1. FÖRORD 4 2. REPRESENTATION OCH ARVODERADE 5 3. VERKSAMHETSOMRÅDEN 7

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2003-2004 1. FÖRORD 4 2. REPRESENTATION OCH ARVODERADE 5 2.1 KÅRSTYRELSEN 5 2.2 ARVODERADE STUDENTER 5 2.3 FULLMÄKTIGE 5 2.4 INSPEKTOR OCH PROINSPEKTOR 6 3. VERKSAMHETSOMRÅDEN 7 3.1 VERKSAMHETSLEDNING 7 3.1.1 ALLMÄNT 7 3.1.2 KÅRFULLMÄKTIGE 7 3.1.3 KÅRSTYRELSEN 9 3.1.4 REPRESENTATION 11 Universitetsstyrelsen 11 Budgetkommittén 11 universitetsledningen 11 Stiftelsen universitetshallen 12 Akademibokhandeln 12 Bildmuseet 12 Biblioteksnämnden 12 Folkuniversitetet 13 3.1.5 AU 13 3.1.6 PERSONAL 13 3.2 UTBILDNINGSBEVAKNING 14 3.2.1 ALLMÄNT 14 3.2.2 STUDENTFALL 16 3.2.3 PRAKTIKPROBLEM 16 3.2.4 SEKTIONSUTBILDNINGSBEVAKARNA 16 3.2.5 STUDENTINFLYTANDE 17 3.2.6 STUDENTREPRESENTANTUTBILDNING 17 3.2.7 PEDAGOGISKA PRISET 17 3.2.8 PRISET FÖR BÄSTA STUDIEVÄGLEDARE 17 3.2.9 AKADEMIBOKHANDELSPRISET 18 3.3 STUDIESOCIALT 18 3.3.1 ALLMÄNT 18 3.3.2 AKUTLÅN 18 3.3.3 BOSTÄDER 19 3.3.4 ARBETSMILJÖ/LOKALFRÅGOR 19 3.3.5 UTBILDNING STRAFFBART! 20 3.3.6 KOMMUNICERA 20 3.3.7 STUDENTERS EKONOMI/STUDIEMEDELSSYSTEMET 20 3.3.8 SPRÅKVERKSTADEN 21 1

3.3.9 NATIONERNA 21 3.4 JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 21 3.4.1 ALLMÄNT 21 3.4.2 LIKABEHANDLINGSRÅDET 22 3.5 AKUTRUMSFÖRMEDLINGEN 22 3.5.1 ALLMÄNT 22 3.6 INFORMATION 22 3.6.1 FRÅN TOALETTER TILL E-KÅRRAR 22 3.6.2 EN WEBBPLATS ÄR INGEN HEMSIDA 23 3.6.3 EN VITBOK FRÅN KÅREN 23 3.6.4 KLASSRUMSINFORMATION 23 3.6.5 KÅRSIDAN I VERTEX 24 3.6.6 E-KÅRREN 24 3.6.7 ALLA DESSA TAVLOR PÅ TOALETTERNA 24 3.7 EXTERNA RELATIONER 25 3.7.1 ALLMÄNT 25 3.7.2 FÖRENINGSSTÖD 25 3.7.3 ARBETSMARKNAD 25 3.7.4 SAMARBETSPARTNERS 25 3.8.SYSTEMANSVAR 25 4. VERKSAMHETSGRENAR 26 4.1 MICK 102 26 4.2 KÅRMEDIA I UMEÅ HB 26 5. KÅRVALET 27 6. STIFTELSER 27 6.1 KÅRHUSSTIFTELSEN 27 6.1.1 ALLMÄNT 27 6.1.1 CORONA 27 6.1.2 FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET I FASTIGHETEN 28 6.2 STIFTELSEN JC KEMPES MINNESSTIPENDIEFOND 28 6.2.1 ALLMÄNT 28 6.3 STIFTELSEN STUDENTHÄLSAN 29 6.3.1 ALLMÄNT 29 6.3.2 NY ORGANISATION FÖR STUDENTHÄLSOVERKSAMHETEN VID UMU 29 7. SEKTIONER OCH LOKALORGANISATIONER 30 7.1 SEKTIONSRÅDET 30 7.2 BETEENDEVETARSEKTIONEN 30 7.3 DOKTORANDSEKTIONEN 31 7.4 HHUS HANDELSHÖGSKOLANS I UMEÅ STUDENTFÖRENING 31 7.5 HUMANISTISKA SEKTIONEN 32 7.6 SAMSEKTIONEN 33 2

7.7 UMPE UMEÅPEDAGOGERNA 34 7.8 UMEÅSTUDENTER I ÖRNSKÖLDSVIK USÖ 36 8. SAMARBETEN 37 8.1 SFS 37 8.2 UMEÅ-KÅRERNA 37 8.3 STUDENTKOMMUN 38 8.3.1 STYRGRUPPEN 38 8.3.2 STUDENTSTAD 39 8.3.3 ARBETA I UMEÅ 39 8.3.4 STUDENTKOMMUNS BOSTADSGRUPP 40 8.3.5 STUDENTKOMMUNS DROG- OCH NARKOTIKAFÖREBYGGANDE GRUPP 40 3

1. FÖRORD Att arbeta studentfackligt innebär för det mesta att man arbetar i det fördolda. Kåren jobbar med att göra allt för att studenter skall ha en dräglig bostad, att studenter slipper vänta i månader på att få sin tenta rättad, att studenter inte ska riskera att bli trakasserade och att studenter ska ha tillgång till bra studieplatser. När studenter har någonstans att bo, när de får sin tenta inom föreskriven tid, inte blir trakasserade och dessutom får sitta och plugga i lugn och ro kan det verka som att kåren inte gör någonting. I själva verket har kåren redan gjort massor och det är många gånger därför som saker fungerar på universitetet. Kåren verkar i det fördolda. Att arbeta för en studentkår kan stundtals vara ett mycket krävande uppdrag. Jag tror att de allra flesta som varit med om detta kan hålla med om att man vissa gånger är lovligt byte för både universitet, media och andra studenter. För att inte tala om alla de gånger då man slits mellan en mängd olika uppdrag, vilka alla ska vara utförda ungefär samtidigt. Prioritera är ett ord som man tidigt får lära sig innebörden av. Jag tror dock att alla som suttit som arvoderade för någon kår kan hålla med om att det är en tid i deras liv då de verkligen får känna på hur det är att leva, i positiv bemärkelse. Detta år har inte varit något undantag. Både sorger och glädjeämnen har avlöpt varandra och alla de personer som är engagerade i Umeå studentkår har på sitt sätt bidragit till att göra året levande. Året har präglats av en del inåtvänd, intern verksamhet men kåren har även drivit stora politiska frågor både på ett lokalt och på ett nationellt plan. Vi har under året försett inte mindre än två kårhus med nya entreprenörer, vi har givit ut en rapport om studenten i Trygghetssverige och delat ut den till riksdagsledamöter, vi har ökat antalet röstande i kårvalet, fått tre nya fullmäktigepartier, sett till så att studenternas kursutvärderingar följs upp, vi har fått igenom att universitetets doktorandrådgivartjänst permanentas samt fortsatt arbetet med att få Sektionsrådets verksamhet att fungera bättre. Resan har på inget sätt påbörjats i år, men vi har fortsatt driva den framåt. Var Umeå studentkår tar vägen i framtiden är upp till nästkommande fullmäktige och styrelse att avgöra, och styrelsen och fullmäktige efter det, och efter det. Vi fortsätter bära studenternas fana som vi har gjort sedan studentkårens grundande. Oavsett finansieringslösning, obligatorium eller ej, så måste studenternas röst alltid höras och vi är stolta över att ha fått skrika i år. 2003-2004 års kårstyrelse genom ordförande Britta Asp 4

