I målområdet Trygghet och lärande för solnabornas bästa har nämnden två inriktningsmål:

SOLNA STAD Kompetensförvaltningen 2014-02- SID 1 (1) KN/2014- TJÄNSTESKRIVELSE Årsredovisning 2013 Sammanfattning Måluppfyllelse Nämnden har fyra inriktningsmål, sex effektmål och sex nämndmål inom målområdena Solna i utveckling, Trygghet och lärande för Solnabornas bästa och God ekonomisk hushållning. Alla mål förutom ett effektmål och ett nämnmål har uppfyllts. Nämnden anses därför ha bidragit till måluppfyllelse av stadens inriktningsmål. Inriktningsmålet Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare ingår i målområdet Solna i utveckling. Det följs upp av ett effektmål. Effektmålet är uppfyllt. I målområdet Trygghet och lärande för solnabornas bästa har nämnden två inriktningsmål: Inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet mäts utifrån ett effektmål och ett nämndmål. Båda målen är uppfyllda. Inriktningsmålet Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete mäts utifrån ett effektmål och tre nämndmål. Effektmålet är uppfyllt. Av nämndmålen är två mål uppfyllda och ett mål är inte uppfyllt. Inriktningsmålet Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva ingår i målområdet God ekonomisk hushållning. Det följs upp av tre effektmål och två nämndmål. Två effektmål är uppfyllda. Det tredje effektmålet är inte uppfyllt. Båda nämndmålen är uppfyllda. Ekonomi Nämndens nettokostnader för året uppgår till 29,6 mkr vilket innebär ett underskott gentemot budget på 0,2 mkr. Avvikelsen förklaras av högre nettokostnader på vuxenutbildningen samt lägre nettokostnader på staben och arbetsmarknadsavdelningen. Nämndens nettokostnader är 0,7 mkr lägre 2013 jämfört med 2012. Under 2013 har 63 tkr tagits i anspråk utav investeringsbudgetens 100 tkr. Förslag till beslut godkänner årsredovisningen för 2013. Åsa Bergström Förvaltningschef Miriam Amanou Verksamhetscontroller

Årsredovisning 2013 Arbete Utbildning Integration 0

Innehåll KOMPETENSNÄMNDEN I KORTHET... 2 Vision, verksamhetsidé, värdegrund, mål och organisation... 2 Solnamodellen ett samarbete med fokus på arbete... 3 ÅRET SOM GÅTT NÄMNDENS RESULTAT... 4 Viktiga händelser... 4 Ekonomi... 6 Måluppfyllelse/ verksamhetsmått... 6 Framtiden... 7 Kvalitetsarbete... 8 Tvärsektoriella frågor... 10 Miljöprogram... 11 Entreprenader... 12 Medarbetare... 12 Uppföljning av internkontrollplan... 13 Uppföljning av konkurrensplan... 14 RESULTAT PER VERKSAMHETSOMRÅDE...15 Förvaltningschef och stab... 15 Arbetsmarknadsavdelningen... 18 Solna vuxenutbildning... 20 BILAGOR... 1 Bilaga 1: Måltabell... 1 Bilaga 2: Nyckeltalsinformation... 3 1

i korthet Vision, verksamhetsidé, värdegrund, mål och organisation Vision Solna ska vara en levande och trygg stad, som förenar hållbar utveckling med en god ekonomisk hushållning för att trygga framtidens välfärd. Verksamhetsidé rustar Solnabor för jobb genom att erbjuda vuxenutbildning, personlig coachning och jobbmatchning till arbetsföra Solnabor som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Särskilt fokus läggs på personer som har försörjningsstöd, är lågutbildade, är mellan 19-24 år eller är utrikes födda. Nämnden har även, på uppdrag av kommunstyrelsen, ansvar för stadens sommarjobbsprojekt och övergripande näringslivsarbete. s resultat ökar sysselsättningen, höjer utbildningsnivån, förbättrar integrationen samt minskar utanförskap och arbetslöshetsrelaterade kostnader för Solna stad och samhället i stort. förbättrar också förutsättningarna för växande företag i Solna genom att tillgodose företagens behov av kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Fler företag som anställer är inte ett självändamål utan ett effektivt sätt att höja välståndet genom att fler får möjlighet till egen försörjning genom en mer inkluderande arbetsmarknad. Värdegrund arbetar utifrån en värdegrund där alla människor ses som en tillgång och resurs för samhället och interagerar i jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor. Solna skall vara en stad där människor tar eget ansvar och ges goda möjligheter att uppnå egen försörjning. Varje medborgares kompetens, vilja och förmåga ska tillvaratas. s förhållningssätt är att Alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska bemötas väl och likvärdigt och ges samma möjlighet till utbildning och arbete. är en serviceorganisation som finns till för medborgaren där verksamheternas samverkan syftar till ett helhetstänkande med tydligt kundfokus. Mål Nämnden har fyra inriktningsmål inom målområdena Solna i utveckling, Trygghet och lärande för solnabornas bästa och God ekonomisk hushållning. Dessa följs upp av sex effektmål och sex nämndmål. Organisation Kompetensförvaltningen verkställer nämndens beslut. Kompetensförvaltningen består av en stab, en arbetsmarknadsavdelning och en avdelning för vuxenutbildning. Stadens uppdrag inom etableringslagen hanteras inom Solna vuxenutbildning. Staben är lokaliserad i stadshuset och övriga verksamheter sitter tillsammans i gemensamma lokaler på Sunnan i Hagalund. 2

Solnamodellen ett samarbete med fokus på arbete Kompetensförvaltningens systematiska arbete med att få Solnabor att gå från bidrag till egen försörjning via arbete eller studier sammanfattas som Solnamodellen. Modellen grundar sig i ett individanpassat arbetssätt, god omvärldsbevakning samt goda relationer med arbetsgivare, samarbetspartners och utbildningsleverantörer. Arbetsmarknadsavdelningen arbetar med Solnabor (deltagare) som remitterats via socialförvaltningen eller Arbetsförmedlingen (AF). Solnabor som vill studera (elever) söker direkt till avdelningen för vuxenutbildning, Solna vuxenutbildning och antas efter stadens antagningsregler. Sedan 2008 sker all vuxenutbildning på entreprenad. För att kunna erbjuda ett lättillgängligt, flexibelt och brett utbud av kvalitativa utbildningar samarbetar Solna med andra kommuner i Stockholms län. Stabens näringslivsarbete fungerar som en dörröppnare för nya samarbeten mellan förvaltningens verksamheter och privata arbetsgivare. Bild: Solnamodellen Kompetensförvaltningens systematiska arbete tillsammans med partners för att rusta arbetslösa Solnabor samt stödja dem att gå från bidrag till egen försörjning via arbete och studier. Färgade fält är aktiviteter som utförs av Kompetensförvaltningen. Framgångsfaktorer Coachning - Individuella samtal med deltagaren skapar förtroende och ökar deltagarens anställningsbarhet genom stärkt självkänsla, självförtroende och motivation. Matchning Djup kunskap om deltagarens och arbetsgivares behov ökar möjligheten att matcha rätt arbetsgivare med rätt deltagare vad gäller arbete, praktik och utbildning. Etableringsinsatser Flyktingar och vissa grupper av nyanlända erbjuds utbildning i svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering (SO). Detta bidrar till att eleven får en snabbare integration i samhället och arbetslivet. Företagskontakter Täta och goda kontakter med arbetsgivare leder till att deltagaren kan komma in tidigt i rekryteringsprocesser samt erbjudas relevanta praktik- och lärlingsplatser. Utbildning Kvalificerad studievägledning samt ett brett och flexibelt utbud av individanpassad utbildning leder till en ökad anställningsbarhet för deltagare och elever. 3

