Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället



Relevanta dokument
Temavecka det mångkulturella samhället

Lektioner det mångkulturella samhället

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/ Kn 5 1 Kf 83/ ändring

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Vindelns folkhögskola Tolerans Jonas Hasselqvist Expo akademien Projektrapport Vt 2012

Sammanställning av kursvärdering

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Studiehandledning för kursen UC419F. Handledarutbildning för studie- och yrkesvägledare. 7,5 hp distans. Våren 2011

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

ANTIRASISM STUDIEPLAN

Tips till dig som UTBILDARE

Välkommen som cirkelledare

Delatighet och inflytande i ett skolutvecklingsprojekt

Guide till projektarbetet

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

Utbildning för hållbar utveckling

PM till passet. Översyn av SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsidé, värdegrund, vision och varumärkesplattform

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

I CITY EN STUDIEOAS. Gunilla Kvist Studierektor

Arbetsdokument: Skriv ett kommunikationskontrakt

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Gekås-kläder gjort av plast: ett samarbete med Estet bild.

Gävle Kulturhus

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Studiehandledning - Vems Europa

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

SV Gotland Verksamhetsplan 2018

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Att starta en lärgrupp

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel

Aktivitetsinformation. Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION

Fastställd av förbundsstyrelsen , uppdaterad Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Politiska utbildningar Västbo - Östbo

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

Att göra en studieplan

Kursbeskrivning / Matrialiserande och gestaltning, 12 hp

[Titel på arbetsplan]

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lillegården 2014

Lärarhandledning. Skolprojektet Klimatuppdraget med tema klimat, energi och återvinning är ett utbildningsprojekt.

ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Handledning för studiecirkel

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt?

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Material för gymnasiet

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

INDIVIDUELLT ANPASSAD UTBILDNING OCH SKOLANS INRIKTNING

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor

Utvärdering Agenda 2030-träff för folkhögskolor 24 november Vår skola arbetar med Agenda 2030 idag

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

Göteborgs Universitet Lärarprogrammet/fristående kurs PDG518. Studiehandledning i kursen UTOMHUSPEDAGOGIK PDG 518 Våren 2010

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Verksamhetsplan ABF Kalmar Län 2019

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Konsten att mötas. Programblad. En utbildning i antirasism, öppenhet och mångfaldsstrategier februari 2017 i Stockholm

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Utveckla din IT- kompetens

Projektarbete och projektmodell

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Transkript:

Tema- och projektstudier det mångkulturella samhället Temasida Tema- och projektarbete Mångkulturella samhället handledning

Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill göra ett tema- och projektarbete med hjälp av vår temasida om det mångkulturella samhället.... består av två delar. I den första delen hittar du den pedagogiska modellens moment och temasidans innehåll. I den andra delen ligger tonvikten på tillämpning och konkreta exempel. Vi visar på hur du som pedagog kan skapa ett kursupplägg, bland annat presenteras ett detaljerat schema. Temasida Temasidan innehåller skiftande material som artiklar, filmklipp, intervjuer, recensioner, bok- och litteraturtips. För projektarbetet kan du hitta tips på böcker, filmer, föreläsare, organisationer, studiebesök, intervjupersoner. Tema- och projektarbete tid: fyra veckor samt för- och efterarbete. målgrupp: allmän kurs tema: ett ämne som går tvärs över de vanliga skolämnena, bryter gängse ämnesgränser. Exempelvis kvinnan i samhället innehåller både historia, samhällskunskap, litteratur, psykologi, biologi osv. projektarbete: studier av ett tema som också innefattar arbetsformen, arbete i grupp och fältarbete. Slutprodukten bör forma sig till ett material eller handling som riktar sig till människor utanför gruppen. Mångkulturella samhället Det mångkulturella samhällets utmaningar är ett av folkbildningens prioriterade uppdrag.

