VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003-2004 1. FÖRORD 4 2. REPRESENTATION OCH ARVODERADE 5 2.1 KÅRSTYRELSEN 5 2.2 ARVODERADE STUDENTER 5 2.3 FULLMÄKTIGE 5 2.4 INSPEKTOR OCH PROINSPEKTOR 6 3. VERKSAMHETSOMRÅDEN 7 3.1 VERKSAMHETSLEDNING 7 3.1.1 ALLMÄNT 7 3.1.2 KÅRFULLMÄKTIGE 7 3.1.3 KÅRSTYRELSEN 9 3.1.4 REPRESENTATION 11 Universitetsstyrelsen 11 Budgetkommittén 11 universitetsledningen 11 Stiftelsen universitetshallen 12 Akademibokhandeln 12 Bildmuseet 12 Biblioteksnämnden 12 Folkuniversitetet 13 3.1.5 AU 13 3.1.6 PERSONAL 13 3.2 UTBILDNINGSBEVAKNING 14 3.2.1 ALLMÄNT 14 3.2.2 STUDENTFALL 16 3.2.3 PRAKTIKPROBLEM 16 3.2.4 SEKTIONSUTBILDNINGSBEVAKARNA 16 3.2.5 STUDENTINFLYTANDE 17 3.2.6 STUDENTREPRESENTANTUTBILDNING 17 3.2.7 PEDAGOGISKA PRISET 17 3.2.8 PRISET FÖR BÄSTA STUDIEVÄGLEDARE 17 3.2.9 AKADEMIBOKHANDELSPRISET 18 3.3 STUDIESOCIALT 18 3.3.1 ALLMÄNT 18 3.3.2 AKUTLÅN 18 3.3.3 BOSTÄDER 19 3.3.4 ARBETSMILJÖ/LOKALFRÅGOR 19 3.3.5 UTBILDNING STRAFFBART! 20 3.3.6 KOMMUNICERA 20 3.3.7 STUDENTERS EKONOMI/STUDIEMEDELSSYSTEMET 20 3.3.8 SPRÅKVERKSTADEN 21 1
3.3.9 NATIONERNA 21 3.4 JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 21 3.4.1 ALLMÄNT 21 3.4.2 LIKABEHANDLINGSRÅDET 22 3.5 AKUTRUMSFÖRMEDLINGEN 22 3.5.1 ALLMÄNT 22 3.6 INFORMATION 22 3.6.1 FRÅN TOALETTER TILL E-KÅRRAR 22 3.6.2 EN WEBBPLATS ÄR INGEN HEMSIDA 23 3.6.3 EN VITBOK FRÅN KÅREN 23 3.6.4 KLASSRUMSINFORMATION 23 3.6.5 KÅRSIDAN I VERTEX 24 3.6.6 E-KÅRREN 24 3.6.7 ALLA DESSA TAVLOR PÅ TOALETTERNA 24 3.7 EXTERNA RELATIONER 25 3.7.1 ALLMÄNT 25 3.7.2 FÖRENINGSSTÖD 25 3.7.3 ARBETSMARKNAD 25 3.7.4 SAMARBETSPARTNERS 25 3.8.SYSTEMANSVAR 25 4. VERKSAMHETSGRENAR 26 4.1 MICK 102 26 4.2 KÅRMEDIA I UMEÅ HB 26 5. KÅRVALET 27 6. STIFTELSER 27 6.1 KÅRHUSSTIFTELSEN 27 6.1.1 ALLMÄNT 27 6.1.1 CORONA 27 6.1.2 FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET I FASTIGHETEN 28 6.2 STIFTELSEN JC KEMPES MINNESSTIPENDIEFOND 28 6.2.1 ALLMÄNT 28 6.3 STIFTELSEN STUDENTHÄLSAN 29 6.3.1 ALLMÄNT 29 6.3.2 NY ORGANISATION FÖR STUDENTHÄLSOVERKSAMHETEN VID UMU 29 7. SEKTIONER OCH LOKALORGANISATIONER 30 7.1 SEKTIONSRÅDET 30 7.2 BETEENDEVETARSEKTIONEN 30 7.3 DOKTORANDSEKTIONEN 31 7.4 HHUS HANDELSHÖGSKOLANS I UMEÅ STUDENTFÖRENING 31 7.5 HUMANISTISKA SEKTIONEN 32 7.6 SAMSEKTIONEN 33 2
7.7 UMPE UMEÅPEDAGOGERNA 34 7.8 UMEÅSTUDENTER I ÖRNSKÖLDSVIK USÖ 36 8. SAMARBETEN 37 8.1 SFS 37 8.2 UMEÅ-KÅRERNA 37 8.3 STUDENTKOMMUN 38 8.3.1 STYRGRUPPEN 38 8.3.2 STUDENTSTAD 39 8.3.3 ARBETA I UMEÅ 39 8.3.4 STUDENTKOMMUNS BOSTADSGRUPP 40 8.3.5 STUDENTKOMMUNS DROG- OCH NARKOTIKAFÖREBYGGANDE GRUPP 40 3
1. FÖRORD Att arbeta studentfackligt innebär för det mesta att man arbetar i det fördolda. Kåren jobbar med att göra allt för att studenter skall ha en dräglig bostad, att studenter slipper vänta i månader på att få sin tenta rättad, att studenter inte ska riskera att bli trakasserade och att studenter ska ha tillgång till bra studieplatser. När studenter har någonstans att bo, när de får sin tenta inom föreskriven tid, inte blir trakasserade och dessutom får sitta och plugga i lugn och ro kan det verka som att kåren inte gör någonting. I själva verket har kåren redan gjort massor och det är många gånger därför som saker fungerar på universitetet. Kåren verkar i det fördolda. Att arbeta för en studentkår kan stundtals vara ett mycket krävande uppdrag. Jag tror att de allra flesta som varit med om detta kan hålla med om att man vissa gånger är lovligt byte för både universitet, media och andra studenter. För att inte tala om alla de gånger då man slits mellan en mängd olika uppdrag, vilka alla ska vara utförda ungefär samtidigt. Prioritera är ett ord som man tidigt får lära sig innebörden av. Jag tror dock att alla som suttit som arvoderade för någon kår kan hålla med om att det är en tid i deras liv då de verkligen får känna på hur det är att leva, i positiv bemärkelse. Detta år har inte varit något undantag. Både sorger och glädjeämnen har avlöpt varandra och alla de personer som är engagerade i Umeå studentkår har på sitt sätt bidragit till att göra året levande. Året har präglats av en del inåtvänd, intern verksamhet men kåren har även drivit stora politiska frågor både på ett lokalt och på ett nationellt plan. Vi har under året försett inte mindre än två kårhus med nya entreprenörer, vi har givit ut en rapport om studenten i Trygghetssverige och delat ut den till riksdagsledamöter, vi har ökat antalet röstande i kårvalet, fått tre nya fullmäktigepartier, sett till så att studenternas kursutvärderingar följs upp, vi har fått igenom att universitetets doktorandrådgivartjänst permanentas samt fortsatt arbetet med att få Sektionsrådets verksamhet att fungera bättre. Resan har på inget sätt påbörjats i år, men vi har fortsatt driva den framåt. Var Umeå studentkår tar vägen i framtiden är upp till nästkommande fullmäktige och styrelse att avgöra, och styrelsen och fullmäktige efter det, och efter det. Vi fortsätter bära studenternas fana som vi har gjort sedan studentkårens grundande. Oavsett finansieringslösning, obligatorium eller ej, så måste studenternas röst alltid höras och vi är stolta över att ha fått skrika i år. 2003-2004 års kårstyrelse genom ordförande Britta Asp 4
2. REPRESENTATION OCH ARVODERADE 2.1 Kårstyrelsen Kårstyrelsen har under året bestått av en koalition mellan Samhällsvetarna och Socialdemokraterna. Följande personer har ingått i styrelsen under året: Britta Asp (Shv), ordförande. Jonas Fjellström (s), 1:e vice ordförande Henrik Stenwall (s), 2:e vice ordförande Emeli Hellström (Shv), ordinarie ledamot Linnea Odebäck (Shv), ordinarie ledamot Rikard Åkerson (Shv), ordinarie ledamot Jörgen Boström (s), ordinarie ledamot Anna-Karin Eriksson (s), suppleant Joakim Lilja (Shv), suppleant Dennis Andersson (Shv), suppleant Fredrik Lundmark (s), suppleant Tariq Bacchus (Shv), suppleant under tiden 2003-09-26 2004-06-30 Daniel Sävenstedt (Shv), suppleant under tiden 2003-07-01 2003-09-25 2.2 Arvoderade studenter Britta Asp, ordförande. Verksamhetsledning. 100% arvodering Jonas Fjellström, 1: e vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor och jämställdhet. 100% arvodering Henrik Stenwall, 2: e vice ordförande med ansvar för information och externa relationer. 100% arvodering Emeli Hellström, utbildningsbevakningsfrågor. 100% arvodering Ronny Dogra, systemansvarig, 40% arvodering Johan Tjerneng, stationschef på Mick 102, 10% arvodering 2.3 Fullmäktige I kårfullmäktige har under året fyra partier ingått: Samhällsvetarna, Socialdemokraterna, Fria studenter och Helmut. Följande personer har under året har ingått som ordinarie ledamöter: Samhällsvetarna (14 mandat) Britta Asp Daniel Sävenstedt Emeli Hellström Ida Johansson Tobias Olsson 5
