Kommunstyrelsen nr 4/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 4/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 61 KST 62 Mötets konstituering Bokslutet för år 2012 och verksamhetsberättelse KST 63 Personalbokslut 2012 KST 64 KST 65 KST 66 KST 67 KST 68 KST 69 KST 70 Godkännande av ramavtalet med KL-Kuntahankinnat Oy, upphandling av livsmedel Val av representanter till seminariet för ledande förtroendevalda och tjänsteinnehavare Val av representant i Nylands förbunds representantmöte Upptagande av budgetlån Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänsteinnehavarbeslut Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Övriga ärenden

2 MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 4/2013 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl paus kl Närvarande medlemmar Laaksonen Merja, ordförande Kaisla Heikki, medlem Koroma-Hintikka Maria, medlem Louekoski Vesa-Matti, medlem Martin Kirsi, medlem Paajes Jan-Erik, ersättare Parviainen Kristian, medlem Pitkänen Kirsti, medlem Sneck Minna, medlem Svanfeldt Stefan, medlem Tanskanen Veikko, medlem Övriga närvarande Alho Arja, FGE-ordförande Nordström Marcus, FGE I vice ordförande Penttinen Arto, FGE II vice ordförande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Sorvanto Jarkko, förvaltningsdirektör, ej närvarande 68 Nordman Tina, bildningschef Öberg Benita, grundtrygghetschef Tassberg Marjut, ekonomichef, närvarande Ärenden Underskrifter Merja Laaksonen ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare :t 61-67, Juha-Pekka Isotupa protokollförare 68 Kristian Parviainen protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset Jan-Erik Paajes protokolljusterare Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningsdirektör

3 Sida 3 KST 61 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. beslöt 1. konstatera mötet lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja Kristian Parviainen och Jan-Erik Paajes till protokolljusterare. Nämnd Kommunfullmäktige

4 Sida 4 KH:209 /2013 KST 62 Bilaga 1 BOKSLUTET FÖR ÅR 2012 OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE Skatteintäkterna var år 2012 i 25 miljoner euro och ökningen var 0,3 miljoner euro jämfört med året innan. Kommunalskattens andel av skatteintäkterna var 92,9 %, fastighetsskattens 5,4 % och samfundskattens andel 1,7 %. De beskattningsbara inkomsterna som motsvarar den fakturerade kommunalskatten i ökade med 4,1 % år Ökningen var en procentenhet mindre än år Ökningen var i kommunerna i genomsnitt 4,4 procent. På grund av en försvagad utveckling av inkomstnivån var kommunalskatten 0,5 miljoner euro mindre år 2012 än budgeterat och 0,2 miljoner euro mindre än i den ändrade budgeten. Debiteringen jämfört med året innan minskades även av de ändringar som gjordes i avdragen från kommunalskatten, varav de viktigaste gäller grundavdraget och avdraget från förvärvsinkomst. Avdraget från förvärvsinkomst steg med över sju procent. Kommunalskatteprocenten på 21 procent blev oförändrad. Intäkterna från samfundskatten i blev 0,4 miljoner euro, vilket är 0,1 miljoner euro (24,4 procent) mindre än föregående år. Inflödet av samfundsskatten minskades för sin del av att kommunernas andel av samfundsskatten, som temporärt höjdes under åren 2010 och 2011 med 10 procentenheter, sänktes till fem procentenheter. Även samfundsskattesatsen sjönk med en och en halv procentenhet. Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. Intäkterna från fastighetsskatten var 1,3 miljoner euro i. Skatteprocenterna år 2012 var lägre än året innan: allmänt 0,8 %, för stadigvarande bostäder 0,38 % och för övriga bostäder 0,98 % samt för obebyggd byggnadsplats 2 %. då de år 2011 var: allmänt 1,2 %, för stadigvarande bostäder 0,5 % och för övriga bostäder 1,1 % samt för obebyggd byggnadsplats 3,0 %. Intäkterna från fastighetsskatten sjönk med 23,35 % och underskred det budgeterade med 0,4 miljoner euro och den ändrade budgeten med 0,02 miljoner euro. Statsandelarna förverkligades till 5,3 miljoner euro, minskning jämfört med föregående år var 0,05 miljoner euro. Statsandelar inflöt 0,02 miljoner euro över den ursprungliga budgeten. Den skatteinkomstjämkning som inkluderas i statsandelarna, var över 0,9 miljoner euro år Finansiella intäkter inflöt 92 tusen euro och de sjönk ca ett tusen euro från året innan. Den mest betydande andelen av de finansiella intäkterna är räntan på grundkapitalet för HNS-samkommunen, 48 tusen euro. Nämnd Kommunfullmäktige

