Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor.
Utgångspunkt: människan tänker, tolkar, minns och fattar beslut utifrån kognitiva scheman. Det handlar om hur vi organiserar och kategoriserar vår omvärld. Vi skapar scheman eftersom vi inte klarar av att ta in all information tillräckligt snabbt vi vill förstå vad som händer! Våra scheman innehåller ofta fel förutfattade meningar och felattributioner.
Vuxna processar information mycket snabbare än barn. De har fler scheman. Vuxna har därför mer fördomar och förutfattade meningar än barn har!
Vad tänker vi om andra?
Vad tänker vi om oss själva?
Vad baseras våra åsikter på? Dessa behöver ju inte stämma alls för personen, men för att skapa mening kring den personen och bilda oss en uppfattning gör vi denna snabba kategorisering. Det handlar således om hur vi varseblir andra.
Våra scheman styr vårt sätt att tänka och uppfatta nya situationer. Det vi hör och ser anpassas till de attityder vi redan har. Attityderna bestämmer tolkningen av informationen som når oss. Hur kan tankar och attityder påverka ett beteende?
Våra scheman styr vårt sätt att tänka och uppfatta nya situationer. Exempel Du förlorar jobbet. Men det är inte förlusten av jobbet som är problemet. Problemet är din inställning till förlusten. Du kan ju se det som en chans att hitta ett bättre jobb. Det är ditt eget tänkande som är avgörande. Och det kan du förändra.
Innebär att våra grundläggande uppfattningar styr våra observationer och tolkningar så att vi hela tiden får dem bekräftade. Om mitt kognitiva schema innehåller uppfattningen att världen är orättvis och full av förtryck kommer jag att finna nya exempel på det varje dag. (Vanligt vid fobier, depressioner eller tvångshandlingar)
Kognitivt grundantagande: Jag är inkompetent. Grundantagandet leder i en ny situation till en tolkning av denna: Chefen anser att jag kan för lite jag kommer att misslyckas med kursen. Tolkningen åtföljs nu av känslor: Jag skäms och är rädd.
Sandra är mycket aggressiv i sin körning. Hon kör hetsigt och uppför sig utmanande mot sina medtrafikanter. Hon tar mycket risker i trafiken. Vad är Sandras grundantagande om sig själv i trafiken? Vad kan hennes grundantagande få för konsekvenser? Hur kan Sandras grundantagande förändras?
Varför beter vi oss som vi gör? Alkohol och trafik varför kör människor alkoholpåverkade? Hur hänger psykologi och trafikbeteende ihop?
Du kan själv ta kontrollen över dina tankar om du är medveten om dem. Du kan styra dina tankar! Du kan själv ta kontroll över ditt eget liv! Våra kognitiva scheman utvecklas hela tiden.
Ställ dig upp
Förändra en negativ tanke till en positiv! 1. Fråga dig Hur känner jag nu?, några gånger om dagen. 2. När du vet hur du känner så fråga dig igen. 3. Är det bra eller dåligt för mig att känna så här? 4. Tänker du? Jag gör aldrig det så bra som de andra Det är ingen idé att jag söker det här jobbet för jag får det ju inte ändå Åh vad jag är irriterad på x pga. Fråga dig då; Är det dåligt för mig att känna så här? Är det dåligt för dig så har du möjlighet att justera tankarna till något mer positivt.
En kort introduktion till hjärnan
Behov och känslor är drivkrafter till vårt beteende!
Behoven leder till ett motiv, en önskan om att nå ett mål! Behov motiv beteende mål Bakom ett beteende kan ligga olika behov, tankar och känslor. Om jag ger bort en blomma vad finns det för behov och mål?
Hur uppkommer behov? Hur motiverar behoven oss till handling?
Vad kan det finnas för behov som ligger bakom ett körkort?
En del ställer upp mål, som de sedan inte försöker nå eller så ger de upp efter första lilla ansträngning. Andra är ihärdiga och kämpar beslutsamt. Varför blir man så olika?
Vi kan inte nå våra mål och tillfredsställa våra behov omedelbart. Det kan finnas hinder. Bland det viktigaste att lära sig själv och andra är hur man på ett bra sätt tar sig förbi, under och genom hinder, istället för att ge upp och må dåligt!
Känslor av nedstämdhet, irritation, besvikelse m.m. som uppkommer när man hindras att nå ett mål kallas frustration. Dagligen upplever vi frustration! Ofta utsätter vi också andra för frustration utan att inse detta. Vi hindrar andra från att nå sina mål eller ställer dem inför konflikter.
Hur är din toleransnivå?
Människor reagerar olika olika toleransnivåer Frustration är en negativ upplevelse för individen Kan vara skadliga om de är långvariga, starka eller omfattande.
Kommer du som trafiklärare att möta frustrerade elever? Hur kan du bemöta frustrerade elever?
Kan lära oss att söka andra vägar mot målen! Lär oss att vänta och förstå att man inte kan få allt (på en gång och utan ansträngningar) Kan vara en enorm drivkraft! Bakom många uppfinningar och förbättringar ligger frustrationer.
Har du varit med om att en frustration haft något gott med sig? Kan du ge något eget exempel på frustrationer som haft något gott med sig?
Varför tror man att andra uppfattar på samma sätt som man själv gör?
Är du själv med på bilden?
Olika behov Olika känslor Olika intressen Olika erfarenhet Olika förväntningar MEN! Vi kan alla påverka våra tankar!