Anchela Signell Björn Grafström Stina Nilsson (Lindholm) Magnus Darell Dennis Andersson Christian Jerrestål Fredrik Andersson Rikard Åkerson Termeh Shafie Socialdemokraterna (6 mandat) Jonas Fjellström Anna Svedjevik Henrik Stenwall Fredrik Lundmark Karim Zendegani Anna Sjödin Fria studenter (7 mandat) Ina Berggård Fredrik Öhrner Frida Berglund Jonas Häll Ylva Ledin Jonas Ångström Tomas Nilsson Helmut (4 mandat) Petrus Jansson Madelene Brodin Andreas Danielsson Erik Augustin 2.4 Inspektor och proinspektor Umeå studentkårs inspektor under året har varit Kerstin Asplund, Juridiska institutionen. Kerstin har varit inspektor för US sedan september 2002 och var således inne på sitt andra år under verksamhetsåret 2003-2004. I september 2003 valdes Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, till proinspektor. Samarbetet mellan dessa två och presidiet har under året fungerat bra och inspektor och pro har varit kåren behjälpliga med ett antal frågor, bland annat uthyrningen av våra kårhus och avtalsskrivning. Deras arbete har varit mycket uppskattat. 6
3. VERKSAMHETSOMRÅDEN 3.1 Verksamhetsledning 3.1.1 Allmänt Året har präglats av arbete med tunga, interna frågor men kåren har också synliggjort sig gentemot medlemmarna, vilket har avspeglats bland annat i ett ökat valdeltagande och ökat engagemang från studenterna i Sektionsrådet. Fortfarande är det dock tyvärr lång väg kvar att gå innan man har en organisation som framstår som tydlig och nära för medlemmarna. Under året har fyra stora remisser behandlats inom kåren, vilket har gjort att vi på ett konkret sätt har kunnat arbeta aktivt med att förbättra för våra medlemmar. Den studiesociala utredningen besvarades i början av året och på den spann vi sedan vidare genom vårt samarbete med SACO studentråd och Uppsalas och Stockholms universitets studentkårer kring Utbildning straffbart! en rapport om studenten i trygghetssverige. Under våren arbetade kåren aktivt med de så kallade FET-remisserna, dvs. forskarutredningen, examensöversynen och tillträdesutredningen och remissvar inlämnades både till universitetet, SFS och utbildningsdepartementet. Styrelsen har, utöver dessa fyra, besvarat ytterligare 19 remisser från Umeå universitet, SFS och Högskoleverket. Vi har även samarbetat med andra kårer på andra sätt än genom Utbildning straffbart! Umeå studentkår deltog under året i Projektet, ett samarbete mellan ett antal kårer kring bostadsfrågan och ECTS. Även på hemmaplan har vi samarbetat med våra grannar NTK och Corpus, även om relationerna kårerna emellan knakade i fogarna under den senare delen av året. Personalen har fått sin del av uppmärksamhet under året och vi har påbörjat arbetet med att strama upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Personalen har även erbjudits möjligheter till kompetensutveckling. De största förändringarna under året har dock berört förvaltningen av våra två kårhus, Corona och Scharinska villan. Corona har tyvärr hållit stängt under en stor del av året, men kör igång för fullt till hösten med ny entreprenör och renoverade lokaler. Även på Scharinska villan står vi i begrepp att förändra verksamheten med ny entreprenör sedan NTK som drivit villan sedan 1999 i december 2003 fattade beslutet att avveckla deras verksamhet där. Under året aktualiserades frågan om kårobligatoriets vara eller icke av en motion som lagts av Miljöpartiet till riksdagens utbildningsutskott. Under våren behandlades Miljöpartiets motion av riksdagen och med en mycket knapp majoritet bibehölls obligatorieskrivningen i Högskolelagen. Händelsen gav dock kåren en hel del att göra under tiden. 3.1.2 Kårfullmäktige Engagemanget i kårfullmäktige har under året dessvärre varit fortsatt sviktande. Närvaron från partierna har i mångt och mycket lämnat en del övrigt att önska. Många gånger har sammanträdet inte kunnat öppnas på utsatt tid utan öppnandet har tvingats vänta till dess att tillräckligt många ledamöter har inställt sig. Trots detta har fullmäktige inte behövt ställas in någon gång under året. För att undersöka vari problemet med engagemanget i fullmäktige låg hölls en diskussionsdag på detta ämne med hjälp av psykologkonsult John Jansson. Denna diskussion var välbesökt och resultatet av den blev att vi skulle satsa på att ta fram en plan för hur nästa års KFintroduktion ska se ut. Fullmäktige sammanträdde 9 gånger under verksamhetsåret (konstituerande ej inräknat). 7
Nedan följer ett referat av ett antal diskussioner som fullmäktige fört under året. Alla diskussioner kan inte tas upp här på grund av platsbrist och därför hänvisas den nyfikna till verksamhetsårets protokoll för utförligare information. Rabattkort åt våra medlemmar: Då vår tidigare samarbetspartner kring rabattkort för våra medlemmar, på grund av interna, ekonomiska svårigheter inte lyckades leverera de utlovade rabattkorten under hela höstterminen 2003 kände vi oss nödgade att säga upp avtalet med denna leverantör. Orsakerna var många, men de tyngst vägande handlar om att deras misslyckande kostat kåren enormt många arbetstimmar samt en misstro mot att företaget skulle lyckas hålla vad de utlovade inför nästa termin. Under våren slöts så avtal med en annan leverantör med påföljd att alla Umeå studentkårs medlemmar till höstterminen 2004 kommer att få sitt rabattkort gratis, och förhoppningsvis i tid. Stadgeändringar: Ett direktiv från föregående verksamhetsårs kårfullmäktige var att se över och revidera Umeå studentkårs stadgar. Under hösten tillsattes också en stadgerevisionskommitté i vilken kårstyrelsen beslutade att arvodera dess ordförande. Denna kommitté lyckades dessvärre inte påbörja sitt arbete under året och det är med tunga hjärtan vi lämnar över denna uppgift till nästkommande års kårstyrelse att slutföra. Man har dock i fullmäktige fastslagit reviderade stadgar för UmPe och för Humanistiska sektionen. Riktlinjer och reglementen: För att ytterligare förbättra den demokratiska processen i fullmäktige och i enlighet med direktiv från föregående års styrelse har fullmäktige fastställt en arbetsordning för sitt arbete. Utöver detta har man fastställt riktlinjer och hanteringsordning för det Pedagogiska priset, Priset för bästa studievägledare och AK-stipendiet (se nedan under rubrik Utbildningsbevakning ) Kårhus, kära kårhus: I de många förvaltningsfrågor som har varit aktuella under året har fullmäktige, för att lösa den situation som uppstått när föregående entreprenör lämnade lokalerna, valt ny entreprenör till Corona (se nedan under rubrik Kårhusstiftelsen ). Scharinska villan har under året varit en källa till många upprörda känslor, av både den ena och den andra anledningen. Processen kring förnyandet av samarbetsavtalet och hyresavtalet rörande Scharinska villan har pågått under en lång tid. I början av hösten sades hyreskontraktet på Scharinska villan upp för omförhandling. I det läget var tanken att samarbeta med de andra kårerna kring Scharinska villan på så vis att alla kårer skulle vara representerade i dess samrådsgrupp. När det under vintern framkom att de andra kårerna var öppna för en försäljning av huset fattade US beslut om att inte längre kräva att kommunen såg över samarbetsavtalet kring Scharinska villan. Anledningen till detta var att man ville säkerställa att samarbetsgruppen inte kommer att arbeta för en försäljning. Denna vändning mottogs, helt förståeligt, inte med blida ögon av de andra kårerna och under en period var relationerna mellan US å ena sidan och NTK och Corpus å andra sidan tämligen ansträngda. Umeå studentkårs fullmäktige gick vidare med att besluta att omförhandla förstahandskontraktet på Scharinska villan samt att uppdra till styrelsen att lösa frågan om inventarierna i huset och i skrivande stund håller detta på att genomföras. Vid det sista fullmäktigemötet för verksamhetsåret beslutade fullmäktige att utse ny entreprenör till Scharinska villan i form av föreningen Kamenski, som annars riskerade att bli utan lokaler eftersom de kommer att bli avhysta från deras nuvarande lokaler. Förhoppningen är att 8
