Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Relevanta dokument
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Därför ska man odla baljväxter

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Innehåll

Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion

Odlingssäkerhet hos sortblandningar av åkerböna

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Baljväxter till livsmedel och foder

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Rörflen som biogassubstrat

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Kompetensområden vid Institutionen för Biosystem och teknik, SLU Alnarp

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Ekologisk produktion lantbruk

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Ny EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Värdet av vall i växtföljden

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Kvävedynamik vid organisk gödsling

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Tips på VPE-föredrag Nilla Nilsdotter-Linde

Det här gäller för träda och vall 2017

Vårt ansvar för jordens framtid

Integrerat Växtskydd i praktiken

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Ny EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

KLIMATSMARTA MATTIPS

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Transkript:

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering

Baljväxter bidrar med foder och kväve Protein-rika frön, näringsrikt foder och nyttig mat Biologisk kvävefixering, till nytta för baljväxten själv såväl som för hela agroekosystemet Diversifiering av odlingssystem, minskad risk för växtskyddsproblem Ökad markbördighet Minskat användande av fossil energi och minskad klimatpåverkan Foto: Tora Råberg

I framtiden är det vi människor som äter fodret Foto: Pamela YahKonfor

Möjligheter att ersätta delar av den svenska köttkonsumtionen med lokalt producerad åkerböna Foto: Pamela YahKonfor

Kött, bröd, bioenergi, biologisk mångfald Foto: SLU Ökande efterfrågan på produkter från jordbruksmark Ökande efterfrågan på mark för andra ändamål än livsmedelsproduktion Ökande förväntningar på hållbara och anpassningsbara odlingssystem

Ekologisk intensifiering Ökad produktion på mindre areal med lägre insatser och med minskad miljöpåverkan... Ekosystemtjänster: biologisk kvävefixering, markbördighet, biologisk mångfald Foto: Erik Steen Jensen

Verktyg? Mångfunktionell diversifiering av grödor och odlingssystem Foto: Erik Steen Jensen Foto: Tora Råberg

Effektivt resursutnyttjande Foto:

Effektivt resursutnyttjande Hauggaard-Nielsen et al. 2008. Renewable Agriculture and Food Systems 23: 3-12. Foto:

Minskad risk för kväveläckage Foto: Cecilia Palmborg

Förebyggande växtskydd Hauggaard-Nielsen et al. 2008. Renewable Agriculture and Food Systems 23: 3-12.

Förebyggande växtskydd Åkerböna, Alnarp juli 2012 Foto: Förekomst av bladlöss renbestånd samodling med vårvete Odlingssäkerhet hos sortblandningar av åkerböna G Carlsson, ES Jensen, K Huss- Danell, M Hetta, A-C Wallenhammar (SLU EkoForsk). Alexia Gloria Julia A+G A+J G+J A+G+J

Den mångfunktionella vallen Foto: Nawa Raj Dhamala Foto: Tora Råberg Art- och baljväxtrika vallar har potential att leverera flera ekosystemtjänster: Biologisk kvävefixering Högkvalitativt foder Biomassa till energi Biologisk mångfald Pollinering Inlagring av markkväve och markkol Minskat växtnäringsläckage Omfördelning av växtnäring från äng till åker Diversifiering Tilltalande landskap

Mångfunktionella baljväxt/gräsblandningar för ekologiska odlingssystem utan djur ES Jensen, G Carlsson, T Råberg, NR Dhamala (Ekhagastiftelsen ) 2500 Sum of all harvests during two years Total plant dry matter, g m -2 2000 1500 1000 500 Låg skördefrekvens Hög skördefrekvens 0 Species composition

Den mångfunktionella växtföljden Samodling Fånggrödor Radodlade grödor Strategisk cirkulering av växtnäring via gröngödslingsvall, fånggrödor och skörderester Illustration och foto: Tora Råberg

Koncept för integrering av livsmedelsgrödor och energigrödor genom cirkulering av växtnäring Illustration: Thomas Prade

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning Diversifierade grödor och växtföljder möjliggör säkrare odling genom: kompletterande resursanvändning (mark, ljus, vatten, växtnäring) effektivt kväveutnyttjande hög konkurrens mot ogräs förebyggande växtskydd effektiv och säker cirkulering av växtnäring

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning Diversifierade grödor och växtföljder kan uppfylla flera funktioner: minskad risk för kväveläckage gynnande av biologisk mångfald, pollinatörer och nyttodjur ökad markbördighet tilltalande landskap

Tack!