Året som gått nämndens resultat Viktiga händelser Förändringstryck från omvärlden Kostnadsutveckling som följd av många års ökad efterfråga på vuxenutbildning och SFI Sedan 2008 har Solnabornas efterfrågan på vuxenutbildning och SFI ökat med i genomsnitt 10-20 procent per år. Den ökade efterfrågan är effekten av befolkningstillväxt, utbildningsreformer samt konjunkturläge och dess påverkan på arbetsmarknaden. Efterfrågeökning tillsammans med systematiskt kvalitetsarbete har lett till högre kostnader än de budgeterade ekonomiska ramarna för verksamheten. Förberedelse för nästa steg i utvecklandet av en gemensam vuxenutbildningsregion Solna stad har svarat på en remiss från KSL angående det fortsatta arbetet av en gemensam region för vuxenutbildning. Solna stad ser fortsatt positivt på en utveckling som inkluderar upphandling, gemensamt utbildningsutbud, gemensam leverantörsprislista, samordnad avtalsuppföljning och kvalitetssäkring. Solna stad vill däremot behålla huvudmannaskapet och beslutanderätten över inriktning och ambitionsnivå för stadens vuxenutbildning. Detta med hänsyn till lokala arbetsmetoder för att motverka arbetslöshet och ökade försörjningsstödskostnader samt ställningstaganden gällande näringslivets behov av kompetens. Utökad målgrupp för samhällsorienteringen Under året har målgruppen för samhällsorientering utökats och omfattar inte bara målgruppen för Etableringslagen utan också nyanlända anhöriginvandrare som är medborgare i ett land utanför EES-området eller utanför Schweiz och som fyllt 18 år, men inte 65 år. Kommunerna får inget öronmärkt statsbidrag till denna utökning. Det ska regleras i statens allmänna bidrag till kommuner. Kommunens ansvar är att tillhandahålla samhällsorientering för denna grupp samt aktivt verka för att nå de nyanlända i kommunen och motivera dem att delta. Extra utbildningsplatser för yrkesvux Regeringen har under året gjort en utökad satsning på yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning motsvarande 7 000 platser. har i samband med denna satsning ansökt och fått del av det extra anslaget. Under 2013 fick nämnden totalt 158 helårsplatser. Förändring/ utveckling initierad av Solna stad Fortsatta och förnyade samarbeten för att rusta ungdomar för arbete Under året har nämnden förnyat samarbetsavtalet med Arbetsförmedlingen med syfte att bidra till en så låg ungdomsarbetslöshet som möjligt i Solna stad. Nämnden har också fortsatt samarbetet med Friends Arena, vilket erbjuder ungdomar en chans till extraarbete på arenan. För att få fler samarbetspartners utvecklades och lanserades kommunikationskonceptet Vi rustar unga för framtiden med syfte att få fler privata arbetsgivare att erbjuda anställning, sommarjobb, studiebesök, praktik- eller lärlingsplats till Solnas ungdomar. Nytt uppdrag och bra resultat i årets sommarjobbsprojekt Kompetensförvaltningen har sedan 2013 ansvaret för att utveckla och genomföra Solna stads sommarjobbsprojekt. Årets utvecklingsarbete resulterade i ett fördubblat och breddat utbud av antalet sommarjobb, en förbättrad service till sökande och arbetsgivare samt en förstärkning av projektbudgeten genom extern finansiering från näringslivet. Majoriteten, 93 procent av de 4

ungdomar som fick ett sommarjobb angav att de var nöjda eller mycket nöjda med sina erfarenheter av att sommarjobba. Även arbetsgivarna var nöjda med sin delaktighet i projektet. Under året fick även Solnas ungdomar, för första gången möjligheten att tjäna sommarlovspengar på en egen idé. Det var ett inspirerande alternativt sommarjobb där 15 ungdomar fick starta och driva eget företag. Programmet Ung Drive som pågick under fyra veckor, är ett utbildningskoncept där ungdomar lär sig om företagande och entreprenörskap och får hjälp att hitta och utveckla sin egen drivkraft. Viktig erfarenhet som rustar ungdomarna för framtida arbete både som anställd eller som egen företagare. På frågan om de kunde rekommendera Ung Drive till en vän svarade 78 procent av årets deltagare ja. Regionalt projekt för lärlingsutbildning Solna vuxenutbildning har under året, tillsammans med nio andra kommuner i regionen, startat ett samverkansprojekt med syfte att samordna, kvalitetssäkra och utveckla nya lärlingsutbildningar. Kommungruppen fick under 2013 44 miljoner kronor för att genomföra 465 utbildningsplatser. Av dessa platser var 45 öronmärkta för Solnabor. Projektet är organisatoriskt placerat i Solna stad och drivs av en projektledare på uppdrag av en kommungemensam styrgrupp. Projektet kommer att pågå fram till och med juli 2015. Näringslivsarbete som skapar förutsättning för tillväxt och fler arbetstillfällen Under året har nämnden genom stadens näringslivsarbete, Frukostbrickor, nyhetsbrev för företag och företagsbesök, kommit i kontakt med flera tusen företagare. För att öka kontaktytorna ytterligare samt skapa förutsättningar för fler samarbeten har dessutom en rad nya mötesformer och nätverk lanserats: Företagarföreningen Solna Meetings och Arenastadens företagargrupp har startat. Solnautbildningar för mäklare, hotellpersonal och hemtjänstföretag har genomförts. Småföretagareventet Mitt Företag, Start-Up Day för blivande företagsamma Solnabor, hållbarhetsseminarium för företagare i Solna Business Park och seminarieserien Connect Tillväxtforum i Solna för tillväxtföretag har arrangerats tillsammans med partners. 5