2. REPRESENTATION OCH ARVODERADE 2.1 Kårstyrelsen Kårstyrelsen har under året bestått av en koalition mellan Samhällsvetarna och Socialdemokraterna. Följande personer har ingått i styrelsen under året: Britta Asp (Shv), ordförande. Jonas Fjellström (s), 1:e vice ordförande Henrik Stenwall (s), 2:e vice ordförande Emeli Hellström (Shv), ordinarie ledamot Linnea Odebäck (Shv), ordinarie ledamot Rikard Åkerson (Shv), ordinarie ledamot Jörgen Boström (s), ordinarie ledamot Anna-Karin Eriksson (s), suppleant Joakim Lilja (Shv), suppleant Dennis Andersson (Shv), suppleant Fredrik Lundmark (s), suppleant Tariq Bacchus (Shv), suppleant under tiden 2003-09-26 2004-06-30 Daniel Sävenstedt (Shv), suppleant under tiden 2003-07-01 2003-09-25 2.2 Arvoderade studenter Britta Asp, ordförande. Verksamhetsledning. 100% arvodering Jonas Fjellström, 1: e vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor och jämställdhet. 100% arvodering Henrik Stenwall, 2: e vice ordförande med ansvar för information och externa relationer. 100% arvodering Emeli Hellström, utbildningsbevakningsfrågor. 100% arvodering Ronny Dogra, systemansvarig, 40% arvodering Johan Tjerneng, stationschef på Mick 102, 10% arvodering 2.3 Fullmäktige I kårfullmäktige har under året fyra partier ingått: Samhällsvetarna, Socialdemokraterna, Fria studenter och Helmut. Följande personer har under året har ingått som ordinarie ledamöter: Samhällsvetarna (14 mandat) Britta Asp Daniel Sävenstedt Emeli Hellström Ida Johansson Tobias Olsson 5

Anchela Signell Björn Grafström Stina Nilsson (Lindholm) Magnus Darell Dennis Andersson Christian Jerrestål Fredrik Andersson Rikard Åkerson Termeh Shafie Socialdemokraterna (6 mandat) Jonas Fjellström Anna Svedjevik Henrik Stenwall Fredrik Lundmark Karim Zendegani Anna Sjödin Fria studenter (7 mandat) Ina Berggård Fredrik Öhrner Frida Berglund Jonas Häll Ylva Ledin Jonas Ångström Tomas Nilsson Helmut (4 mandat) Petrus Jansson Madelene Brodin Andreas Danielsson Erik Augustin 2.4 Inspektor och proinspektor Umeå studentkårs inspektor under året har varit Kerstin Asplund, Juridiska institutionen. Kerstin har varit inspektor för US sedan september 2002 och var således inne på sitt andra år under verksamhetsåret 2003-2004. I september 2003 valdes Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, till proinspektor. Samarbetet mellan dessa två och presidiet har under året fungerat bra och inspektor och pro har varit kåren behjälpliga med ett antal frågor, bland annat uthyrningen av våra kårhus och avtalsskrivning. Deras arbete har varit mycket uppskattat. 6

3. VERKSAMHETSOMRÅDEN 3.1 Verksamhetsledning 3.1.1 Allmänt Året har präglats av arbete med tunga, interna frågor men kåren har också synliggjort sig gentemot medlemmarna, vilket har avspeglats bland annat i ett ökat valdeltagande och ökat engagemang från studenterna i Sektionsrådet. Fortfarande är det dock tyvärr lång väg kvar att gå innan man har en organisation som framstår som tydlig och nära för medlemmarna. Under året har fyra stora remisser behandlats inom kåren, vilket har gjort att vi på ett konkret sätt har kunnat arbeta aktivt med att förbättra för våra medlemmar. Den studiesociala utredningen besvarades i början av året och på den spann vi sedan vidare genom vårt samarbete med SACO studentråd och Uppsalas och Stockholms universitets studentkårer kring Utbildning straffbart! en rapport om studenten i trygghetssverige. Under våren arbetade kåren aktivt med de så kallade FET-remisserna, dvs. forskarutredningen, examensöversynen och tillträdesutredningen och remissvar inlämnades både till universitetet, SFS och utbildningsdepartementet. Styrelsen har, utöver dessa fyra, besvarat ytterligare 19 remisser från Umeå universitet, SFS och Högskoleverket. Vi har även samarbetat med andra kårer på andra sätt än genom Utbildning straffbart! Umeå studentkår deltog under året i Projektet, ett samarbete mellan ett antal kårer kring bostadsfrågan och ECTS. Även på hemmaplan har vi samarbetat med våra grannar NTK och Corpus, även om relationerna kårerna emellan knakade i fogarna under den senare delen av året. Personalen har fått sin del av uppmärksamhet under året och vi har påbörjat arbetet med att strama upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Personalen har även erbjudits möjligheter till kompetensutveckling. De största förändringarna under året har dock berört förvaltningen av våra två kårhus, Corona och Scharinska villan. Corona har tyvärr hållit stängt under en stor del av året, men kör igång för fullt till hösten med ny entreprenör och renoverade lokaler. Även på Scharinska villan står vi i begrepp att förändra verksamheten med ny entreprenör sedan NTK som drivit villan sedan 1999 i december 2003 fattade beslutet att avveckla deras verksamhet där. Under året aktualiserades frågan om kårobligatoriets vara eller icke av en motion som lagts av Miljöpartiet till riksdagens utbildningsutskott. Under våren behandlades Miljöpartiets motion av riksdagen och med en mycket knapp majoritet bibehölls obligatorieskrivningen i Högskolelagen. Händelsen gav dock kåren en hel del att göra under tiden. 3.1.2 Kårfullmäktige Engagemanget i kårfullmäktige har under året dessvärre varit fortsatt sviktande. Närvaron från partierna har i mångt och mycket lämnat en del övrigt att önska. Många gånger har sammanträdet inte kunnat öppnas på utsatt tid utan öppnandet har tvingats vänta till dess att tillräckligt många ledamöter har inställt sig. Trots detta har fullmäktige inte behövt ställas in någon gång under året. För att undersöka vari problemet med engagemanget i fullmäktige låg hölls en diskussionsdag på detta ämne med hjälp av psykologkonsult John Jansson. Denna diskussion var välbesökt och resultatet av den blev att vi skulle satsa på att ta fram en plan för hur nästa års KFintroduktion ska se ut. Fullmäktige sammanträdde 9 gånger under verksamhetsåret (konstituerande ej inräknat). 7

