) Jämförelse i relation med riket (riket =1,0) Hushåll med ekonomiskt bistånd bistånd i 10-12 mån (%) Invånare 18-64 år med låg inkomst (%) Anmälda våldsbrott, antal/1000 inv, 2013 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Utrikes födda (%) Arbetslöshet, (%) Tätortsgrad Ohälsotal, dagar Ale Jmf Ale 23
Procent Delfaktor - Arbetslöshet 2009-2014, Ale kommun Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år Nivån på arbetslösheten var 2014 den lägsta på sex år, vilket även bör ha påverkat utbetalning av försörjningsstödet i Ale kommun. Sedan 2010 har arbetslösheten sjunkit med 1,9 procent. Jämfört med riket (6,8%) har Ale en lägre arbetslöshet 2014. Om arbetslösheten jämförs i åldersgruppen 16-24 år, har fortfarande Ale en mycket låg nivå (6,3%) jämfört med den likartade kommungruppen som har 9,9 %. En låg arbetslöshet är en positiv faktor för hela samhället och då i synnerhet verksamheter inom ramen för socialtjänsten. 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 5,5 6,8 5,3 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Arbetsförmedlingen och SCB 5,0 5,5 4,9 24
Andel (%) Andel (%) Delfaktor Arbetslöshet 2014 i jämförelse Arbetslöshet 16-24 år i kommunen, andel (%) av befolkning Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av befolkning Arbetslöshet 16-24 år Långtidsarbetslöshet 25-64 år 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 6,3 9,9 4,8 7,6 9,1 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 2,7 3,8 2,4 3,2 3,6 1,0 2,0 0,5 0,0 Ale Jämförelsegrupp Förortskommuner till storstäderna Länet Riket 0,0 Ale Jämförelsegrupper Förortskommuner till storstäderna Länet Riket Källa: kolada Ale har en lägre arbetslöshet bland unga vuxna (16-24 år) samt lägre långtidsarbetslöshet, än jämförbara kommuner, länet och riket som helhet. En kommun har alltid en viss arbetslöshet med tanke på att invånare kan vara i väntan eller mellan två jobb. Ungdomsarbetslösheten har oftast stora variationer under ett år, t ex ökar när studenter har lov.. 25
Delfaktor Ohälsotal* Dagar åldern 16-64 år i jämförelse Ale har lägre ohälsotal än jämförbara kommuner, länet och riket, dvs färre dagar med utbetald ersättning från andra än den ordinarie arbetsgivaren. För både Ale och samtliga jämförelsegrupper har ohälsotalen ökat mellan år 2013 och 2014. Ökningen i Ale har däremot varit högst i jämförelse mellan åren. Observera att definitionen på detta ohälostal inte tar hänsyn till korttidsfrånvaro som ersätts av arbetsgivaren. 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 29,1 33,0 Ohälsotal, dagar Källa: kolada * Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet beräknas genom att summa dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen i åldern 16-64 år. Källa: Försäkringskassan. 23,3 Ale Jämförbara Förortskommuner till storstäderna 32,4 Länet 31,1 Riket 26
Delfaktor Tätortsgrad* 2014 i jämförelse, % Ale har en högre tätortsgrad än jämförbara kommuner, länet och riket som helhet. En högre tätortsgrad kan innebära ett effektivare arbetssätt. Närmare fysiskt att erbjuda kommunalservice till invånare. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Tätortsgrad 20,0 10,0 0,0 Ale Jmf Ale Förortskommuner till storstäderna Länet Riket Källa: kolada * Andel (%) av kommunens invånare som bor i tätort. Som tätort räknas hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 m. Källa SCB. 27
Procent Delfaktor - Utrikesfödda 2014 i jämförelse, % Ale har en högre andel utrikesfödda än jämförbara kommuner, länet och riket. En hög andel utrikesfödda kan påverka nivån på ekonomiska biståndet och högre arbetslöshet. Dessa samband har dock inte kunnat spårats i Ale, vilket kan tyda på en effektiv integration och en god arbetsmarknadspolitik där alla parter samspelar. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 13,8 Utrikes födda, andel 12,2 16,0 Ale Jmf Ale Förortskommuner till storstäderna 11,5 Länet 12,7 Riket Källa: kolada 28
Andel (%) Delfaktor - Invånare 18-64 med låg inkomst 2013 i jämförelse, (%) Ale har i jämförelse lägre andel invånare i arbetsför ålder med låg inkomst. Detta i relation med den låga arbetslösheten, är goda socioekonomiska förutsättningar för Ale. 25,0 20,0 15,0 16,4 Andel invånare 18-64 år med låg inkomst 19,2 19,5 15,7 20,2 10,0 5,0 0,0 Ale Jämförelsegrupper Förortskommuner till storstäderna Länet Riket Källa: kolada 29
