Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning Brukarrevision färdigställd hösten 2014
Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Tillvägagångssätt... 7 Brukarnas upplevelser av vård- och stödsamordning enligt intervjuerna... 8 Lilla och stora resursgruppen... 8 Självbestämmande... 8 Anhöriga... 9 Mål... 9 Fördelar... 10 Förändringar brukarna önskar... 11 Reflektioner... 11 Förslag på förbättringar... 13 Bilagor... 14 Bilaga 1... 14 Bilaga 2... 15 Bilaga 3... 16 Bilaga 4... 17 Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 2
Sammanfattning Under våren 2014 var vi några brukarrevisorer som bestämde oss för att utföra en brukarrevision om Vård- och stödsamordningsprojektet i Dalarna. Vi tänkte oss att intervjua två till tre brukare från varje kommun i Dalarna där det hade utbildats vård- och stödsamordnare 30 poäng på Högskolan Dalarna. Tyvärr blev det inte som vi önskat utan det var endast tre kommuner som svarade på vår förfrågan och hjälpte oss att hitta brukare att intervjua. Sammanlagt intervjuade vi sju brukare från tre kommuner, sex kvinnor och två män i åldern 28 till 60 år. Brukarna fick svara på nio frågor vardera som handlade om hur de upplevt vård- och stödsamordningen. Vi utredde hur det gick till när de fick sin vård- och stödsamordnare, vad arbetssättet inneburit för dem samt hur vården förändrats för dem. Vi frågade om resursgruppen och anhöriga. Vi undersökte om möjligheten att påverka och om arbetet styrs mot de mål brukarna själva strävar efter. Om de hade upplevt några fördelar med detta arbetssätt samt om det var något de skulle vilja ändra på. Nedanstående punkter är en kort sammanfattning av resultatet från våra intervjuer: Samtliga brukare förmedlade att de tyckte att deras livskvalitet blivit bättre. De som hade anhöriga tyckte att kontakten med dessa hade förbättras. De brukarna som innan ibland behövt sluten vård hade inte behövt detta sedan de fått vård- och stödsamordning. Flera brukare hade kunnat minska sin medicinering. Flera av brukarna förmedlade att de önskade mer struktur och ordning kring mötena. Brukarna ansåg att läkare var de som var svårast få delaktiga i teamen. Vi vill rikta ett stort tack till de brukare som ställde upp på vår intervju och även till de vård- och stödsamordnare som motiverade sina brukare till intervjun. Utan er hade vi inte kunnat göra den här utvärderingen. Mariann Sjögren och Ola Svanström, 2014 Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 3
Inledning Personer med psykisk ohälsa ska ha tillgång till jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg. Sedan 2007 har regeringen avsatt medel för att påskynda en sådan utveckling. För att åstadkomma en bättre livssituation för målgruppen så krävs också insatser från myndigheter, kommuner och landsting. Mot den bakgrunden har Socialdepartementet utarbetat PRIO psykisk ohälsa en plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 2016 och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har antagit en gemensam handlingsplan för psykiatrin i vilken samverkan mellan huvudmännen är central. Två prioriterade målgrupper framhålls: Barn och unga mellan 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom. Personer med allvarlig psykisk sjukdom och långvarig psykisk funktionsnedsättning. SKL har fyra inriktningsmål i sin handlingsplan för målgruppen psykiskt funktionsnedsatta: 1. Att minska risken för förtida död p.g.a. somatisk sjukdom och/eller självmord. 2. Att minska behovet av tvångsinläggning och att förbättra tvångsåtgärder 3. Att öka brukarinflytande på individuell nivå så väl som på organisationsnivå som verksamhetsnivå. 