nr 5/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FGE 40 Mötes konstituering FGE 41 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2010 FGE 42 Bokslutet för år 2010 FGE 43 Personalbokslut för år 2010 FGE 44 Uppföljning av ekonomiskt balanseringsprogram FGE 45 Fullmäktigemotion som gäller anmälan om fullmäktigemedlemmarnas förbindelser FGE 46 Fullmäktigemotion om ibruktagande av elektroniskt kommuninvånarinitiativ FGE 47 Fullmäktigeinitiativ som gäller utlåtande om programmet åldrande Lost 2018 FGE 48 Ordnandet av rådgivande kommunal folkomröstning om kommunsammanslagning FGE 49 Ändring av kommunens instruktioner fr.o.m. 1.8.2011 FGE 50 Godkännande av kommunfullmäktiges arbetsordning FGE 51 Ändring av detaljplanen för kommuncentrum ( hjärta) FGE 52 Försäljning av markområde vid stationsvägen 7 (Bollstad by) FGE 53 Ändring av delgeneralplan för norra (Nyby by)
Sida 2 Nr 5/2011 Mötesplats- och tid Aleksis Kivi skolan kl. 18.30-20.10 Närvarande medlemmar Calin Elisa, medlem Dahlqvist Rabbe, ordförande Ekström Susanne, medlem von Essen Kristian, medlem Holm Karl, medlem Kaisla Heikki, medlem Kaisla Sirpa, ersättare Karell Anders, medlem Keränen Pekka, medlem Kokkonen Yrjö, medlem Kolehmainen Tuula, ersättare Laakkonen Janne, medlem Laaksonen Merja, medlem Mildh Gustav, ersättare Nordström Marcus, medlem Oinonen Thea, medlem Paasikivi Anna, medlem Parviainen Kristian, medlem Penttinen Arto, medlem Raivio Timo, medlem Rehnberg Raija, medlem Savinainen Tuula, medlem Tuomi Tuulia, medlem Westermarck Mikael, medlem Varpio Arto, medlem Övriga närvarande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Sorvanto Jarkko, förvaltningschef Tassberg Marjut, ekonomichef Nordman Tina, bildningschef Lindström Catharina, teknisk chef Janhunen Taina, KST-medlem Mentula Antti, arkitekt, arkitektbyrå Petri Routiainen Oy, närvarande 51 Ärenden 40-53 Underskrifter Rabbe Dahlqvist ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare Susanne Ekström protokolljusterare Yrjö Kokkonen protokolljusterare Protokollet framlagts till Påseende, tid och plats Kommunhuset 20.6.2011 Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningschef
Sida 3 FGE 40 MÖTES KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Susanne Ekström och Yrjö Kokkonen. konstaterade mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört och valde Susanne Ekström och Yrjö Kokkonen till protokolljusterare. === Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 4 FGE 41 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2010 REV.NÄMND 31.5.2011 4 Bilaga Utvärderingsberättelsen uppgörs, underskrivs och ges fullmäktige för behandling. Utvärderingsberättelsen uppgjordes, underskrevs och gavs fullmäktige för behandling. === FGE 41 Bilaga 1 Behandling: Ärendet behandlades efter 51. Sfp:s grupp/nordström föreslog att kommunfullmäktige skickar utvärderingsberättelsen till kommunstyrelsen för behandling och ber den uppmärksamma de förbättringsförslag som påpekas i den. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige enhälligt godkände förslaget. antecknade enhälligt utvärderingsberättelsen för kännedom och beslöt skicka utvärderingsberättelsen till kommunstyrelsen för behandling och ber den uppmärksamma de förbättringsförslag som påpekas i den. === Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 5 KH:183 /2011 FGE 42 BOKSLUTET FÖR ÅR 2010 KST 28.3.2011 65 Bilaga 3 Tack vare världsekonomins snabba tillväxt har också Finlands ekonomi snabbt och på bred front återhämtat sig från finanskrisen år 2009. Tyngdpunkten i tillväxten av världsekonomin finns i snabbt växande asiatiska länder och i Latinamerika. Tillväxten är kraftig i Tyskland och Sverige, som är våra viktigaste handelspartner, men tillväxten i Europa övrigt är långsam. Exporten från Finland ökade bra i fjol, men Finland har dock tappat marknadsandelar inom världshandeln. Också återhämtningen av den inhemska handeln har bidragit till den ekonomiska tillväxten. Den kommunala ekonomin har också utvecklat sig bättre vad man ännu på våren 2010 förutsåg. Fastän den akuta situationen är under kontroll kommer det dock i den offentliga ekonomin finnas ett påtagligt hållbarhetsunderskott, som beror på att utgifter som är bundna med den stigande åldern har ökat kraftigt. Hållbarheten har försvagats också av en kraftig och snabb ekonomisk nedgång, vars skador sköttes i huvudsak genom skuldsättning. Utvecklingen var fortfarande positiv i kommun i fjol. Arbetslöshetsgraden var lägre än i genomsnitt. Fastän arbetslöshetsgraden i hela landet steg enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik från 9,8 procent i fjol till 10,0 procent, sjönk arbetslöshetsgraden i till 4,6 procent, då den år 2009 var 5,2 %. År 2010 var befolkningstillväxten 1,08 % som således var den långsammaste ökningstakten under hela 2000- talet. Ändå har kommunen ända sedan år 1997 varit bland de 18 kommuner i landet som växer snabbast. Åldersstrukturen i är bra: år 2010 hörde 22 % av invånarna till åldersgruppen under 15 år, till åldersgruppen 15 64 år 66 % och till äldersgruppen över 66 år 12 % av befolkningen. Enligt statistikcentralens beräkning kommer den aktiva befolkningens andel att minska inom tio år till 61 procent, och andelen personer över 65 år beräknas stiga till 17 procent och andelen under 15 år hålls enligt prognosen oförändrad. Ökningen ställer således stora krav på skapandet av ny service. Då befolkningen växer, ökar också skatteinkomsterna men dock inte tillräckligt. Finansiering och förverkligande av investeringar är en av de mest centrala utmaningar, som kommunen har. Utvecklingen av skatteinkomster i hela landet var bättre än prognostiserat, kommunernas skatteinkomster var 18,4 miljarder euro år 2010, då skattein- Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 6 flödet enligt tidigare prognoser skulle vara 16,8 miljarder euro. Kommuners skatteredovisningar ökade i fjol med 1,6 miljarder euro mera än vad man uppskattade i basserviceprognosen som färdigställdes i augusti 2009. Kommuners skatteinkomster ökade i fjol till stor del tack vare det att över hälften av kommunerna höjde skatteprocenter. Skatteinkomsterna i var 23,5 miljoner euro år 2010 och ökningen jämfört med året innan var 1,4 miljoner euro. Kommunalskattens andel av skatteinkomsterna var 91,1 %, fastighetsskattens 6,9 % och samfundskattens 1,9 %. Beskattningsbara inkomster som motsvarar kommunalskatten i ökade 2,6 % år 2009. I kommuner