Nedan följer ett referat av ett antal diskussioner som fullmäktige fört under året. Alla diskussioner kan inte tas upp här på grund av platsbrist och därför hänvisas den nyfikna till verksamhetsårets protokoll för utförligare information. Rabattkort åt våra medlemmar: Då vår tidigare samarbetspartner kring rabattkort för våra medlemmar, på grund av interna, ekonomiska svårigheter inte lyckades leverera de utlovade rabattkorten under hela höstterminen 2003 kände vi oss nödgade att säga upp avtalet med denna leverantör. Orsakerna var många, men de tyngst vägande handlar om att deras misslyckande kostat kåren enormt många arbetstimmar samt en misstro mot att företaget skulle lyckas hålla vad de utlovade inför nästa termin. Under våren slöts så avtal med en annan leverantör med påföljd att alla Umeå studentkårs medlemmar till höstterminen 2004 kommer att få sitt rabattkort gratis, och förhoppningsvis i tid. Stadgeändringar: Ett direktiv från föregående verksamhetsårs kårfullmäktige var att se över och revidera Umeå studentkårs stadgar. Under hösten tillsattes också en stadgerevisionskommitté i vilken kårstyrelsen beslutade att arvodera dess ordförande. Denna kommitté lyckades dessvärre inte påbörja sitt arbete under året och det är med tunga hjärtan vi lämnar över denna uppgift till nästkommande års kårstyrelse att slutföra. Man har dock i fullmäktige fastslagit reviderade stadgar för UmPe och för Humanistiska sektionen. Riktlinjer och reglementen: För att ytterligare förbättra den demokratiska processen i fullmäktige och i enlighet med direktiv från föregående års styrelse har fullmäktige fastställt en arbetsordning för sitt arbete. Utöver detta har man fastställt riktlinjer och hanteringsordning för det Pedagogiska priset, Priset för bästa studievägledare och AK-stipendiet (se nedan under rubrik Utbildningsbevakning ) Kårhus, kära kårhus: I de många förvaltningsfrågor som har varit aktuella under året har fullmäktige, för att lösa den situation som uppstått när föregående entreprenör lämnade lokalerna, valt ny entreprenör till Corona (se nedan under rubrik Kårhusstiftelsen ). Scharinska villan har under året varit en källa till många upprörda känslor, av både den ena och den andra anledningen. Processen kring förnyandet av samarbetsavtalet och hyresavtalet rörande Scharinska villan har pågått under en lång tid. I början av hösten sades hyreskontraktet på Scharinska villan upp för omförhandling. I det läget var tanken att samarbeta med de andra kårerna kring Scharinska villan på så vis att alla kårer skulle vara representerade i dess samrådsgrupp. När det under vintern framkom att de andra kårerna var öppna för en försäljning av huset fattade US beslut om att inte längre kräva att kommunen såg över samarbetsavtalet kring Scharinska villan. Anledningen till detta var att man ville säkerställa att samarbetsgruppen inte kommer att arbeta för en försäljning. Denna vändning mottogs, helt förståeligt, inte med blida ögon av de andra kårerna och under en period var relationerna mellan US å ena sidan och NTK och Corpus å andra sidan tämligen ansträngda. Umeå studentkårs fullmäktige gick vidare med att besluta att omförhandla förstahandskontraktet på Scharinska villan samt att uppdra till styrelsen att lösa frågan om inventarierna i huset och i skrivande stund håller detta på att genomföras. Vid det sista fullmäktigemötet för verksamhetsåret beslutade fullmäktige att utse ny entreprenör till Scharinska villan i form av föreningen Kamenski, som annars riskerade att bli utan lokaler eftersom de kommer att bli avhysta från deras nuvarande lokaler. Förhoppningen är att 8

Kamenski ska lyckas få igång verksamheten vid Scharinska så att det återigen kan bli en av studenternas högborgar i Umeå. Utbildningspolitiskt program: Det var i år fyra år sedan kåren reviderade sina ståndpunkter inom det utbildningspolitiska området, detta trots att kåren i mångt och mycket är en politiskt pådrivande kraft inom dessa frågor. I syfte att öka demokratiseringen av studentkåren och göra kårens åsikter mer tydliga och lättillgängliga fastställde fullmäktige under våren ett utbildningspolitiskt åsiktsprogram för Umeå studentkår. Man gav dessutom förslag på att det skall införas i Umeå studentkårs stadgar att programmet ska revideras en gång per år för att hålla åsikterna aktuella. Förhoppningen är att stadgerevisionen tar med detta i sitt arbete under nästa år. Kårobligatoriet: Under året aktualiserades frågan om kårobligatoriets vara eller icke av en motion som lagts av Miljöpartiet till riksdagens utbildningsutskott. Till skillnad från tidigare hade man nu helt plötsligt en förväntad majoritet för obligatoriets avskaffande. Detta föranledde aktivitet från både politikernas och kårernas sida. SFS styrelse fattade beslutet att tolka fullmäktiges beslut som att man kunde uttala sig om att man var emot att kårobligatoriet avskaffades utan att det fanns ett reellt alternativ till det system vi idag har för studentinflytande. Umeå studentkår behandlade frågan vid ett fullmäktigemöte och kom fram till att man ansåg att SFS styrelse, rent principiellt, hade handlat felaktigt, men förståeligt. Under hösten behandlades även en motion från Helmut och Fria studenter rörande kårobligatoriet. Denna motion avslogs men styrelsen lade fram en proposition om att ta ställning i kårobligatoriefrågan. Fullmäktige kom så fram till slutsatsen att man principiellt är emot tvångsanslutning av individer till föreningar, men att man vill se en utredning om hur studentinflytandet ska kunna bevaras innan obligatoriet tas bort. Under våren behandlades Miljöpartiets motion av riksdagen och med en mycket knapp majoritet bibehölls obligatorieskrivningen i Högskolelagen. Händelsen gav dock kårerna en hel del att göra under tiden. Motioner: Utöver motionen om kårobligatoriet har man även behandlat frågan om boendeersättning vid praktik och två motioner från Helmut och Fria studenter: Förbättra demokratin rädda oppositionen! samt bifallit en motion från Helmut om att kräva att universitetet uppmärksammar bristfälliga skrivsalar. 3.1.3 Kårstyrelsen Kårstyrelsen har under året sammanträtt 16 gånger samt haft två arbetshelger. Arbetet i styrelsen har fungerat mycket väl med engagerade ledamöter och ett bra och produktivt mötesklimat. Nyheter från föregående år var en tidigareläggning av sammanträdestiderna till klockan 15.00, något som varit uppskattat. En annan och desto större nyhet var sammanslutningen mellan Samhällsvetarna och Socialdemokraterna som bildade styrelse tillsammans. Detta var en kombination som visade sig fungera väl och styrelsen har haft en gemensam syn på de allra flesta frågor som avhandlats under året. En problematik som återfanns inom styrelsen var, liksom under tidigare år, den höga arbetsbelastningen på presidiet. 40 timmars arbetsvecka var inte att tänka under den absoluta lejonparten av verksamhetsåret. Det tycks vara en grannlaga uppgift att se till att de fyra arvoderade har en normal arbetsbelastning. Nyckelorden är förstås, som alltid, prioritering av kärnverksamheten och även om det inte alltid är glasklart vad som är att betrakta som kärnverksamhet är det en viktig diskussion att kontinuerligt föra. 9