Procent Delfaktor - Invånare med högst grundskoleutbildn 2014 i jämförelse (%) Andelen invånare med högst grundskoleutbildning i Ale ligger i nivå med jämförbara kommuner och riket. Jämfört med länet har Ale en lägre andel, vilket pekar på en högre utbildningsnivå i Ale jämfört med länet. Samtliga jämförelsegrupper har minskat andelen mellan år 2013 och 2014. 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Invånare med högst grundskoleutbildning 14,5 14,6 11,3 Ale Jmf Ale Förortskommuner till storstäderna 15,1 Länet 14,4 Riket Källa: Kolada 30
Andel (%) Delfaktor - Anmälda våldsbrott* 2013 i jmf, antal per 1000 invånare Ale har lägst andel anmälda våldsbrott jämfört med samtliga jämförelsegrupper. Läggs även statistiken gällande skadegörelse närmar sig Ale övriga kommungrupper, men ändock lägre andel anmälda brott. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 6,3 Anmälda våldsbrott 8,9 8,3 7,4 8,8 Störst skillnad är mot jämförbara kommuner där Ale har 2,6 färre anmälda våldsbrott per 1000 invånare. 4,0 3,0 2,0 1,0 Ale kan uppfattas vara en trygg kommun. 0,0 Ale Jämförelsegrupper Förortskommuner till storstäderna Källa: kolada. Uppgifter endast tillgängliga för år 2013 Länet Riket * I brottskategorin våldsbrott ingår mord, dråp, barnadråp och misshandel med och utan dödlig utgång, våldtäkt inklusive grov våldtäkt, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, våld mot tjänsteman samt rån inklusive grovt rån. Antalet anmälda brott har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Uppgifterna gäller för perioden år T-2 till år T. Källa Brottsförebyggande rådet 31
Andel Delfaktor Försörjningsstöd Bidragsmånare 10-12 mån i jämförelse Ale har tillskillnad mot den mest jämförbara gruppen en högre andel hushåll som har långa biståndsperioder. Detta faktum är anmärkningsvärt med tanke på den låga långa arbetslösheten. Tendensen med långa biståndsperioder kan t ex bero på: - andelen utförsäkrade - effektiviteten på kommunens förebyggande arbete avseende målgruppen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 4-9 månader under året, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 1-3 månader under året, andel (%) 31,7 27,9 40,3 26,1 25,0 29,5 31,4 44,3 43,7 30,7 30,9 38,3 Ale Jämförbara Länet Förortskommuner till storstäderna 25,2 31,2 43,8 Riket Källa: kolada 32
Ohälsotal, jämförelse med riket (riket =1,0) Ale har betydligt högre kostnader för missbruksvård än riket. I kommunen finns även en högre andel invånare med riskabla alkoholvanor, samt något högre fetma bland den vuxna befolkningen. Långtidsarbetslösheten är klart lägre i Ale än riket och kommunen har ett lägre ohälsotal. Invånarna beräknas leva lika länge i Ale som i riket och i de jämförbara kommunerna. Förutom alkoholvanorna, finns det inga externa faktorer som motiverar Ale kommuns höga kostnadsnivå gällande insatser till den vuxna befolkningen. Återstående livlängd vid födsel -kvinna Jämförelse i relation med riket (riket =1,0) Återstående livlängd vid födsel -man Ohälsotal, dagar Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen (%) Bra självskattat hälsotillstånd (%) 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Fetma(%) Riskabla alkoholvanor (%) Röker dagligen (%) Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Ale Jmf Ale Källa: kolada 33
Sammanfattning demografiska förutsättningar Ale har en betydligt lägre arbetslöshet jämfört med jämförbara kommuner, ligger 1,9 procent under rikssnittet, samt har visat en nedåtgående trend sett över tid. Även ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslöshet i Ale är markant lägre än i jämförbara kommuner, vilket kan förklara de relativt lägre kostnaderna för försörjningsstöd. Det finns en lägre andel invånare med låga inkomster i Ale kommun än i jämförbara, vilket tillsammans med den förhållandevis låga arbetslösheten ger Ale goda förutsättningar. I Ale finns en högre andel utrikesfödda än i jämförbara kommuner, detta faktum har inte påverkat