i medeltal var ökningen 2,0 %. Tack vare god inkomstnivå och sysselsättningsläget fick kommunen 1,5 miljoner euro mera i kommunalskatt år 2010 än budgeterat medan skatteprocenten var oförändrad vid 20,5. kommun fick 0.8 miljoner euro mera i statsbidrag än i fjol. Tack vare att skatteinkomsterna ökade, blev kommunens resultat år 2010 bra, fastän verksamhetsutgifterna i den ändrade budgeten överskreds med 0,53 milj. euro. På motsvarande sätt överskreds verksamhetsintäkterna med 0,16 milj. euro och verksamhetsbidraget var således 0,4 milj. euro mindre än i den ändrade budgeten. Årsbidraget, som i den ändrade budgeten hade uppskattats vara 1 milj. euro, blev 2,2 milj. euro. Minimikravet för en balanserad ekonomi är att årsbidraget skall vara lika stort som avdrag, och detta förverkligades. Avdragen var 1,2 miljoner euro och årsbidraget täcker 183,62 % av avdragen. Kommunens inkomstfinansiering tolkas vara tillräcklig, då årsbidraget i förhållande till avdrag är minst 100 %. Då kan man med årsbidrag ersätta förluster som orsakas av slitage. Räkenskapsperiodens resultat är 993 118,98 euro positivt. Överskottet i bokslutet minskar det kumulativa underskottet från 1 943 059 euro till 949 940 euro. Nettoinvesteringsutgifter år 2010 var 1,2 milj. euro, och därmed var årsbidraget tillräckligt för finansieringen av dessa investeringar. Kommunens lånebörda är sammanlagt 16,8 milj. euro och per invånare 2 760 euro. Lån per invånare var 3.324 euro år 2009. Att lånebördan har minskat beror delvis på den låga nivån av förverkligade investeringar. Kommunen har inte upptagit nya långfristiga lån och nya kortfristiga lån har betalats bort med de medel som har inbesparats i och med att investeringar har flyttats framåt. kommuns bokslut för år 2010 finns i bilaga. Kommunstyrelsen skall enligt 69 kommunallagen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 7 Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen besluter 1. underteckna bokslutet för år 2010 och lämna det till revisoren för granskning samt 2. föreslå att kommunfullmäktige besluter att räkenskapsårets överskott 998 118,98 euro överförs till eget kapital i balansen för att täcka underskottet från tidigare räkenskapsår. 3. skicka bokslutet efter att det behandlats av revisionsnämnden vidare för behandling i fullmäktige. Föredraganden ändrade ordalydelsen i punkt 2 enligt följande: 2. föreslå att kommunfullmäktige besluter att räkenskapsårets överskott 993 118,98 euro överförs till eget kapital i balansen för att täcka underskottet från tidigare räkenskapsår Föredraganden ändrade beslutsförslaget enligt följande: 4. berättigar kommundirektören att göra tekniska korrigeringar i bokslutet för år 2010. Kommunstyrelsen beslöt 1. underteckna bokslutet för år 2010 och lämna det till revisoren för granskning samt 2. föreslå att kommunfullmäktige besluter att räkenskapsårets överskott 993 118,98 euro överförs till eget kapital i balansen för att täcka underskottet från tidigare räkenskapsår och 3. skicka bokslutet efter att det behandlats av revisionsnämnden vidare för behandling i fullmäktige 4. berättigar kommundirektören att göra tekniska korrigeringar i bokslutet för år 2010. ==== REV.NÄMND 31.5.2011 5 Bilaga Enligt kommunallagen 75 avger revisorn till fullmäktige en revisionsberättelse med en utredning om resultatet av revisionen. I berättelsen konstateras huruvida bokslutet kan godkännas och de räkenskapsskyldiga kan beviljas ansvarsfrihet. Revisionsnämnden ber en utredning av de räkenskapsskyldiga och av styrelsen över de konstaterade anmärkningar som ingår i berättelsen. Fullmäktige beslutar om de åtgärder som anmärkningarna föranleder. Förslag: Revisionsnämnden ger revisionsberättelsen kommunfullmäktige för kännedom samt tar ställning till huruvida: a) bokslutet för år 2010 kan godkännas och Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 8 b) ansvarsfrihet kan beviljas åt de medlemmar av verksamhetsorganen som skött kommunens förvaltning och uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2010. FGE 42 Bilaga 2 a+b Revisionsnämnden skickar revisionsberättelsen kommunfullmäktige för kännedom och föreslår att: a) bokslutet för år 2010 godkänns b) ansvarsfrihet beviljas åt de medlemmar av verksamhetsorganen som skött kommunens förvaltning och uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2010. === antecknade enhälligt utvärderingsberättelsen för kännedom och beslöt a) godkänna bokslutet för år 2010 b) bevilja ansvarsfrihet åt de medlemmar av verksamhetsorganen som skött kommunens förvaltning och uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2010. === Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 9 KH:216 /2011 FGE 43 PERSONALBOKSLUT FÖR ÅR 2010 KST 2.5.2011 78 Bilaga 2 Ett personalbokslutet är en rapport som innehåller centrala uppgifter och nyckeltal om personalen och som är uppgjort på basen av statistiska uppgifter om personalresurserna. kommuns första personalbokslut har uppgjorts år 2007. Personalboksluten för år 2008 och 2009 uppgjordes på basen av innehållet i personalbokslutet för år 2007 för att på detta sätt få användbart jämförelsematerial. kommuns första personalbokslut uppfyller inte till alla delar kommunförbundets nuvarande rekommendationer, men ger ändå en någorlunda bra bild om de viktigaste personalärendena. För år 2009 har innehållet i personalbokslutet redan utvidgats till viss mån och man strävar efter att personalbokslutet i framtiden bättre motsvarar kommunförbundets rekommendationer. I personalrapporteringen presenteras sådana uppgifter om personalen som normalt uppstår via kommunens datasystem för personaladministration, löneräkning samt via företagshälsovårdens datasystem. Arbetet med att samla in uppgifter om personalen i kommun för personalbokslutet görs fortfarande till stor del manuellt, fastän ett system för personaladministration, som i huvudsak används för löneräkning, har under år 2010 använts mera effektivt med beaktande av de möjligheter som systemet erbjuder. Förslag: Behandling: Kommunstyrelsen 1. godkänner kommuns personalbokslut för år 2010 enligt bilaga, 2. föreslår att kommunfullmäktige antecknar personalbokslutet för år 2010 för kännedom och 3. sänder personalboksluten för år 2010 till revisionsnämnden för kännedom samt 4. ger kommundirektören rätt att göra tekniska korrigeringar i personalbokslutet för år 2010. Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Förslaget godkändes. ==== FGE 43 Bilaga 3 Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 10 antecknade enhälligt personalbokslutet för år 2010 för kännedom. === Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 11 FGE 44 KST 30.5.2011 96 UPPFÖLJNING AV EKONOMISKT BALANSERINGSPROGRAM har på sitt möte 12.4.2010 godkänt ett ekonomiskt balanseringsprogram för kommun. Då kommunfullmäktige godkände balanseringsprogrammet beslöts samtidigt att balanseringsprogrammet uppföljs vid varje fullmäktigemöte. har 11.4.2011 26 ytterligare beslutat konstatera att en del av åtgärder i det ekonomiska balanseringsprogrammet har slutgiltigt åtgärdats och en del kan avlägsnas eller förverkligas senare. En utförligare rapport om det ekonomiska balanseringsprogrammet ges dessutom per 30.4, 31.8 och 31.12. En rapport om situationen per 30.4.2011 finns som tilläggsmaterial. Förslag: Kommunstyrelsen 1. antecknar uppföljningen för kännedom och 2. föreslår att kommunfullmäktige antecknar uppföljningen för kännedom. 3. föreslår att kommunfullmäktige flyttar förverkligandet av åtgärd nr 38 till år 2012. Behandling: Ärendet behandlades efter 113. FGE 44 Kommunstyrelsen 1. antecknade uppföljningen för kännedom och 2. föreslår att kommunfullmäktige antecknar uppföljningen för kännedom samt 3. föreslår att kommunfullmäktige flyttar förverkligandet av åtgärd nr 38 till år 2012. ==== enhälligt 1. antecknade uppföljningen för kännedom 2. beslöt flytta förverkligandet av åtgärd nr 38 till år 2012. === Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 12 KH:101 /2011 FGE 45 KST 30.5.2011 100 FULLMÄKTIGEMOTION SOM GÄLLER ANMÄLAN OM FULLMÄKTIGEMEDLEMMARNAS FÖRBINDELSER Fullmäktigeledamöterna Laakkonen, Paasikivi, Kaisla, Penttinen, Pesonen, Rahkola-Toivanen, Westermarck och Vierinen har 28.2.2011 inlämnat och undertecknat en fullmäktigemotion, som gäller kommunfullmäktigemedlemmarnas meddelande om sådana förbindelser, som kan inverka på det kommunala beslutsfattandet. Enligt fullmäktigemotionen har kommuninvånarnas förtroende för det politiska beslutsfattandet minskat i hela landet. Det är därför som undertecknarna av motionen anser det vara viktigt att fullmäktigemedlemmarna skulle noggrannt rapportera om sina egna förehavanden som kan vara i konflikt med eller eventuellt kan påverka kommuninvånarnas förtroende på kommunpolitiken och öka det. Vidare enligt fullmäktigemotionen, ifall kommunen är delaktig i ärendet, t.ex. via planeringsmonopol, är det viktigt att veta, att någon kommunfullmäktigemedlem är delaktig och beslutar om planeringen. Fullmäktigemotionen i sin helhet finns som tilläggsmaterial. Kommunallagens nuläge Det finns i kommunallagen inga allmänna stadganden enligt vilka man skall meddela, samla in eller publicera de kommunala förtroendevaldas förbindelser. Begränsningar av valbarheten finns upptagna i 33 gällande kommunallagen (Allmän valbarhet), i 34 (Valbarhet till fullmäktige), i 35 (Valbarhet till till kommunstyrelsen) och i 36 (Valbarhet till andra organ). Om kommunfullmäktigemedlemmens jäv stadgas i 52 kommunallagen. Enligt 34 kommunallagen: Valbar till fullmäktige är inte: 1) en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt berör kommunalförvaltningen; 2) den som är anställd hos kommunen i en ledande uppgift inom kommunstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområde eller i en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift; Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 13 3) den som är anställd hos ett samfund eller en stiftelse där kommunen har bestämmanderätt och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en kommunal anställd som avses i 2 punkten, eller 4) den som är anställd hos en samkommun där kommunen är medlem och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en kommunalanställd som avses i 2 punkten. Den som är anställd i en uppgift som avses ovan är valbar till fullmäktige, om anställningsförhållandet upphör innan fullmäktiges mandattid börjar. Vidare enligt 52 kommunallagen: En fullmäktigeledamot är i fullmäktige jävig att behandla ett ärende som gäller honom eller henne personligen eller någon som är närstående till honom eller henne enligt 28 2 och 3 mom. förvaltningslagen. När en fullmäktigeledamot deltar i behandlingen av ett ärende i ett annat organ, tilllämpas på honom eller henne vad som föreskrivs om jäv för ledamöterna i nämnda organ. Angående jäv för andra förtroendevalda, revisorerna samt kommunens tjänsteinnehavare och arbetstagare gäller 27 30 förvaltningslagen. Ett sådant anställningsförhållande till kommunen som avses i 28 1 mom. 4 punkten förvaltningslagen gör dock inte en förtroendevald eller tjänsteinnehavare eller arbetstagare jävig i ett ärende där kommunen är part. Om en förtroendevald på grundval av sitt anställningsförhållande har föredragit eller annars på motsvarande sätt handlagt ärendet, är han eller hon dock jävig. Vad som föreskrivs i 28 1 mom. 5 punkten i förvaltningslagen tillämpas inte på förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare i kommunen även om personen innehar en sådan ställning som avses i ovannämnda lagrum i ett kommunalt affärsverk, en samkommun, ett samfund som hör till en kommunkoncern eller en stiftelse. Personen är dock jävig om kommunens och affärsverkets, samkommunens, samfundets eller stiftelsens intressen står i strid med varandra eller om en opartisk behandling av saken förutsätter att personen inte deltar i behandlingen av saken. Inte heller 28 1 mom. 6 punkten i förvaltningslagen tillämpas i kommunerna. Den som är jävig skall meddela att han eller hon är jävig. Vid beredningen av 1995 års kommunallag fick lagen bestämmelser om valbarhet- och jäv och då ansågs det att dessa skulle tillräckligt trygga objektiviteten i det kommunala beslutsfattandet. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 14 Att i praktiken klarlägga eventuella bindningar på basen av den gällande kommunallagen är möjligt bara då fullmäktige eller något annat organ i enstaka fall ber en förtroendevald (eller en kandidat till sådant uppdrag) att förete utredning om omständigheter, som kan ha betydelse i samband med den förtroendevalds valbarhet eller jävighet. Lag om kandidaters valfinansiering (förnyad lag trädde i kraft 1.10.2010) Valfinansieringslagen stadgar om kandidatens valfinansiering och redovisning av den vid riksdagsvalen, presidentval, kommunalval och europaparlamentsval. Syftet med lagen är att öka öka öppenheten kring valfinansieringen och informationen om kandidaternas eventuella bindningar och att begränsa en ökning av kostnaderna för kandidaternas valkampanjer. Uppgifter om valfinansiering vid kommunalval finns tillgängliga på internet under fem år ( 12). Rekommendationer som gäller god förvaltningssed Tillsvidare enda allmänna etiska principer för kommunalförvaltningen, God förvaltningssed, har uppgjorts år 1992, tre år innan den gällande kommunallagen trädde i kraft. Bindningarna togs upp då principerna uppgjordes. Enligt en av dessa rekommendationer skall personen redovisa sina bindningar åt det parti eller den grupp som föreslår henne eller honom till en förtroendeuppgift. Förnyandet av kommunallagen Helhetsreformen av kommunallagen har inletts. Även under beredningen av den nya kommunallagen tas ställning till förtroendevaldas bindningar. Insamlande av uppgifter om de förtroendevaldas bindningar Gällande lagstiftning förutsätter inte att de förtroendevaldas bindningar redovisas. Således skulle det vara frivilligt att samla in och redovisa dem. Fastän man kan anse att det är motiverat att redovisa bindningar med tanke på ökad öppenhet, finns det dock ett problem med redovisningen av bindningar: huruvida den som har valts till ett förtroendeuppdrag skall offentliggöra t.ex. sin offentliga och privata ekonomi. Det skulle vara svårt att definiera de bindningar som skall redovisas och detta skulle ha den påföljden att nivån och kvaliteten av redovisningarna skulle vara olika. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 15 I praktiken skulle man fråga om fullmäktigemedlemmars bindningar genom en förfrågan. Förverkligandet av sådan förfrågan orsakar extra arbete för kommunens förvaltning. I synnerhet kan det vara svårt att uppdatera uppgifterna som gäller bindningar på ett täckande sätt och hålla dem ajour. I varje fall borde utgångspunkten vara den att en fullmäktigemedlem självmant skulle redovisa sina bindningar i början av fullmäktigeperioden och då bindningar eventuellt ändras. Sammandragsvis kan konstateras att ifall fullmäktigemedlemmar själv vill publicera uppgifter om sina bindningar, är det ändamålsenligt att göra det via de politiska lokalföreningarna. Då kan fullmäktigemedlemmarna själva eller respektive förening samtidigt också besluta om vilka uppgifter och hur noggranna uppgifter som publiceras och hur de grupperas och vilka av fullmäktigemedlemmarna och eventuellt ersättarna dessa regler gäller. Förslag: FGE 45 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antecknar beredningsdelen ovan för kännedom som ett svar till en fullmäktigemotion av 28.2.2011 som gällde redovisning av fullmäktigemedlemmars bindningar samt konstaterar att motionen är slutbehandlad. Förslaget godkändes. ==== antecknade beredningsdelen ovan för kännedom som ett svar till en fullmäktigemotion av 28.2.2011 som gällde redovisning av fullmäktigemedlemmars bindningar samt konstaterade att motionen är slutbehandlad. === Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 16 KH:49 /2011 FGE 46 FULLMÄKTIGEMOTION OM IBRUKTAGANDE AV ELEKTRONISKT KOMMUNINVÅNARINITIATIV KST 30.5.2011 101 Fullmäktigemedlem Elisa Calin har 31.1.2011 inlämnat och undertecknat ett fullmäktigeinitiativ, som gäller ibruktagande av elektroniskt kommuninvånarinitiativ. Enligt fullmäktigeinitiativet skulle ett elektroniskt kommuninvånarinitiativ öka genomskinlighet av administrationen, underlätta och sporra kommuninvånarna att lämna initiativ om viktiga ärenden. Eftersom ett kommuninvånarinitiativ är en offentlig åtgärd, skulle det vara viktigt, att initiativet i sin helhet med en behandlingstidtabell och vidtagna åtgärder skulle vara synligt på kommunens webbplats för alla kommuninvånare. Fullmäktigemotionen i sin helhet finns som tilläggsmaterial. I kommunallagens 28 stadgas om kommuninvånarens rätt till initiativ. Enligt kommunallagen har kommuninvånaren rätt att komma med initiativ till kommunen i frågor som gäller kommunens verksamhet. Initiativtagarna skall informeras om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativet. Initiativet skall behandlas i den ordning, som ärendet som initiativet gäller, kräver. Initiativet skall sändas för behandling till den myndighet, som i kommunen skall behandla initiativet i fråga. Det är inte alls alltid fullmäktige, utan mera sannolikt är att det är till exempel kommunstyrelsen, en nämnd eller någon annan kommunal myndighet, som behandlar initiativet. Initiativtagarna skall alltid informeras om de åtgärder som kommer att vidtas eller har vidtagits med anledning av initiativet. En god förvaltningssed förutsätter, att informationen ges utan onödigt dröjsmål, fastän ingen egentlig bestämd tid finns i lagen. Då informationen ges, förutsätter detta inte att initiativet är slutbehandlat, utan initiativtagaren skall informeras till exempel om tiden som behandlingen av initiativet uppskattningsvis kommer att ta och om vilken myndighet som behandlar initiativet i kommunen. Från ett initiativ skall särskiljas en anhållan, som en invånare gör som part i sin egen sak. Anhållan som gäller tillstånd eller förmån till exempel behandlas i den ordning som anhållan förutsätter. Flera kommuner erbjuder på sina webbplatser möjligheten att lämna ett kommuninvånarinitiativ i elektronisk form. Det är inte tekniskt svårt att Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 17 genomföra en initiativservice som kommunerna ganska allmänt använder sig av. Slutligen kan man säga att kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter ökas och det blir lättare att lämna in initiativ i och med att elektroniskt kommuninvånarinitiativ tas i bruk. I praktiken styrs det elektroniska kommuninvånarinitiativet till kommunens registrator, där det diarieförs och efter detta överförs till den rätta myndigheten för beredning. Det går att ha en förteckning över anlända kommuninvånarinitiativ och över uppskattade behandlingstider samt över åtgärder som vidtagits med anledning av kommuninvånarinitiativ på kommunens webbplats. Förteckningen kan också uppdateras regelbundet till exempel tre gånger årligen. Kommunen bör övervaka innehållet i det material som finns och publiceras på kommunens webbplats. En förutsättning för att ett kommuninvånarinitiativ publiceras på webbplatsen är, att man går genom innehållet innan initiativet publiceras. Kommuninvånarinitiativ kan alltså inte styras automatiskt till kommunens webbplats. Ibruktagandet av ett elektroniskt