Ekonomi Nämndens nettokostnader för året uppgår till 29,6 mkr vilket innebär ett underskott gentemot budget på 0,2 mkr. Avvikelsen förklaras av högre nettokostnader på vuxenutbildningen samt lägre nettokostnader på staben och arbetsmarknadsavdelningen. Intäkterna för året uppgår till 21,1 mkr, vilket är 4,5 mkr högre jämfört med budget. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre statsbidrag till vuxenutbildningen. Kostnaderna för året är 50,8 mkr, vilket är 4,7 mkr högre jämfört med budget. Avvikelsen förklaras främst av högre kostnader på gymnasial och grundläggande vuxenutbildning. Orsaken till dessa högre kostnader är ökad efterfrågan på utbildning som i sin tur styrs av befolkningstillväxt, utbildningsreformer och konjunkturläge. Nämndens nettokostnader är 0,7 mkr lägre 2013 jämfört med 2012. Intäkterna är 4,7 mkr högre 2013 jämfört med 2012 vilket har möjliggjort ökat utbildningsutbud vilket medfört 4,1 mkr högre kostnader. Under 2013 har 63 tkr tagits i anspråk utav investeringsbudgetens 100 tkr. Tkr Period: januari - december Avvikelse perioden Utfall 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Utfall 2013 - Budget 2013 Utfall 2013 - Utfall 2012 Verksamhetens intäkter 21 132 16 605 16 381 4 527 4 751 Verksamhetens kostnader -50 761-46 026-46 662-4 735-4 099 Verksamhetens nettokostnader -29 629-29 421-30 281-208 652 Måluppfyllelse/ verksamhetsmått Inriktningsmål Nämnden har fyra inriktningsmål inom målområdena Solna i utveckling, Trygghet och lärande för Solnabornas bästa och God ekonomisk hushållning. Inriktningsmålet Solna ska vara en attraktiv stad, som ger goda förutsättningar för ett växande antal boende, företag och besökare ingår i målområdet Solna i utveckling. Det följs upp av ett effektmål. Effektmålet är uppfyllt. I målområdet Trygghet och lärande för solnabornas bästa har nämnden två inriktningsmål: Inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet mäts utifrån ett effektmål och ett nämndmål. Båda målen är uppfyllda. Inriktningsmålet Förskolor och skolor i Solna ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskaper och erfarenheter, som rustar dem för livet och ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete mäts utifrån ett effektmål och tre nämndmål. Av nämndmålen är två mål uppfyllda och ett mål är inte uppfyllt. Effektmålet är uppfyllt. Inriktningsmålet Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva ingår i målområdet God ekonomisk hushållning. Det följs upp av tre effektmål och två nämndmål. Två effektmål är uppfyllda. Det tredje effektmålet är inte uppfyllt. Båda nämndmålen är uppfyllda. 6

Totalt är alla mål förutom ett effektmål och ett nämnmål uppfyllda. Nämnden anses därför ha bidragit till måluppfyllelse av stadens inriktningsmål. För mer detaljer se Bilaga 1: Måltabell Verksamhetsmått Se Bilaga 2: Nyckeltalsinformation Framtiden Fortsatt ökad efterfrågan driver kostnader på vuxenutbildningen Sedan 2008 har volymer (elever, kurser, poäng, betyg) inom vuxenutbildning och SFI ökat markant. Volymökningen är effekten av en ökad efterfråga driven av befolkningstillväxt, utbildningsreformer samt konjunkturläget och dess påverkan på arbetsmarknaden. Volymökning drivs också av systematiskt kvalitetsarbete hos utbildningsleverantörer. Med fortsatt befolkningstillväxt och ökad immigration, skärpta behörighetskrav till högre studier, ökade kompetenskrav från arbetsgivare och matchningsproblem på arbetsmarknaden förväntar vi oss en fortsatt ökad efterfrågan på vuxenutbildning det kommande året. På sikt kan efterfrågan förstärkas ytterligare om förslag på att utöka rättigheten att delta i kommunal vuxenutbildning träder i kraft. I budgetpropositionen 2014 framgår att alla ska ha rätt att läsa in både grundläggande och särskild behörighet till högskolan från och med 2017. Denna rätt erbjuds idag till elever med examen från gymnasieskolans yrkesprogram Aktuella statliga utredningar och möjliga reformer som kan påverka verksamheten SFI-utredningen, SOU 2013:76, innehåller förslag på att SFI och svenska som andraspråk inom grundläggande komvux slås ihop till en utbildning. Den föreslår vidare att SFI upphör som egen skolform och blir en del inom komvux vid sidan av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Utredningen föreslår också att nationella valfrihetssystemet (SFI-peng) införs för SFI, grundläggande och gymnasial komvux. I ett valfrihetssystem kommer kommuner fortsatt att ha ansvaret för SFI och för finansieringen av SFI, men enskilda anordnare kan etablera sig där man finner det attraktivt och lämpligt om man godkänns som huvudman av skolinspektionen. Skyldigheten att tillhandahålla rättighetsstyrd utbildning inom komvux kvarstår för kommunerna om inte utbildningen på ett rimligt vis finns tillgänglig hos en enskild huvudman. Förslaget är på remiss och det är oklart hur mycket av förslaget som kommer att bli verklighet. Ändrade ersättningsmodeller och skärpta redovisningskrav påverkar nämndens budget En översyn av reglerna kring ersättningen till kommunerna som träffar överenskommelse om flyktingmottagande har gjorts. Grundersättningen minskar från 10 prisbasbelopp till 5 prisbasbelopp vilket för 2014 innebär 222 000 kronor istället för 444 000 kronor. Nämnden har fått ett utökat uppdrag när Lagen om samhällsorientering från första maj 2013 även gäller för målgruppen anhöriginvandrare. Ersättning för detta får kommunerna i det generella statsbidraget, enligt SKL:s beräkning innebär det en summa på 300 720 kr för Solna. Regeringen har de senaste åren gett stora riktade bidrag med syfte att hjälpa kommunerna med att öka volymerna på yrkesinriktad gymnasial utbildning. I höstpropositionen 2013 konstaterar regeringen att statsbidragen ännu inte har lett till förväntade volymökningar utan att många 7