4. Att öka andelen som tar del av sysselsättning och att öka anställnings- och sysselsättningsgraden. Utvecklingsarbetet i Dalarna, som riktar sig mot målgruppen, tar fasta på SKL:s inriktningsmål och landstinget Dalarna och kommunerna i Dalarna har antagit en länsövergripande samverkans överenskommelse 2013. (Se Region Dalarna Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar från 18 år. ) På överenskommelsen följer handlingsplaner för 2014 och 2015 med olika målområden för att uppfylla de intensioner som anges. Ett målområde är att öka delaktighet och inflytande, att utbilda och implementera arbetsmodellen vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri är ett sätt att stärka individens egenmakt och skapa förutsättningar för delaktighet i insatser som ges. Psykiatriområdets länsstyrgrupp har också aktivt följt den brukarrevisons-utbildning som getts av Högskolan Dalarna och har som målsättning att medverka till att hitta en form för hur ett nätverk för brukarrevisorerna ska byggas upp. Att genomföra en brukarrevision innebär att själverfarna eller närstående samlar kunskap och erfarenheter från personer som är tar del av insatser från vård- och omsorg. I en brukarrevision försöker man få en bild av vad patienten/brukaren har för upplevelser av de insatser som utges. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 4
Bakgrund Förändringar av värderingar och beteenden tar tid, men beskrivs som avgörande i en återhämtningsprocess. Även människor som arbetar i verksamheter till stöd för människor med psykiska funktionsnedsättningar behöver ges tid att förändra sina värderingar. Ett perspektivskifte behövs där människor med psykiska funktionsnedsättningar ses som en omistlig del i ett lösningsfokuserat arbete, inte som ett problem eller en sjukdom. Ulla Karin Schön, 2012 Vård- och stödsamordningsprojektet arbetar sedan 2007 för att personer i Dalarna med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och stödbehov ska beredas möjligheter att få en samordning av sina vård- och stödinsatser. Målet för projektet är att all omvårdnadspersonalen från både psykiatri och kommunen utifrån den gemensamma kunskapsgrunden ska kunna erbjuder ett återhämtningsinriktat arbetssätt som utgår från en evidensbaserad kunskap. Patienter/brukare och deras behov skall vara i centrum. De samordnade insatserna ska ges enligt modellen Integrerad psykiatri. Insatserna samordnas, tillsammans med patienten/brukaren, av en vård- och stödsamordnare (VoS)/Case Manager (CM) som efter brukarens behov arbetar för att uppnå de mål som patienten/brukaren anger. Personer i nätverket inbjuds att delta i resursgruppsarbete. Arbetet kvalitetssäkras band annat genom Kvalitetsstjärnan, ett nationellt kvalitetsregister för uppföljning av psykiatrisk vård. Sedan projektet startade så har ca 300 personer från kommun och landsting utbildats i en orienterande utbildning och 56 personer har utbildats till VoS/CM. En länsövergripande styrgrupp för vård- och stödsamordningsprojektet finns sedan 2007 med representation från kommunerna, Landstinget Dalarna och Dalarnas nätverk för psykisk hälsa, som samlar brukare och anhörigorganisationer. Sedan våren 2012 finns ett beslut att området psykiatri ska utgöra ett av utvecklingsområdena i Region Dalarnas så kallade välfärdsområde. Utvärderingar av utbildningarna har gjorts fortlöpande av utbildningsanordnare och rapporterats till projektets styrgrupp. Vidare har ett antal uppföljningar och utvärdering av implementeringsprocessen genomförts och rapporterats. Den första utvärderingen gjordes 2009 då den första kullen VoS/CM examinerats. De utbildade VoS/CM var genomgående positiva till utbildningen. De flesta deltagarna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper efter fullgjord utbildning men uppgav att stödet för att arbeta enligt metoden var svagt. Många upplevde att de var tämligen ensamma på sina arbetsplatser som företrädde arbetsmetoden. Våren 2011 genomfördes en ny enkätundersökning som riktade sig till berörda enhetschefer i kommun och landsting. Utifrån enkätsvaren framgick att det fanns ett fortsatt utbildningsbehov och att det fortfarande fanns brukare/patienter med komplexa behov som borde få vård och stödsamordning. En ny enkät genomfördes 2012 till de, som vid det tillfället var utbildade vård- och