5 Sida 5 Resultaträkningens kostnader var sammanlagt 34,8 miljoner euro varav verksamhetskostnaderna uppgjorde 98,7 % och finansieringskostnaderna 1,3 %. Verksamhetskostnaderna var 34,4 miljoner euro. Ökningen jämfört med det föregående året var 8,3 %. På basen av förhandsuppgifter uppskattas att ökningen av kommuners verksamhetsutgifter på hela landets nivå har varit ca 4,5 %. Av verksamhetskostnader i är den största Köp av tjänster, 20 miljoner euro, ökningen jämfört med året innan är 7,4 %. Nästan tre fjärdedelar av denna utgiftspost eller 15,2 miljoner euro utgörs av kostnader från specialsjukvården och LOST, vilka har stigit sammanlagt 6,7 procent under denna räkenskapsperiod. Personalkostnaderna var ca 11 miljoner euro och ökningen var 8,8 %. Över 64 procent av denna ökning av personalkostnader berodde på ökningen av årsverke och resten på löneförhöjningar. Material och förnödenheter ökade med 13,3 procent. Största delen av denna ökning osa (över 86 procent) hänför sig till ökade uppvärmnings- och elkostnader. Sammanlagt ökade dessa kostnader med 29,52 %. Finansieringskostnaderna utgör under räkenskapsperioden 0,4 miljoner euro, varav 0,27 miljoner euro utgörs av räntor för långfristiga lån. Verksamhetsbidraget var -30 miljoner euro och ökningen från föregående år var nästan 2,7 miljoner euro (10 %). I andra kommuner ökade verksamhetsbidraget enligt förhandsuppgifter för bokslut i medeltal med 6,2 %. Skatteinkomsterna och statsandelarna dvs. skattefinansieringen utgör sammanlagt 30 miljoner euro. Skattefinansieringen räckte inte till för att finansiera verksamhetsbidraget, och ingenting av denna blev kvar för investeringar och skötseln av lån. Årsbidraget var negativt nästan 0,4 miljoner euro. Minimikravet för ekonomisk balans, nämligen att årsbidraget ska vara lika stort som avskrivningarna, uppfylldes inte. Avdragen var 1,2 miljoner euro och årsbidraget var negativt. Kommunens inkomstfinansiering tolkas vara tillräcklig, då årsbidraget i förhållande till avdrag är minst 100 %. Då kan man med årsbidrag ersätta förluster som orsakas av slitage. Förutsättningen för att finansieringen av ekonomin på lång sikt är i balans är, att de planenliga avdragen och de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som är föremål för avskrivning är på samma nivå. Under perioden är de egna anskaffningsutgifterna i medeltal 2,3 miljoner euro/år större än de planenliga avdragen. Räkenskapsperiodens resultat var över 1,6 miljoner euro negativt. Underskottet i bokslutet och det kumulativa underskottet för den föregående räkenskapsperioden utgör sammanlagt ett underskott på 1,1 miljoner euro som saknar täckning. På basen av budgeten för år 2013 och ekonomiplanen för år , som kommunfullmäktige har godkänt, kommer det uppkomna underskottet att täckas under år Nämnd Kommunfullmäktige