kommuner snarare avsätter allt mindre resurser till kommunal vuxenutbildning. Regeringen aviserar därför att man avser att förtydliga regelverket för riktade statsbidrag så att satsningarna leder till volymökning och inte till minskad kommunal finansiering av vuxenutbildning. Kommuner som minskar volymerna och kostnaderna för yrkesutbildning skulle därmed kunna bli återbetalningsskyldiga av det statliga anslaget för yrkesvux. Upphandling och fortsatt bygge av en gemensam vuxenutbildningsregion etapp 2 Enligt en undersökning från KSL står en klar majoritet av länets kommuner bakom målet om en fortsättning på skapandet av en gemensam vuxenutbildning. De flesta vill delta i en gemensam upphandling av vuxenutbildning och de flesta vill även samverka kring en gemensam organisatorisk plattform. Många kommuner anger dock olika förbehåll som ska vara uppfyllda innan de vill delta i de olika samarbetena. En mängd beslut behöver fattas under våren för att en gemensam upphandling och gemensam organisatorisk plattform skall kunna genomföras under hösten 2014/våren 2015. Till detta kommer osäkerhet kring utfallet från pågående statliga utredningar gällande SFI. Kvalitetsarbete Kompetensförvaltningens kvalitetsarbete utgår ifrån stadens policy för kvalitetsutveckling samt de krav som ställs i lagar och förordningar. I kvalitetsdeklarationer beskrivs verksamhetens tjänster och löften om servicenivåer till Solnaborna. Synpunkter på verksamheten tas emot och brister åtgärdas direkt i mötet med brukaren eller genom begäran av åtgärdsplaner från leverantörer. Verksamheten, oavsett om den är upphandlad eller sker i egen regi, styrs genom systematisk uppföljning av mål och nyckeltal som på olika sätt beskriver strukturkapital, processkvalitet och prestation. Detta kompletteras med brukarundersökningar som mäter upplevd kvalitet. Avvikelser inom verksamhet som drivs i egen regi diskuteras kontinuerligt i förvaltningen. Avvikelser som sker i en upphandlad verksamhet diskuteras med leverantören. För att skapa ett positivt klimat för förbättringsarbete genomförs löpande dialogmöten med leverantörer. Ett leverantörsavtal kan avslutas om leverantören efter en begäran på åtgärdsplan inte åtgärdar kvalitetsbristerna. Systemet för leverantörsuppföljning och kvalitetssäkring inom vuxenutbildning För vuxenutbildning sker uppföljningen i samarbete med andra kommuner i länet enligt det gemensamma systemet för kvalitetssäkring. Systemet innehåller följande obligatoriska aktiviteter: Avtalsuppföljning Tillsynsbesök på plats hos respektive entreprenadskola Utvärdering av leverantörernas skolor i form av fördjupad tillsyn Brukarundersökning med alla elever uppföljning ekonomi, struktur, process, prestation Uppföljning av leverantörer som har kvalitetsbrister i form av åtgärdsplaner et analyseras och sammanställs i en årlig kvalitetsrapport. Kvalitetsrapporten för 2013 presenteras i kvartal ett 2014. Detta arbete kompletteras med löpande aktiviteter som beskrivs i nämndens internkontrollplan. 8

Exempel på kvalitetsarbete under året Organisatoriska förändringar på förvaltningen i syfte att verksamhetsutveckla och säkra kvalitet För att skapa bättre förutsättningar för ledning och styrning förändrades ledningsgruppen i början på året. Samtidigt, med syfte att utveckla samarbetet på förvaltningen startades tre nätverk med deltagare från samtliga avdelningar på förvaltningen. Nätverken; kommunikation, ekonomi & it och näringsliv har kommit igång bra och lett till både kunskapsspridning och utvecklingsarbete. Under året inkorporerades kommunens etableringsuppdrag in i avdelningen för vuxenutbildning. Genom omorganisationen fick vuxenutbildningen förstärkt fokus och organisation för leverantörsuppföljning och kvalitetssäkring av SFI. För att samordna, kvalitetssäkra och utveckla nya lärlingsutbildningar har förvaltningen, tillsammans med nio andra kommuner i regionen, startat ett samverkansprojekt. Projektet är organisatoriskt placerat i Solna stad och drivs av en projektledare på uppdrag av en kommungemensam styrgrupp. Projektet kommer att pågå fram till och med juli 2015. Arbetsmarknadsinsatser: Under året har kvalitetsdeklarationen, Insatser för arbetssökande, uppdaterats och reviderats. et från årets brukarundersökning presenteras kvartal ett 2014. Sommarjobb: Årets utvecklingsarbete i Solna stads sommarjobbsprojekt resulterade i ett fördubblat och breddat utbud av antalet sommarjobb, en förbättrad service till sökande och arbetsgivare samt en förstärkning av projektbudgeten genom extern finansiering från näringslivet. Majoriteten, 93 procent av de ungdomar som fick ett sommarjobb angav att de var nöjda eller mycket nöjda med sina erfarenheter av att sommarjobba. Även arbetsgivarna var nöjda med sin delaktighet i projektet. et presenterades i en slutrapport i oktober 2013 (KN2013:23 ) Vuxenutbildning: Under året har en rad aktiviteter genomförts med syfte att förbättra strukturkapital och processkvalitet inom den egna verksamheten. Några exempel är Framtagning av checklista för studie- och yrkesvägledning i syfte att kvalitetssäkra vägledningsprocessen. Kartläggning av ekonomiska och administrativa processer på vuxenutbildningen. Upphandling av nytt IT-baserat verksamhetssystem. För att tydliggöra och utveckla tjänster för Solnaborna har en ny kvalitetsdeklaration för vuxenutbildning tagits fram. Den gäller för alla elever oavsett utbildningsform. (KN2013:25) Under året har det kommungemensamma systemet för leverantörsuppföljning och kvalitetssäkring resulterat i 4 dialogmöten, 22 tillsynsbesök, 22 avtalsuppföljningar och 2 brukarundersökningar. Som en följd av uppföljningsarbetet har förvaltningen valt att inte förlänga ett avtal med en leverantör av SFI. Detta på grund av icke åtgärdade kvalitetsbrister. 9