Del 1 Pedagogisk modell Här nedan presenteras olika moment i den pedagogiska modell som ligger till grund för detta studieupplägg. Förmodligen känns modellen bekant. Vi vill i alla fall understryka att handledningen grundar sig på beprövad erfarenhet utifrån praktiskt arbete med modellen. Modellen visar på ett processinriktat arbetssätt och kan delas in i tre faser: 1. Förberedelse (mål, idé, inspiration) 2. Genomförande (lärande, presentation/gestaltning) A. Grupparbete: deltagarna väljer en fråga att jobba med. B. Läraktiviteter: stödjande och stimulerande inslag: film, litteratur, studiebesök osv. 3. Efterarbete (utvärdering): Reflektion finns med i hela processen

Processen Grupparbetet ett projektarbete är motorn i processen. Parallellt med grupparbetet ligger en rad läraktiviteter. Höjdpunkten för lärprocessen kulminerar med deltagarnas presentationer. För att komma igång är det viktigt med en inledning där syftet och målet med projektet presenteras på ett inspirerande sätt. Processen avslutas med en utvärdering och reflektion. Vår temasida är till stöd genom hela processen. Temasida

Temasidan innehåll Här nedan kan du i detalj se hur temasidans innehåll kan användas genom hela processen. Temasidan grupparbete läraktiviteter förberedelse (efterarbete) Böcker och film böcker, filmer litteratur film inspiration Agera utan att diskriminera boktips intervju litteratur inspiration folkbildning MOD-pedagogik fortbildning pedagoger folkbildning Antirasistisk projektledarkurs intervju föreläsare inspiration folkbildning Expo utbildning intervju föreläsare inspiration Forskning Organisationer Myndigheter intervju studiebesök intervju studiebesök intervju studiebesök föreläsare studiebesök föreläsare studiebesök föreläsare studiebesök Studiematerial inspiration UR-material film film inspiration

Förberedelse Genomförande Efterarbete Här kommer en genomgång av olika begrepp och moment som ingår i processen. 1. Förberedelse I förberedelserna ingår att presentera mål och syfte med projektstudierna för deltagarna som därmed kan vara med och påverka upplägget. Mål Det är viktigt att ha tydliga mål både för dig som pedagog och deltagarna. Idén Idén ska klargöra bakgrunden till och varför deltagarna ska arbeta med mångkulturella frågor. Mångkulturella temaområden Hälften av tiden kommer att ägnas åt grupparbete och då förväntas deltagarna arbeta med ett mångkulturellt temaområde. Redan vid introduktionen kan konkreta exempel på temaområden presenteras. Inspiration/brainstorming Lyssna in deltagarnas funderingar. Låt dem komma med förslag. Om deltagarna blir involverade från början, kan de komma med kreativa idéer. Folkbildning Det mångkulturella samhällets utmaningar är ett av folkbildningens prioriterade uppdrag. Detta faktum skapar en självklar ingång till samtal om folkbildningens innebörder och kännetecken. Ett ämne att återvända till under processens gång. Gruppövningar Eftersom mycket av arbetet kommer att ske i grupp är det lämpligt att i början genomföra gruppövningar och diskutera fallgropar med tema- och projektarbeten.

Gestaltning/presentationsformer Eftersom projektarbetet ska leda fram till en presentation måste deltagarna redan på ett tidigt stadium få kännedom om olika former av gestaltning. Det kan handla om rollspel, bildspel, film, utställningar, föredrag, bloggar, webbplatser, workshops, arrangera debatter. Du som pedagog kan presentera alla de gestaltningar som är möjliga på din skola, det räcker med korta presentationer på tio minuter. Gör ett rotationsschema och övningen kan genomföras på ett lektionspass. Givetvis hänger detta mycket på den kompetens som finns på skolan, men avsätt tid för ett lektionspass.

2. Genomförande Om deltagarna på ett tidigt stadium fått bekanta sig med gestaltningar mångkulturella temaområden presentationsformer kan grupparbetet komma igång omedelbart. Parallellt med grupparbetet äger en rad läraktiviteter rum, vilket skapar en dynamisk lärprocess. Deltagarnas presentationer bildar kulmen och avslutar grupparbetet. Genomförandet är en kombination av läraktiviteter och grupparbeta. Hur ska man då fördela tiden? Det är en balansgång och måste avgöras utifrån situationen, men ett riktmärke kan vara att dela på tiden.

Grupparbete Kunskapsprocessen En stor del av tiden kommer att ägnas åt deltagarnas grupparbete. Det genomförs i en mindre grupp på två till fyra personer. Deltagarna väljer att studera ett mångkulturellt temaområde. En modell för projektarbetet är kunskapsprocessen. Grupper Förutom grupparbetet kommer deltagarna även att ingå i en basgrupp. Exempelvis, en allmän kurs med 60 deltagare delas upp i tre basgrupper. Basgrupp: Basgruppen träffas en gång i veckan för att dels gå igenom vad som hänt under veckan dels blicka framåt mot nästa vecka. Uppföljningar av filmer, föreläsningar, studiebesök. Tid för reflektion. Två lärare ansvarar för respektive basgrupp. Flexibelt lärande Ungefär hälften av tiden kommer att ägnas åt grupparbetet. Här kan man arbeta flexibelt, låta schemat vara upplagt med hel- och halvdagar så att deltagarna kan genomföra studiebesök, redigera filmer osv. I motprestation måste grupperna hela tiden dokumentera sitt arbete, vilket kan göras i en loggbok på First Class.