arbetslösheten. Ohälsotalet i dagar är lägre i Ale än i jämförelsegruppen, vilket tyder på att invånarna mår bättre i Ale än i jämförbara kommuner. Ale har precis som samtliga jämförelsegrupper en nedåtgående trend i andelen invånare med högst grundskoleutbildning. Här ligger Ale i nivå med både jämförbara kommuner och riket som helhet. Sammanfattningsvis har Ale:s invånare liknande utbildningsnivå som jämförbara kommuner, men det är fler invånare i Ale som har arbete, färre är lågavlönade, samt färre våldsbrott och ohälsotal dagar. Detta ger Ale mycket goda förutsättningar än jämförbara kommuner med likartad struktur enligt standardkostnadsberäkningen. Däremot har fler invånare i Ale riskabla alkoholvanor, fler hushåll har ekonomiskt bistånd i 10-12 mån, samt att kostnaden för missbruksvård är högre. 34
Analys demografi Det finns ett antal demografiska fakta som i sig kan vara kostnadsdrivande, men sammantaget har Ale goda förutsättningar att bedriva socialtjänst. Ale uppvisar endast sämre värden där medborgarna uppskattar sin fetma och riskabla alkoholvanor. Låg arbetslöshet, god inkomstnivå och ett lågt ohälsotal borde vara externa faktorer som medför låga kostnader för vuxenvård inom ramen för socialtjänsten. Med andra ord bör anledning till högre kostnader snarare vara av intern karaktär; såsom arbetsmetodik, uppföljning, ledning/styrning och klientkännedom. Framförallt de uppskattade alkoholvanorna visar på ett tänkbart behov av särskilt riktade insatser i syfte att motverka missbruksrelaterade kostnader. Under utredningen framkom inga särskilda målgruppsanalyser eller metodiker för att motverka detta faktum. 35
Ale:s inrapportering ekonomi och statistik 4.1 Räkenskapssammandraget 4.2 Verksamhetsstatistik 36
4.1 Räkenskapssammandrag Bakgrund Undersökningen Räkenskapssammandraget (RS) baserar sig på den ekonomiska statistik som SCB samlar in från kommuner, landsting och kommunalförbund varje år (febr mars). Den ekonomiska statistiken från kommunens alla verksamheter lämnas i en elektronisk blankett i excelformat. De inbyggda kontrollerna i blanketten hjälper kommunen så att inrapporteringen blir så rätt som möjlig. Dock finns det ofta svårigheter i inrapportering och organiseringen och system, vilket innebär att rapportering till viss del skiljer sig åt mellan kommuner. Framförallt utfördelning av s k övergripande kostnader och hyror kan skapa problem. Ales tillvägagångssätt Enligt nuvarande controllern (började dec -14) införde Ale en ny fördelningsmodell av de s k övergripande kostnaderna när statistiken skulle inlämnas för 2014. Den gamla modellen innebar att IFO (t om 2013) uppvisade lägre kostnader än vad den borde och borde ha haft större negativt underskott mot standardkostnad. Den nya controllern kunde inte återskapa den tidigare controllerns arbete kring RS och hur denne har fördelat kostnaderna mellan IFO:s olika verksamheter. Mycket av ekonomiska transaktionerna sker i Treserva, vilket försvårar för controllern. 37
4.2 Verksamhetsstatistik Bakgrund Löpande under året lämnar Sveriges kommuner och landsting in olika former av statistik till olika institutioner, varav den största är SCB. Det handlar om allt från personal till insatser. I oktober varje år skickas verksamhetsstatistik in till socialstyrelsen/scb från kommunerna, som sedan ligger till grund för olika jämförelser men även kommande beräkningar i utjämningssystem. Verksamhetsstatisken kopplas sedan ihop med inlämnad ekonomisk information från RS och bildar olika relationer (nyckeltal). Ales tillvägagångssätt Ingen intervju har ännu kunnat genomföras med Ale:s Kvalitets- och verksamhetsuppföljare, tillika systemförvaltare av verksamhetssystemet Treserva. Däremot framkom under andra intervjuer att det kan historiskt ha uppkommit felaktigheter. Även kommande analysavsnitt i genomlysningen kring externt fångad data påvisar detta faktum om eventuella felaktigheter i inlämningen. 38