Tvärsektoriella frågor Likabehandling agerar utifrån en gemensam värdegrund och förhållningssätt. I arbetet med att stödja människor på vägen ut till arbete eller utbildning strävar förvaltningen efter att varje individ ska få samma möjligheter, ett gott bemötande och en god service. I vuxenutbildningens kvalitetsarbete ingår uppföljning av leverantörernas värdegrundsarbete och likabehandlingsplaner. Detta i syfte att kvalitetssäkra innehåll och tillämpning. I brukarundersökningen ingår också ett speciellt frågeområde som rör normer och värderingar. Förvaltningen vill med detta säkerställa att alla elever från respektive kommun ska bemötas på rätt sätt samt finnas i utbildningssammanhang där alla känner till och agerar utifrån en värdegrund som kommunerna och lagstiftningen kräver. Arbetet med att integrera likabehandling och integration processas och diskuteras kontinuerligt på arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Förvaltningens arbete och förhållningssätt går sålunda i linje med CEMR- deklarationens artiklar vilket visas med bland annat med följande exempel 13: Utbildning och livslångt lärande: Förvaltningen arbetar med ett könsmedvetet förhållningssätt utifrån utbildningar och insatser från de olika verksamheterna 18: Social integration: Solnamodellen är exempel på samarbete med arbetsmarknadens parter för att uppnå att människor kan försörja sig själva och få tillgång till arbete. Insatser för att minska diskriminering och säkra likabehandling på arbetsmarknaden På den svenska arbetsmarknaden har utrikes födda, ungdomar och personer med en funktionsnedsättning en relativt svag ställning jämfört med EU-genomsnittet. Det är viktigt att dessa gruppers ställning förbättras, om den totala sysselsättningen ska kunna öka och tillgången på arbetskraft långsiktigt förbättras så att man kan möta den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning. För att minska diskriminering och säkra likabehandling på arbetsmarknaden arbetar förvaltningen med en rad riktade arbetsmarknadsinsatser. Två exempel på insatser som genomförts under året är: Genom riktade insatser för t.ex. ungdomar arbetar arbetsmarknadsavdelningen systematiskt med att motverka åldersdiskriminering samt att bryta utanförskap och bereda väg för ungdomar till en bättre framtid, ekonomi och ett friare liv. Genom att prioritera ungdomar med funktionsnedsättning i stadens sommarjobbsprojekt stärks denna målgrupps förutsättning att ta steget in på arbetsmarknaden. Analys könssegregerad statistik Solnamodellens deltagare bestod 2013 av två tredjdelar män och en tredjedel kvinnor. Av de som avslutade Solnamodellen under året var ca två tredjedelar män och ca en tredjedel kvinnor, vilket speglar ett jämnt utflöde ur målgruppen mellan män och kvinnor. Det är lika många män och kvinnor som gått till arbete i förhållande till utflödet men det är några fler kvinnor än män som gått till utbildning. Statistiken visar att både kvinnor och män blir hjälpta av och kan ta del av de verktyg Solnamodellen har att erbjuda. Eleverna på vuxenutbildningen bestod 2013 av 60 procent kvinnor och 40 procent män. Denna fördelning har legat relativt stabilt på samma nivå de senaste åren både i Solna och i riket. Avdelningen för vuxenutbildning har arbetat medvetat under många år för att underlätta för medborgarna att bryta könsbundna utbildnings- och yrkesval. Hänsyn till dessa frågor tas t.ex. vid 10

utveckling av utbildningsutbudet. I all marknadsföring och vägledning arbetar avdelningen också för att de sökande ska tänka över sina utbildningsval utifrån könsperspektivet. Internationellt Europa 2020 strategin är integrerad i förvaltningens verksamhetsidé och uppfyllda effektmål bidrar till att uppfylla tre av sex målformuleringar i Europa 2020 strategin. Omvärldsbevakning och metodutveckling har under året skett på lokala, regionala, nationella likväl som på internationella arenor. Under året har förvaltningen deltagit i Stockholm stads ESF projekt TransNet. TransNet är ett kompetenshöjande projekt för tjänstemän i ett antal europeiska städer som syftar till att dela kunskap och erfarenheter av arbetsmarknadsinsatser för att stärka unga, nyanlända och långtidsarbetslösas ställning på arbetsmarknaden. Projektet fokuserar på fyra gemensamma frågeställningar: samarbete med arbetsgivare, språk och integration, samverkan mellan aktörer samt aspirantens motivation. Förvaltningen har delat med sig av egna kunskaper och erfarenheter genom att tala på seminarium och genom att delta i EU enkäter. Förvaltningen har också tagit emot en rad besök från svenska och utländska kommuner som vill höra mer om Solna stad och vårt arbete. Samtliga tillfällen har också gett en möjlighet att lära från de besökande kommunerna. Miljöprogram Förvaltningens miljöarbete går i linje med stadens Miljöprogram 2010-2013 och dess fokusområden kretsloppsanpassad avfallshantering samt hållbart energi- och transportanvändning. Kompetensförvaltningen har ett miljöombud som deltar i stadens gemensamma nätverk för miljöombud. Uppdraget består bland annat i att fungera som en informationsspridare och inspiratör för att miljöfrågorna hålls levande. Under året har miljöarbetet på Sunnan fungerat mycket bra avseende avfallshantering, källsortering samt matavfallsinsamling. Alla har deltagit aktivt i arbetet och även Sunnans lokalvårdare har bidragit till ett väl fungerande miljöarbete. En miljömedvetenhet hos personalen har medfört en fortsatt rimligt låg energiförbrukning då belysning och datorer stängs av vid arbetsdagens slut. Förvaltningen har under året bidragit till: Att sänka fjärrvärmeanvändningen med 5 procent genom att temperaturen i förvaltningens lokaler hålls på en rimligt låg nivå. SÖRAB målet genom att källsortera matavfallsinsamling via Gröna linjen. Genom Gröna linjen bidragit till att omvandla matavfall till biogas. Till en kretsloppsanpassad avfallshantering genom källsortering av pappersförpackningar, wellpapp, plastförpackningar, returpapper, metall, glas, elavfall och batterier. Att minska det brännbara avfallet genom att återvinna matavfall samt källsortera. Till en lägre pappersförbrukning genom ansökningar till vuxenutbildningen görs digitalt. Till en hållbar energianvändning genom en närvarostyrd och energisnål belysning i alla allmänna utrymmen samt arbetsrum, konferens- och utbildningsrum. 11