Kamenski ska lyckas få igång verksamheten vid Scharinska så att det återigen kan bli en av studenternas högborgar i Umeå. Utbildningspolitiskt program: Det var i år fyra år sedan kåren reviderade sina ståndpunkter inom det utbildningspolitiska området, detta trots att kåren i mångt och mycket är en politiskt pådrivande kraft inom dessa frågor. I syfte att öka demokratiseringen av studentkåren och göra kårens åsikter mer tydliga och lättillgängliga fastställde fullmäktige under våren ett utbildningspolitiskt åsiktsprogram för Umeå studentkår. Man gav dessutom förslag på att det skall införas i Umeå studentkårs stadgar att programmet ska revideras en gång per år för att hålla åsikterna aktuella. Förhoppningen är att stadgerevisionen tar med detta i sitt arbete under nästa år. Kårobligatoriet: Under året aktualiserades frågan om kårobligatoriets vara eller icke av en motion som lagts av Miljöpartiet till riksdagens utbildningsutskott. Till skillnad från tidigare hade man nu helt plötsligt en förväntad majoritet för obligatoriets avskaffande. Detta föranledde aktivitet från både politikernas och kårernas sida. SFS styrelse fattade beslutet att tolka fullmäktiges beslut som att man kunde uttala sig om att man var emot att kårobligatoriet avskaffades utan att det fanns ett reellt alternativ till det system vi idag har för studentinflytande. Umeå studentkår behandlade frågan vid ett fullmäktigemöte och kom fram till att man ansåg att SFS styrelse, rent principiellt, hade handlat felaktigt, men förståeligt. Under hösten behandlades även en motion från Helmut och Fria studenter rörande kårobligatoriet. Denna motion avslogs men styrelsen lade fram en proposition om att ta ställning i kårobligatoriefrågan. Fullmäktige kom så fram till slutsatsen att man principiellt är emot tvångsanslutning av individer till föreningar, men att man vill se en utredning om hur studentinflytandet ska kunna bevaras innan obligatoriet tas bort. Under våren behandlades Miljöpartiets motion av riksdagen och med en mycket knapp majoritet bibehölls obligatorieskrivningen i Högskolelagen. Händelsen gav dock kårerna en hel del att göra under tiden. Motioner: Utöver motionen om kårobligatoriet har man även behandlat frågan om boendeersättning vid praktik och två motioner från Helmut och Fria studenter: Förbättra demokratin rädda oppositionen! samt bifallit en motion från Helmut om att kräva att universitetet uppmärksammar bristfälliga skrivsalar. 3.1.3 Kårstyrelsen Kårstyrelsen har under året sammanträtt 16 gånger samt haft två arbetshelger. Arbetet i styrelsen har fungerat mycket väl med engagerade ledamöter och ett bra och produktivt mötesklimat. Nyheter från föregående år var en tidigareläggning av sammanträdestiderna till klockan 15.00, något som varit uppskattat. En annan och desto större nyhet var sammanslutningen mellan Samhällsvetarna och Socialdemokraterna som bildade styrelse tillsammans. Detta var en kombination som visade sig fungera väl och styrelsen har haft en gemensam syn på de allra flesta frågor som avhandlats under året. En problematik som återfanns inom styrelsen var, liksom under tidigare år, den höga arbetsbelastningen på presidiet. 40 timmars arbetsvecka var inte att tänka under den absoluta lejonparten av verksamhetsåret. Det tycks vara en grannlaga uppgift att se till att de fyra arvoderade har en normal arbetsbelastning. Nyckelorden är förstås, som alltid, prioritering av kärnverksamheten och även om det inte alltid är glasklart vad som är att betrakta som kärnverksamhet är det en viktig diskussion att kontinuerligt föra. 9
En nyhet som infördes från föregående år var en stopptid för styrelsesammanträdena. Denna tid sattes till fyra timmar per möte och styrelsen lyckades alltid hålla denna gräns utan att behöva varken stressa igenom ärendena eller bordlägga frågor till nästa möte. Följande är ett urval av de diskussioner styrelsen har fört under året. I likhet med avsnittet ovan om fullmäktige finns ytterligare information att få för den nyfikne i protokoll från verksamhetsåret. Kårstyrelsen har även arbetat med andra frågor, vilka återfinns under respektive arbetsområde i verksamhetsberättelsen. Kontakter med medlemmarna: Då kåren är en organisation som ansluter medlemmar till sig via lagtext medför detta ett stort intresse från kårens sida att ha en god och demokratisk relation till sina studenter. Ett sätt att tillgodose detta är att hålla demokratiska val varje år. Förra årets uppåtgående trend gällande valdeltagande fortsatte glädjande nog även i år. Styrelsen har därutöver utsett kontaktpersoner från kårstyrelsen för alla sektioner. Detta för att man ville ge sektionerna en direktkontakt till kårens centrala verksamhet och möjlighet att öga mot öga med en representant för de beslutande organen inom kåren få framföra sina åsikter. Man beslutade dessutom att styrelsen skulle ha informationsbord runt om på campus vid vissa givna tillfällen, och detta genomfördes ett par gånger med varierande studenttillströmning. Extern representation: Styrelsen har under året nominerat personer till SFS referensgrupp för utvärdering av ITstödda utbildningar, HSV s referensgrupp om språk och bildning, HSV s grupp för utvärdering av Tandläkarutbildningarna, HSV s bedömargrupp för nationell utvärdering av internationalisering, CSN s försäkringsråd, SFS Doktorandkommitté och HSV s tillträdesråd. Därutöver har man utsett Christine Hudson och Anna-Lena Lundmark till ledamöter av Stiftelsen JC Kempe s Minnesstipendiefond, Theo Reingoldt till Stiftelsen Universitetshallens styrelse och Johan Tjerneng till stationschef för Mick 102. Umeå universitets utvecklingsprogram: Projektet Utvecklingsprogram 2006 syftar till att ta fram ett nytt visions-, mål- och strategidokument för Umeå universitet. Utvecklingsprogrammet skall ange hur universitetet skall välja väg för att aktivt hantera den ökade konkurrensen kring studenter, personal, forskningsmedel, pengar etc. Tanken är att det nya Utvecklingsprogrammet ska ha betydelse för alla medarbetare på alla nivåer i organisationen. Ett mycket viktigt syfte med Utvecklingsprogram 2006 är, enligt universitetet, att alla medarbetare och studenter vid Umeå universitet skall ha möjlighet att påverka och ge sitt bidrag i utformandet av det nya Utvecklingsprogrammet. Umeå studentkår har också varit delaktiga i arbetet med Utvecklingsprogrammet. Yttranden har skickats in på alla remisser som inkommit till kåren och ordförande Britta Asp har dessutom suttit med i styrgruppen för projektet. Viktiga perspektiv i detta arbete för kåren har, förutom studentinflytandet, varit mångfald, likabehandling och jämställdhet. Värt att notera kan vara att det endast på grund av kårerna finns med skrivelser om mångfald och likabehandling i programmet då dessa perspektiv hade rationaliserats bort i det slutliga förslag som presenterades för universitetsstyrelsen. Universitetsgemensamma introduktionskurser: En punkt i styrelsens verksamhetsplan var att arbeta för att införa universitetsgemensamma introduktionskurser. För att kunna ha en rimlig chans att genomföra detta ansökte styrelsen om medel från regeringens Rekryteringsdelegation för detta projekt. Rekryteringsdelegationen beviljade ansökan och styrelsen kunde sålunda arvodera en student Stina Lindholm för att ta fram en modell för hur universitetet ska kunna arbeta med detta samt att påverka 10