6 Sida 6 Inkomstfinansiering består av årsbidraget och av eventuella tillfälliga poster. Utöver dessa beaktas korrektivposter i inkomstfinansieringen. kommuns inkomstfinansiering år 2012 var 1,5 miljoner euro negativ. Inkomstfinansieringen uppgick till ca 3,4 miljoner euro mindre jämfört med föregående år. Finansieringskalkylens investeringsdel består av investeringsutgifter för anläggningstillgångar, av finansieringsandelar samt av försäljningsinkomster. Kommunens investeringar i anläggningstillgångar var under räkenskapsperioden 4,7 milj. euro. För investeringar fick kommunen inga bidrag och försäljningsinkomsterna för anläggningstillgångar var 1,5 milj. euro. Kassaflödet för verksamhet och investeringar visade ett negativt utfall om 4,8 miljoner euro. Under räkenskapsperioden tog man nya långsiktiga lån för 3,8 miljoner euro och man betalade bort lån för 2,4 miljoner euro. Kortfristiga lån lyftes ytterligare 1,4 miljoner euro. Kreditkostnadstäckningen var under räkenskapsperioden -0,1 (1,02 år 2011). De övriga förändringarna i betalningsberedskapen består av statliga uppdrag (bl.a. aravalån), förändringar i de lång- och kortsiktiga fordringarna och förändringar i de räntefria skuldkontonas kapital. Finansieringens kassaflöde uppgick till 4,44 miljoner euro. Lånestocken ökade med 2,9 miljoner euro sammanlagt. I slutet av år 2012 hade euro lån/invånare eller 464 euro mera än året innan. År 2011 var s jämförelsekommuners lånemängd euro/invånare, (på koncernnivå euro/invånare), hela landets lånemängd uppgick till euro/invånare (på koncernnivå euro/invånare). De preliminära bokslutsuppgifterna för år 2012 visar att kommunerna hade lån i medeltal på euro per invånare. Oy Audiator Ab behöver för sin revisionsberättelse kommunstyrelsens bekräftelsebrev så att man kan följa god revisionssed. Bokslutet och bekräftelsebrevet undertecknas av medlemmarna i kommunstyrelsen och kommundirektören. kommuns bokslut för år 2012 finns som separat bilaga. Förslag: beslutar underteckna bokslutet för år 2012 och bekräftelsebrevet och lämna dessa till revisorn och lämna bokslutet till revisorn för granskning samt befullmäktigar kommundirektören att göra tekniska ändringar i bokslutet för år föreslår för kommunfullmäktige att räkenskapsårets resultat ,83 euro överförs i sin helhet till eget kapital i balansen bland över/underskott från tidigare räkenskapsperioder. beslutar skicka bokslutet, efter att det behandlats av revisionsnämnden, vidare för behandling i fullmäktige. Nämnd Kommunfullmäktige

7 Sida 7 Behandling: På mötet utdelades en svenskspråkig version av bokslutet för år Föredraganden ändrade bekräftelsebrevet, som var som bredvidläsning, till bilaga. Louekoski föreslog understödd av Kaisla att ärendet remitteras för ny beredning. Eftersom det hade gjorts ett förslag om att ärendet remitteras för ny beredning, var det nödvändigt med omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De som understöder remittering, röstar ja, och de, som understöder fortsatt behandling av ärendet, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann förslaget om att fortsätta behandlingen av ärendet med 9 röster (Paajes, Koroma-Hintikka, Laaksonen, Martin, Parviainen, Pitkänen, Sneck, Svanfeldt, Tanskanen) mot 2 röster (Kaisla, Louekoski). Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag enligt följande: beslutar underteckna bokslutet för år 2012 och bekräftelsebrevet och lämna dessa till revisorn och lämna bokslutet till revisorn för granskning samt befullmäktiga kommundirektören att göra tekniska ändringar i bokslutet för år föreslår för kommunfullmäktige att räkenskapsperiodens resultat ,83 euro överförs i sin helhet som underskott till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för tidigare räkenskapsperioders över/underskott. beslöt samtidigt att vidta åtgärder för uppdatering och återinföring av det balanseringsprogram för kommunens ekonomi, som i fjol avslutades, samt vidta åtgärder för uppdatering av avskrivningsplanen. beslutar skicka bokslutet, efter att det behandlats av revisionsnämnden, vidare för behandling i fullmäktige. Föredraganden ändrade första meningen i bekräftelsebrevets sjätte punkt enligt följande: Vi har givit er information om kommunen rörande missbruk eller misstankar om missbruk eller fall där regler och föreskrifter inte efterföljts, som påverkar Föredraganden fogade till bokslutets punkt en tabell och ett textavsnitt där kommunalskatteintäkterna år 2012 specificeras. beslöt underteckna bokslutet för år 2012 och bekräftelsebrevet och lämna dessa till revisorn och lämna bokslutet till revisorn för Nämnd Kommunfullmäktige