En nyhet som infördes från föregående år var en stopptid för styrelsesammanträdena. Denna tid sattes till fyra timmar per möte och styrelsen lyckades alltid hålla denna gräns utan att behöva varken stressa igenom ärendena eller bordlägga frågor till nästa möte. Följande är ett urval av de diskussioner styrelsen har fört under året. I likhet med avsnittet ovan om fullmäktige finns ytterligare information att få för den nyfikne i protokoll från verksamhetsåret. Kårstyrelsen har även arbetat med andra frågor, vilka återfinns under respektive arbetsområde i verksamhetsberättelsen. Kontakter med medlemmarna: Då kåren är en organisation som ansluter medlemmar till sig via lagtext medför detta ett stort intresse från kårens sida att ha en god och demokratisk relation till sina studenter. Ett sätt att tillgodose detta är att hålla demokratiska val varje år. Förra årets uppåtgående trend gällande valdeltagande fortsatte glädjande nog även i år. Styrelsen har därutöver utsett kontaktpersoner från kårstyrelsen för alla sektioner. Detta för att man ville ge sektionerna en direktkontakt till kårens centrala verksamhet och möjlighet att öga mot öga med en representant för de beslutande organen inom kåren få framföra sina åsikter. Man beslutade dessutom att styrelsen skulle ha informationsbord runt om på campus vid vissa givna tillfällen, och detta genomfördes ett par gånger med varierande studenttillströmning. Extern representation: Styrelsen har under året nominerat personer till SFS referensgrupp för utvärdering av ITstödda utbildningar, HSV s referensgrupp om språk och bildning, HSV s grupp för utvärdering av Tandläkarutbildningarna, HSV s bedömargrupp för nationell utvärdering av internationalisering, CSN s försäkringsråd, SFS Doktorandkommitté och HSV s tillträdesråd. Därutöver har man utsett Christine Hudson och Anna-Lena Lundmark till ledamöter av Stiftelsen JC Kempe s Minnesstipendiefond, Theo Reingoldt till Stiftelsen Universitetshallens styrelse och Johan Tjerneng till stationschef för Mick 102. Umeå universitets utvecklingsprogram: Projektet Utvecklingsprogram 2006 syftar till att ta fram ett nytt visions-, mål- och strategidokument för Umeå universitet. Utvecklingsprogrammet skall ange hur universitetet skall välja väg för att aktivt hantera den ökade konkurrensen kring studenter, personal, forskningsmedel, pengar etc. Tanken är att det nya Utvecklingsprogrammet ska ha betydelse för alla medarbetare på alla nivåer i organisationen. Ett mycket viktigt syfte med Utvecklingsprogram 2006 är, enligt universitetet, att alla medarbetare och studenter vid Umeå universitet skall ha möjlighet att påverka och ge sitt bidrag i utformandet av det nya Utvecklingsprogrammet. Umeå studentkår har också varit delaktiga i arbetet med Utvecklingsprogrammet. Yttranden har skickats in på alla remisser som inkommit till kåren och ordförande Britta Asp har dessutom suttit med i styrgruppen för projektet. Viktiga perspektiv i detta arbete för kåren har, förutom studentinflytandet, varit mångfald, likabehandling och jämställdhet. Värt att notera kan vara att det endast på grund av kårerna finns med skrivelser om mångfald och likabehandling i programmet då dessa perspektiv hade rationaliserats bort i det slutliga förslag som presenterades för universitetsstyrelsen. Universitetsgemensamma introduktionskurser: En punkt i styrelsens verksamhetsplan var att arbeta för att införa universitetsgemensamma introduktionskurser. För att kunna ha en rimlig chans att genomföra detta ansökte styrelsen om medel från regeringens Rekryteringsdelegation för detta projekt. Rekryteringsdelegationen beviljade ansökan och styrelsen kunde sålunda arvodera en student Stina Lindholm för att ta fram en modell för hur universitetet ska kunna arbeta med detta samt att påverka 10

universitetet så att man skulle införa den här typen av kurser. Detta arbete är mycket omfattande och pågår fortfarande. Stina kommer att avlägga rapport om projektet under nästa verksamhetsår. 3.1.4 Representation Universitetsstyrelsen Representanter i universitetsstyrelsen har för verksamhetsåret 03-04 varit Britta Asp, ordinarie ledamot, samt Jonas Fjellström, gruppsuppleant för studentkårsledamöterna. Under året har i styrelsen bland annat behandlats frågan om universitetets utvecklingsprogram, Idrottshögskolans fortsatta finansiering, frågan om avstängning av studenter som inte har betalat sin kåravgift och antagningsordningen för grundutbildningen vid universitetet. Man har även behandlat frågan om särskilt stöd till de moderna språken, universitetsbibliotekets ombyggnad samt Medicinska Biobanken. Utöver detta har ett antal nya utbildningsprogram inrättats. Budgetkommittén Umeå studentkårs ordförande Britta Asp har under verksamhetsåret varit studenternas representant i universitetsstyrelsens budgetkommitté. Under hösten präglades frågorna där av universitetets dåliga ekonomi som man efter hårda åtstramningar lyckades komma till rätta med. under våren har ett relativt stort antal äskanden ur styrelsens pott inkommit. Bland annat har frågan om Idrottshögskolan och Språkcentrum behandlats där. universitetsledningen De tre studentkårernas ordförande träffar kontinuerligt universitetsledningen för Umeå universitet. Med på dessa möten sitter alltså, förutom ordförandena, rektor, universitetsdirektören och chefen för StudentCentrum. Denna grupp är för kårens verksamhet mycket viktig. Här har vi en direkt möjlighet att få kontakt med och påverka ledningen för universitetet. Frågor som har varit uppe i denna grupp under året har varit bland annat frågan om kåravgiftskontroll. Detta är en långdragen fråga där kårerna och universitetet under året slutligen kunde nå en kompromiss där universitetet tar bort sina kontroller av kåravgifterna för att ersätta detta med ett avstängande av studenter som inte betalar sin kåravgift till kåren. En annan fråga som tagits upp i detta forum är Kommunicera och deras regler för erhållandet av studentrabatter där man av någon anledning har utestängt forskarstudenterna från möjligheten att erhålla denna rabatt. Till kårernas glädje stod universitetet på studenternas sida i denna fråga och universitetsdirektören fick i uppdrag att höra av sig till Kommuniceras ledning och förklara för dem att forskarstudenter är också studenter. Dessvärre vägrade Kommunicera av tydliga ekonomiska skäl hårdnackat att acceptera detta. Tyvärr lyckades kårerna alltså inte driva igenom sina krav på att även forskarstudenter ska få ta del av de rabatterade priserna på internetuppkoppling (se nedan under rubrik Studiesocialt ). Andra frågor som avhandlats är Språkverkstadens fortsatta verksamhet, Akutrumsförmedlingens organisatoriska placering och kårernas möjlighet till att få utdrag ur Ladok-systemet för att verifiera doktoranders och äldre studenters rätt till studentrabatter. Denna sistnämnda fråga löstes under detta verksamhetsår så att rektor har fattat ett beslut som gäller fortsättningsvis. Dessa studenter kan alltså numera känna sig lugna över att få tillgång till studentrabatter, förutsatt att de betalar in sin kåravgift och studerar mer än 75%. 11

Stiftelsen universitetshallen Endast mindre om- och tillbyggnad av Universitetshallen har genomförts under året. Beachhallen har byggts om så att det numera ryms 3 planer i stället för 2. I övrigt har enbart mindre anpassningar för verksamheten genomförts. Vidare har förslag lagts på olika förbättrande åtgärder inom områdena belysning, konditionsmaskiner, badanläggningen m.fl. Vidare har beslut tagits om ombyggnad av entrén sam omklädningsrummen då dessa är underdimensionerade. Denna ombyggnad sker nu under sommaren och kommer att vara klar till hösten. En påbyggnad av kontorslokalerna är även planerad men datum för denna är inte satt. Firandet av 20 års jubileumet var såklart en stor punkt och under denna presenterades förslag och visioner hur hallen ska expandera och öka i framtiden. I dagsläget är dock inget av detta beslutat. Akademibokhandeln Under året har ordförande Britta Asp suttit i samrådsgruppen för Akademibokhandelsgruppen AB (ABG). Samarbetsavtalet mellan kårerna och ABG har under året omförhandlats och i januari skrev vi under det nya avtalet. Som tidigare nämnts så är nytt för i år det stipendium på 3000 kronor som ABG ska dela ut till någon, av kåren utvald, engagerad student. Bildmuseet Museet har fortfarande en hel del problem med sin ekonomi samt deltagande från landstingets representant. På utbildningssidan är man involverad i en dokumentärfotografi utbildning som startar i höst, vissa föreläsningar för museologerna samt diverse samarbeten med konstvetenskapen och konsthögskolan. I år har även designhögskolans studenter haft sin examensutställning på museet. Biblioteksnämnden Under läsåret har Biblioteksnämnden sammanträtt fem gånger. De fyra viktigaste punkterna har varit den framtida ombyggnationen, remissvaret angående Kungliga bibliotekets framtid, UB: s framtida budget samt en diskussion av möjligheterna till alternativ publicering av vetenskapliga rapporter. I samband med att frågan angående ombyggnationen behandlats har Umeå studentkår krävt att så många studieplatser och grupprum som möjligt ska komma till stånd. Samtidigt påpekades från vår sida att användarvänligheten måste beaktas, speciellt i fråga om studenter med olika former av funktionshinder. Frågan om ett utökande av antalet kursböcker i Röda rummet och UB i helhet har även diskuterats. Flera studenter anser dessutom att Röda rummet är alldeles för litet och fylls för fort, vilket har påpekats av oss i biblioteksnämnden. Under våren har remissvaret rörande SOU 2003:129 Kungliga Biblioteket Ett nav i kunskapssamhället upptagit en del tid. Utredningen lyfter fram frågorna om infrastrukturen för informationsförsörjning för studier och forskning. Biblioteksnämnden tillstyrker utredningens slutsats att staten bör ta ett ansvar för utvecklingen både genom lagstiftning och genom ekonomiskt stöd till detta nav i kunskapssamhället. UB: s budget kommer enligt prognoserna att avsevärt försämras under 2005 och 2006. Myndighetskapitalet på dryga 11 miljoner kronor kommer förmodligen vara helt förbrukat 2006. Det står utom alla tvivel att verksamheten kommer att förändras som en följd av detta. Det är emellertid svårt att förutse exakt vilka konsekvenser detta kan få. Dock kommer förmodligen personalstyrkan att minskas. 12