Presentation Grupparbetets höjdpunkt är deltagarnas presentationer. Det kan äga rum både internt inför varandra i gruppen, men även som en utåtriktad aktivitet. Det senare i samband med Öppet hus eller något annat offentligt evenemang i närområdet, exempelvis en kulturnatt som blivit populärt i många städer. Verkstad Eftersom film, bildspel och webbplatser kräver handfasta digitala kunskaper måste deltagarna få stöd på schemalagd tid under grupparbetets gång verkstaden. Läraktiviteter Parallellt med grupparbetet äger det rum andra gemensamma aktiviteter som studiebesök, filmvisning, litteraturstudier, föreläsningar. Genom att studera temasidan kan ni få olika uppslag. 3. Efterarbete Reflektion Ett moment som ska äga rum hela tiden, exempelvis i basgruppen. Utvärdering Reflektionen är en form av löpande utvärdering, men därutöver behövs en utvärdering när allt är färdigt.

Del II Kursdesign, iscensättning Du har nu fått en genomgång av den pedagogiska modellens moment och temasidans innehåll. Nu ska vi tillämpa dessa kunskaper i konkreta exempel. Vi visar på hur du som pedagog kan skapa ett kursupplägg, bland annat presenteras ett detaljerat schema. Vi presenterar också textförslag som kan delas ut till deltagarna. Mål Tydliga mål underlättar både för dig som pedagog och deltagarna. Målen för tema- och projektveckorna skulle kunna formuleras så här: att arbeta med ett självständigt projekt öppen form av presentation/produktion att tillämpa kunskapsprocessen, en pedagogisk modell att uppleva, diskutera och analysera mångkulturella frågor att utforska verkligheten med hjälp av problemlösning, film, workshops, studiebesök, föreläsningar, litteraturstudier och fältarbete att lära sig arbeta i grupp Idén (syftet) Klargör bakgrunden till varför deltagarna ska arbeta med mångkulturella frågor. Idén skulle kunna se ut så här: På en folkhögskola är tema- och projektstudier ett självklart inslag. Vi tror att variation är bra för lärandet, exempelvis att bryta gängse ämnesgränser och istället fokusera på ett kunskapsområde. Med temat det mångkulturella Sverige vill vi väcka din nyfikenhet för en aktuell samhällsfråga. Ett tema- och projektarbete ger många mervärden som är svåra att uppnå i enskilda ämnen. Utifrån föreläsningar, samtal, egna fördjupning får du möjlighet att reflektera över mångkulturella frågor. Vad kan du göra? Vilken är din roll? Vi vill ge dig makt och mod så att du kan påverka samtiden och framtiden såväl i den egna vardagen som i samhället som helhet.

Du kommer att arbeta i grupper med ett självständigt projekt, i en process från idé till färdig produktion. Ni kommer att göra intervjuer med folk utanför skolan. Målet är en produktion som ni kan presentera inför alla andra på eller utanför skolan. För att undersöka hur folkbildningen kan vara en förändrande kraft och en spjutspets mot framtiden, fördjupar vi oss i folkbildningens uppdrag och bildningstanken. Din medverkan och aktivitet under dessa fyra veckor ingår i underlaget för dina behörigheter och omdöme.