Analys statistikinlämning Det är alltid svårt att dra analyser av extern statistik. Situationen underlättas inte om viktiga nyckelroller, såsom controllers, har byts ut under analysperioden. Ale saknar rutiner och riktlinjer på hur händelser ska redovisas, både när det gäller ekonomi och verksamhet. Vilket gör att kommunen blir sårbar vid personalförändringar, samt att det finns risk att jämförelse mellan år blir missvisande och att felaktiga slutsatser kan dras. Treservera (nuvarande verksamhetssystem) används även för att administrera ekonomiska händelser, vilket försvårar överblicken och därmed uppföljning för ekonomiskt ansvariga inom IFO. Här bör kommunen fundera på att integrera kommunens ekonomisystem bättre, sekretess är inget skäl för att undvika att använda kommunens ekonomisystem. Fakturor kan sekretessbeläggas i ekonomisystemet och/eller att namn på klienter stryks över. 39
Vad skiljer Ale från övriga kommungrupper? IFO övergripande Barn och Unga Vuxna Försörjningsstöd 40
Enskild regi i relation 2012-2014, enskild regi, andel (%) av total kostnad Både Ale och den jämförbara kommungruppen har större andel verksamhet inom kommunen, istället för externa köp t ex HVB-hem. Ale har under perioden minskat externa köp. Tendensen bland övriga kommungrupper är att externa köp ökar. Det finns både fördelar och nackdelar med externa köp. Fördelar med externa köp är t ex kompetensmatchning mot brukare, nackdelar med externa köp är högre dygnskostnader, dyrare resor och högre uppföljningskostnader etc. 41
Månadsavlönad socialsekreterare totalt 2012-2014, antal Det går inte fullt ut att jämföra kommungrupperna med varandra med tanke på storleken och antalet anställda, däremot är tendenserna mellan åren analysbara. Ale har till skillnad mot samtliga jämförelsegrupper en minskning av antalet socialsekreterare under perioden. De senaste tre åren har antalet minskat med fyra stycken i Ale. Den jämförbara gruppen har under samma period haft en ökning med fem stycken. Observera att statistiken bygger på faktiskt anställda, vilket innebär att vakanser inte ingår i statistiken. 42
Erfarenhet i relation Barn och unga 2013-2014, % Jämfört med övriga kommungrupper har Ale:s barn- och ungdomshandläggare större erfarenhet av barnutredningar. Dock har Ale:s andel försämrats mellan år 2013 och 2014. Drygt 20 procent av personal med mer än 5 års erfarenhet har lämnat, och tappet finns även bland semierfarna handläggare om cirka 10 procent. Minskningen är större än hos andra kommungrupper som minskat. Majoriteten av jämförelsegrupperna har under perioden ökat andelen handläggare med mer än 3 års erfarenhet. Detta faktum med personalomsättning kan komma påverka framtida kostnader för barn och unga enheten (fr om 2015?). Förlusten av erfaren personal bekräftas under intervjuer. Oerfarna medarbetare kan innebära långa handläggningstider, felaktiga insatser och därmed i slutänden kostnadshöjande insatser. Oerfaren personal kräver även hög grad av god och kontinuerlig handledning och stöd. 43
Erfarenhet i relation - försörjningsstöd 2013 2014 i jämförelse, handläggare med socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av försörjningsstöd, andel (%) Ale redovisade år 2013 den högsta andelen bland samtliga jämförelsegrupper, av socialsekreterare som arbetade med ekonomiskt bistånd hade mer än 2 år i yrket. År 2014 minskade andelen till att vara 2 procent under den jämförbara kommungruppen. Vid jämförelse mot övriga kommungrupper när det gäller andelen socialsekreterare med socionomexamen som arbetar med ekonomiskt bistånd uppvisar Ale den högsta nivån på formell kompetens. 100 % under hela perioden, vilket är mycket höga siffror och närmare 20 procent bättre än riket. Detta faktum bör även påverka det ekonomiska biståndet positivt. 44
Antalet handläggare i relation 2013 2014 i jämförelse, barn 0-20 år per handläggare (åa) År 2013 hade Ale i genomsnitt 509 barn i åldersgruppen 0-20 år per handläggare. Statistiken visar att situationen har förbättrats 2014, dvs färre barn per handläggare. Trots förbättringar i Ale, uppvisar den mest jämförbara gruppen färre barn per handläggare. Färre barn per handläggare kan på sikt innebära högre effektivitet i handläggningen och främja ett proaktivt arbetssätt. 45