stödsamordnare, sammanlagt 36 medarbetare. Några medarbetare hade bytt arbetsplats, några hade flyttat, andra hade inte fått utrymme i verksamheten att arbeta enligt metoden. Vid tillfället för enkätundersökningen uppgav 23 av de utbildade att de i varierad utsträckning hade möjlighet att tillämpa metoden. Senaste enkätundersökning genomfördes vintern 2014. Enkätfrågor ställdes till enhetschefer i öppenvårdspsykiatri och kommunal verksamhet. I kommun och landsting pågår nätverksarbete omkring enskilda individer men trots utbildning och andra insatser är det fortfarande få personer som erbjuds vård och stödsamordnare enligt modellen. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 5
Vad tycker då våra patienter/brukare? Hur upplever patienter/brukare det att ha en Vård och stödsamordnare/case manager? Våren 2014 beslutade länsstyrgrupp för psykiatri att en utvärdering av projektet skulle göras i samarbete med Erfarenhetspanelen och Högskolan Dalarna. Högskolan Dalarnas Erfarenhetspanelen samlar personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, själverfarna och anhöriga. Bistår med brukarkunskap i enkäter, forskningsplaner, planering av kursinnehåll samt föreläser. Ur Erfarenhetspanelen bildades en arbetsgrupp som parallellt med denna utvärdering också deltagit i Högskolan Dalarnas brukarrevisionsutbildning. Arbetsgruppen har vid några tillfällen träffas projektledaren för Vård och stödsamordningsprojektet som informerat om projektet och förmedlat kontakt med VoS/CM och berörda chefer. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 6
Tillvägagångssätt Lisa Ask, projektledare för projektet, gick ut med en förfrågan till oss i erfarenhetspanelen på Högskolan Dalarna om några skulle kunna ta ansvaret att göra en brukarrevision av vård- och stödsamordningen som har kommit i bruk i Dalarnas län. Vi var tre personer som tog ansvaret att göra brukarrevisionen. Senare hoppade två personer av projektet då de saknade den tid som behövdes. En ny person anslöt istället till projektet. Lisa Ask skickade ett brev till chefer och verksamhetschefer i mitten av februari om att få genomföra en brukarrevision (Se bilaga 1). Vid ett möte för vård- och stödsamordnare våren 2014 presenterade vi oss och vårt projekt. Vi berättade att vi skulle genom att intervjua brukare undersöka vad vård- och stödsamordning inneburit för brukare och deras anhöriga. Vi förklarade att vi behövde deras hjälp att hitta brukare. Två till tre brukare från varje kommun i Dalarna där det fanns utbildade vård- och stödsamordnare var vårt önskemål. Vi brukarrevisorer träffades och skrev ihop ett brev till alla enhetschefer (Se bilaga 2) där vi förklarade vilka vi var, vad vi skulle göra och varför vi skulle göra detta. Vi skrev att vi önskade att de skulle hjälpa oss motivera minst två brukare vardera att delta i intervjuerna och berätta för oss vad vård- och stödsamordning inneburit för dem och deras anhöriga. Därefter skrev vi brukarrevisorer ihop ett brev till vård- och stödsamordnarna och berättade att vi nu var på gång med vår revision (Se bilaga 3). I brevet lämnade vi våra namn och telefonnummer för att de skulle kunde kontakta oss och planera vidare. Vi fick svar från Falun, Mora och Borlänge. Ludvika, Smedjebacken, Orsa och Avesta uteblev med svar från fastän vi skickade flera förfrågningar. Detta medförde att vi fick många färre brukare att intervjua än vi avsett. På brukarnas eget önskemål åkte vi hem till dem för intervju. Två träffade vi på en allmän plats. Vi var två revisorer som genomförde intervjuerna. Den ena ställde frågorna och den andre antecknade. Intervjuerna tog cirka en halvtimme vardera och innehöll nio frågor med underfrågor (Se bilaga 4). Vi intervjuade sammanlagt sju brukare. Två i Mora, tre i Falun och två i Borlänge. Det var fem kvinnor och två män. Några bodde på landsbyggden i villor och några i lägenheter centralt. Några ensamma och några tillsammans med en partner och någon hos föräldrar. De var i ålder mellan 28 och 60 år. De hade haft vård- och stödsamordning mellan 1 och 4 år. Någon fick sin vård- och stödsamordning genom socialförvaltningen, två i anslutning när de skrevs ut från sluten vården och en genom sin boendestödjare. De övriga tre fick sin i samband med när deras boendestödjare utbildade sig till vård- och stödsamordnare. Boendestödjaren frågade då sin brukare om denne ville vara deras brukare under utbildningen och har sedan dess fortsatt sitt arbete med brukaren. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 7