Det har blivit allt dyrare för forskare att publicera sig och därav söker forskarvärlden alternativa publiceringsmöjligheter. Under de senaste åren har flera nya aktörer etablerat sig inom området e-publicering (elektronisk publ.) såsom BioMed Central, SPARC och PloS. UB har tecknat medlemskap i de två förstnämnda och överväger medlemskap även i PloS. Folkuniversitetet Folkuniversitetet i Umeå är en stiftelse bildad av Umeå studentkår, Umeå universitet och föreningen Folkuniversitet. Folkuniversitet i Umeå har under några år brottats med svåra ekonomiska problem. På grund av den ekonomiska situationen i stiftelsen har US roll framförallt varit att arbeta för att tydliga rutiner gällande ekonomistyrningen upprättas och i övrigt verka för att ekonomin ska komma i ordning. Kåren har även under året verkat för att minimera antalet onödiga utgifter genom att bland annat motsätta sig utlandsförlagda konferenser för styrelsen. 3.1.5 AU Åtta stycken arbetsutskottsmöten har hållits under året. Vid dessa tillfällen har följande frågor behandlats: insändande av remissvar (Föreskrifter om studiemedel och rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, Revidering av universitetets informationspolicy samt SOU 2004:27 En ny doktorsutbildning - kraftsamling för excellens och tillväxt), undertecknande av kårgemensamma avtal (Instruktioner för studentrepresentanter, Avtal mellan Umeå universitets kårer avseende fördelning och hantering av medlemskap för studerande vid universitetet och Avtal mellan Umeå universitets kårer avseende fördelning av mandat i styrelser, råd och nämnder vid universitetet). Därutöver beslutades att nominera Fredrik Andersson till SFS Doktorandkommitté, Nils Blixt till HSV: s referensgrupp om språk och bildning och Jessica Bergström till CSN:s försäkringsråd. AU beslutade även att senarelägga sista inbetalningsdag för kåravgifter, att arvodera ny stationschef för Mick 102 samt att akut extraanställa datasupport. Man behandlade även en föreningsbidragsansökan från Utrikespolitiska föreningen. Alla beslut har konfirmerats av kårstyrelsen. 3.1.6 Personal Under verksamhetsåret 02-03 valde tre medarbetare tyvärr att sluta sitt arbete på kårkansliet och man tvingades göra nyrekryteringar. Dessa tillsattes dock med mycket kompetenta personer som på ett utmärkt sätt har bidragit till kårens centrala verksamhet tillsammans med den övriga personalstyrkan. Under året har personalen bestått av en administrativ chef, en personal-/informationsansvarig, en kamrer, två kanslister/expeditionspersonal, en fastighetsskötare, en utbildningshandläggare och en kontorsvaktmästare. Denna styrka av människor har stått för en del av de kontinuitetsbevarande krafterna inom kåren. Mycket energi har under året lagts ner på personalens arbetsmiljö. Varandes en organisation som inte kan locka med överdådiga löner så bör vi se till att kunna vara attraktiva på andra sätt. Ett led i denna ansträngning är att se till att personalen har tillbörligt inflytande över sin arbetsmiljö. Personalkonferensen under året hölls sålunda på temat arbetsmiljö och resulterade rent konkret i en handlingsplan för det långsiktiga, systematiska arbetet med arbetsmiljöfrågor där vissa åtgärder redan har gjorts. Till exempel har vi gjort en översyn av och köpt in bättre kontorsstolar och datorer till dem som behövde det, vi har ställt i ordning ett vilrum för personalen vilket vi enligt lag är ålagda att ha, vi har planerat in en genomgång av vad IKSU har att erbjuda i syfte att kunna erbjuda bättre friskvårdsmöjligheter, vi har ordnat en uteplats och skrivit avtal om en ny, billigare och mer välfungerande skrivare. Vi har dessutom uppmuntrat användandet av de träningskort vi har på IKSU samt planerat in en brandgenomgång. 13

3.2 Utbildningsbevakning 3.2.1 Allmänt Utbildningsbevakning är kårens grundpelare och den del som har flest förgreningar ut i organisationen. Under året har mer tid satsats på samarbetet med sektionernas arvoderade utbildningsbevakare då det inte funnits något utbildningsutskott. Samarbetet med utbildningsbevakarna på NTK och Corpus har också fungerat bra om än inte under samma organiserade former. Utbildningsbevakaren har deltagit vid en Högskolepedagogisk konferens i Gävle, där teman som pedagogiska meriter och hållbar utveckling behandlades. De informella informationsträffarna med Lars Lustig, chefen på Studentcentrum har förekommit även detta år, men inte lika ofta på grund av Lars uppdrag som enmansutredare åt utbildningsdepartementet gällande tillträde till högre utbildning. En annan halvinformell grupp som utbildningsbevakaren har deltagit i är en grupp som har bestått av representanter från International Office, fakulteterna och kårerna och som har arbetat med rättsäkerheten kring fördelningen av universitetscentrala utbytesplatser. Arbetet har resulterat i att handläggaren har gjort en parallell bedömning med fakulteterna och sedan gett studenterna en möjlighet att välja vilket universitet som de helst vill till om både fakulteten och IO har placerat studenten på samma plats. Utbildningsbevakaren har under det senaste halvåret haft ett nära samarbete med den person som är projektanställd för att ta fram och driva igenom introduktionskurser vid universitetet, med början på de fakulteter som Umeå studentkår bevakar. Det främsta arbetet har dock utförts i alla de arbetsgrupper som utbildningsbevakaren har suttit representerad i. Dessa grupper har varit: Antagningsrådet, Examensrådet, CERUM, Kvalitetskommittén, Nätuniversitetsgruppen, Arbetsgruppen för pedagogisk meritering, Arbetsgruppen för attraktiva utbildningar och Bolognagruppen. Antagningsrådet: Det huvudsakliga arbetet i rådet har under året bestått i att revidera den lokala antagningsordningen och genomgång av texterna i kurskatalogen för att få bort så många felaktigheter som möjligt. Rådet har godkänt en ansökan från läkarprogrammet till HSV om att som ytterligare en urvalsgrupp få slå ihop högskoleprovsresultat och betyg. Under hösten bjöd rådet in sakkunniga inom dyslexi på grund av att det är den grupp som ökar mest i ansökningar för särskilda skäl. Diskussionen kring hur man ska bedöma de som åberopar dyslexi som skäl väcktes främst av kårens representant som inte såg någon konsekvens i bedömningarna. Rådet har också besvarat två av FET-remisserna. I juli kommer nya representanter från fakulteterna att utses till gruppen. Examensrådet: Rådet hade ingen verksamhet under början av hösten på grund av otydliga riktlinjer och parallell-uppdrag från rektor till planeringschefen som i sin tur inte slutförde uppdraget. Efter lite påstötningar från utbildningsbevakarna på främst US och Corpus så hade gruppen ett möte under hösten för att reda ut läget. Under våren har arbetet fokuserats på uppdateringar i den lokala examensordningen och översättningar av examensbenämningar till engelska. Även denna grupp behandlade FET-remisserna samt en remiss från HSV kring arbetet med tillgodoräkning av kurser. CERUM: Arbetar med forskningsprojekt som är knutna till den regionala utvecklingen. Man delar även ut stipendier via en fond till C- och D- studenter inom främst statsvetenskap. Gruppen är 14