kommuninvånarinitiativ till exempel så som anförts ovan, orsakar extra arbete för administrationen. Ytterligare kan man anta att ibruktagandet av elektroniskt kommuninvånarinitiativ kan utöka antalet kommuninvånarinitiativ. Man bör dock förhålla sig återhållsamt till att öka uppgifterna, speciellt med tanke på de för närvarande knappa resurserna för administrationen. Sammanfattningsvis kan konstateras att det elektroniska kommuninvånarinitiativet kan förverkligas under hösten 2011 så, att systemet tas i bruk senast 1.1.2012. Kostnaderna uppgår till högst 1 000. Förslag: FGE 46 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antecknar beredningsdelen för kännedom som ett svar till ett av en ledamot inlämnat fullmäktigeinitiativ av 31.1.2011 som gäller ibruktagande av elektroniskt kommuninvånarinitiativ samt konstaterar att initiativet är slutbehandlat. Förslaget godkändes. ==== antecknade beredningsdelen för kännedom som ett svar till ett av en ledamot inlämnat fullmäktigeinitiativ av 31.1.2011 som gäller ibruktagande av elektroniskt kommuninvånarinitiativ samt konstaterade att initiativet är slutbehandlat. === Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 18 KH:289 /2011 FGE 47 KST 30.5.2011 102 FULLMÄKTIGEINITIATIV SOM GÄLLER UTLÅTANDE OM PROGRAMMET ÅLDRANDE LOST 2018 Ersättarna Lehtinen och Sarviaho har 16.5.2011 lämnat in och undertecknat ett initiativ, som gäller utlåtande om programmet Åldrande Lost 2018. Lojo stadsfullmäktige har 11.11.2009 i samband med godkännandet av budgeten för 2010 förutsatt att ett äldrepolitiskt program skall utrarbetas. En projekt- och styrgrupp som tillsattes av social- och hälsovårdsnämnden i Lojo beredde programmet under tiden mars november 2010. Kommunstyrelsen har 19.4.2010 beslutat utnämna Ove Grundström (personlig ersättare Thea Oinonen) till LOST områdets styrgrupp för äldrepolitiskt program. Under beredningen av programmet har dessutom ordnats två seminarier. Bland andra medlemmarna i grundtrygghetsnämnden har fått en kallelse till seminarier. Programmet Åldrande Lost 2018 har 9.2.2011 godkänts av Lojo stadsfullmäktige, av Karislojo kommunfullmäktige 14.3.2011 och av kommunfullmäktige 16.5.2011. Ärendet är ännu under behandling i Ingå kommun. Fullmäktigeinitiativet finns som tilläggsmaterial. Förslag: FGE 47 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antecknar beredningsdelen för kännedom som ett svar till ett fullmäktigeinitiativ som inlämnades 16.5.2011 och som gällde utlåtande om programmet Åldrande Lost 2018, och konstaterar att fullmäktigeinitiativet är slutbehandlat. Förslaget godkändes. ==== antecknade beredningsdelen för kännedom som ett svar till ett fullmäktigeinitiativ som inlämnades 16.5.2011 och som gällde utlåtande om programmet Åldrande Lost 2018 och konstaterade att fullmäktigeinitiativet är slutbehandlat. === Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 19 KH:300 /2010 FGE 48 KST 30.5.2011 106 ORDNANDET AV RÅDGIVANDE KOMMUNAL FOLKOMRÖSTNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING i har 11.10.2010 87 efter en omröstning beslutat inleda avtals- och utredningsskedet av förhandlingarna om kommunsammanslagning med Lojo stad. i Nummi-Pusula har 8.11.2010 fattat ett beslut om att inleda förhandlingar om kommunsammanslagning. Statsfullmäktige i Lojo har 8.12.2010 gjort ett beslut i ärendet. Karislojo kommun har redan tidigare beslutat om kommunsammanslagning med Lojo stad. Enligt 30 i kommunallagen kan fullmäktige besluta att en folkomröstning ska ordnas om en fråga som hör till kommunen. En folkomröstning är rådgivande. En folkomröstning kan gälla hela kommunen eller ett delområde i kommunen. Kommunens röstningsområde består då av ett eller flera sådana röstningsområden som avses i kommunala vallagen. Alla röstberättigade har lika rösträtt. Omröstningen är hemlig. har 31.1.2011 14 fattat ett principbeslut om att en folkomröstning om kommunsammanslagning ordnas i kommun. Enligt lag om förfarandet vid rådgivande folkomröstningar skall fullmäktige besluta om ordnandet av folkomröstning minst 60 dagar före röstningsdagen. Då fullmäktige fattar ett beslut om att folkomröstning ordnas skall den även besluta om föremålet och tiden för omröstningen och de alternativ som omröstningen gäller. Varje alternativ kan presenteras på en och samma röstsedel eller det kan finnas en röstsedel för varje alternativ. Den röstande bör dock alltid har en möjlighet att inte rösta för något speciellt alternativ. Fullmäktiges beslut skall innehålla bestämmelser om antalet röstsedlar, om deras innehåll och utseende. Enligt lag om förfarandet vid rådgivande folkomröstningar skall den röstberättigande även kunna brevrösta vid omröstningen. Centralvalnämnden skall till röstberättigade posta de dokument som behövs för brevröstning senast den 19 dagen före röstningsdagen. Någon förhandsröstning, som används i samband med statliga val, behöver inte ordnas då det gäller en rådgivande kommunal folkomröstning. Kommunen ansvarar för kostnader för folkomröstningen. I budgeten för år 2011 har reserverats anslag för kostnader för folkomröstningen. Kommunen skall trycka röstsedlar och valkuvert och annat material samt posta det röst- Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 20 ningsmaterial som behövs för brevröstning till de röstberättigade. Det är ändamålsenligt att ordna en folkomröstning samma dag i alla kommuner, som deltar i förhandlingarna om en kommunsammanslagning och som har beslutat om detta. Folkomröstningen ordnas enligt planerna söndagen den 25 september 2011. Fullmäktige i Lojo har beslutat att ingen folkomröstning ordnas i Lojo. Fullmäktige i Nummi-Pusula har beslutat att en rådgivande folkomröstning om kommunsammanslagning ordnas den 25 september 2011 kl. 9-20. Förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. ordna en rådgivande folkomröstning om kommunsammanslagning söndagen den 25 september 2011 kl. 9-20. Brevröstningen ordnas så att röstningsdokument postas till de röstberättigade senast den 5 september 2011. Ytterkuvert som de röstberättigade skickar till centralvalnämnden skall vara framme senast fredagen den 23 september 2011 före kl. 19. 