Brukarnas upplevelser av vård- och stödsamordning enligt intervjuerna Lilla och stora resursgruppen När vi frågade om den lilla resursgruppen svarade tre att det var bara de själva och bostödet som ingick. Två berättade att även en sköterska från psykiatrin ingick i gruppen. En svarade att det inte fanns någon liten resursgrupp. I den stora resursgruppen ingick anhöriga endast hos en av de brukare vi intervjuade. En Behovsbedömare ingick i en grupp, biståndshandläggare i en grupp, socialförvaltning i två grupper, sköterska från psykiatrin i två grupper samt läkare i alla grupper. Alla berättade att det var svårt att få läkaren att delta och att det var väldigt sällan möten, kanske bara en gång per år. Flera gav ett intryck av att de inte var speciellt säkra när dessa möten ägde rum. Alla förmedlade däremot att bostödjaren och de ofta, kanske varje vecka, planerade och strukturerade upp tillvaron. Alla tyckte att stämmningen i stora resursgruppen var bra just nu. De flesta uppgav dock att den stora resursgruppen träffades alldeles för sällan, bara några gånger per år. Lilla gruppen oftast bara boendestödjaren. Resursgruppen träffas jättesällan. Nu får jag vara huvudpersonen i gruppen. När psykiatrin var med så blev det pajkastningar och de anklagade alla andra hela tiden. Mycket tryggare när de är borta. Självbestämmande Alla de intervjuade kände sig lyssnade på. Det var däremot bara en som sa att Jag är i fokus. En berättade att nu när psykiatrin är bortkopplad känner jag att det är vad jag vill och vad jag mår bra av som tas tillvara. Förut kändes det som de bara ville styra mej och ha makten över mej. Det var tre som berättade att de fick vara med och bestämma om mediciner nu och att de fått Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 8
möjlighet att trappa ner sin medicinering som de länge önskat. De tyckte att läkarna nu är mer intresserade av att följa upp medicineringen och frågar hur den fungerar. Nu styrs arbetet mot mina mål. Jag kan säga åt min psykiatrisamordnare vilken medicin jag vill ha. De lyssnar på mej. Har en krisplan som jag varit med och format. Läkaren lyssnar på mej. Jag kan påverka mina mediciner. Anhöriga Alla utom en hade anhöriga de hade kontakt med. Två bodde med sambos, en bodde med föräldrar och de andra bodde ensamma. De tyckte att kontakten med deras föräldrar respektive sambos nu fungerade bättre. De upplevde dem nu lugnare och gladare vilket även påverkade dem positivt. Mamma har kämpat för mej och varit orolig och inte vetat vad hon ska göra. Pappa bättre förståelse för mej nu. Pappa tyckte jag var övermedicinerad och visste inte vad han skulle göra. Nu är han gladare och tryggare. Hon är lugnare nu när jag får stöd. Hon har ställt upp mycket förut. Hon var orolig när jag inte tog min medicin och blev sämre. Förut kunde jag ringa en gång i timmen till min sambo. Mamma inte vetat vad hon skulle göra. Nu är hon tryggare och lugnare. Förut så jobbade föräldrarna mycket mer, men nu är det lättare för dem. Mål Alla utom en vi intervjua talade om mål som var uppsatta. Mål så som att delta mer i aktiviteter, motion, handla smartare, komma sig för att städa och lära sig när det behövs, att få struktur samt att få somatisk vård och undersökning. Studier och/eller arbete var även ett mål för en person samt att börja springa. Tre hade som mål att trappa ner sin medicin. Ta sig ut själv och åka buss var ett mål men som ännu inte påbörjats. Målet var för de som förr varit inlagda på slutenvård var att inte hamna där igen. Det hade heller inte hänt sedan vård- och stödsamordning påbörjats. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 9