universitetet så att man skulle införa den här typen av kurser. Detta arbete är mycket omfattande och pågår fortfarande. Stina kommer att avlägga rapport om projektet under nästa verksamhetsår. 3.1.4 Representation Universitetsstyrelsen Representanter i universitetsstyrelsen har för verksamhetsåret 03-04 varit Britta Asp, ordinarie ledamot, samt Jonas Fjellström, gruppsuppleant för studentkårsledamöterna. Under året har i styrelsen bland annat behandlats frågan om universitetets utvecklingsprogram, Idrottshögskolans fortsatta finansiering, frågan om avstängning av studenter som inte har betalat sin kåravgift och antagningsordningen för grundutbildningen vid universitetet. Man har även behandlat frågan om särskilt stöd till de moderna språken, universitetsbibliotekets ombyggnad samt Medicinska Biobanken. Utöver detta har ett antal nya utbildningsprogram inrättats. Budgetkommittén Umeå studentkårs ordförande Britta Asp har under verksamhetsåret varit studenternas representant i universitetsstyrelsens budgetkommitté. Under hösten präglades frågorna där av universitetets dåliga ekonomi som man efter hårda åtstramningar lyckades komma till rätta med. under våren har ett relativt stort antal äskanden ur styrelsens pott inkommit. Bland annat har frågan om Idrottshögskolan och Språkcentrum behandlats där. universitetsledningen De tre studentkårernas ordförande träffar kontinuerligt universitetsledningen för Umeå universitet. Med på dessa möten sitter alltså, förutom ordförandena, rektor, universitetsdirektören och chefen för StudentCentrum. Denna grupp är för kårens verksamhet mycket viktig. Här har vi en direkt möjlighet att få kontakt med och påverka ledningen för universitetet. Frågor som har varit uppe i denna grupp under året har varit bland annat frågan om kåravgiftskontroll. Detta är en långdragen fråga där kårerna och universitetet under året slutligen kunde nå en kompromiss där universitetet tar bort sina kontroller av kåravgifterna för att ersätta detta med ett avstängande av studenter som inte betalar sin kåravgift till kåren. En annan fråga som tagits upp i detta forum är Kommunicera och deras regler för erhållandet av studentrabatter där man av någon anledning har utestängt forskarstudenterna från möjligheten att erhålla denna rabatt. Till kårernas glädje stod universitetet på studenternas sida i denna fråga och universitetsdirektören fick i uppdrag att höra av sig till Kommuniceras ledning och förklara för dem att forskarstudenter är också studenter. Dessvärre vägrade Kommunicera av tydliga ekonomiska skäl hårdnackat att acceptera detta. Tyvärr lyckades kårerna alltså inte driva igenom sina krav på att även forskarstudenter ska få ta del av de rabatterade priserna på internetuppkoppling (se nedan under rubrik Studiesocialt ). Andra frågor som avhandlats är Språkverkstadens fortsatta verksamhet, Akutrumsförmedlingens organisatoriska placering och kårernas möjlighet till att få utdrag ur Ladok-systemet för att verifiera doktoranders och äldre studenters rätt till studentrabatter. Denna sistnämnda fråga löstes under detta verksamhetsår så att rektor har fattat ett beslut som gäller fortsättningsvis. Dessa studenter kan alltså numera känna sig lugna över att få tillgång till studentrabatter, förutsatt att de betalar in sin kåravgift och studerar mer än 75%. 11
Stiftelsen universitetshallen Endast mindre om- och tillbyggnad av Universitetshallen har genomförts under året. Beachhallen har byggts om så att det numera ryms 3 planer i stället för 2. I övrigt har enbart mindre anpassningar för verksamheten genomförts. Vidare har förslag lagts på olika förbättrande åtgärder inom områdena belysning, konditionsmaskiner, badanläggningen m.fl. Vidare har beslut tagits om ombyggnad av entrén sam omklädningsrummen då dessa är underdimensionerade. Denna ombyggnad sker nu under sommaren och kommer att vara klar till hösten. En påbyggnad av kontorslokalerna är även planerad men datum för denna är inte satt. Firandet av 20 års jubileumet var såklart en stor punkt och under denna presenterades förslag och visioner hur hallen ska expandera och öka i framtiden. I dagsläget är dock inget av detta beslutat. Akademibokhandeln Under året har ordförande Britta Asp suttit i samrådsgruppen för Akademibokhandelsgruppen AB (ABG). Samarbetsavtalet mellan kårerna och ABG har under året omförhandlats och i januari skrev vi under det nya avtalet. Som tidigare nämnts så är nytt för i år det stipendium på 3000 kronor som ABG ska dela ut till någon, av kåren utvald, engagerad student. Bildmuseet Museet har fortfarande en hel del problem med sin ekonomi samt deltagande från landstingets representant. På utbildningssidan är man involverad i en dokumentärfotografi utbildning som startar i höst, vissa föreläsningar för museologerna samt diverse samarbeten med konstvetenskapen och konsthögskolan. I år har även designhögskolans studenter haft sin examensutställning på museet. Biblioteksnämnden Under läsåret har Biblioteksnämnden sammanträtt fem gånger. De fyra viktigaste punkterna har varit den framtida ombyggnationen, remissvaret angående Kungliga bibliotekets framtid, UB: s framtida budget samt en diskussion av möjligheterna till alternativ publicering av vetenskapliga rapporter. I samband med att frågan angående ombyggnationen behandlats har Umeå studentkår krävt att så många studieplatser och grupprum som möjligt ska komma till stånd. Samtidigt påpekades från vår sida att användarvänligheten måste beaktas, speciellt i fråga om studenter med olika former av funktionshinder. Frågan om ett utökande av antalet kursböcker i Röda rummet och UB i helhet har även diskuterats. Flera studenter anser dessutom att Röda rummet är alldeles för litet och fylls för fort, vilket har påpekats av oss i biblioteksnämnden. Under våren har remissvaret rörande SOU 2003:129 Kungliga Biblioteket Ett nav i kunskapssamhället upptagit en del tid. Utredningen lyfter fram frågorna om infrastrukturen för informationsförsörjning för studier och forskning. Biblioteksnämnden tillstyrker utredningens slutsats att staten bör ta ett ansvar för utvecklingen både genom lagstiftning och genom ekonomiskt stöd till detta nav i kunskapssamhället. UB: s budget kommer enligt prognoserna att avsevärt försämras under 2005 och 2006. Myndighetskapitalet på dryga 11 miljoner kronor kommer förmodligen vara helt förbrukat 2006. Det står utom alla tvivel att verksamheten kommer att förändras som en följd av detta. Det är emellertid svårt att förutse exakt vilka konsekvenser detta kan få. Dock kommer förmodligen personalstyrkan att minskas. 12