Till hållbara transporter genom att tjänstecyklar finns och kan användas i tjänsten, vid bl.a. företagsbesök. Nämndhandlingar skickas från och med oktober månad ut elektroniskt med undantag för sekretessbelagda ärenden. System för sopsortering har införts på plan 4 i Stadshuset. Entreprenader Kompetensförvaltningen har upphandlade avtal med 22 leverantörer av grundläggande och gymnasial utbildning, och 7 leverantörer av SFI. Under året köpte förvaltningen utbildning från dessa leverantörer för 27 miljoner kronor. Förvaltningen har genom dessa avtal erbjudit 3348 stycken solnabor möjlighet att studera inom vuxenutbildningen. Förvaltningen har också upphandlade avtal med 3 leverantörer av Samhällsorientering. Utbildningskostnaderna var 3 miljoner högre 2013 jämfört med 2012 vilket beror på ökad efterfrågan på grundläggande och gymnasialvuxenutbildning. Medarbetare Bemanning Kompetensförvaltningen hade i slutet av 2013 18 tillsvidareanställda medarbetare. Medelåldern på förvaltningen är 47 år och könsfördelningen är 3 män och 15 kvinnor. Sjukfrånvaron på förvaltningen låg 2013 på 1,3 procent vilket är 4,2 procent lägre än genomsnittet i staden, som är 5,5 procent. Sjukfrånvaron för förvaltningen var 1,3 procent 2013 jämfört med 2012, då den låg på 1,1 procent. Personalomsättningen har under året varit normal och orsakats av naturliga avgångar. Under året har vakanta tjänster utlysts genom ett öppet rekryteringsförfarande och alla medarbetare har uppmanats att söka om intresse funnits. Utöver tillsvidareanställd personal har förvaltningen anlitat projektanställd personal samt konsulter för att hantera särskilda kompetens- och resursbehov. Under 2013 har detta främst avsett upphandling av nytt verksamhetssystem samt lärlingsprojektet. Kompetensutveckling Kompetensförvaltningen strävar efter att både kunna erbjuda medarbetare möjligheter till intern karriärutveckling och möjligheter att vidareutvecklas i befintlig yrkesroll. Samtliga medarbetare erbjuds också möjlighet till kompetensutveckling för att kunna ta nästa steg i sin yrkesmässiga utveckling. Utvecklingssamtalet ligger till grund för medarbetares individuella utvecklingsplan. Förvaltningen har under året satsat på kompetenshöjande aktiviteter inom för förvaltningen strategiskt viktiga kompetensområden: Coachning och samtalsmetodik Upphandling och entreprenadstyrning Koncept- och kvalitetsutveckling 12

Arbetsmiljö - hållbart medarbetarengagemang & hälsofrämjande arbete Solna stad fick 2013 en ny policy och strategi för stadens HR-arbete. Solna stad arbetar för att vara en viktig, meningsfull och attraktiv arbetsgivare inom välfärdssektorn - en arbetsgivare med uppdrag att ge Solnas medborgare god service inom förvaltningens olika verksamhetsområden. En framgångsfaktor för att förverkliga stadens vision och uppfylla målen är att ha motiverade medarbetare som både vill och kan ta såväl ansvar som att skapa goda resultat. Innehållet i Solna stads HR strategi stämmer överens med det som Kompetensförvaltningen historisk sett har enats om är viktigt när det gäller den psykosociala arbetsmiljön: det ska vara roligt att gå till jobbet, gemensamma arenor, hälsa och friskvård. Att på allvar få känna sig delaktig i verksamheten och dess utveckling ökar möjligheten att medarbetarna anser att det är roligt att gå till jobbet. Trevliga och lyhörda arbetskamrater och chefer ökar möjligheten ytterligare. Att ta och få ta ansvar stärker även anställdas självförtroende, vilket både är bra för individerna och för verksamheten i stort. Förvaltningen har under året att arbetat för att implementera de förhållningssätt som är identifierade som viktiga för att Solna skall vara en attraktiv arbetsgivare. Några exempel på genomförda aktiviteter är: Framtagande av ny lönesättningsmodell baserad på HR-strategins beteendeegenskaper HME- enkät samt analys och framtagande av handlingsplaner kopplat till resultat. Implementering och utbildning i nytt intranät. Nya mötesformer: förvaltningsmöte, nätverk, planeringskonferens Friskvårdsbidrag och gym 2013 HME-undersökning på Kompetensförvaltningen resulterade i ett index på 80 vilket visar att förvaltningen har både engagerade medarbetare och ledare. Uppföljning av internkontrollplan Uppföljning av verksamheten har genomförts enligt plan. Några extra insatser har gjorts inom följande områden: Ekonomiska mål Extra utredningar har gjorts under hösten för att följa upp historisk utveckling av volymer inom vuxenutbildningen och SFI samt för att få bättre förståelse om orsakerna till kostnadsökningarna. Policies och riktlinjer: En ny delegationsordning har tagits fram. En uppdaterad process samt anvisning för fakturahantering har utvecklats och implementerats. Administrativa rutiner har kartlagts på vuxenutbildningen som underlag för upphandling av ett nytt IT-baserat verksamhetssystem. Lagar och förordningar: Kommunsamarbetet Vux 10 har fortsatt att utveckla systemet för leverantörsuppföljning och kvalitetssäkring. Ett samarbetsavtal kring fördjupad tillsyn har tecknats med andra kommuner i länet. 13

IT- och verksamhetssystem. Inom ramen för projektet Nytt IT-system för vuxenutbildning har befintliga system kartlagts och en omfattande kravspecifikation gällande framtida funktionalitetskrav genomförts. En ny systemförvaltningsplan kommer att tas fram för förvaltningen i samband med implementeringen av det nya systemet. Uppföljning av konkurrensplan Under året har nämnden tagit beslut om att förlänga alla gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningsavtal, 22 stycken. Dessutom har sex utav sju SFI avtal förlängts. Nuvarande ramavtal för gymnasiala och grundläggande vuxenutbildning går ut juni 2015 och för SFI juni 2016. 14

per verksamhetsområde Förvaltningschef och stab Kompetensförvaltningen leds av en förvaltningschef. Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar för förvaltningens verksamhet, resultat och utveckling, samt för att nämndens beslut verkställs och följs upp. Förvaltningschefen har också, på uppdrag av kommunstyrelsen, ett övergripande ansvar för stadens näringslivsarbete vilket inkluderar besöksnäringsutveckling. Staben bestående av fyra personer. Stabens huvuduppgift är samordning, ekonomistyrning, administration, kommunikation och projektledning. Delar av staben används för att koppla samman stadens näringslivsarbete med nämndens kärnverksamhet. Fler företag som anställer är ett effektivt sätt att höja välståndet genom att fler får möjlighet till egen försörjning med en mer inkluderande arbetsmarknad. Förbättringar i företagsklimatet förbättrar integrationen samt minskar utanförskap och arbetslöshetsrelaterade kostnader för Solna stad och samhället i stort. Måluppfyllelse Inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet följs upp genom ett effektmål som påverkas av förvaltningens samlade arbete. Andelen Solnabor med egen försörjning ska fortsätta ligga på en högre nivå jämfört med genomsnittet i Stockholms län och riket. Effektmålet följs med hjälp av två nyckeltal, arbetslöshet och sysselsättningsgrad. Den öppna arbetslösheten i relation till arbetskraften vid periodens slut är lägre jämfört med länet och riket. Sysselsättningsgraden i Solna var lägre jämfört med Stockholmslän men högre än riket. Effektmålet är delvis uppfyllt. Nyckeltal i procent (kvinnor/män) Arbetslöshet i relation till arbetskraften 2013 2012 2011 Arbetslöshet totalt i Solna 4,3/3,7 3,5/3,5 2,3/2,2 Arbetslöshet totalt i Stockholms län 4,3/4,3 4,1/4,2 3,2/3,1 Arbetslöshet totalt i riket 4,2/5,0 4,3/4,8 3,3/3,6 Arbetslöshet ungdomar. 18-24 år, Solna 3,9/5,0 3,6/5,7 1,8/2,2 Arbetslöshet ungdomar. 18-24 år, Stockholms län 4,4/5,8 5,1/6,6 2,7/3,3 Arbetslöshet ungdomar. 18-24 år, riket 5,5/7,2 6,5/8,2 3,7/4,5 Arbetslöshet utrikes födda, Solna 8,9/6,5 7,6/6,3 3,9/3,7 Arbetslöshet utrikes födda, Stockholms län 10,6/9,5 10,4/9,5 6,7/6,5 Arbetslöshet utrikes födda, riket 12,4/12,2 12,1/12,2 7,4/8,0 Årsredovisningen anger hur den öppna arbetslösheten ser ut i december 2013 och är inte ett årsgenomsnitt så som kompetensförvaltningen har redovisat arbetslösheten tidigare år. Kompetensförvaltningen kommer fortsättningsvis att ange decembersiffror i årsredovisningen. 15

