FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning V Martin Jönsson
Att lära Hur Davidson s teori ser ut, varför han förespråkar den och vad det finns för problem med den. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 2 / 11
Annette springer är sann omm det Annette refererar till är medlem av det som springer denoterar. Vian springer är sann omm det Vian refererar till är medlem av det som springer denoterar. Vian hoppar är sann omm det Vian refererar till är medlem av det som hoppar denoterar. Vian hoppar och Annette springer är sann omm både det Vian refererar till är medlem av det som hoppar denoterar och det Annette refererar till är medlem av det som springer denoterar. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 3 / 11 Davidsons vision om hur en meningsteori skall se ut (grov skiss) Teori (axiomatisk kärna): i) Annette refererar till Annette ii) Vian refererar till Vian iii) springer denoterar alla springande entiteter iv) hoppar denoterar alla hoppande entiteter v) En substantiv-verb fras är sann omm det substantivet refererar till är medlem av det som verbet denoterar vi) En sats av form S 1 och S 2 där både S 1 och S 2 är satser är sann omm både S 1 och S 2 är sanna. Teorem:
Davidsons forskningsprogram Davidson utgår från följande plausibla villkor: (K)* En meningsteori för ett visst språk L (t.ex. Svenska) måste beskriva hur meningen hos de oändligt många satserna i L beror på meningen hos satsernas delar. Det enda sättet vi kan göra detta på är att med logikens metoder definiera sanningsvillkoren för satser rekursivt. En sats mening är därför dess sanningsvillkor. Solen skiner är sann omm solen skiner. Månen är rund är sann omm månen är rund....... En av de främsta företrädarna för den här traditionen idag är Emma Borg i t.ex. Minimal Semantics (2004) och Pursuing Meaning (2013). M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 4 / 11
1. Ett problem för en naiv referensteori Meningen hos varje ord eller annan syntaktisk enhet (inklusive konkatenering) är dess referens. Problem: Det kan inte uppstå någon satsmening utöver meningen hos delarna (en variant av Bradleys regress). Solen Skiner. Meningen hos termerna Meningen hos 1a ordningens konkatenering Meningen hos 2a ordningens konkatenering... M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 5 / 11
2. En Referensteori Teori (axiomatisk kärna): i) Annette refers to Annette ii) the father of x refers to the father of x Teorem: Annette refers to Annette the father of Annette refers to the father of Anette the father of the father of Annette refers to the father of the father of Anette... M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 6 / 11
3. Slangbellan (ett allmänt problem för referensteorier) Problem: Annette-teorin går inte att utveckla direkt till en fullskalig referensteori för satser eftersom alla satser med samma sanningsvärde samrefererar. 1. P Q Antagande; P, Q har samma sanningsvärde 2. ref[p ] = r Definition; Vi kallar det P refererar till r 3. ref[ιx(x = x P ) = ιx(x = x)] = r 2, Logiskt ekvivalenta satser samrefererar. 4. ref[ιx(x = x Q) = ιx(x = x)] = r 1,3, Samrefererande s.t. är utbytbara salva ref. 5. ref[q] = r 4, Logiskt ekvivalenta satser samrefererar. 6 ref[p ] = ref[q] 2,5, Identitet är en transitiv relation 6 men[p ] = men[q] 6, Mening är referens Givet antagandena att 1) logiskt ekvivalenta satser samrefererar och att 2) singulära termer (t.ex. ιx(x = x P ) ) kan bytas ut mot varandra utan att påverka referensen hos satserna i vilka de förekommer (en sorts referens-kompositionalitet), så följer det att varje par av satser som har samma sanningsvärde också måste ha samma referens och därmed, enligt referensteorin, samma mening. T.ex. London är Englands huvudstad betyder således samma sak som Jorden är rund. Absurt! M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 7 / 11
4. En sanningsvillkorsteori Teori (axiomatisk kärna): i) Annette refererar till Annette ii) Vian refererar till Vian iii) springer denoterar alla springande entiteter iv) hoppar denoterar alla hoppande entiteter v) En substantiv-verb fras är sann omm det substantivet refererar till är medlem av det som verbet denoterar vi) En sats av form S 1 och S 2 där både S 1 och S 2 är satser är sann omm både S 1 och S 2 är sanna. Teorem: Annette springer är sann omm det Annette refererar till är medlem av det som springer denoterar. Vian springer är sann omm det Vian refererar till är medlem av det som springer denoterar. Vian hoppar är sann omm det Vian refererar till är medlem av det som hoppar denoterar. Vian hoppar och Annette springer är sann omm både det Vian refererar till är medlem av det som hoppar denoterar och det Annette refererar till är medlem av det som springer denoterar.... M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 8 / 11
Observationer om sanningsvillkorsteorin Meningen hos ord eller morfem är det systematiska bidraget de gör till sanningsvillkoren för satserna i vilka de förekommer. Sammantaget med kompositionalitetsantagandet (jfr. K*) innebär detta att mening måste vara holistisk, d.v.s. att meningen(/sanningsvillkoren) hos ett uttryck beror på meningen(/sanningsvillkoren) hos alla andra uttryck. Om objektspråket är del av metaspråket kommer teorins teorem att vara relativt triviala (men se ovan), men teorins bidrag är dess axiomatiska kärna, där de rekursiva mekanismerna anges. Om objektspråket är okänt för oss utgör teoretiserandet radikal tolkning. För att ett sådant projekt skall vara möjligt alls måste vi anta vissa välvillighetsprinciper t.ex. att den vi tolkar är logiskt konsistent och att den upplever världen på samma sätt som vi själva gör. M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 9 / 11
Sanningsvillkorsteorin: Brister Var kan jag köpa kajal? är sann omm... Gräs är grönt är sann omm gräs är grönt och 2+2=4 Det är nödvändigt falskt att solen både lyser och inte lyser är sann omm det är nödvändigt falskt att solen både lyser och inte lyser Jag har blåa byxor på mig är sann om jag har blåa byxor på mig M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 10 / 11
Tydligt om Davidsons projekt Glüer-Pagin, Kathrin. (2012) Theories of Meaning and Truth Conditions, in The Continuum Companion to the Philosophy of Language, ed. M. García-Carpintero and M. Kölbel, London: Continuum 2012: 84-105. Glüer-Pagin ger en bra bild av vad Davidson försöker göra och vad som hänt efter Truth and Meaning M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi 1 11 / 11