Det har blivit allt dyrare för forskare att publicera sig och därav söker forskarvärlden alternativa publiceringsmöjligheter. Under de senaste åren har flera nya aktörer etablerat sig inom området e-publicering (elektronisk publ.) såsom BioMed Central, SPARC och PloS. UB har tecknat medlemskap i de två förstnämnda och överväger medlemskap även i PloS. Folkuniversitetet Folkuniversitetet i Umeå är en stiftelse bildad av Umeå studentkår, Umeå universitet och föreningen Folkuniversitet. Folkuniversitet i Umeå har under några år brottats med svåra ekonomiska problem. På grund av den ekonomiska situationen i stiftelsen har US roll framförallt varit att arbeta för att tydliga rutiner gällande ekonomistyrningen upprättas och i övrigt verka för att ekonomin ska komma i ordning. Kåren har även under året verkat för att minimera antalet onödiga utgifter genom att bland annat motsätta sig utlandsförlagda konferenser för styrelsen. 3.1.5 AU Åtta stycken arbetsutskottsmöten har hållits under året. Vid dessa tillfällen har följande frågor behandlats: insändande av remissvar (Föreskrifter om studiemedel och rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, Revidering av universitetets informationspolicy samt SOU 2004:27 En ny doktorsutbildning - kraftsamling för excellens och tillväxt), undertecknande av kårgemensamma avtal (Instruktioner för studentrepresentanter, Avtal mellan Umeå universitets kårer avseende fördelning och hantering av medlemskap för studerande vid universitetet och Avtal mellan Umeå universitets kårer avseende fördelning av mandat i styrelser, råd och nämnder vid universitetet). Därutöver beslutades att nominera Fredrik Andersson till SFS Doktorandkommitté, Nils Blixt till HSV: s referensgrupp om språk och bildning och Jessica Bergström till CSN:s försäkringsråd. AU beslutade även att senarelägga sista inbetalningsdag för kåravgifter, att arvodera ny stationschef för Mick 102 samt att akut extraanställa datasupport. Man behandlade även en föreningsbidragsansökan från Utrikespolitiska föreningen. Alla beslut har konfirmerats av kårstyrelsen. 3.1.6 Personal Under verksamhetsåret 02-03 valde tre medarbetare tyvärr att sluta sitt arbete på kårkansliet och man tvingades göra nyrekryteringar. Dessa tillsattes dock med mycket kompetenta personer som på ett utmärkt sätt har bidragit till kårens centrala verksamhet tillsammans med den övriga personalstyrkan. Under året har personalen bestått av en administrativ chef, en personal-/informationsansvarig, en kamrer, två kanslister/expeditionspersonal, en fastighetsskötare, en utbildningshandläggare och en kontorsvaktmästare. Denna styrka av människor har stått för en del av de kontinuitetsbevarande krafterna inom kåren. Mycket energi har under året lagts ner på personalens arbetsmiljö. Varandes en organisation som inte kan locka med överdådiga löner så bör vi se till att kunna vara attraktiva på andra sätt. Ett led i denna ansträngning är att se till att personalen har tillbörligt inflytande över sin arbetsmiljö. Personalkonferensen under året hölls sålunda på temat arbetsmiljö och resulterade rent konkret i en handlingsplan för det långsiktiga, systematiska arbetet med arbetsmiljöfrågor där vissa åtgärder redan har gjorts. Till exempel har vi gjort en översyn av och köpt in bättre kontorsstolar och datorer till dem som behövde det, vi har ställt i ordning ett vilrum för personalen vilket vi enligt lag är ålagda att ha, vi har planerat in en genomgång av vad IKSU har att erbjuda i syfte att kunna erbjuda bättre friskvårdsmöjligheter, vi har ordnat en uteplats och skrivit avtal om en ny, billigare och mer välfungerande skrivare. Vi har dessutom uppmuntrat användandet av de träningskort vi har på IKSU samt planerat in en brandgenomgång. 13
3.2 Utbildningsbevakning 3.2.1 Allmänt Utbildningsbevakning är kårens grundpelare och den del som har flest förgreningar ut i organisationen. Under året har mer tid satsats på samarbetet med sektionernas arvoderade utbildningsbevakare då det inte funnits något utbildningsutskott. Samarbetet med utbildningsbevakarna på NTK och Corpus har också fungerat bra om än inte under samma organiserade former. Utbildningsbevakaren har deltagit vid en Högskolepedagogisk konferens i Gävle, där teman som pedagogiska meriter och hållbar utveckling behandlades. De informella informationsträffarna med Lars Lustig, chefen på Studentcentrum har förekommit även detta år, men inte lika ofta på grund av Lars uppdrag som enmansutredare åt utbildningsdepartementet gällande tillträde till högre utbildning. En annan halvinformell grupp som utbildningsbevakaren har deltagit i är en grupp som har bestått av representanter från International Office, fakulteterna och kårerna och som har arbetat med rättsäkerheten kring fördelningen av universitetscentrala utbytesplatser. Arbetet har resulterat i att handläggaren har gjort en parallell bedömning med fakulteterna och sedan gett studenterna en möjlighet att välja vilket universitet som de helst vill till om både fakulteten och IO har placerat studenten på samma plats. Utbildningsbevakaren har under det senaste halvåret haft ett nära samarbete med den person som är projektanställd för att ta fram och driva igenom introduktionskurser vid universitetet, med början på de fakulteter som Umeå studentkår bevakar. Det främsta arbetet har dock utförts i alla de arbetsgrupper som utbildningsbevakaren har suttit representerad i. Dessa grupper har varit: Antagningsrådet, Examensrådet, CERUM, Kvalitetskommittén, Nätuniversitetsgruppen, Arbetsgruppen för pedagogisk meritering, Arbetsgruppen för attraktiva utbildningar och Bolognagruppen. Antagningsrådet: Det huvudsakliga arbetet i rådet har under året bestått i att revidera den lokala antagningsordningen och genomgång av texterna i kurskatalogen för att få bort så många felaktigheter som möjligt. Rådet har godkänt en ansökan från läkarprogrammet till HSV om att som ytterligare en urvalsgrupp få slå ihop högskoleprovsresultat och betyg. Under hösten bjöd rådet in sakkunniga inom dyslexi på grund av att det är den grupp som ökar mest i ansökningar för särskilda skäl. Diskussionen kring hur man ska bedöma de som åberopar dyslexi som skäl väcktes främst av kårens representant som inte såg någon konsekvens i bedömningarna. Rådet har också besvarat två av FET-remisserna. I juli kommer nya representanter från fakulteterna att utses till gruppen. Examensrådet: Rådet hade ingen verksamhet under början av hösten på grund av otydliga riktlinjer och parallell-uppdrag från rektor till planeringschefen som i sin tur inte slutförde uppdraget. Efter lite påstötningar från utbildningsbevakarna på främst US och Corpus så hade gruppen ett möte under hösten för att reda ut läget. Under våren har arbetet fokuserats på uppdateringar i den lokala examensordningen och översättningar av examensbenämningar till engelska. Även denna grupp behandlade FET-remisserna samt en remiss från HSV kring arbetet med tillgodoräkning av kurser. CERUM: Arbetar med forskningsprojekt som är knutna till den regionala utvecklingen. Man delar även ut stipendier via en fond till C- och D- studenter inom främst statsvetenskap. Gruppen är 14