tvärvetenskaplig med Samfak som huvudman. Studentplatsen/platserna bör i framtiden tillättas av minst en doktorand. Kvalitetskommittén: Har under året arbetat mycket med att ta fram ett kvalitetsutvecklingsprogram som komplement till universitetets utvecklingsprogram. Gruppen har även stöttat UPC i deras skrivelse till universitetsledningen om 10 veckors pedagogisk utbildning för universitets lärare. Kommittén har även begärt att fakulteterna ser över hur man på institutionsnivå kan arbeta så att den pedagogiska utbildningen även kan genomgås av undervisande doktorander. Kommittén är nu även inblandad i Umeå studentkårs projekt kring introduktionskurser som en stödinstans. Utöver detta genomfördes under hösten också två lunchseminarier i samarbete med kårerna och UPC utifrån kårernas gemensamma bidrag till den universitetspedagogiska konferensen i februari 2003. Arbetsgången i gruppen har inte flutit lika bra det här året som förra, vilket till stor del beror på att man har fått rekrytera både en ny kvalitetssamordnare på 50% och en doktorandhandläggare på 50%, detta samtidigt som många av de ordinarie ledamöterna också var nya. Nätuniversitetsgruppen: En grupp som fungerar bättre och bättre efter att den fått en utökad sammansättning. Nu har gruppen även ständig representation från UB, informationsenheten och ENS och inte bara representanter från CUT, Umeå studentkår och förvaltningen. Studentplatsen har varit begränsad till en, men då inte NTK anmälde något namn till universitetet om vem som skulle medverka vid mötena satt Umeå studentkårs representant kvar. Detta har fungerat bra även då NTK under våren äntligen hittade en person som deltog på två möten. Gruppen har arbetat med strategier för hur medel ska tilldelas utifrån de extra anslag som har kommit från departementet och hur man ska marknadsföra nätkurser vid Umeå universitet. En översyn av kriterierna för nätutbildningarna vid UmU tillsammans med marknadsföringen av de samma har påbörjats. Arbetsgruppen för pedagogisk meritering: Gruppen tillsattes under hösten 2003 med uppdraget att ta fram en modell för pedagogisk meritportfölj samt metod för bedömning av det samma. Arbetsgruppen leds av UPC och har representanter från alla fakulteter, kårer och universitetets jämställdhetssamordnare. Under våren utökades uppdraget till att omfatta att se över anställningsordningen för att få in bedömning av pedagogisk meritering samt göra den mer användarvänlig för anställningskommittéerna, de sökande och sakkunniga. Arbetsgrupp för attraktiva utbildningar: En mycket problematisk grupp med stora inre motsättningar. Uppdraget var att undersöka och komma på idéer kring hur universitetets utbildningar kan bli mer attraktiva, ett uppdrag som visade sig vara allt för löst formulerat och som skapade en klyfta inom gruppen kring vad man skulle fokusera arbetet på. Resultatet blev en mycket spretig rapport som inte säger så mycket nytt. Vad det hela slutligen leder till är inte klart, men troligen inte mycket. Bolognagruppen: En arbetsgrupp som tillsattes i en hast på grund av Bolognautredningen. Gruppen fungerade relativt bra och man genomförde en halvdag med föreläsningar och seminarier kring de förändringar som föreslås i FET remisserna. Gruppen har nu upphört, men förhoppningsvis kommer en ny grupp eller så måste en annan grupp få ett utökat uppdrag att se över pedagogiken i relation till ett förändrat betygsystem. Något man kan konstatera är att UmU, trots påtryckningar från kåren, tyvärr ligger lite efter vad gäller Bolognaprocessen. 15

3.2.2 Studentfall Under verksamhetsåret har det inte varit särskilt många studentfall som har varit svåra att lösa, de som det har varit problem med har däremot krävt en stor insats från de inblandade för att klaras upp. De flesta fallen har lösts av de arvoderade utbildningsbevakarna på sektionerna och det är bara vid något enstaka tillfälle som kåren centralt har gått in och deltagit aktivt. Liksom under föregående år har de största enskilda problemen, som kommit till den centrala delen av kårens kännedom, främst legat under den Samhällsvetenskapliga fakulteten, de övriga fakulteterna har också en hel del problem, men det är inom Samfak som problemen kan pågå under en längre tid innan det kommer till utbildningsbevakaren. Största anledningen till detta torde vara att studenterna inom universitetets största fakultet bara har en heltidsarvoderad utbildningsbevakare. De flesta studenter som har kontaktat den centrala utbildningsbevakaren har vidarebefordrats till sektionernas utbildningsbevakare om det inte har gällt väldigt enkla saker som när ska man få tillbaka en tenta? Eller, när får jag byta examinator och kan jag överklaga mitt betyg? Några studentfall har handlagts direkt av kårens utbildningsbevakare, de studenterna har läst på tvärvetenskapliga program eller distanskurser. Dessa studenter kan dock räknas på en hand. Förhoppningsvis är de relativt få studentfallen ett tecken på att kårens utbildningsdagar och promotandet av regelsamlingen har burit frukt även i år. Under året har det största arbetet med kursutvärderingar skett på sektionsnivå. Både HHUS och UmPe har genomfört eller påbörjat nya utvärderingssystem för de kurser som deras medlemmar läser. En diskussion som har funnits och som bör komma till en lösning är vad som händer när utvärderingar inte genomförs eller återkopplingen till studenterna uteblir. 3.2.3 Praktikproblem Inom lärarutbildningen har man i år upptäckt en del problem med deras system med partnerskolor. Partnerskolesystemet, som går ut på att man tilldelas en skola där man gör all sin praktik under hela utbildningen, är i grunden bra, men för de som tilldelas en skola i Dorotea eller Lycksele och tvingas till dubbelt boende eller långa pendlingstider kan det bli ganska problematiskt, för att inte tala om kostsamt. En annan problematik som aktualiseras då och då är de utbildningar som har praktik, men där institutionerna inte hjälper till att hitta platser åt sina studenter och, eller inte ger någon ersättning för dubbelt boende eller resor. 3.2.4 Sektionsutbildningsbevakarna Under året anställdes en ny utbildningsbevakare på UmPe, Frida Sandgren. Utbildningsbevakarna på Hum och Sam hade suttit sedan början respektive mitten av våren. Utbildningsbevakarna har haft träffar ca två gånger i månaden. En del bara för att diskutera rollen som utbildningsbevakare och hur arbetet känns, andra möten har varit mer seriösa planeringsmöten inför utbildningsdagar, vad som händer inom de olika fakulteterna eller för remissvarande. För att strama upp träffarna lite och för att lättare kunna visa mot KS och KF hur de olika utbildningsbevakarna arbetar och vad som händer på de olika nivåerna har man under året börjat redogöra för minst tre aktuella saker som händer på sektionerna eller inom fakulteten. Många frågor har även bollats via mail och telefon och en del saker har skickats till kåren för kännedom, exempelvis har Humanistiska sektionen skickat sina skrivelser till fakulteten om journalistutbildningarna och bristerna i kursplanerna på Moderna språk, för kännedom till kåren. Ett tillvägagångssätt som har visat sig ha en del effekt i och med att många problem har åtgärdats mycket snabbare än vad som är vanligt. Tyvärr så har utbildningsbevakarsituationen på Samfak det här året tydligt visat många av sina organisatoriska brister. Det hela kan utifrån kårens utbildningsbevakare sammanfattas med att de tre sektionerna på universitetets största fakultet måste dela på en 16