2. att vid den rådgivande folkomröstningen ställs en följande fråga: kommun, Lojo stad och Nummi-Pusula kommun har berett frågan om kommunsammanslagning så att sammanslagningen sker den 1 januari 2013. Vad tycker ni om den beredda kommunsammanslagningen? " 3. att följande alternativ finns vid omröstningen: - ja, jag understöder en kommunsammanslagning - nej, jag motsätter mig en kommunsammanslagning - jag tar ingen ställning 4. att alternativen vid omröstningen finns på en vit röstsedel som viks ihop varvid antalet röstsedlar är en (1) 5. att indelning i röstningsområden vid folkomröstningen är den samma som vid riksdagsvalet 2011. Aleksis Kivi skolan är vid den rådgivande folkomröstningen ett för alla kommunens röstningsområden gemensamt röstningsställe. 6. att antalet röstsedlar vid den rådgivande omröstningen är 10 000 st. Behandling: Nordström understödd av Martin föreslog, att rådgivande folkomröstning ordnas kl. 12-18 och att röstningsställen är samma som vid förra riksdagsvalen. Eftersom det fanns ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag, var omröstning nödvändig. Ordföranden föreslog att omröstningen Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 21 sker med namnupprop. Förslaget godkändes. De som understöder föredragandens förslag, röstar ja och de, om understöder Nordströms förslag röstar nej. Vid förrättad omröstning fick föredragandens förslag 6 röster (Kaisla, Parviainen, Penttinen, Rahkola-Toivanen, Ryynänen, Sarviaho) och Nordströms förslag 5 röster (Haanpää, Karell, Laaksonen, Martin, Nordström). Förslaget godkändes. ==== FGE 48 Behandling: Sfp:s grupp/nordström föreslog att indelning i röstningsområden och deras respektive röstningsställen vid folkomröstningen, för att säkra ett likvärdigt och demokratiskt bemötande av kommuninvånarna, är den samma som vid riksdagsvalet 2011. Eftersom man motsatte sig förslaget, var omröstningen nödvändig. Ordförande gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för kommunstyrelsens förslag röstar "ja" och den som röstar för Sfp:s grupp/nordströms förslag, röstar nej. Ordföranden föreslog att omröstningen sker med namnupprop. Förslaget godkändes. Vid förrättad omröstning fick kommunstyrelsens förslag 12 röster (Holm, Kaisla Heikki, Keränen, Laakkonen, Oinonen, Paasikivi, Parvianen, Penttinen, Kaisla Sirpa, Savinainen, Tuomi, Westermarck) och Sfp:s grupp/nordströms förslag 13 röster (Calin, Dahlqvist, Ekström, von Essen, Mildh, Karell, Kokkonen, Laaksonen, Nordström, Kolehmainen, Raivio, Rehnberg, Varpio). beslöt: 1. ordna en rådgivande folkomröstning om kommunsammanslagning söndagen den 25 september 2011 kl. 9-20. Brevröstningen ordnas så att röstningsdokument postas till de röstberättigade senast den 5 september 2011. Ytterkuvert som de röstberättigade skickar till centralvalnämnden skall vara framme senast fredagen den 23 september 2011 före kl. 19. 2. att vid den rådgivande folkomröstningen ställs en följande fråga: kommun, Lojo stad och Nummi-Pusula kommun har berett frågan om kommunsammanslagning så att sammanslagningen sker den 1 januari 2013. Vad tycker ni om den beredda kommunsammanslagningen? " 3. att följande alternativ finns vid omröstningen: - ja, jag understöder en kommunsammanslagning - nej, jag motsätter mig en kommunsammanslagning Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 22 - jag tar ingen ställning 4. att alternativen vid omröstningen finns på en vit röstsedel som viks ihop varvid antalet röstsedlar är en (1) 5. att indelning i röstningsområden och deras respektive röstningsställen vid folkomröstningen, för att säkra ett likvärdigt och demokratiskt bemötande av kommuninvånarna, är den samma som vid riksdagsvalet 2011. 6. att antalet röstsedlar vid den rådgivande omröstningen är 10 000 st. === Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 23 FGE 49 ÄNDRING AV KOMMUNENS INSTRUKTIONER FR.O.M. 1.8.2011 KST 30.5.2011 107 beslöt 15.11.2010 93 om flera nya instruktioner, som trädde i kraft 1.1.2011. Förnyandet av instruktoner som var under beredning under hösten var omfattande, och därmed ändrades alla instruktioner i kommunen. Redan då var man medveten om att instruktioner kommer att under våren tas upp igen. Praktiken har visat att följande instruktioner borde justeras ytterligare - instruktion för kommunstyrelsen - instruktionen för tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden samt instruktionen för tekniska avdelningen - instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen. Några justeringar föreslås i instruktionerna. De mest centrala ändringarna gäller fördelning av beslutanderätt internt mellan avdelningar och arbetsfördelning mellan kommunstyrelsen och tekniska nämnden då det gäller markplanering. Förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner följande justeringar av instruktioner. Justeringarna träder i kraft fr.o.m. 1.8.2011: A. Instruktionen för kommunstyrelsen i 3 Kommunstyrelsens uppgifter och beslutanderätt Punkter som ändras 29. godkänner andra än sådana detaljplaner och detaljplaneändringar som har en betydande inverkan samt strand-detaljplaner och ändringar av stranddetaljplaner till vilka ansluter sig markanvändningsavtal. Punkter som avlägsnas (numreringen ändras på motsvarande sätt) 31. beslutar godkänna i markanvändnings- och bygglagen 51 avsedda detaljplaneändringar som har mindre betydande inverkan 33. godkänner förslag till generalplan och ändringsförslag till generalplan innan de hålls offentligt framlagda enligt 19 och 32 markanvändningsoch bygglagen och avger utlåtande med anledning av gjorda anmärkningar. B. Instruktionen för tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen 9 (Tekniska) Nämndens uppgifter och beslutanderätt Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 24 Punkter som ändras 7. fastställa taxor och avgifter på uppgiftsområdet utom den avgift som uppbärs för fastighetsförrättning. 31. lämna kommunstyrelsen förslag till general- och delgeneralplaner och ändringar av dem samt avge utlåtande med anledning av anmärkningar som gjorts över dem. Lämna kommunstyrelsen förslag till detaljplan och ändring av den i de fall då kommunfullmäktige godkänner dem samt avge utlåtande med anledning av anmärkningar som gjorts över dem. Lämna kommunstyrelsen förslag till strand-detaljplaner och ändringar av dem i de fall då kommunfullmäktige godkänner dem samt avge utlåtande med anledning av anmärkningar som gjorts över dem. Ifall det gjorts anmärkningar över förslag till detaljplan eller ändring av detaljplan eller över förslag till stranddetaljplan och ändringar av den, som enligt 65 markanvändnings- och bygglagen framläggs till påseende och som godkänns av kommunfullmäktige och det inte gjorts anmärkningar i de utlåtanden som lämnats över förslaget, behandlar kommunstyrelsen ärendet utan att frågan handlagts på i denna punkt avsett sätt i nämnden 32. godkänna annan detaljplan eller ändring i detaljplan vilken har annan än betydande inverkan eller strandplan eller ändring i strandplan. Nämnden skall föra över till handläggning i kommunstyrelsen detaljplan eller ändring av detaljplan eller strandplan eller ändring i strandplan i fråga om vilka kommunstyrelsen beslutar om godkännandet av markanvändningsavtal som avser förverkligande av planläggning och planering. 