Temaområden Här nedan ser du ett antal temaområden som ni kan välja att jobba med i grupparbetet. Har du egna förslag är vi givetvis öppna för det. Ord och begrepp. Vad betyder orden och vad har de för laddning? Mångkulturellt samhälle, integration, assimilering, rasism, främlingsfientlighet, diskriminering, tolerans, deltagande, positiv antirasism undersök olika källor och intervjua några personer. Ensamkommande flyktingbarn. Varifrån kommer de? Hur tas de emot? Gör ett studiebesök. Svenskhet. Vad innebär det att vara svensk? Medborgarskap, utseende, kultur, historia, värderingar, tillhörighet, den egna subjektiva upplevelsen vem bestämmer svenskheten? Högerextremismen i Europa man kan utgå från Alexander Bengtsson föreläsning och göra en kartläggning av organisationer och ideologier. Jag är inte rasist men I vilka sammanhang fälls detta yttrande och vad är innebörden? Politiska partier. Hur ser de politiska partierna på det mångkulturella samhället? Utmaningarna, möjligheter, problem, förslag läs dokument och intervjua företrädare. Positiv antirasism. Använda sig av studieplanen till boken Strategier för ett inkluderande samhälle. Rasismens och antirasismens historia i Sverige. UR-material, Forum för Levande Historia. Migration till Sverige. Vem kommer till Sverige och varför? Flyktingar, arbetskraftsinvandring, kärlek. Migration i världen. Hur ser migrationsströmmarna ut? Nationella minoriteter i Sverige. Vilka minoriteter finns? Hur ser Sverige ut från deras horisont?

Folkbildningen Du studerar på en folkhögskola och det är en skolform som skiljer sig från andra skolor på många olika sätt. Här nedan har vi sammanfattat några viktiga punkter: uppdraget från staten bildning folkbildningens kännetecken Bildningstanken Folkbildningens kännetecken Plats för citat ur den egna skolans dokument! Uppdraget från staten Syftena med statens bidrag stärka och utveckla demokratin göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet Sju verksamhetsområden den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen det mångkulturella samhällets utmaningar den demografiska utmaningen det livslånga lärandet kulturen öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning folkhälsa, hållbar utveckling, global rättvisa

Projektarbete - ett grupparbete En stor del av tema- och projektveckorna kommer du att ägna åt ditt grupparbete. Det äger rum i grupp, två till fyra personer. Vi är öppna för olika förslag, men vi vill att det handlar om det mångkulturella samhällets utmaningar. Ditt arbete ska vara färdigt till vår Öppet Hus-dag. Du behöver inte framträda inför publik utan kan presentera ditt arbete på många olika sätt, exempelvis bildspel, utställning, film. Här nedan ser du kunskapsprocessen, en modell du kan använda dig av när du jobbar med ditt projektarbete. tema = ett ämne som går tvärs över de vanliga skolämnena, bryter gängse ämnesgränser. Exempelvis kvinnan i samhället innehåller både historia, samhällskunskap, litteratur, psykologi, biologi osv. projektarbete = studier av ett tema som också innefattar arbetsformen, arbete i grupp och fältarbete. Slutprodukten bör forma sig till ett material eller handling som riktar sig till människor utanför gruppen, exempelvis Kulturnatten.

Tips, idéer, intresse Vi vill veta mer om vad du tycker, dina intresseområden, tips och idéer. Har du förslag på föreläsare, någon intressant organisation eller film? Vilka frågor och temaområden är du mest intresserad av? Har du förslag på någon film som passar ihop med temat? Har du förslag på någon föreläsare som passar ihop med temat? Har du förslag på något museum/studiebesök som passar ihop med temat? Har du förslag på någon organisation som passar ihop med temat? Har du förslag på några nätresurser som passar ihop med temat? Tips, tips, tips

Schema Med hjälp av den pedagogiska modellen, innehållet i temasidan och andra idéer som dykt upp, är det dags att börja snickra på ett schema för tema- och projektperioden. Här nedan ett förslag: Vecka 33-34: Förberedelseperiod, projektarbetet varvas med andra inslag. Vecka 35-38: Enbart tema- och projektstudier.

Tidtabell hösten 2013 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 tema- och projekt lov Vecka 19-8 maj Presentation Vecka 22-30 maj Uppföljning i smågrupper Vecka 33 Höstterminen startar Vecka 35 Tema- och projektarbetet startar Vecka 38-21 september Öppet Hus-dagen

Avslutning Vi vill understryka att handledningen grundar sig på beprövad erfarenhet utifrån praktiskt arbete med modellen. Temasidans innehåll kan givetvis aldrig göra anspråk på att vara heltäckande i denna omfattande fråga. Förhoppningsvis ger den idéer och inspiration. Vi hoppas att du med hjälp av denna handledning kan påbörja planeringen av ditt tema- och projektarbete. Du måste givetvis utgå från din pedagogiska idé med de förutsättningar som gäller. Vi ser fram emot din återkoppling som kan bidra till att utveckla det här materialet.