Antal biståndsbeslut per handläggare Per månad per handläggare (omräknat till heltid), förändring 2013-2014 Handläggare inom försörjningsstödet i Ale kommun fattar fler biståndsbeslut än samtliga jämförelsegrupper och ligger år 2014 markant över jämförbara kommuner. Mellan år 2013 och 2014 har antalet biståndsbeslut per handläggare ökat kraftigt i Ale och ligger nu drygt 50 procent över jämförbara kommuner. Handläggning av ett högt antal ärenden kan resultera i sämre kvalitet och brister i uppföljning. Det finns en uppenbar risk att kommuner med Ale:s antal hushåll per handläggare hamnar i tidsnöd och prioriterar utbetalningar framför ett proaktivt arbetssätt. 46
Tkr Budget o utfall intern statistik - totalt Den tilldelade rambudget för IFO verksamheterna har minskat sedan 2012 och ligger 2014 knappt 5 Mnkr lägre. I egentligen är den reala minskningen större medtanke på årlig lönerevision. 107 000 106 000 105 000 104 000 103 000 104 872 Budget o utfall IFO totalt 105 758 104 508 Trots stora avvikelser mot standardkostnaden, är avvikelsen mot budgeten inte alls i närheten av detta faktum. Detta tyder på en ramfördelning som har liten korrelation mot omvärlden och förändringen av samhället i stort. Detta fenomen är inte fel om det bygger på politiska medvetna riktade satsningar. 102 000 101 000 100 000 99 000 98 000 97 000 100 470 100 564 100 669 Budget 2012 Utfall 2012 Budget 2013 Utfall 2013 Budget2014 Utfall 2014 Källa: Ale kommun, egen bearbetning 47
Budget o utfall intern statistik per verksamhet Verksamheter 2012-2014 Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse Budget Utfall Avvikelse (alla siffror Tkr) 2012 2012 2012 2013 2013 2013 2014 2014 2014 Verksamhetschef IFO 9 933 9 538 395 13 077 10 284 2 793 10 083 9 898 185 Utredning o mottagning 17 020 24 629-7 609 17 827 17 394 433 15 953 20 087-4 134 Försörjningsstöd o flykti 23 929 21 353 2 576 23 662 20 929 2 733 23 549 21 708 1 841 Vuxenenhet 20 295 21 236-941 20 809 22 325-1 516 18 872 24 020-5 148 Familjerätt/Familjehem 19 266 15 539 3 727 13 240 13 819-579 14 136 11 468 2 669 Utförarenheten 9 624 8 901 723 10 499 9 929 570 11 566 7 215 4 351 Administration IFO 4 806 4 492 314 5 394 5 793-399 6 405 6 274 132 Totaler 104 872 105 688-815 104 508 100 472 4 036 100 564 100 669-105 Källa: Ale kommun, egen bearbetning När den totala budgeten fördelas per verksamhet är det svårt att dra några större slutsatser eftersom det är stora svängningar mellan åren och verksamheterna när det gäller utfall och budget. Anmärkningsvärt är dock underskotten inom Vuxen och dess följdsamhet mot erhållen budgeten och då framförallt 2014. Ett annat anmärkningsvärt faktum är att utfallet för administrationen har ökat med cirka 30% på två år. Stora svängningar mellan de olika verksamheterna kan även bero på överflyttningar av verksamheter. 48
Antal Befolkningsförändring 2009 2014, kv 1 2015 Befolkningens rörelse påverkar även den ekonomiska situationen för en kommun. Sedan 2012 har Ale haft en växande befolkning, vilket beror på dels ett födelseöverskott, dels det positiva immigrationsnettot (inflyttningen från andra länder). Sedan 2011 har Ale även haft en positiv nettoinflyttning (inrikes). Immigrationsnettot har ökat kraftigt 2014. Inflyttning från andra länder påverkar de sociala verksamheterna i en kommun; alltifrån råd och stöd, utbildning till försörjningsstöd. En kommun får mycket stöd de två första åren från staten (Migrationsverket). Sedan står kommunen själv för en stor del av finansiering av eventuella insatser. 400 350 300 250 200 150 100 50 0-50 -100 Inrikes nettoinflyttning Födelseöverskott Immigrationsnetto 103 45 65 52 113 45 22 99 53 62 189 103 107 71 58 68-33 -77 8 2 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015:1 Källa: SCB 49
Kronor Kronor Individ- och familjeomsorg delarna 2009 2014, 2014 i jämförelse, kr per invånare Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 6 000 5 297 5 000 4 500 4 068 3 697 3 881 4 047 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv 500 0 4 047 3 530 3 506 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 3 126 Ale Jämförbara Länet Förortskommuner till storstäderna 3 527 Riket Kommunens kostnad för individ- och familjeomsorg har varierat sett över hela perioden. Variationerna beror till störst del på förändringar i kostnader för barn- och ungdomsvård och missbruksvård vuxna. Sedan år 2012 har kostnaden för övrig vuxenvård ökat samtidigt som kostnad för missbruksvård minskat i ungefär samma omfattning. Ale har noterbart högre kostnader per invånare än den jämförbara gruppen och då framförallt för missbrukarvård vuxen och övrig vuxenvård. 50