tvärvetenskaplig med Samfak som huvudman. Studentplatsen/platserna bör i framtiden tillättas av minst en doktorand. Kvalitetskommittén: Har under året arbetat mycket med att ta fram ett kvalitetsutvecklingsprogram som komplement till universitetets utvecklingsprogram. Gruppen har även stöttat UPC i deras skrivelse till universitetsledningen om 10 veckors pedagogisk utbildning för universitets lärare. Kommittén har även begärt att fakulteterna ser över hur man på institutionsnivå kan arbeta så att den pedagogiska utbildningen även kan genomgås av undervisande doktorander. Kommittén är nu även inblandad i Umeå studentkårs projekt kring introduktionskurser som en stödinstans. Utöver detta genomfördes under hösten också två lunchseminarier i samarbete med kårerna och UPC utifrån kårernas gemensamma bidrag till den universitetspedagogiska konferensen i februari 2003. Arbetsgången i gruppen har inte flutit lika bra det här året som förra, vilket till stor del beror på att man har fått rekrytera både en ny kvalitetssamordnare på 50% och en doktorandhandläggare på 50%, detta samtidigt som många av de ordinarie ledamöterna också var nya. Nätuniversitetsgruppen: En grupp som fungerar bättre och bättre efter att den fått en utökad sammansättning. Nu har gruppen även ständig representation från UB, informationsenheten och ENS och inte bara representanter från CUT, Umeå studentkår och förvaltningen. Studentplatsen har varit begränsad till en, men då inte NTK anmälde något namn till universitetet om vem som skulle medverka vid mötena satt Umeå studentkårs representant kvar. Detta har fungerat bra även då NTK under våren äntligen hittade en person som deltog på två möten. Gruppen har arbetat med strategier för hur medel ska tilldelas utifrån de extra anslag som har kommit från departementet och hur man ska marknadsföra nätkurser vid Umeå universitet. En översyn av kriterierna för nätutbildningarna vid UmU tillsammans med marknadsföringen av de samma har påbörjats. Arbetsgruppen för pedagogisk meritering: Gruppen tillsattes under hösten 2003 med uppdraget att ta fram en modell för pedagogisk meritportfölj samt metod för bedömning av det samma. Arbetsgruppen leds av UPC och har representanter från alla fakulteter, kårer och universitetets jämställdhetssamordnare. Under våren utökades uppdraget till att omfatta att se över anställningsordningen för att få in bedömning av pedagogisk meritering samt göra den mer användarvänlig för anställningskommittéerna, de sökande och sakkunniga. Arbetsgrupp för attraktiva utbildningar: En mycket problematisk grupp med stora inre motsättningar. Uppdraget var att undersöka och komma på idéer kring hur universitetets utbildningar kan bli mer attraktiva, ett uppdrag som visade sig vara allt för löst formulerat och som skapade en klyfta inom gruppen kring vad man skulle fokusera arbetet på. Resultatet blev en mycket spretig rapport som inte säger så mycket nytt. Vad det hela slutligen leder till är inte klart, men troligen inte mycket. Bolognagruppen: En arbetsgrupp som tillsattes i en hast på grund av Bolognautredningen. Gruppen fungerade relativt bra och man genomförde en halvdag med föreläsningar och seminarier kring de förändringar som föreslås i FET remisserna. Gruppen har nu upphört, men förhoppningsvis kommer en ny grupp eller så måste en annan grupp få ett utökat uppdrag att se över pedagogiken i relation till ett förändrat betygsystem. Något man kan konstatera är att UmU, trots påtryckningar från kåren, tyvärr ligger lite efter vad gäller Bolognaprocessen. 15
3.2.2 Studentfall Under verksamhetsåret har det inte varit särskilt många studentfall som har varit svåra att lösa, de som det har varit problem med har däremot krävt en stor insats från de inblandade för att klaras upp. De flesta fallen har lösts av de arvoderade utbildningsbevakarna på sektionerna och det är bara vid något enstaka tillfälle som kåren centralt har gått in och deltagit aktivt. Liksom under föregående år har de största enskilda problemen, som kommit till den centrala delen av kårens kännedom, främst legat under den Samhällsvetenskapliga fakulteten, de övriga fakulteterna har också en hel del problem, men det är inom Samfak som problemen kan pågå under en längre tid innan det kommer till utbildningsbevakaren. Största anledningen till detta torde vara att studenterna inom universitetets största fakultet bara har en heltidsarvoderad utbildningsbevakare. De flesta studenter som har kontaktat den centrala utbildningsbevakaren har vidarebefordrats till sektionernas utbildningsbevakare om det inte har gällt väldigt enkla saker som när ska man få tillbaka en tenta? Eller, när får jag byta examinator och kan jag överklaga mitt betyg? Några studentfall har handlagts direkt av kårens utbildningsbevakare, de studenterna har läst på tvärvetenskapliga program eller distanskurser. Dessa studenter kan dock räknas på en hand. Förhoppningsvis är de relativt få studentfallen ett tecken på att kårens utbildningsdagar och promotandet av regelsamlingen har burit frukt även i år. Under året har det största arbetet med kursutvärderingar skett på sektionsnivå. Både HHUS och UmPe har genomfört eller påbörjat nya utvärderingssystem för de kurser som deras medlemmar läser. En diskussion som har funnits och som bör komma till en lösning är vad som händer när utvärderingar inte genomförs eller återkopplingen till studenterna uteblir. 3.2.3 Praktikproblem Inom lärarutbildningen har man i år upptäckt en del problem med deras system med partnerskolor. Partnerskolesystemet, som går ut på att man tilldelas en skola där man gör all sin praktik under hela utbildningen, är i grunden bra, men för de som tilldelas en skola i Dorotea eller Lycksele och tvingas till dubbelt boende eller långa pendlingstider kan det bli ganska problematiskt, för att inte tala om kostsamt. En annan problematik som aktualiseras då och då är de utbildningar som har praktik, men där institutionerna inte hjälper till att hitta platser åt sina studenter och, eller inte ger någon ersättning för dubbelt boende eller resor. 3.2.4 Sektionsutbildningsbevakarna Under året anställdes en ny utbildningsbevakare på UmPe, Frida Sandgren. Utbildningsbevakarna på Hum och Sam hade suttit sedan början respektive mitten av våren. Utbildningsbevakarna har haft träffar ca två gånger i månaden. En del bara för att diskutera rollen som utbildningsbevakare och hur arbetet känns, andra möten har varit mer seriösa planeringsmöten inför utbildningsdagar, vad som händer inom de olika fakulteterna eller för remissvarande. För att strama upp träffarna lite och för att lättare kunna visa mot KS och KF hur de olika utbildningsbevakarna arbetar och vad som händer på de olika nivåerna har man under året börjat redogöra för minst tre aktuella saker som händer på sektionerna eller inom fakulteten. Många frågor har även bollats via mail och telefon och en del saker har skickats till kåren för kännedom, exempelvis har Humanistiska sektionen skickat sina skrivelser till fakulteten om journalistutbildningarna och bristerna i kursplanerna på Moderna språk, för kännedom till kåren. Ett tillvägagångssätt som har visat sig ha en del effekt i och med att många problem har åtgärdats mycket snabbare än vad som är vanligt. Tyvärr så har utbildningsbevakarsituationen på Samfak det här året tydligt visat många av sina organisatoriska brister. Det hela kan utifrån kårens utbildningsbevakare sammanfattas med att de tre sektionerna på universitetets största fakultet måste dela på en 16
