LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter

Relevanta dokument
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Kvalitet på Sallerups förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

för Havgårdens förskola

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Plan för inskolning och överlämnande 2016

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Teamplan Ugglums skola F /2012

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Arbetsplan Fritidshem

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Kungsgårdens skolas arbetsplan

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsbeskrivning för

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem

Plan för Fjällängsskolans hälsoaktiviteter (se sista sidan) Hälsogrupp skola/fritidshem: Anna-Karin, Camilla, Ewa, Martin Hagelin, Roger och Mona

Läsår Vi har valt följande rubriker för att redovisa hur inflytandet fungerar i praktiken: - Inlärning - Socialt Eget ansvar - Råden

3. Strategi för Vågens Natur- och Teknikförskola läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Handlingsplan för elevledda utvecklingssamtal

Fritidsutvecklingsplan Bromstensskolan

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Arbetsplan Vågen. Kompetensutveckling till pedagoger med integrerade elever i grundskolan,

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVERS INFLYTANDE på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Läsåret

analyserar resultaten från indikatorerna. Analyserna ligger till grund för beslut av förändringar på kort och/eller lång sikt som vi menar leder till

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår

Arbetsplan förskoleklass

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Alla avdelningar har en verkstad för skapande verksamhet. Fritids har även tillgång till skolans lilla idrottssal.

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Dokumentation grundskola

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec),

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Systematiskt kvalitetsarbete

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Individuella utvecklingsplaner IUP

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Papegojan Ingatorpsskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Syfte "Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem" (Lgr11, s.

Datum för utvecklingssamtalet

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION. Årskurs 2. Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé

IUP-plan för Sofia skola

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Systematiskt kvalitetsarbete för förskoleklass läsåret Ambjörnarpskolan

Transkript:

LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter Det är en bit in på vårterminen och jag och mitt arbetslag ska arbeta med en grupp elever som går i årskurs 2. På denna skola flyttar eleverna från två olika ålderblandade grupper F-2 till en ny enhet i årskurs 3. De ska alltså till hösten bli en ny sammanslagen åldershomogen grupp på ungefär 50 barn. Tidigare års utvärderingar av verksamheten för eleverna i årskurs 3 visar bl.a. att eleverna önskar en större delaktighet och att sammanslagningen av de två olika grupperna kan förberedas bättre. Skolan arbetar integrerat skola/fritidshem så resultatet kommer därför att påverka båda verksamheterna. Alla lärarkategorier i arbetslaget är delaktiga i planeringen, men aktiviteterna är planerade till att ske inom fritidshemmets verksamhet. Aktiviteterna (eller resultaten av aktiviteterna) kan medföra kostnader. Ett utkast till denna pedagogiska planering är presenterad för skolledningen som i förväg har beviljat en budget för detta projekt. 1. Syfte I Läroplanen (lgr11) under rubriken 2.3 Elevernas ansvar och inflytande står det att: Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Under rubriken 2.7 bedömning och betyg står det att: Skolans mål är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Till alla elever: Det betyder att skolan och fritidshemmet ska se till att ni alla: får tillfällen att träna på att ta ansvar för hur ni har det i skolan och på fritidshemmet, och får vara med och påverka sin egen och vår gemensamma tid i skolan och på fritidshemmet tränar på att utvärdera det egna och det gemensamma arbetet i gruppen Till alla lärare: 2. Långsiktigt mål