Sammanfattning/analys statistik- och ekonomijämförelse övergripande IFO Oklart på vilka förutsättningar som ramtilldelningen till IFO verksamheterna baseras på, med tanke på relationen mellan de senaste årens budgetavvikelse och avvikelse mot standardkostnad. Samtliga jämförelsegrupper har ökat antalet socialsekreterare under de senaste tre åren medan Ale hade färre personer 2014 än 2012 (obs kan bero på många vakanser vid mättillfället) Inom ekonomiskt bistånd har 100% av socialsekreterarna i Ale en socionomutbildning vilket är långt över jämförbara kommuner. Handläggare som arbetar med barnutredningar har längre erfarenhet i Ale än i jämförbara kommuner, däremot har Ale en trend att erfarenheten minskar och att erfaren personal lämnar, vilket inte finns i jämförbara kommuner. Om trenden fortsätter finns utmaningar för IFO verksamheten. Antalet barn per handläggare är högre i Ale än jämförbara kommuner, men det skedde en minskning mellan år 2013 och 2014. Även om Ale har färre barn per handläggare fattas på total nivå, samtliga handläggare inräknade, betydligt fler beslut per månad. Om den nivå som finns idag är rimlig är svårt att svara på, däremot kan sägas att fler beslut kan leda till brister i uppföljning och snabba beslut med mindre grundliga utredningar, vilket i sig kan påverka kostnaden. 51
5.1 Barn och unga 52
Kronor Kronor Barn och unga kostnad per insats 2009 2014, 2014 i jämförelse kr per invånare 0-20 år 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2 468 1 954 Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år 2 398 2 853 2 296 2 109 3 027 3 172 3 075 1 934 2 060 1 832 1 811 2 201 2 011 1 671 2 320 2 619 2009 2010 2011 2012 2013 2014 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år 1 671 2 320 2 376 1 900 2 345 2 372 2 619 2 987 3 025 1 839 1 903 1 926 1 882 2 633 2 832 Ale Jämförbara Länet Förortskommuner till storstäderna Riket Ales totala kostnader 2014 ligger i nivå med 2009. Fr om 2012 minskade kostnaden för insatserna. En naturlig anledning till minskning av kostnaden är att många ungdomar fyllde 21 år och eventuellt flyttade över till vuxenstatistiken. En annan kan vara att kommunen jobbade aktivt under denna tidpunkt med att minska placeringskostnaderna. Jämfört med jämförbara kommuner har Ale en lägre total kostnad för insatser till barn och unga, det är framförallt öppenvårdsinsatserna som har lägre nivå. 53
Antal Antal Barn och unga Antal vårddygn 2009 2013, 2013 i jämförelse, dygn per inv 0-20 år 3,00 Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år 2,50 Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år 2,31 2,50 2,51 2,28 2,00 1,80 2,07 2,00 1,50 1,00 0,50 1,23 0,40 1,76 1,73 0,87 0,70 1,55 0,55 1,50 1,00 0,50 1,55 0,55 0,88 1,18 1,33 0,77 1,55 0,00 #SAKNAS! 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0,00 Ale Jämförbara Länet Förortskommuner till storstäderna Riket Antal vårddygn i institutionsvård har minskat markant sedan 2009 per invånare 0-20 år. Även vårddygn i familjehem har minskat sedan 2009. Ale har färre vårddygn i institutionsvård än jämförelsegrupperna. För familjehemsplaceringar har Ale en betydligt lägre andel mot jämförbara kommuner. Detta kan förklara Ale:s lägre totala kostnader för barn- och ungdomsvård än jämförbara kommuner. En av anledningen till trenderna ovan, kan vara att den relativt erfarna personalen i Ale under tidsperioden. 54
Sammanfattning/analys statistik- och ekonomijämförelse Barn och Unga Ale har lägre kostnader än jämförbara kommuner för sina barn och unga inom alla delområden. Ale har färre vårddygn i institutionsvård än jämförbara kommuner och förortskommuner till storstäder, detta faktum är kostnadsdämpande. En anledning till den lägre kostnaden kan vara en stabil och erfaren personalgrupp. 55
5.2 Vuxna (21-64 år) 56