heltidsutbildningsbevakare. Arbetsbelastningen blir allt för hög och prioriteringsmöjligheterna försvinner om och när det uppstår problem inom organisationen. Det största problemet under året har varit att två sektioner periodvis har varit utan fungerande styrelse eller varit utan ordförande en situation som har krävt mycket tid och energi för att lösa. Dessutom har vikten av en bra överlämning varit tydlig, de utbildningsbevakare som fått en noggrann överlämning har mycket snabbare kommit in i arbetet och kunnat undvika många av de fällor som finns på vägen. 3.2.5 Studentinflytande Som ett led i att förbättra studentinflytandet för universitets studenter krävde kåren via Kvalitetskommittén att en fråga om hur man arbetar med studentmedverkan skulle tas med i underlaget till universitetets årsredovisning när detta underlag skickades till fakulteterna och institutionerna. Denna fråga kom också med i underlaget och fakulteterna och institutionerna tvingades sålunda redovisa detta, vilket ger kåren och universitetet bättre möjligheter att följa upp där det behövs. En uppdatering av den lokala regelsamlingen för grundutbildning har påbörjats och den uppdaterade versionen ska förhoppningsvis bli lättare att tolka och översättas till engelska. Det har under våren bara varit en student i direktkontakt med kårens utbildningsbevakare kring hur studentinflytandet i en arbetsgrupp får och ska fungera. 3.2.6 Studentrepresentantutbildning Varje år genomförs tillsammans med sektionernas utbildningsbevakare minst en utbildningsdag för studeranderepresentanter. Så skedde även detta år. Dagen hölls i slutet på oktober på konferensanläggningen Vildmannen på I20 området. Till dagen kom ca trettio studenter, vilket är en klar minskning mot förra årets dryga 90. Den stora nedgången i antalet deltagare berodde dock till stor del på att många av dem som var med förra året satt kvar på sin post ett år till. Som föreläsare medverkade utbildningsbevakarna, forsknings- och grundutbildningshandläggare Örjan Swenberg samt Markus Poletti som höll i ett pass om mötesteknik. För våren planerades ytterligare en dag som skulle ha varit på campus med olika valbara pass och som främst skulle rikta sig mot dem som varit aktiva ett tag och medverkat vid den grundläggande utbildningen. Denna dag fick tyvärr ställas in då det var för få anmälda. 3.2.7 Pedagogiska priset Förra verksamhetsåret upptäcktes det att det inte fanns någon hanteringsordning för det pedagogiska priset. Därför blev det ett av målen under året att få till stånd en sådan. Hanteringsordningen arbetades fram med hjälp av utbildningsbevakarna och KS för att slutligen klubbas i KF. Årets pris som delades ut vid universitetets årshögtid i maj, var en check på 7000 kronor samt ett diplom och gick till Lars Hübinette vid institutionen för Moderna språk. 3.2.8 Priset för bästa studievägledare Utifrån en motion som klubbades igenom vid det sista KF: et verksamhetsåret 2002-2003 inrättade Umeå studentkår ett pris för bästa studievägledare. Även till detta pris arbetades en hanteringsordning fram som tyvärr inte har kunnat följas på alla punkter det här året. Det får bli upp till nästa kårstyrelse att hitta en kårhögtidlighet som priset kan delas ut vid. Priset var på 3000 kronor och ett diplom och gick till Peter Schilling vid institutionen för Ekonomisk historia. Dessutom har utbildningsbevakaren deltagit med en föredragning om vad studenter 17
väntar sig av studieadministratörer och studievägledare vid en utbildning för studievägledare och studieadministratörer som hålls av Studentcentrum varje år. De punkter som påpekades särskilt var tydliga kontaktuppgifter, tydlighet med vad man kan hjälpa till med och vikten av att ha koll på regelsamlingen och förvaltningslagen. 3.2.9 Akademibokhandelspriset Som en del i det samarbete kåren har med Akademibokhandelsgruppen AB inrättades i år Akademibokhandelsstipendiet. Detta stipendium ska delas ut till en till tre studenter som under året varit aktiva inom studentkåren varvid dessa erhåller som lägst 1 000 och som högst 3000 kronor i form av presentkort på Akademibokhandeln. Under våren fastställde kårfullmäktige en hanteringsordning för priset. Tanken är att kårfullmäktige ska utse dessa stipendiater bland de studenter som har visat på ett stort engagemang för kårens verksamhet. I de diskussioner som fördes kring inrättandet av priset framkom tydligt, och helt förståeligt, från fullmäktiges håll att man inte ville att priset skulle delas ut till någon av ledamöterna i fullmäktige eller styrelsen, utan att man snarare ville premiera studenter som engagerat sig på någon annan nivå. Det är också styrelsens förhoppning att man i framtiden tar dessa önskemål på allvar och ser till att priset delas ut till sektions- och föreningsaktiva i vår organisation. Det fanns tyvärr inte möjlighet att anordna en sådan högtidlig festlighet under våren att vi kunde utdela stipendiet och därför överlämnar vi till nästkommande styrelse det ärofyllda uppdraget att ta sig an denna uppgift under hösten. 3.3 Studiesocialt 3.3.1 Allmänt Det studiesociala området omfattar allt som är viktigt för oss studenter, men som inte rör den rena utbildningen. Exempelvis handlar det om studenters ekonomi, bostäder och jämställdhet. Att vara studiesocialt ansvarig är ett tudelat uppdrag. Den ena biten handlar om att vara en resurs för studenter, att finnas till och kunna hjälpa och ge råd när problem uppstår med allt ifrån studiemedel till sexuella trakasserier. Den andra biten handlar om ett politiskt påverkansarbete inom det studiesociala området. Exempelvis har mycket energi under året gått till att arbeta med remissvar på bland annat den studiesociala utredningen och medverkan i rapporten Utbildning Straffbart! Andra viktiga frågor under året har varit kårens ställningstagande till Studenthälsans framtid genom att kräva att universitetet tar över verksamheten. Kåren har också tagit ställning i frågan om Akutrumsförmedlingens framtid genom att kräva en utredning om vem som ska ta över den. Naturligtvis handlar det även om att delta i och påverka de organ som finns på Umeå universitet och beslutar om bland annat arbetsmiljö. Kommunen är en annan viktig instans där arbete lagts ner bland annat i de så kallade Studentkommungrupperna. 3.3.2 Akutlån Umeå studentkår har en fond som våra medlemmar, om de är i akut behov av att låna pengar, kan vända sig till (efter samtal med någon av Studenthälsans kuratorer) för att få ett akut tillskott av pengar till den egna kassan. Fonden uppgår till 150 000 kr och i år har drygt 100 000 kr lånats ut. Ett problem fonden har är att låntagarna tenderar att vara sena med sina återbetalningar, vilket innebär kostnader för kåren i form av inköp av inkassotjänster. Det är dock en så pass viktig tjänst vi tillhandahåller för våra medlemmar att kunna bistå dem ekonomiskt i svåra situationer att denna tjänst bör finnas kvar även framgent. 18