33. godkänna i 65 markanvändnings- och bygglagen stadgat avseende att framläggas till påseende betydande detaljplaneförslag eller förslag till ändring av detaljplaner samt förslag till strand-deltaljplan och förslag till ändring av strand-deltaljplan samt förslag till generalplan och förslag till ändring av generalplan samt avge genmälen med anledning av anmärkningar över dem 34. utfärda byggnadsförbud och åtgärdsbegränsning på område för vilket uppgörande eller ändring av generalplan är anhängig samt byggnadsförbud på område för vilket uppgörande eller ändring av detaljplan är anhängig samt byggnadsförbud på område för vilket uppgörande eller ändring av strand-detaljplan är anhängig samt besluta att förlänga nämnda åtgärdsbegränsningar och byggnadsförbud enligt markanvändnings- och bygglagen 42. besluta om att inom kommunens underhåll ta hand om enskilda vägar som är belägna utanför planeområden Punkter som avlägsnas (numrering ändras på motsvarande sätt) 41. bevilja bidrag som avsatts i budgeten för privata samfund. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 25 Punkter som läggs till - beslutar om användning av allmänna mark- och vattenområden som ägs av kommunen och/eller som är i kommunens besittning. 9 Tekniska chefens uppgifter och beslutanderätt Punkter som ändras 10. ansvarar för ansökan samt redovisning av statsandelar och bidrag till avdelningen samt för övriga ansökan. C. Instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelning 5 Bildningsnämndens uppgifter och beslutanderätt Punkter som ändras 27. besluta om speciellt stöd för en elev mot vårdnadshavares godkännande 8 Organisation och ledning Punkter som ändras 1. undervisning som leds av bildningschef 9 Bildningschefens uppgifter och beslutanderätt Punkter som ändras 8. besluta om skolskjutsarna och skjutsarna av förskoleelever och bevilja speciallov för skolskjuts på basis av sakkunnigeutlåtande. Punkter som avlägsnas (numrering ändras på motsvarande sätt) 11. fungera som förman för den persontrafiklogistiker som anställs med stöd av avtal mellan kommunerna 24. utse ledande rektorn Punkter som läggs till - besluta om särskilt stöd till en elev 11 Chefen för småbarnsfostran Punkter som ändras 4. beslutar om kundavgifter för kunder som får tjänster som avser småbarnsfostran och beslutar om befrielse från skyldighet att erlägga kundavgifter och om nedsättning av avgifter samt beviljar uppskov med kundavgifter för småbarnsfostran ifall det finns speciella orsaker till detta. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 26 Punkter som läggs till - beslutar om beviljandet av betalningsförbindelser som gäller kunder som får tjänster som avser småbarnsfostran - beslutar enligt de principer, som nämnden har beslutat om, om de privata serviceproducenter, för vilkas tjänster kunder, som får tjänster som avser småbarnsfostran kan använda den servicesedel som kommunen har beviljat. - beslutar om speciellt stöd till elev inom småbarnsfostran och i förskolan. 12 Planerare för småbarnsfostran (läggs till, numrering ändras på motsvarande sätt) Punkter som läggs till Planerare för småbarnsfostran - beslutar om avgifter för morgon- och eftermiddagsverksamhet för kunder som får tjänster som avser småbarnsfostran, om befrielse från avgifter eller om nedsättning av avgifter samt beviljar uppskov med betalning av avgifter. - beslutar om beviljandet av dagvårdsplatser och platser till morgon- och eftermiddagsverksamhet. - beslutar om beviljandet av dagvårdsedlar. 13 Ledande rektor (avlägsnas, numreringen ändras på motsvarande sätt) Punkter som avlägsnas Ledande rektorn har i uppgift att leda resultatområdets undervisning. Ledande rektorn bereder budget och ekonomiplan vad avser resultatområdets undervisning 14 Rektorerna Punkter som avlägsnas (numrering ändras på motsvarande sätt) 3. beslutar om att anta eller överföra elev till specialundervisning och fattar det administrativa beslutet om att använda en plan för att organisera undervisning för eleven Punkter som läggs till - beslutar om elevens skolgång i närskolan enligt bildningsnämndens direktiv. Förslaget godkändes. === FGE 49 Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 27 Behandling: Raivio understödd av von Essen föreslog att andra satsen i 9 i punkt 32 i Instruktionen för tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen lyder följande: Nämnden skall, efter att ha behandlat ärendet, föra över till handläggning i kommunstyrelsen detaljplan eller ändring av detaljplan eller strandplan eller ändring i strandplan i fråga om vilka kommunstyrelsen beslutar om godkännandet av markanvändningsavtal som avser förverkligande av planläggning och planering. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att kommunfullmäktige enhälligt godkände förslaget. godkände enhälligt kommunstyrelsen förslag med den ändring att andra satsen i 9 i punkt 32 i Instruktionen för tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen lyder följande: Nämnden skall, efter att ha behandlat ärendet, föra över till handläggning i kommunstyrelsen detaljplan eller ändring av detaljplan eller strandplan eller ändring i strandplan i fråga om vilka kommunstyrelsen beslutar om godkännandet av markanvändningsavtal som avser förverkligande av planläggning och planering. === Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 28 FGE 50 GODKÄNNANDE AV KOMMUNFULLMÄKTIGES ARBETSORDNING KST 30.5.2011 108 Bilaga 1 godkände nya direktiv för kommunen 15.11.2010 93. Direktiven trädde i kraft 1.1.2011. Dessutom godkände kommunfullmäktige 31.1.2011 8 en ny arvodesstadga för kommunens förtroendevalda. s arbetsordning har godkänts av fullmäktige 26.6.1995 och den har trätt i kraft 1.7.1995. s arbetsordning har till vissa delar ändrats 26.9.2005. s ordförande har som en del av arbetet med att förnya instruktioner bett allmänna avdelning att påbörja och bereda även uppdateringen av