Det var bara en som talade om en krisplan som gjorts. Börjar leta efter skolor nu. Att städa själv och se när det ska göras. Jag kan själv bestämma vilken medicin jag vill prova. Fördelar Alla intervjuade berättade att de kände sig lugnare och tryggare och de som hade anhöriga upplevde även dessa som lugnare och tryggare. Alla berättade att det nu kändes bra att veta vart de skulle vända sig om de mådde dåligt. Relationerna hade förbättrats med de anhöriga. Alla berättade att de deltog mer i det sociala livet. Att det var mer struktur var något som de flesta talade om och att det kändes bra. Alla talade om att de upplevde att någon brydde sig vilket påverkade dem i återhämtningen. Läkarkontakt var lättare att få tyckte samtliga även om det fortfarande var det som var svårast. Två berättade att de inte varit inlagda nu sen vård- och stödsamordning påbörjats. Förut hade de varit inlagda flera gånger varje år. En berättade att denne aldrig gått ut förr och nu går ut varje dag. Detta hade gett viktminskning och bättre hälsa. Två berättar att medicineringen fungerar bra nu. Två sa att de fått minska dosen som både de och deras anhöriga länge önskat. En berättade att denne fått bättre koll på medicinen och rätt dos satts in vilket lett till bättre livskvalitet. En tyckte att det nu var lättare att få kontakt med Arbetsförmedling och Försäkringskassan. En var jätteglad för att denna börjat städa och handla själv och börjat lära sig sköta ett hem. Jag kan säga åt min psykiatrisamordnare vilken medicin jag skulle vilja pröva nu. Jag har äntligen fått en somatisk undersökning nu. Läkaren lyssnar nu på mej. Han ringer varannan månad. Jag har fått möjlighet att påverka min medicinering nu. Känns bra nu för min mammas skull. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 10
Är inte utlämnad längre. Har kommit ut i sysselsättning. Förändringar brukarna önskar Någon önskade att det fanns någon att ringa när boendestöd inte arbetar. Vill inte ringa psykiatrin i Säter. En brukare saknar information vad som händer sedan och är rädd att det ska ta slut med vård- och stödsamordning. Flera önskar träffa resursgruppen oftare, tre till fyra gånger per år, och flera förmedlar att de önskar mer struktur kring mötena med den lilla resursgruppen. Eftersom det är boendestödjaren som är vård- och stödsamordnare är det svårt att veta vart boendestödjarens arbete börjar och slutar och vård - och stödsamordnarens roll börjar berättade någon. Kunskap och information till personal, brukarna och även till deras anhöriga önskades av flera brukare. Problem med läkarnas tillgänglighet tog flera upp. En brukare önskade att hennes vård- och stödsamordnare skulle stå på sig bättre till psykiatrin. Min mamma får veta allt genom mej. Jag är orolig att detta ska ta slut. Jag tycker att de skulle läsa mer om mina diagnoser för att förstå vad jag går igenom. Psykiatrin tystade ner min CM. Önskat att hon stått på sig mer. Reflektioner Under vårt arbete upptäckte vi att det var flera kommuner i Dalarna där det inte hade börjat arbetat med vård- och stödsamordning fastän det finns utbildade personer. Det fanns antydningar att även andra kommuner först jobbat med detta arbetssätt men sedan lagt ner arbetssättet. Vi två brukarrevisorer som genomförde intervjuerna ställde oss därför frågorna: Hur kan en metod med så många fördelar när det gäller både bättre livskvaliteten och vård som kostar mycket samt att implementera i form av utbildning och annat, läggas ner eller inte ens påbörjas efter att man har utbildat personer? Varför startades det inte upp i vissa kommuner efter genomförd utbildning av vård- och stödsamordnare? Vi märkte att några brukare inte hade behövt använda slutenvården som tidigare. Vi som gjorde denna revision vet vad en enda inskrivning i slutenvården kan betyda för en enskild person. Det är Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 11