Sysselsättningsgraden % (antalet sysselsatta personer/antalet personer i arbetsför ålder ) 2013 2012 Solna red. ht-14 77,8 Stockholmslän red. ht-14 78,5 riket red. ht-14 77,1 Utvecklingen av arbetslösheten bland grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden Under året har antalet personer registrerade hos AF i Stockholms län som öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd ökat till ca 74 600 personer. Detta är en ökning med 0,3 procent jämfört med årsskiftet. I Solna har antalet ökat med 3 procent till ca 2 170 personer. Av samtliga registrerade i Solna hade 15 procent en funktionsnedsättning och 51 procent av alla registrerade var utrikesfödda. Den största relativa ökningen av antalet registrerade i Solna skedde i åldersgruppen 25-29 år. Denna grupp ökade med 12 procent till 309 ungdomar. Antalet registrerade i gruppen funktionsnedsatta var oförändrad, 329 stycken. Den största ökningen bland funktionsnedsatta ses i åldersgrupperna upp till 24 år samt i gruppen 25-29 år som ökade till 34 respektive 24 stycken personer. I gruppen utrikesfödda ökade antalet registrerade med 5 procent. Den största procentuella ökningen ses i åldern upp till 24 år som ökade till 65 personer. Gruppen över 50 år uppgick till 27 procent av det totala antalet registrerade. I denna grupp skedde en liten förändring över året (3 personer färre) och uppgick till 561 personer vi årets slut. Inriktningsmålet Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva följs upp genom två effektmål. Det ena effektmålet uppfyllts. Det andra resultatet har inte publicerats. Solna stad ska vara en av Sveriges tre mest kostnadseffektiva kommuner. Detta effektmål tar hänsyn till strukturkostnader vilket inte omfattar KPN. Effektmålet för Solna stad är uppfyllt. Solna stads medarbetares engagemang ska minst vara index 65 i undersökningen Hållbart Medarbetar Engagemang (HME). Årets undersökning på Kompetensförvaltningen resulterade i ett HME- index på 80. Detta var 9 enheter högre än HME indexet för Solna stad. Svarsfrekvensen på förvaltningen var 100 procent jämfört med 76 procent i staden. Effektmålet är uppfyllt. Stabens bidrag till förvaltningens måluppfyllelse Starta eget ett inspirerande alternativt sommarjobb Under året har Solnas ungdomar, för första gången erbjudits möjlighet att tjäna sommarlovspengar på en egen idé. Detta har varit ett inspirerande alternativt sommarjobb där ungdomarna fått starta och driva eget företag. Programmet, Ung Drive, som pågick under fyra veckor, är ett utbildnings-koncept där ungdomar lär sig om företagande och entreprenörskap och får hjälp att hitta och utveckla sin egen drivkraft. Viktig erfarenhet som rustar ungdomarna för framtida arbete både som anställd eller som egen företagare. På frågan om de kunde rekommendera Ung Drive till en vän svarade 78 procent ja. 16

Dialog med näringslivet Genom att utveckla dialogen med näringslivet bidrar staben/näringslivsenheten till ett förbättrat företagsklimat. Under perioden har staben genomfört 80 företagsbesök och deltagit på ett tjugotal företagarföreningsmöten. Vidare har staben publicerat sex nummer av stadens nyhetsbrev för företagare, bidragit till fem nummer av Affärsplats Solna samt haft kontakt med drygt 700 företagare via sex Frukostbrickor. Tillväxtfrämjande initiativ För att öka kontaktytorna ytterligare samt skapa förutsättningar för fler tillväxtfrämjande samarbeten har en rad nya mötesformer och nätverk lanserats under året: Företagarföreningen Solna Meetings och Arenastadens företagargrupp har startat. Solnautbildningar för mäklare, hotellpersonal och hemtjänstföretag har genomförts. Småföretagareventet Mitt Företag, Start-Up Day för blivande företagsamma Solnabor, hållbarhetsseminarium för företagare i Solna Business Park och seminarieserien Connect Tillväxtforum i Solna för tillväxtföretag har arrangerats tillsammans med partners. 17

Arbetsmarknadsavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen består av en avdelningschef, fyra handläggare/ näringslivssamordnare och en receptionist. Ansvarsområde & målgrupp Arbetsmarknadsavdelningens tjänster riktar sig till Solnabor som har försörjningsstöd eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Under perioden har 140 Solnabor deltagit i Solnamodellen. De har fördelat sig så att 79 personer har kommit från Socialförvaltningen och 61 personer har kommit från Arbetsförmedlingen. Nyckeltal 2013 2012 2011 Totalt antal deltagare i Solnamodellen: 140 145 140 kvinnor/män 49/91 52/93 49/91 Kostnad per deltagarplats (kr)/per månad 2471 2506 2498 Måluppfyllelse Inriktningsmålet Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnabor som behöver den under olika skeden i livet följs upp av ett nämndmål. Minst 65 procent av deltagarna som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. et för perioden är 72 procent. Nämndmålet är uppfyllt. Under perioden har 102 deltagare fullföljt sin del i Solnamodellen och av dessa har 73 personer gått vidare till arbete eller studier. Detta innebär att 72 procent av deltagarna har uppnått egen försörjning. Av de 57 personer som fått arbete är 36 män och 21 kvinnor. Av de 16 som gått till utbildning är det 8 män och 8 kvinnor. Inkluderas de som blivit sjukskrivna, är föräldralediga och flyttat är det 81 personer som gått vidare till egen eller annan försörjning vilket motsvarar 79 procent av de som har fullföljt sin del i Solnamodellen. Nyckeltal 2013 2012 2011 Andel deltagare som gått till egen försörjning 72 % 75 % 76 % Antal månader i genomsnitt innan egen försörjning 3,2 3,9 4,1 Antal kontakter med arbetsgivare 241 284 492 Antal jobbuppdrag från arbetsgivare 72 125 123 Antal nyttjade praktikplatser 27 39 69 Varav kvinnor/män 12/15 20/19 28/41 Två företag har efterfrågat en man eller kvinna. Övriga jobbuppdrag är könsneutrala. Av de nyttjade praktikplatserna har 12 gått till kvinnor och 15 till män. Att försöka ha en låg ungdomsarbetslöshet har länge varit en prioriterad fråga i Solna stad. På Kompetensförvaltningen arbetas det kontinuerligt med den frågan. 18

Arbetsmarknadsavdelningen tar emot alla ungdomar från socialförvaltningen som står till arbetsmarknadens förfogande och behöver stöd och hjälp för att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. Inriktningsmålet Alla verksamheter som Solna stad finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiva följs upp genom ett nämndmål: Minst 80 procent av deltagarna i Solnamodellen ska vara nöjda med sin arbetsmarknadsinsatts. Nyckeltal 2013 2012 2011 Andel deltagare som är nöjda eller mycket nöjda med 87 % X X sin arbetsmarknadsinsats Uppdrag Sommarjobb 2013 Dubblerat antal sommarjobb och nöjda sommarjobbare i årets sommarjobbsprojekt Sedan årsskiftet ansvarar nämnden för att på kommunstyrelsens uppdrag utveckla och driva Solna stads sommarjobbsprojekt. Arbetsmarknadsavdelningen har ansvarat för planering och genomförande av projektet. Projektet har kompletterats med stabens projekt Ung Drive. Genom att konceptutveckla, dra nytta av nämndens arbetsgivarnätverk och kunnande om arbetsmarknadsinsatser har stadens sommarjobbsprojekt resulterat i 109 traditionella sommarjobb. Det är en fördubbling jämfört med året innan. 90 av dessa har finansierats av Solna stad. De resterande 19 har finansierats av andra arbetsgivare/ företag. Sommarjobben kompletterades med 15 starta-eget sommarjobbsplatser, Ung Drive, vilket totalt gav 124 sommarjobb för ungdomar i Solna stad. Utvecklingsarbetet har även resulterat i ett breddat utbud av sommarjobbsplatser och service till de sökande. Ungdomarna har i år kunnat söka sommarjobb i 9 olika branscher inom privat och offentlig sektor. Med syfte att rusta unga för arbetsmarknaden har söka-jobb seminarium anordnats så att även de som inte kunde erbjudas en plats skulle gå stärkta ur sökprocessen. Totalt sökte 364 Solnabor ett sommarjobb. Urvalsarbetet har tagit hänsyn till ungdomarnas önskemål men avgjorts med hjälp av lottning. Ungdomar med funktionshinder har varit en prioriterad grupp. Majoriteten, 93 procent, av de ungdomar som fick ett sommarjobb och svarade på sommarjobbsenkäten angav att de var nöjda eller mycket nöjda med sina erfarenheter av att sommarjobba. Ett tiotal ungdomar fick sin sommarjobbsperiod förlängd med ytterligare en vecka på arbetsgivarens bekostnad. Ett tjugotal ungdomar har också efter sommarjobbet fått helgjobb vilket indikerar att även arbetsgivarna var nöjda med sin delaktighet i projektet. 19

Solna vuxenutbildning Avdelningen för vuxenutbildning består av en avdelningschef, ett kansli, en projektanställd och ett vägledningscentrum. Totalt åtta anställda. Ansvarsområde & målgrupp Avdelningen ansvarar för stadens erbjudande av vuxenutbildning, SFI och samhällsorientering. Avdelningen erbjuder också studie- och yrkesvägledning samt stöd för sökande med funktionsnedsättning i syfte att möjliggöra studier. All vuxenutbildning sker på entreprenad. Staden är huvudman och avdelningen ansvarar för beställning och entreprenadstyrning. Befolkningens utbildningsnivå Åtta procent av Solna stads befolkning 2012 saknade gymnasial utbildning. Detta innebär att 5700 solnabor tillhör vuxenutbildningens primära målgrupp. I en jämförelse med Stockholms stad så har Solna två procent färre innevånare utan gymnasial utbildning och i riket så är skillnaden fem procent. Görs en liknande jämförelse men med fokus på befolkningen med eftergymnasial utbildning har 40 procent av Solnaborna denna utbildningsnivå. I jämförelse med Stockholms stad har Solna 2 procent fler akademiker i sin befolkning och i förhållande till riket så är skillnaden 15 procent. Solna stad skiljer sig inte nämnvärt i förhållande till andra kommuner i regioner med ett bra utbud av universitet och högskola. Solna stads befolkning har en hög utbildningsnivå i förhållande till riket i sin helhet. Den primära målgruppen i befolkningen är relativt stor och kompletteras den med de Solnabor som har en gymnasieutbildning men som behöver komplettera för vidare studier så breddas den primära målgruppen. I en bedömning utifrån den statistik som samlats under åren inom vuxenutbildningen i kombination med befolkningsstatstiken ovan om utbildningsnivå är bedömningen att ca 15 procent av Solna stads befolkning har behov av att komplettera sin utbildningsbakgrund. Detta innebär att ca 10 700 innevånare i första hand tillhör vuxenutbildningens målgrupp i Solna stad. Redovisning av nyckeltal Redovisningen av nyckeltal nedan är preliminär vad gäller 2013 års resultat. Detta beror på att vi har en eftersläpning i rapporteringen av avbrott, betyg etc. Nyckeltal - antal studerande 2013 2012 2011 Gymnasial vuxenutbildning, teoretiska ämnen 1 145 1 041 948 Kvinnor/män 748 397 667 374 631 317 Gymnasial vuxenutbildning, yrkesutbildningar 367 360 430 Kvinnor/män 248 119 232 128 282 148 Grundläggande vuxenutbildning: 329 278 234 Kvinnor/män 232 97 188 90 168 66 SFI 1 507 1 720 1 399 Kvinnor/män 827 680 922 798 755 644 Summa: 3 348 3 399 3 011 20