heltidsutbildningsbevakare. Arbetsbelastningen blir allt för hög och prioriteringsmöjligheterna försvinner om och när det uppstår problem inom organisationen. Det största problemet under året har varit att två sektioner periodvis har varit utan fungerande styrelse eller varit utan ordförande en situation som har krävt mycket tid och energi för att lösa. Dessutom har vikten av en bra överlämning varit tydlig, de utbildningsbevakare som fått en noggrann överlämning har mycket snabbare kommit in i arbetet och kunnat undvika många av de fällor som finns på vägen. 3.2.5 Studentinflytande Som ett led i att förbättra studentinflytandet för universitets studenter krävde kåren via Kvalitetskommittén att en fråga om hur man arbetar med studentmedverkan skulle tas med i underlaget till universitetets årsredovisning när detta underlag skickades till fakulteterna och institutionerna. Denna fråga kom också med i underlaget och fakulteterna och institutionerna tvingades sålunda redovisa detta, vilket ger kåren och universitetet bättre möjligheter att följa upp där det behövs. En uppdatering av den lokala regelsamlingen för grundutbildning har påbörjats och den uppdaterade versionen ska förhoppningsvis bli lättare att tolka och översättas till engelska. Det har under våren bara varit en student i direktkontakt med kårens utbildningsbevakare kring hur studentinflytandet i en arbetsgrupp får och ska fungera. 3.2.6 Studentrepresentantutbildning Varje år genomförs tillsammans med sektionernas utbildningsbevakare minst en utbildningsdag för studeranderepresentanter. Så skedde även detta år. Dagen hölls i slutet på oktober på konferensanläggningen Vildmannen på I20 området. Till dagen kom ca trettio studenter, vilket är en klar minskning mot förra årets dryga 90. Den stora nedgången i antalet deltagare berodde dock till stor del på att många av dem som var med förra året satt kvar på sin post ett år till. Som föreläsare medverkade utbildningsbevakarna, forsknings- och grundutbildningshandläggare Örjan Swenberg samt Markus Poletti som höll i ett pass om mötesteknik. För våren planerades ytterligare en dag som skulle ha varit på campus med olika valbara pass och som främst skulle rikta sig mot dem som varit aktiva ett tag och medverkat vid den grundläggande utbildningen. Denna dag fick tyvärr ställas in då det var för få anmälda. 3.2.7 Pedagogiska priset Förra verksamhetsåret upptäcktes det att det inte fanns någon hanteringsordning för det pedagogiska priset. Därför blev det ett av målen under året att få till stånd en sådan. Hanteringsordningen arbetades fram med hjälp av utbildningsbevakarna och KS för att slutligen klubbas i KF. Årets pris som delades ut vid universitetets årshögtid i maj, var en check på 7000 kronor samt ett diplom och gick till Lars Hübinette vid institutionen för Moderna språk. 3.2.8 Priset för bästa studievägledare Utifrån en motion som klubbades igenom vid det sista KF: et verksamhetsåret 2002-2003 inrättade Umeå studentkår ett pris för bästa studievägledare. Även till detta pris arbetades en hanteringsordning fram som tyvärr inte har kunnat följas på alla punkter det här året. Det får bli upp till nästa kårstyrelse att hitta en kårhögtidlighet som priset kan delas ut vid. Priset var på 3000 kronor och ett diplom och gick till Peter Schilling vid institutionen för Ekonomisk historia. Dessutom har utbildningsbevakaren deltagit med en föredragning om vad studenter 17

väntar sig av studieadministratörer och studievägledare vid en utbildning för studievägledare och studieadministratörer som hålls av Studentcentrum varje år. De punkter som påpekades särskilt var tydliga kontaktuppgifter, tydlighet med vad man kan hjälpa till med och vikten av att ha koll på regelsamlingen och förvaltningslagen. 3.2.9 Akademibokhandelspriset Som en del i det samarbete kåren har med Akademibokhandelsgruppen AB inrättades i år Akademibokhandelsstipendiet. Detta stipendium ska delas ut till en till tre studenter som under året varit aktiva inom studentkåren varvid dessa erhåller som lägst 1 000 och som högst 3000 kronor i form av presentkort på Akademibokhandeln. Under våren fastställde kårfullmäktige en hanteringsordning för priset. Tanken är att kårfullmäktige ska utse dessa stipendiater bland de studenter som har visat på ett stort engagemang för kårens verksamhet. I de diskussioner som fördes kring inrättandet av priset framkom tydligt, och helt förståeligt, från fullmäktiges håll att man inte ville att priset skulle delas ut till någon av ledamöterna i fullmäktige eller styrelsen, utan att man snarare ville premiera studenter som engagerat sig på någon annan nivå. Det är också styrelsens förhoppning att man i framtiden tar dessa önskemål på allvar och ser till att priset delas ut till sektions- och föreningsaktiva i vår organisation. Det fanns tyvärr inte möjlighet att anordna en sådan högtidlig festlighet under våren att vi kunde utdela stipendiet och därför överlämnar vi till nästkommande styrelse det ärofyllda uppdraget att ta sig an denna uppgift under hösten. 3.3 Studiesocialt 3.3.1 Allmänt Det studiesociala området omfattar allt som är viktigt för oss studenter, men som inte rör den rena utbildningen. Exempelvis handlar det om studenters ekonomi, bostäder och jämställdhet. Att vara studiesocialt ansvarig är ett tudelat uppdrag. Den ena biten handlar om att vara en resurs för studenter, att finnas till och kunna hjälpa och ge råd när problem uppstår med allt ifrån studiemedel till sexuella trakasserier. Den andra biten handlar om ett politiskt påverkansarbete inom det studiesociala området. Exempelvis har mycket energi under året gått till att arbeta med remissvar på bland annat den studiesociala utredningen och medverkan i rapporten Utbildning Straffbart! Andra viktiga frågor under året har varit kårens ställningstagande till Studenthälsans framtid genom att kräva att universitetet tar över verksamheten. Kåren har också tagit ställning i frågan om Akutrumsförmedlingens framtid genom att kräva en utredning om vem som ska ta över den. Naturligtvis handlar det även om att delta i och påverka de organ som finns på Umeå universitet och beslutar om bland annat arbetsmiljö. Kommunen är en annan viktig instans där arbete lagts ner bland annat i de så kallade Studentkommungrupperna. 3.3.2 Akutlån Umeå studentkår har en fond som våra medlemmar, om de är i akut behov av att låna pengar, kan vända sig till (efter samtal med någon av Studenthälsans kuratorer) för att få ett akut tillskott av pengar till den egna kassan. Fonden uppgår till 150 000 kr och i år har drygt 100 000 kr lånats ut. Ett problem fonden har är att låntagarna tenderar att vara sena med sina återbetalningar, vilket innebär kostnader för kåren i form av inköp av inkassotjänster. Det är dock en så pass viktig tjänst vi tillhandahåller för våra medlemmar att kunna bistå dem ekonomiskt i svåra situationer att denna tjänst bör finnas kvar även framgent. 18