8 Sida 8 granskning samt befullmäktiga kommundirektören att göra tekniska ändringar i bokslutet för år föreslår för kommunfullmäktige att räkenskapsperiodens resultat ,83 euro överförs i sin helhet som underskott till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för tidigare räkenskapsperioders över/underskott. beslöt samtidigt att vidta åtgärder för uppdatering och återinföring av det balanseringsprogram för kommunens ekonomi, som i fjol avslutades, samt vidta åtgärder för uppdatering av avskrivningsplanen. beslöt skicka bokslutet, efter att det behandlats av revisionsnämnden, vidare för behandling i fullmäktige. Nämnd Kommunfullmäktige

9 Sida 9 KH:191 /2013 KST 63 PERSONALBOKSLUT 2012 Bilaga 2 Ett personalbokslut är en sätt att mäta och uppfölja personalens arbete och arbetsförmåga och som har utvecklats för att fungera som redskap i den strategiska planeringen. Ett personalbokslutet är en rapport som innehåller centrala uppgifter och nyckeltal om personalen och som är uppgjort på basen av statistiska uppgifter om personalresurserna. I personalrapporteringen presenteras sådana uppgifter om personalen som normalt uppstår via kommunens datasystem för personaladministration, löneräkning samt via företagshälsovårdens datasystem. kommuns första personalbokslut uppgjordes för år Grunden för skötseln av personalärenden i kommun och de strategiska målen och principerna i detta arbete finns i kommuns personalstrategi, som godkändes År 2010 uppgjordes kommunens visioner, värden och strategiska mål för en tid som omfattar hela fullmäktiges mandatperiod till slutet av år I samband med uppgörandet av budgeten för år 2012 har dessutom verksamhetsmål för året definierats. Personalstrategin och kommunens vision, värden och strategi utgör grunden för de riktlinjer som har uppgjorts för personalpolitiken i kommun. Den helhetsbild som rapporten om personalen ger kan användas i samband med uppföljningen av hur personalpolitiken har förverkligats. Förslag: Behandling: 1. godkänner kommuns personalbokslut för år 2012 enligt bilaga, 2. föreslår att kommunfullmäktige antecknar personalbokslutet för år 2012 för kännedom samt 3. skickar personalboksluten för år 2012 till revisionsnämnden för kännedom samt 4. ger kommundirektören rätt att göra tekniska korrigeringar i personalbokslutet för år 2012 På mötet utdelades en svenskspråkig version av personalbokslutet. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

10 Sida 10 TEKNLTK:109 /2013 KST 64 Bilagor 1, 2 och 3 GODKÄNNANDE AV RAMAVTALET MED KL- KUNTAHANKINNAT OY, UPPHANDLING AV LIVSMEDEL Enligt 3 i kommuns upphandlingsbestämmelser besluter kommunstyrelsen, inom ramen för budgeten, om upphandling upp till euro. Avtalsperioderna för upphandlingen av livsmedel, som kommun konkurrensutsatt, slutar stegvis under år 2013 enligt följande tidtabell: - färdig mat och halvfabrikat djupfrysta fiskprodukter och fiskfabrikat mjölk- och mjölkhushållningsprodukter, ostar djupfrysta bär, grönsaker o.dyl. djupfrysta produkter, allmänna livsmedel färskt bröd färska grönsaker I kommun uppgår de årliga kostnaderna för matvaror, -tillbehör och -produkter till ungefär euro. KL-Kuntahankinnat Oy är en i upphandlingslagen 11 åsyftad gemensam upphandlingsenhet som ägs av Finlands kommunförbund rf. Kuntahankinnat anordnar konkurrensutsättningar inom ramen för ramarrangemang i enlighet med upphandlingslagen 31, sköter om uppgörandet av ramavtal samt underhållet av dem för sina kunders del. De finländska kommunerna, kommunförbunden, upphandlingskretsarna, de kommunala affärsverken samt av kommunerna ägda koncernbolagen kan vara Kuntahankinnat Oy:s kunder. Kunderna ger Kuntahankinnat en skriftlig förbindelse för varje konkurrensutsättning, då de ansluter sig till ramarrangemanget. Det uppstår inga kostnader för kommunerna för Kuntahankinnat Oy:s konkurrensutsättning, utan kostnaderna täcks med de provisionsavgifter som utvalda leverantörer betalar. KL-Kuntahankinnat Oy har konkurrensutsatt upphandlingen av livsmedel sedan slutet av år 2011, så att upphandlingsavtalet är i kraft under tiden 2/2012-1/2016. På basen av konkurrensutsättningen har man ingått ett upphandlingsavtal med Kespro Oy. KL-Kuntahankinnat ansvarar för den nya konkurrensutsättningen då avtalsperioden avslutas. I följande tabell jämförs de livsmedelspriser som kommun för närvarande betalar för de av upphandlingsringen konkurrensutsatta varorna med de priser som KL-Kuntahankinnat Oy har konkurrensutsatt. Nämnd Kommunfullmäktige