3.3.3 Bostäder Umeå studentkår anser att tillgången till en god bostad är en av de viktigaste förutsättningarna för att lyckas med sina studier. Därför har kåren under det gångna året arbetat mycket aktivt för att det ska byggas fler bostäder i Umeå. Eftersom US inte själv bygger bostäder är vår roll begränsad till att försöka påverka relevanta aktörer (till exempel AB Bostaden, Balticgruppen och andra privata entreprenörer) att bygga fler bostäder. Kåren har därför under det gångna verksamhetsåret haft regelbunden kontakt med olika privata hyresvärdar, dels genom Studentkommunens bostadsgrupp, dels genom andra, mer privat inriktade uppvaktningar, och lyft fram behovet av bostäder för studenter. Kåren har sålunda, tillsammans med Umeå kommun, under det gångna verksamhetsåret anordnat träffar med privata hyresvärdar. Kåren har under det gångna året arbetat på bred front för att skapa en opinion i Umeå för ett ökat bostadsbyggande, främst genom allehanda mediautspel. Kampanjen har varit lyckad. Under året har också flera stora byggnadsprojekt startat som under en treårsperiod kraftigt kommer att öka tillgången på hyreslägenheter i Umeå. Umeå studentkår har även under det gångna året varit representerade i Studentkommunens bostadsgrupp. Där har man bland annat utrett möjlighet för kommunen att blockförhyra bostäder till nya studenter. US har i studentkommunens bostadsgrupp representerats av Jonas Fjellström och Jörgen Boström. Se mer om detta under rubriken Samarbeten. Bostadens omflyttningsregler Under det gångna verksamhetsåret så har AB Bostaden beslutat sig för att öka tiden en hyresgäst måste ha bott i AB Bostadens bestånd, innan denne får byta bostad inom beståndet, från 6 månader till 12 månader. US har koncentrerat sig på att förklara för AB Bostaden vilka problem denna regeländring innebär för studenter som bor i studentkorridor. Tyvärr lyckades US inte förmå AB Bostaden att ändra reglerna men de lovade att utvärdera ändringen och utreda ett möjligt undantag för studenter boende i studentkorridor. 3.3.4 Arbetsmiljö/lokalfrågor Umeå studentkår har, tillsammans med universitetet, under året aktivt arbetat med att upprätta ett fungerande system för studenterna att utse lokala studerandearbetsmiljöombud. Lokala studerandearbetsmiljöombud utses och verkar, precis som övriga lokala skyddsombud, på institutionsnivå. Problemet med de lokala studerandearbetsmiljöombud är att studenter ganska ofta rör sig mellan olika institutioner under sin utbildning, vilket innebär att studerandearbetsmiljöombud på en institution ofta bedriver studier vid en annan institution än den han eller hon är tillsatt av. US har under det gångna året tillsammans med de övriga studentkårerna vid Umeå universitet anordnat en utbildning för dessa studerandearbetsmiljöombud. Kåren har även aktivt deltagit i arbetsmiljökommitténs arbete. Framförallt har US arbetat för att fler studieplatser och grupprum ska inrymmas i universitetets och Akademiska Hus planer för ombyggnaden av universitetsbiblioteket. Vi har även verkat för att universitetet ska bli hårdare när det gäller att polis anmäla allt rasistiskt klotter. I arbetsmiljökommittén har Umeå studentkår representerats av Jonas Fjellström. Slutligen har universitetet och Akademiska hus under året dessutom planerat för en ombyggnad av Universum, US har spelat en aktiv roll i detta planeringsarbete genom att framföra krav på bättre matmöjligheter och studentlokaler. 19
3.3.5 Utbildning straffbart! Umeå studentkår har tillsammans med Uppsala studentkår, Stockholms universitets studentkår och SACO Studentråd tagit fram en reviderad upplaga av rapporten Utbildning straffbart! en rapport om studenten i trygghetssverige. Detta var den fjärde upplagan av den skrift som från början hette Studenten i Trygghetssverige och som första gången utkom 1997. Rapporten beskriver de regler som gäller för studenter med avseende på de ekonomiska trygghetssystemen och studiemedlen. Vi redovisar hur bristerna i välfärdssystemet drabbar studenterna och kommer med förslag på hur man skulle kunna rätta till dessa problem och brister. US var framförallt ansvariga för kapitlet om studentgruppens sammansättning. Utöver rapporten författades och publicerades på ämnet två debattartiklar i två av våra största dagstidningar och ett flertal artiklar skrevs i tidningar runt om i landet. Presentationen och publiceringen av rapporten gav god massmedial uppmärksamhet kring studenters levnadsförhållanden och det återstår att se hur detta kan påverka våra beslutsfattare 3.3.6 Kommunicera US, tillsammans med studentkårerna vid Umeå universitet, har under det gångna året haft regelbunden kontakt med Kommunicera i olika frågor, framförallt i dessa: Kommunicera ger inte doktorander studentrabatt på Internet detta trots att doktorander får bo i AB Bostadens studentlägenheter och studentrum. Detta motsätter sig naturligtvis US och har med hjälp av de andra studentkårerna vid Umeå universitet försökt förmå Kommunicera att ändra sina regler, tyvärr utan framgång. Kommunicera kräver att en student måste ta minst tio poäng per termin för att få behålla sin studentrabatt och inte tvingas betala tillbaka mellanskillnaden. Inte heller i denna fråga fick US tyvärr gehör för sina krav på förändringar. US har också utan resultat försökt verka för sänkta Internet avgifter. 3.3.7 Studenters ekonomi/studiemedelssystemet Studenters ekonomi har under året varit en viktig fråga för Umeå studentkår. Tyvärr är frågans natur sådan att den är svår att driva på ett lokalt plan med påföljd att kåren framförallt har drivit denna fråga nationellt genom vårt medlemskap i SFS. US har dock ändå under det gångna året försökt bilda opinion. I lokala medier har kåren fokuserat på den ekonomiska situationen för studenter med barn genom bland annat insändare och artiklar. US har även stöttat SFS centrala mediautspel. Under året har vi varit mycket aktiva när det gäller att inlämna remissvar. Bland annat har ett flertal remissvar gällande studiemedelssystemet inlämnats. Det viktigaste remissvaret på det studiesociala området som inlämnats under året avhandlade dock kårens syn på den studiesociala utredningens slutbetänkande. US har under det gångna året verkat för att SFS även under kommande år ska lägga stor vikt vid frågor rörande studenters ekonomi i deras påverkans arbete genom att kräva att detta blir en av SFS fokusfrågor under nästkommande verksamhetsår. US har även under verksamhetsåret varit representerade i CSN:s samrådsgrupp. Detta är en grupp som beslutar om beviljande av studiemedel för studenter som inte klarar de formella reglerna. US representant i CSN:s samrådsgrupp har varit Jonas Fjellström. 20