inget som underlättar och hjälper till för återhämtning, men nödvändig ibland. Att undvika att lägga in patienter sparar stora kostnader för vården och samhället. För oss som gjorde denna revision, som själva är brukare, är det en självklarhet att en samordning där alla jobbar åt samma mål med brukaren i centrum är en nödvändighet för återhämtning i huvudtaget ska kunna ske. Att någon håller i alla trådar för att spara både tid och resurser. Att avlasta anhöriga känns också som en självklarhet. Vi reflekterade över att de flesta förmedlade att deras anhöriga var viktiga personer för dem i deras nätverk och liv. De pratade mycket om dem och förmedlade både omtanke och oro för dem. De som hade anhöriga visste att det var deras anhöriga som fått tagit mycket ansvar innan de fått vård- och stödsamordnare. Ändå var inte dessa med i resursgruppen! Vad berodde detta på var en fråga vi undrade över? Berodde det på att de inte längre ville belasta dem? Ville de inte ha dem med? Blev de motiverade att ha dem med? Kunde det bero på att vård- och stödsamordaren oftast var deras boendestöd? I dessa fall skedde planeringen när denna var på plats och inget speciellt möte anordnades. Något vi också reflekterade över var att de flesta vi intervjuade inte visste när och hur ofta de hade möten. Vi funderade också över varför inte Arbetsförmedling och Försäkringskassan var med och kunde vara delaktig i rehabiliteringen. Det vi ändå reflekterade mest över var ändå att alla vi intervjuade utstrålade en sådan glädje över sin vård- och stödsamordnare och vad detta arbetssätt inneburit för dem. Deras liv hade blivit mycket bättre. De känner en helt annan trygghet som hjälpte dem i sin återhämtning. Även att deras anhöriga nu blev tryggare gjorde kontakten med dem bättre vilket brukarna förmedlade hjälpte dem i deras återhämtning. Med vård- och stödsamordnare kan det spara lidande för den drabbade och dennes anhöriga samt undvika stora kostnader för samhället. För oss som gjorde denne brukarrevision var vår slutsats genom våra intervjuer att detta arbetssätt är klart positivt för en återhämtning för både den drabbade och dennes eventuella anhöriga. Vi känner att det finns mycket som behövder förbättras och struktureras upp men detta är ett mycket omtyckt och uppskattat arbetsätt som gett bättre livskvalitet för brukaren och dess anhöriga. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 12
Förslag på förbättringar Information om vård- och stödsamordnare på mottagningar och andra lämpliga ställen. Tillgängliggör ansökningsblanketter för ansökan om en vård- och stödsamordnare. Låt även anhöriga ta del av informationen om att vård- och stödsamordnare finns. Gör det lättare att få vård- och stödsamordnare så fler kan få tillgång. Vård- och stödsamordnare även för lättare problem vilket skulle kunna undvika långa sjukskrivningar och svårare problem. Bättre planering och struktur av mötena vilket leder till bättre kontinuitet. En annan vård- och stödsamordnare än bostödet då denne annars sitter på två stolar. Fler psykologer inbjudna till teamen då denne lägger upp behandling som alla i teamet behöver ta del av för att arbeta åt samma mål. Låt Försäkringskassan och Arbetsförmedling delta i teamen om brukaren så önskar. Läkare bör vara mer tillgängliga och delta i teamen. Motivera brukaren att ta sina anhöriga med i teamen. Ge mer information om anhörigas viktiga roll i återhämtningen och vid skov. Bli ännu bättre att göra krisplaner vid bättre perioder. Ännu mer information om psykisk ohälsa till brukaren och dennes nätverk. Mer information om att det finns olika föreningar där brukare och dennes närmaste kan träffa andra i samma situation och bryta isoleringen. Ännu tydligare mål. Tydligare avgränsningar mellan vård- och stödsamordningsmöten och boendestödsmöten. Bli tydligare med vem som gör vad. Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 13