11 Sida 11 Produkt För närvarande Kuntahankinnat % mjölk/1 liter 0,51 0,58 Valio Edam skiva/kg 6,91 7,22 Findus fiskuppskärning 6,70 5,70 Matlagningsgrädde 15 % vl 1,73/l 1,72/l Nötfärs 6,35/kg 5,1/kg Broilerstrimlor 8,82/kg 6,55/kg Man föreslår att KL-Kuntahankinnat Oy:s ramavtal godkänns för livsmedelsupphandlingarnas del då de gällande upphandlingsavtalen går ut stegvis, så att ramavtalet är i bruk på ett heltäckande sätt den Föredragning: byggmästare Magnus Malmberg, tel , e-post: magnus.malmberg@siuntio.fi Bilagor: - förbindelse till att gemensamt upphandla livsmedel - KL-Kuntahankinnat Oy:s allmänna villkor vid gemensam upphandling - ansvarsfördelningstabell vid gemensam upphandling Förslag Nämnden besluter att - föreslå för kommunstyrelsen att den skall godkänna förbindelsen som presenteras i bilagan gällande en anslutning till gemensam upphandling av livsmedel. Behandling: Serviceförman Kerstin Ekström svarade på frågor. Under behandlingen ändrade föredragande sitt beslutsförslag. Ändrat beslutsförslag: Nämnden besluter att Nämnd Kommunfullmäktige

12 Sida 12 - föreslå för kommunstyrelsen att den skall godkänna förbindelsen som presenteras i bilagan gällande en anslutning till gemensam upphandling av livsmedel - föreslå för kommunstyrelsen, att från den gemensamma upphandlingen lämnas grönsakerna bort, dessa upphandlas skilt - föreslå för kommunstyrelsen, att som kvalitetskriterie fordra inhemska livsmedel. Enligt ändrat beslutsförslag. = KST 64 Bilaga 3 Förslag: 1. beslutar att kommun ansluter sig till ramarrangemanget gällande gemensam upphandling av livsmedel och här lämnas grönsakerna bort och 2. beslutar att anslutningen sker då de gällande upphandlingsavtalen går ut stegvis, så att ramavtalet är i bruk på ett heltäckande sätt Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

13 Sida 13 KH:130 /2012 KST 65 VAL AV REPRESENTANTER TILL SEMINARIET FÖR LEDANDE FÖRTROENDEVALDA OCH TJÄNSTEINNEHAVARE Företagarna i Finland ordnar ett seminarium för ledande förtroendevalda och tjänsteinnehavare i kommuner och städer Seminariet för ledande förtroendevalda och tjänsteinnehavare i kommuner och städer ordnas redan den 21:a gången och seminariet är en enastående mötesplats för dem som arbetar inom näringspolitiken. Under seminariet kommer kommunala beslutsfattare och företagare tillsammans att lära sig nya saker om hur kommunerna utvecklas och livskraft skapas i kommunerna utan att glömma en trevlig samvaro. Anmälningar till seminariet skall göras senast Förslag: utser deltagare i seminariet för ledande förtroendevalda och tjänsteinnehavare som ordnas befullmäktigade kommundirektören att delta i seminariet för ledande förtroendevalda och tjänsteinnehavare som ordnas Nämnd Kommunfullmäktige