Kronor Kronor Individ- och familjeomsorg vuxna insatser 2009 2014, 2014 i jmf, kr per invånare 21-64 år 2 500 Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år 1 800 Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv 21-64 år 1 600 2 000 1 400 1 500 1 505 1 458 1 200 1 000 1 035 1 000 500 0 1 035 800 1 006 275 279 732 43 242 33 477 533 84 487 224 339 277 2009 2010 2011 2012 2013 2014 800 600 400 200 0 472 440 381 426 43 61 39 3 29 487 443 484 504 379 Ale Jämförbara Länet Förortskommuner till storstäderna Riket Ales totala kostnader för insatser till vuxna överstiger alla jämförelsegrupper påtagligt. Sett till perioden som helhet har kostnaden för institutionsvård och öppna insatser ökat medan familjehemsvård minskat något. Differensen 2014 mot jämförbara gruppen är drygt 20 mnkr. Detta beror framförallt på att kostnaden för öppna insatser är mer än dubbelt så hög. Det kan finnas en uppenbar risk att Ale har haft problem med att redovisa sina kostnader för vuxna på rätt insats. 57
Sammanfattning statik- och ekonomijämförelse vuxna Totala kostnader per invånare för både institutionsvård och öppenvård vuxen missbruk är högre i Ale än i jämförbara kommuner. Framförallt öppenvården utmärker sig markant mot samtliga jämförelsegrupper. Ale har nästan 3 ggr mer vårddygn för vuxna missbrukare än jämförbara kommuner. Inrapporteringsproblem med både kostnader och dygn, men detta påverkar inte totalen för vuxenvården. I demografianalysen framkommer att Ale:s invånare i större utsträckning har skattat att de har riskabla alkoholvanor, vilket bör påverka kostnaden för missbrukarvården, dock kan det inte motivera drygt 20 mnkr högre kostnader än den jämförbara gruppen. Det är inte de externa faktorerna som förklarar de stora differenserna, utan de interna. Hur fungerar arbetsgruppen? Omsättningen av personal? Ärenden per handläggare? Ledning och styrning? Uppföljning? Kännedom om klientgrupper? Matchning resurser och behov? 59
5.3 Försörjningsstöd 60
Kronor Kronor Ekonomiskt bistånd 2009 2014, 2014 i jämförelse, kr/invånare 1 300 1 250 1 200 1 150 1 100 1 261 1 200 1 150 1 100 1 050 1 141 1 037 1 098 1 050 1 000 950 900 850 923 1 028 1 008 956 977 1 000 950 900 850 977 922 800 2009 2010 2011 2012 2013 2014 800 Ale Jämförbara Länet Förortskommuner till storstäderna Riket Kostnaden för ekonomiskt bistånd per invånare har varierat över perioden för Ale. Ale har lägre kostnad för ekonomiskt bistånd per invånare än jämförbara kommuner och riket samt något lägre kostnader än länet. Det finns flera anledningar till de låga kostnaderna, men den låga arbetslösheten och en god inkomstnivå är två faktorer som till stor del förklarar nivån. En annan anledning till den lägre kostnaden kan vara en stabil och erfaren personalgrupp för tidsperioden. 61
Antal Kronor Kronor Antal Ekonomiskt bistånd 2009 2014, 2014 i jämförelse, utbetalt per hushåll och antalet hushåll Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 45 000 25 40 000 19,6 20,2 19,3 18,5 39 589 38 798 16,7 20 35 304 35 514 34 275 17,6 35 000 15 50 000 45 000 40 000 Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 47 860 25,1 21,4 23,1 39 589 16,7 38 639 38 432 38 307 30 25 20 35 000 15 30 000 10 30 000 13,9 10 25 000 5 25 000 5 20 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0 20 000 Ale Jämförbara Länet Förortskommuner till storstäderna Riket 0 Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd minskade år 2014. Det utbetalde biståndet per hushåll ökade däremot. Under perioden har det utbetalda biståndet ökat med drygt 15 procent. Antalet bidragshushåll per 1000 invånare är lägre i Ale än i jämförbara kommuner, länet och riket. Det utbetalda biståndet per hushåll i Ale är något högre än i jämförelsegruppen; hyresläget i kommunen eller antalet barn per hushåll kan t ex vara faktorer som påverkar utbetalningsbeloppet. 62