Bilagor Bilaga 1 Hej! På anmodan av Region Dalarnas länsstyrgrupp för psykiatri så har jag lämnat ett uppdrag till några själverfarna från Högskolans Erfarenhetspanel att hjälpa oss med att utvärdera hur patienter/brukare upplever att få samordning av sina insatser av en Vård och stödsamordnare/case Manager. Tre personer kommer att ha huvudansvaret för utvärderingen och två av dessa har gått på Högskolan Dalarnas brukarrevisionsutbildning. Revisorerna planerar att genomföra intervjuer under mars och april månad och behöver hjälp med att komma i kontakt med patienter/brukare som har vård och stödsamordnare, att boka tider samt att få tillgång rum. Högskolan finns med i bakgrunden i planeringen och bistår i arbetet att redovisa kartläggningen. Det är bra om ni plockar fram blanketter för sekretess som revisorerna kan fylla i vid besök hos er. Jag kommer att skicka ett mejl till din/dina medarbetare och hoppas på ditt stöd så att revisorerna ska kunna fullgöra sitt uppdrag. MVH Lisa Ask Projektledare Vård och stödsamordningsprojektet 070-65 10 144 lisbeth.ask@ltdalarna.se Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 14
Bilaga 2 Hej Vård och stödsamordnar/case manager! Nu är det dags att ta reda på hur det hur det är att få stöd av er! Hur upplever era patienter/brukare det att ha en VoS/CM! Vi är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och vi har fått ett uppdrag att ta reda på det. Uppdraget kommer från av länsstyrgruppen för psykiatri. Vår kontakt är Lisa Ask. Nu vill vi ha er hjälp att komma i kontakt med era patienter/brukare. Kan Du hjälpa oss att tala med och inhämta tillåtelse av några av dina patienter. Vi tänker att vi kan träffa två till tre personer samma dag. Intervjuerna som vi kommer att genomför kommer att ta ca 30 minuter till en timme. Vi behöver ha en halvtimme till 45 minuter mellan intervjuerna. De här datumen passar oss. Hör av dig på telefon så kan vi komma överens om detaljerna. Med vänliga hälsningar Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 15
Bilaga 3 Hej Vård och stödsamordnare/case manager! Nu är det dags att ta reda på hur det är att få stöd av er! Hur upplever era patienter/brukare det att ha en VoS/CM. Vi är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och vi har fått ett uppdrag att reda på det. Uppdraget kommer från av länsstyrgruppen för psykiatri. Vår kontakt är Lisa Ask. Nu vill vi ha er hjälp att komma i kontakt med era patienter/brukare. Kan Du hjälpa oss att tala med och inhämta tillåtelse av dina brukare/patienter. Vi tänker att vi kan träffa två till tre personer samma dag. Intervjuerna som vi kommer att genomföra kommer att ta ca 30 minuter till en timme. Vi behöver rast mellan varje intervju. Här är mitt mobilnummer: XXX-XXX XXX XX Du/Ni får gärna maila mig också så ringer jag för att bestämma tider i mars och april månad. Hör av er så bestämmer vi detaljerna. Med vänlig hälsning Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 16
Bilaga 4 Brukarnas upplevelser av vård och stödsamordning 1. Beskriv hur du fick din vård och stödsamordnare? (när, vem introducerade arbetssättet, hur gick det till) 2. Vad har arbetet konkret inneburit för dig? (t ex information, ekonomi, bostad, socialt nätverk, samarbete osv) 3. Vilka skillnader ser du mellan den vård du fick tidigare och vård och stödsamordning som du får nu? 4. Beskriv din resursgrupp? Har du valt vilka som ska ingå i resursguppen? Är du nöjd med vilka som ingår? Vilken typ av bemötande har de mot dig och mot varandra? 5. Hur är dina anhöriga involverade i arbetet? Har det blivit en skillnad sedan tidigare? 6. Beskriv vilken möjlighet du har att påverka vården och insatserna som du får? 7. Styrs arbetet mot de mål som du strävar efter? 8. Beskriv vilka fördelar du upplever med vård- och stödsamordning? 9. Kommer du på något som du skulle vilja förändra när det gäller din vård- och stöd? Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning 17