14 Sida 14 KH:168 /2013 KST 66 VAL AV REPRESENTANT I NYLANDS FÖRBUNDS REPRESENTANTMÖTE KST Förslag: Enligt 5 i grundavtalet för Nylands förbund väljer respektive medlemskommun en representant och en personlig ersättare för kommunernas representantmöte. Kommunernas representantmöte väljer landskapsfullmäktiges medlemmar och ersättare. föreslår för kommunfullmäktige att till Nylands förbunds representantmöte väljs en representant och en personlig ersättare. föreslår att kommunfullmäktige väljer följande representanter och personliga ersättare till representantmötet för Nylands förbunds kommuner: FGE Medlem Rabbe Dahlqvist Arto Penttinen Personlig ersättare Marcus Nordström Kristian Parviainen Kommunfullmäktige godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. KST 66 Grundavtalet för Nylands förbund har trätt i kraft Enligt det nya grundavtalet utser varje medlemskommun en representant och en personlig ersättare för denna i kommunernas representantskap. Kommunens röstetal för sin del baserar sig på kommunens invånarantal i början av föregående år så att det finns en röst per påbörjade invånare i kommunen. Landskapsstyrelsen har beslutat att kommunernas representantskapsmötet hålls Förslag: föreslår att kommunfullmäktige väljer en representant och en personlig ersättare till representantmötet för Nylands förbunds kommuner. föreslår att kommunfullmäktige väljer Rabbe Dahlqvist till representant och Veikko Tanskanen till hans personliga ersättare till representantmötet för Nylands förbunds kommuner. Nämnd Kommunfullmäktige

15 Sida 15 KH:158 /2013 KST 67 UPPTAGANDE AV BUDGETLÅN I finansieringsdelen i den budget för år 2013, som kommunfullmäktige godkänt , ingår 6 milj. euro för lyftande av långfristigt budgetlån. Enligt 3 i instruktionen för kommunstyrelse beslutar kommunstyrelsen om upptagande av budgetlån inom fastställda ramar. Anbud om ett budgetlån om 3 milj. euro på 10 år för finansiering av byggnadsinvesteringar har inbegärts av följande finansieringsinrättningar: Aktia Abp, Handelsbanken, KEVA, Kommunfinans Abp, Nordea Abp, Länsi- Uudenmaan Osuuspankki och Danske Bank Abp. I tid har anbud inlämnats av Danske Bank Abp, Kommunfinans Abp, Nordea Abp och Länsi- Uudenmaan Osuuspankki. Inget av de anbud som har inlämnats motsvarade helt offertförfrågan, men alla dessa godkändes som motanbud och är med i jämförelsen. Avvikelserna gäller den tid då offerten är i kraft och den fasta räntan på 10 år. I anbuden var räntemarginalens storlek de lägsta då det gäller alla räntealternativ hos Kommunfinans. Av dem som har lämnat in offerten var Kommunfinans den enda som inte heller bär några avgifter lyft och skötsel av lånet. Således kan Kommunfinans offert anses vara det mest förmånligaste alternativet som helhet. Av de fem räntealternativ som Kommunfinans har offererat kan ett budgetlån på 10 år med fast ränta anses vara det mest förmånligaste och vad lånets riskprofil gäller det bästa alternativet för kommun. Det är mycket spekulativt och därmed riskfyllt att förutspå hur referensräntorna på lån med rörlig ränta ändras på lång sikt. Också kommuns alla kortfristiga lån är bundna med korta referensräntor, och således är det ekonomiskt ändamålsenligt att sprida ränterisken och binda budgetlånet med fast ränta. Räntefördelningen för kommunens långfristiga lån är för närvarande följande: Långfristiga lån Kapital Andel % Rörliga referensräntor % Fasta räntor % Sammanlagt % Nämnd Kommunfullmäktige

16 Sida 16 Efter att lånet har lyfts är räntefördelningen som följer: Långfristiga lån Kapital Andel % Rörliga referensräntor % Fasta räntor % Sammanlagt % Offertförfrågan och anbuden finns till påseende på mötet. Förslag: beslutar att hos Kommunfinans Abp lyfta ett budgetlån om euro på 10 år med fast ränta på 2,1 % per år. Kommundirektören och förvaltningsdirektören befullmäktigas att mera detaljerat avtala om tidpunkten för lyftande av lånet och om andra ärenden i anknytning till lånet samt att underteckna lånehandlingarna. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