Andel Andel Individ- och familjeomsorg ekonomiskt bistånd 2009 2014, 2014 i jämförelse, biståndets längd, procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 4-9 månader under året, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 1-3 månader under året, andel (%) 23,1 24,5 27,3 32,4 29,5 31,7 34,5 29,7 28,4 27,4 27,1 27,9 42,5 45,8 44,3 40,4 43,1 40,3 2009 2010 2011 2012 2013 2014 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 10-12 månader under året, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 4-9 månader under året, andel (%) Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i 1-3 månader under året, andel (%) 31,7 27,9 40,3 26,1 25,0 29,5 31,4 44,3 43,7 30,7 30,9 38,3 Ale Jämförbara Länet Förortskommuner till storstäderna 25,2 31,2 43,8 Riket Andel kortvarigt bistånd (1-3 mån under året) minskade 2014, istället ökade andelen med långvarigt bistånd (10-12 månader) mellan 2013 och 2014. Andelen hushåll med långvarigt bistånd är högre i Ale än i samtliga jämförelsegrupper. Största skillnaden finns i jämförelse med länet, men även med jämförbara kommuner är skillnaden markant. 63
Sammanfattning/analys statik- och ekonomijämförelse - försörjningsstöd Som visats ovan har en högre andel invånare i Ale ett arbete, detta speglas i den lägre kostnadsbilden för försörjningsstöd per invånare och det lägre antal hushåll med ekonomiskt bistånd än jämförbara kommuner. 2014 ökade andelen med långvarigt bistånd (10-12 mån) i Ale och det utgör en större andel av totalen i Ale jämfört med jämförbara kommuner. En av anledningarna till att det långvariga biståndet ökar kan vara brist på en proaktivt arbetssätt pga tidsbrist. En målgruppsanalys för 2014 baserat på de externa siffrorna i jämförelse säger att Ale har ett fåtal hushåll som under längre tid får en hög ersättning per år. 64
Förvaltningens nulägesbeskrivning 65
Nuläge handläggare Ändamålsenlig organisation uppdrag och styrning Handläggarna inom vuxen samt barn och ungdom uppfattar att det inte finns några uttalade mål för verksamheten. Inom vuxenenheten upplevs en avsaknad av övergripande struktur och styrning. Det finns en efterfrågan på interna samverkansmöten kring ärenden som berör flera verksamheter, både inom och utan för IFO. Det är svårt att synliggöra gemensamma vårdkedjor internt, detta fungerar dock mellan försörjningsstöd och AME. Den höga graden av specialisering kan vara en motverkande faktor. Den externa samverkan som fungerar bra uppges vara Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF) tillsammans med försörjningsstöd och AME. Vuxenenheten samarbetar bra med en vårdcentral. 66
Forts. Nuläge handläggare Personal Stor personalomsättning bland socialsekreterarna det senaste året, få personer har varit mer än 1-2 år i Ale. Inom Barn- och unga har 50% av personalen slutat under det senaste året. Pga personalomsättningen prioriteras utredningar vilket gör att uppföljningar och utvecklingsarbete med strukturer och rutiner inte görs i den utsträckning det ska. Det finns inget gemensamt introduktionsprogram för ny personal, ny personal känner sig inte omhändertagna. Ökar risken för nya uppsägningar. 67
Forts. Nuläge handläggare Det nära ledarskapet Svag kommunikation med personal om bakgrund eller anledning till förändringar. Motiv blir otydliga vilket gör att efterlevnad och trovärdighet försvåras. Denna brist på transparens/information gäller mellan cheferna inom sektionen. Det anges att det finns förtroendeproblem mellan olika nivåer. Det saknas en gemensam tanke till tillgången på handledning av personalen, idag har t ex vuxna mindre handledning än på barn och ungdom. Ledarskapet upplevs av personalen som olikartad mellan enheterna, vilket är en del av anledningarna till hög personalomsättning. 68
Forts. Nuläge handläggare Kvalitetsledning Arbetet med att ta fram och implementera gemensamma metoder i arbetet, rutiner, tydliggöra processer etc har inte kommit någon vart inom vuxen och barn/unga. Det finns ingen diskussion kring gemensam värdegrund. Resultat Uppföljning av verksamhet sker nästan enbart utifrån ekonomiskt utfall. Det brister i utvärdering av resultatet av verksamheten, ingen vet vad de insatta medlen har skapat för värde. Nya verksamheter startar upp, t ex inom Öppenvården, men behövs verkligen alla och vad är den långsiktiga tanken med dessa satsningar? Statistiken tyder på en stark inriktning på placeringar. Intervjuerna pekar på svårigheterna att hinna med uppföljning, vilket gör att placeringar tenderar att bli onödigt långa = kostnadsdrivande. 69