Att skapa, befästa och utveckla arbetssätt som ökar elevernas möjlighet till delaktighet. Att skapa, befästa och utveckla arbetssätt där eleverna ges möjlighet att utvärdera och bedöma sina egna och gruppens aktiviteter. 3. Konkreta mål Till alla elever: Du känner dig förberedd inför årskurs 3. Du kanske känner några fler från den andra enheten än tidigare. Du upplever att du har kunnat påverka vår gemensamma verksamhet. Du har tränat på att samarbeta i grupp och tränat på att samtala om hur det går. 4. Arbetssätt Planering och förberedelse inför årskurs 3. Vi kommer att samtala om tankar och förväntningar på höstterminen. Eftersom vi är fler lärare kan vi dela upp oss i mindre grupper medan vi diskuterar. Från de samtalen hoppas vi på att kunna dela in oss i olika intressegrupper. Lärarnas förslag på intressegrupper: Möblering och inredning Aktiviteter på fritidshemmet Rastaktiviteter Teman Det finns kanske fler intresseområden som vi kommer på under tiden vi håller på med detta projekt. Det går också att dela upp ett område i mindre delar, t.ex. Aktiviteter på fritidshemmet kan bli Lekar på fritidshemmet. Det är frivilligt att vara med i en grupp. Ni kommer att träffa eleverna från den andra enheten även i andra sammanhang och det går också bra att prata enskilt med en lärare om sina tankar inför höstterminen. Utvecklingssamtalet kan vara ett bra tillfälle. Någon eller några i varje grupp vill kanske ansvara för att dokumentera arbetet med hjälp av film, fotografi, eller skisser? Det kanske behövs en modell som visar hur man tänker? Det kan också vara en uppgift för läraren att dokumentera gruppens arbete. De olika grupperna träffas så ofta som de önskar och kan. Om det finns behov och om läraren har möjlighet så träffar läraren sin grupp så ofta som gruppen önskar, men varje grupp har en bokad träff i veckan då läraren är med. Läraren kommer då att hjälpa gruppen att: Utvärdera veckans arbete; Hur känns det i gruppen, är det lätt att samarbeta? Sammanfatta och planera; Hur långt har vi kommit, vad är det vi behöver göra nu?

Lärarens uppgift mellan träffarna är att ta reda på eventuella förutsättningar och fakta som gruppen behöver hjälp med, alternativt hjälpa till med att knyta kontakt med de som kan svara på gruppens frågor. (Kan man riva den väggen? Har vi råd med ett biljardbord m.m.) Det kan även behövas ett samarbete mellan grupperna och lärarna kan hjälpa till att planera detta. Temat avslutas strax före sommarlovet. Grupperna har nu, med hjälp av läraren, bestämt vilka planer inför höstterminen som de vill ska bli verklighet. Grupperna presenterar sina idéer för varandra, både de idéer som ska bli verklighet och de idéer som inte kunde genomföras. 5. Bedömning Varje vecka träffar gruppen sin lärare och tillsammans med läraren bedömer gruppen hur samarbetet fungerar. Innan temat avslutas redovisar alla grupper sina idéer för varandra. Till höstterminens start så kan vi bedöma om de idéer vi hade på vårterminen blev verklighet. (revs den väggen som skulle rivas?) Efter höstlovet träffas de grupper som under vårterminen planerade hösten och tillsammans med läraren delutvärderar de höstterminen; blev det som vi hade tänkt? Behöver vi förändra något? Skolan gör sin årliga utvärdering (den som tidigare visade att eleverna önskade en större delaktighet och en bättre förberedelse på att bli en åldershomogen grupp) och ser om resultatet blir bättre. 6. Dokumentation Vi ska spara våra idéer, tankar och förslag. Det kan vara genom att rita bilder, skriva texter eller göra modellbyggen. Vi kan också fotografera eller göra korta filmer som visar hur vi arbetar med våra planeringar. På höstterminens första föräldramöte visar vi våra planeringar. Vår förhoppning är också att många av gruppernas planeringar har blivit verklighet så att vi kan visa föräldrarna det färdiga resultatet. Nästa vårtermin tittar vi på våra planeringar och på våra utvärderingar och bestämmer om vi vill göra om samma tema igen inför planeringen av fritidsklubben. Några av oss vill kanske visa nästa års blivande 3:or hur vi arbetade?

Bilaga 1; Tidsplan VT (direkt efter sportlovet, vecka 10). Temat introduceras och projektet startar. Under temats gång utvärderar grupperna veckovis tillsammans med lärare. VT, strax före skolavslutningen, avslutas temat och grupperna redovisar sina idéer för varandra. HT skolstart. Grupperna träffas igen och ser om allt går enligt planerna. Vecka 45, efter höstlovet, träffas grupperna för att delutvärdera sina planeringar. Behöver något förändras? VT (nästa år i början av februari) genomför skolan sin årliga utvärderingsenkät. (se bilaga 2) VT(direkt efter sportlovet, vecka 10). Grupperna utvärderar och tar ställning till om de vill arbeta på ett liknande sätt inför nästa läsår.

Bilaga 2; Utdrag ur skolans årliga utvärdering: Jag tycker att jag kan vara med och påverka hur jag har det i skolan. alltid oftast ibland aldrig Jag tycker att jag kan vara med och påverka hur jag har det på fritidshemmet. alltid oftast ibland aldrig Jag känner mig trygg med mina klasskamrater. alltid oftast ibland aldrig