kommunfullmäktiges arbetsordning. Det finns inte skäl att göra större ändringar i kommunfullmäktiges arbetsordning. s arbetsordning som nu finns som bilaga har dock justerats och uppdaterats till vissa delar. Som den mest betydelsefulla ändring i den nya kommunfullmäktiges arbetsordning kan anses vara att förfaringssättet i samband med bordläggning har blivit enklare så, att då ärendet bordläggs förutsätter detta alltid ett sk. normalt majoritetsbeslut såsom fallet är också i övriga kommunala organ. Den nya arbetsordningen för kommunfullmäktige träder i kraft 1.8.2011. Samtidigt upphävs den nu gällande arbetsordningen för kommunfullmäktige (fullmäktige 26.6.1995, senaste ändring 26.9.2005). Förslag: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. godkänner kommunfullmäktiges arbetsordning enligt bilaga och 2. beslutar upphäva kommunfullmäktiges arbetsordning (fullmäktige 26.6.1995, senaste ändring 26.9.2005). s arbetsordning träder i kraft 1.8.2011. Behandling: Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag genom att lägga till punkt 3. beslutar, att kommunfullmäktiges arbetsordning träder i kraft 1.8.2011. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige 1. godkänner kommunfullmäktiges arbetsordning enligt bilaga och 2. beslutar upphäva kommunfullmäktiges arbetsordning (fullmäktige 26.6.1995, senaste ändring 26.9.2005). Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 29 3. beslutar, att kommunfullmäktiges arbetsordning träder i kraft 1.8.2011. === FGE 50 Bilaga 4 Behandling: Laaksonen understödd av Heikki Kaisla föreslog att 10 i kommunfullmäktiges arbetsordning lyder följande: Tidpunkten och platsen för ett fullmäktigesammanträde kungörs före sammanträdet på det sätt som kommunfullmäktige har fastställt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att kommunfullmäktige enhälligt godkände förslaget. godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag med det tillägg att 10 i kommunfullmäktiges arbetsordning lyder följande: Tidpunkten och platsen för ett fullmäktigesammanträde kungörs före sammanträdet på det sätt som kommunfullmäktige har fastställt. === Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 30 TEKNLTK:72 /2009 FGE 51 ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR SJUNDEÅ KOMMUNCENTRUM (SJUNDEÅ HJÄRTA) Tekn. 8.9.2009/ 59 Bilaga 3 Kommunen har inlett ett omfattande utvecklande av kommuncentrum. Det är meningen att utveckla stationsomgivningen till en trädgårdsstadslik och trivsam helhet av mångsidigt boende och tjänster. Med god planering och mångsidigt kompletteringsbyggande av bostäder kommer stationsområdet att inom de närmaste åren bli till en attraktiv och högklassig livsmiljö, där nybyggnationen på ett naturligt sätt inlemmas i den befintliga småskaliga miljön. Helhetsbilden av centrum kommer att bli välgjord och hemtrevlig. Planeringssituationen Stationens näromgivning är i praktiken ännu obebyggd och ger utmärkta möjligheter till att med kompletteringsbyggande koncentrera samhällsstrukturen. Områdets generalplan har ändrats. Nu håller vi på med att inleda detaljplaneringen av området. Som en del av metropolen Kommunens läge i närheten av huvudstaden för med sig många nya invånare. Enligt utvecklingsbilden för markanvändningen är det meningen att kraftigt stärka befolkningsunderlaget i kommuncentrum. Sålunda kan man garantera en mångsidig och ekonomiskt fungerande servicestruktur i den egna kommunen. Hela områdets byggnadsrätt kommer att vara närmare 50 000 vån-km2 och enligt utvecklingsprojektet växer befolkningen i centrum med 800-1.000 invånare. Områdets kollektivtrafikförbindelser (eltåg) är fina, mikroklimatet blir gynnsamt pga. den gynnsamma riktningen mot söder och väster och fjärrvärme finns redan på området. Allt dethär tillsammans bildar exceptionellt goda förutsättningar för planering och förverkligande med tanke på hållbar utveckling. Därtill utreder man möjligheten att utnyttja alla övriga energiformer, t.ex. har man använt jordvärme på höghusområden i huvudstadsregionen. Utvecklingskumpan Kommunen har ingått ett samarbetsavtal för utvecklingen av centrumområdet med Asuntosäätiö, som har länge verkat i branschen. Enligt avtalet sköter Asuntosäätiö om idékläckningen, detaljplaneringen, konkurrensutsättningen av kvartersområdena med kvalitet som rättesnöre samt om områdets Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 31 byggande i etapper. På dethär sättet är det meningen att på ett bättre sätt än tidigare knyta samman detaljplaneringen samt byggnads- och miljöplaneringen. Asuntosäätiö är en byggorganisation, som har specialiserat sig på samhällsplanering, helhetsplanering och helhetsförverkligande av områden och på bostadsägande. Asuntosäätiö tillämpar det invånarsamarbetskoncept, som det själv har utvecklat, vid utvecklandet av områden. Asuntosäätiö producerar årligen ca 300-400 bostäder i huvudstadsregionen och i metropolområdet. Man kommer att behandla och besluta om detaljplanen i kommunen i normal ordning. Områdets detaljplan blir färdig år 2010 och byggandet börjar etappvis år 2011. Ett invånarsamarbetsprojekt har ordnats för att bereda projektet i samarbete med kommunen och Asuntosäätiö. Inom projektet har man tillsammans med invånarna och olika aktörer genom idékläckning och diskussioner strävat till att finna de bästa lösningarna för utvecklandet och byggandet av det nya bostadsområdet i. I arbetet har man gått med i nätverk med SITRA och Skaftskärr-området i Borgå. SITRA har flere utvecklingsprojekt på gång (bl.a. Skaftskärr-området i Borgå), ur vilka man får den nyaste informationen. Även en arbetsgrupp, där kommunen representeras av förtroendevalda, och Asuntosäätiö och markägarna har sina representanter, har deltagit i beredningen. Planens beredning har avancerat så långt att ett utkast till planen för deltagande och bedömning och detaljplaneändring har blivit färdiga. Dokumenten finns på kommunens hemsida på adressen www.siuntio.fi/yhdyskunta/ajankohtaiset_hankkeet.htm. På begäran skickas nämndemedlemmarna alla dokument i sin helhet per post (Ann-Britt Latvala, tel. 2606 1237). Förslag: (MK) Tekn. 10.11.2009/ 79 Bilaga 1 PDB:n och detaljplaneändringen sätts ut till offentlig behandling och man ber om utlåtanden i enlighet PDB:n. Enligt förslaget. ==== Planeutkastet har varit utsatt till offentlig behandling. En invånarkväll ordnades den 28.10.2009. Planeraren har gjort genmälen till responsen. Nämnd Kommunstyrelsen