17 Sida 17 KST 68 ÖVERVAKNING AV LAGLIGHETEN I NÄMND- OCH TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Förslag: besluter i enlighet med 51 i kommunallagen att inte ta upp de ärenden som finns i följande protokoll: Tekniska nämnden 2/ Grundtrygghetsnämnden 2/ Miljö- och byggnadsnämnd 2/ Bildningsnämnden 2/ Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion 1/ Bildningsnämndens finskspråkiga sektion 1/ Kommundirektörens beslutsprotokoll Sparad ledighet under kvalifikationsåren /Jarkko Sorvanto Kommundirektörens beslutsprotokoll Tagande av kortfristig kredit Kommundirektörens beslutsprotokoll Tagande av kortfristig kredit Kommundirektörens beslutsprotokoll Fastställande av den uppgiftsbaserade lönen för ansvarig tandskötare Kommundirektörens beslutsprotokoll Val av representant till Eketvätt Ab:s bolagstämma Förvaltningsdirektörens beslutsprotokoll Beslut om att tjänsten som utvecklingschef inte besätts Förvaltningsdirektörens beslutsprotokoll Beviljande av personligt tillägg Behandling: Förvaltningsdirektör Sorvanto avlägsnade sig som jävig och var inte närvarande då detta ärende behandlades och beslut fattades. Kommundirektör Isotupa fungerade som protokollförare under behandlingen av detta ärende. Nämnd Kommunfullmäktige

18 Sida 18 Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

19 Sida 19 KST 69 ANLÄNDA SKRIVELSER, ANMÄLNINGAR OCH BESLUT Till kommunstyrelsen har anlänt följande skrivelser, anmälningar och beslut. Handlingarna finns till påseende vid mötet. Förslag: antecknar sig följande skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom: Skatteförvaltningen Brev Förslag till ersättare vid skatterättelsenämnden Kommunförbundet Cirkulär Lag om indrivning av fordringar ändras antecknade sig skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom. Nämnd Kommunfullmäktige

20 Sida 20 KST 70 ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden. kommun deltar i förhandsutredningar tillsammans med Tiera Oy och Taitoa Oy. diskuterade om ekonomisk uppföljning i nämnderna. På kommunfullmäktiges möte ges en översikt om grundtrygghetsväsendet och om situationen med öppenmottagningen. Förslag: antecknar aktuella ärenden för kännedom. antecknade de aktuella ärendena för kännedom. Nämnd Kommunfullmäktige

21 Sida 21 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: 61-62, 64, 66, Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: 63, 65, 67 Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun / Parkstigen siuntio@siuntio.fi Paragrafer: 63, 65, 67 Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet Nämnd Kommunfullmäktige

22 Sida 22 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet I följande beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut, som getts i anledning och besvärstid av ett rättelseyrkande, kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som gjort rättelseyrkande. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärsmyndighet, adress och postadress: Kommunalbesvär, paragrafer: Besvärstid 30 dagar Förvaltningsbesvär, paragrafer: Annan besvärsmyndighet, adress och postadress: Besvärstid Besvärstid dagar dagar Besvärsskrift Paragrafer: Besvärstiden börjar vid delfåendet av beslutet. Vid uträkningen av besvärstiden skall dagen för delfåendet inte beaktas. I besvärsskriften skall meddelas det beslut i vilket ändring söks till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som påyrkas de grunder på vilka ändring yrkas I besvärsskriften skall ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om någon annan person uppgjort besväret, skall i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. I besvärsskriften skall vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden. Ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet skall underteckna besvärsskriften. Inlämnande av besvärshandlingarna Tilläggsuppgifter Till besvärsskriften skall fogas i original eller kopia det beslut i vilken ändring söks genom besvär samt intyg över vilken dag beslutet delgivits eller annan utredning om när besvärstiden börjat. Till besvärsskriften skall dessutom fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheterna. Ombudet skall till besvärsskriften foga en fullmakt. Besvärshandlingarna skall tillställas besvärsmyndigheterna inom besvärstiden. På eget ansvar kan besvärshandlingarna sändas med post eller genom bud. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut. Besvärshandlingarna kan även lämnas till: namn, adress och postadress Besvärshandlingarna skall lämnas till 1) : namn, adress och postadress Paragrafer Paragrafer Detaljerad anvisning för rättelseyrkande / besvärsanvisning fogas till protokollsutdraget. 1) Om de skall lämnas till någon annan än besvärsmyndigheten. Nämnd Kommunfullmäktige