3.3.3 Bostäder Umeå studentkår anser att tillgången till en god bostad är en av de viktigaste förutsättningarna för att lyckas med sina studier. Därför har kåren under det gångna året arbetat mycket aktivt för att det ska byggas fler bostäder i Umeå. Eftersom US inte själv bygger bostäder är vår roll begränsad till att försöka påverka relevanta aktörer (till exempel AB Bostaden, Balticgruppen och andra privata entreprenörer) att bygga fler bostäder. Kåren har därför under det gångna verksamhetsåret haft regelbunden kontakt med olika privata hyresvärdar, dels genom Studentkommunens bostadsgrupp, dels genom andra, mer privat inriktade uppvaktningar, och lyft fram behovet av bostäder för studenter. Kåren har sålunda, tillsammans med Umeå kommun, under det gångna verksamhetsåret anordnat träffar med privata hyresvärdar. Kåren har under det gångna året arbetat på bred front för att skapa en opinion i Umeå för ett ökat bostadsbyggande, främst genom allehanda mediautspel. Kampanjen har varit lyckad. Under året har också flera stora byggnadsprojekt startat som under en treårsperiod kraftigt kommer att öka tillgången på hyreslägenheter i Umeå. Umeå studentkår har även under det gångna året varit representerade i Studentkommunens bostadsgrupp. Där har man bland annat utrett möjlighet för kommunen att blockförhyra bostäder till nya studenter. US har i studentkommunens bostadsgrupp representerats av Jonas Fjellström och Jörgen Boström. Se mer om detta under rubriken Samarbeten. Bostadens omflyttningsregler Under det gångna verksamhetsåret så har AB Bostaden beslutat sig för att öka tiden en hyresgäst måste ha bott i AB Bostadens bestånd, innan denne får byta bostad inom beståndet, från 6 månader till 12 månader. US har koncentrerat sig på att förklara för AB Bostaden vilka problem denna regeländring innebär för studenter som bor i studentkorridor. Tyvärr lyckades US inte förmå AB Bostaden att ändra reglerna men de lovade att utvärdera ändringen och utreda ett möjligt undantag för studenter boende i studentkorridor. 3.3.4 Arbetsmiljö/lokalfrågor Umeå studentkår har, tillsammans med universitetet, under året aktivt arbetat med att upprätta ett fungerande system för studenterna att utse lokala studerandearbetsmiljöombud. Lokala studerandearbetsmiljöombud utses och verkar, precis som övriga lokala skyddsombud, på institutionsnivå. Problemet med de lokala studerandearbetsmiljöombud är att studenter ganska ofta rör sig mellan olika institutioner under sin utbildning, vilket innebär att studerandearbetsmiljöombud på en institution ofta bedriver studier vid en annan institution än den han eller hon är tillsatt av. US har under det gångna året tillsammans med de övriga studentkårerna vid Umeå universitet anordnat en utbildning för dessa studerandearbetsmiljöombud. Kåren har även aktivt deltagit i arbetsmiljökommitténs arbete. Framförallt har US arbetat för att fler studieplatser och grupprum ska inrymmas i universitetets och Akademiska Hus planer för ombyggnaden av universitetsbiblioteket. Vi har även verkat för att universitetet ska bli hårdare när det gäller att polis anmäla allt rasistiskt klotter. I arbetsmiljökommittén har Umeå studentkår representerats av Jonas Fjellström. Slutligen har universitetet och Akademiska hus under året dessutom planerat för en ombyggnad av Universum, US har spelat en aktiv roll i detta planeringsarbete genom att framföra krav på bättre matmöjligheter och studentlokaler. 19

3.3.5 Utbildning straffbart! Umeå studentkår har tillsammans med Uppsala studentkår, Stockholms universitets studentkår och SACO Studentråd tagit fram en reviderad upplaga av rapporten Utbildning straffbart! en rapport om studenten i trygghetssverige. Detta var den fjärde upplagan av den skrift som från början hette Studenten i Trygghetssverige och som första gången utkom 1997. Rapporten beskriver de regler som gäller för studenter med avseende på de ekonomiska trygghetssystemen och studiemedlen. Vi redovisar hur bristerna i välfärdssystemet drabbar studenterna och kommer med förslag på hur man skulle kunna rätta till dessa problem och brister. US var framförallt ansvariga för kapitlet om studentgruppens sammansättning. Utöver rapporten författades och publicerades på ämnet två debattartiklar i två av våra största dagstidningar och ett flertal artiklar skrevs i tidningar runt om i landet. Presentationen och publiceringen av rapporten gav god massmedial uppmärksamhet kring studenters levnadsförhållanden och det återstår att se hur detta kan påverka våra beslutsfattare 3.3.6 Kommunicera US, tillsammans med studentkårerna vid Umeå universitet, har under det gångna året haft regelbunden kontakt med Kommunicera i olika frågor, framförallt i dessa: Kommunicera ger inte doktorander studentrabatt på Internet detta trots att doktorander får bo i AB Bostadens studentlägenheter och studentrum. Detta motsätter sig naturligtvis US och har med hjälp av de andra studentkårerna vid Umeå universitet försökt förmå Kommunicera att ändra sina regler, tyvärr utan framgång. Kommunicera kräver att en student måste ta minst tio poäng per termin för att få behålla sin studentrabatt och inte tvingas betala tillbaka mellanskillnaden. Inte heller i denna fråga fick US tyvärr gehör för sina krav på förändringar. US har också utan resultat försökt verka för sänkta Internet avgifter. 3.3.7 Studenters ekonomi/studiemedelssystemet Studenters ekonomi har under året varit en viktig fråga för Umeå studentkår. Tyvärr är frågans natur sådan att den är svår att driva på ett lokalt plan med påföljd att kåren framförallt har drivit denna fråga nationellt genom vårt medlemskap i SFS. US har dock ändå under det gångna året försökt bilda opinion. I lokala medier har kåren fokuserat på den ekonomiska situationen för studenter med barn genom bland annat insändare och artiklar. US har även stöttat SFS centrala mediautspel. Under året har vi varit mycket aktiva när det gäller att inlämna remissvar. Bland annat har ett flertal remissvar gällande studiemedelssystemet inlämnats. Det viktigaste remissvaret på det studiesociala området som inlämnats under året avhandlade dock kårens syn på den studiesociala utredningens slutbetänkande. US har under det gångna året verkat för att SFS även under kommande år ska lägga stor vikt vid frågor rörande studenters ekonomi i deras påverkans arbete genom att kräva att detta blir en av SFS fokusfrågor under nästkommande verksamhetsår. US har även under verksamhetsåret varit representerade i CSN:s samrådsgrupp. Detta är en grupp som beslutar om beviljande av studiemedel för studenter som inte klarar de formella reglerna. US representant i CSN:s samrådsgrupp har varit Jonas Fjellström. 20

3.3.8 Språkverkstaden Språkverkstaden har numera upptagits som en enhet under Studentcentrum. Denna enhet arbetar med att hjälpa studenter som har svårt med skriftlig framställning på svenska, dels genom föreläsningar för personalen på institutionerna och dels genom hjälp till den enskilde studenten. Det är kårens uppfattning att Språkverkstaden har en viktig roll att spela, inte bara när det gäller den enskildes möjligheter att tillgodogöra sig sin utbildning, utan även genom att bidra till en breddad rekrytering i och med att studenter från studieovana hem ges en större möjlighet att klara sina studier. Risken med att inte ha denna resurs på central nivå är att den specialisthjälp som annars skulle finnas att få, genom Språkcentrum vid Humanistisk fakultet, skulle uppfattas som fakultetsspecifik och därmed bara komma vissa studenter till del. Tyvärr har inte universitetet obegränsat med pengar med påföljd att det finns personer inom universitetet, vilka anser att Språkverkstaden bör tas bort. Detta har US aktivt motsatt sig och verkat för att Språkverkstaden även i fortsättningen ska kunna bedriva sin verksamhet och permanentas som en enhet under Studentcentrum, vilket alltså lyckades under detta verksamhetsår. 3.3.9 Nationerna Nationerna roll för studenternas sociala situation kan inte överskattas. De aktiviteter de bedriver lockar väldigt många studenter och det är genom nationerna som många studenter först lär känna studentlivet. US är medveten om den viktiga roll som nationerna spelar och har därför arbetat för att underlätta deras situation. Under året har US initierat samtal mellan Nationernas förbund och kårerna om hur kårerna bäst kan underlätta för nationerna att bedriva sin verksamhet. Under dessa samtal framkom det att nationerna i första hand efterfrågade hjälp att marknadsföra sig. För att hjälpa nationerna med marknadsföringen har US bland annat försökt att bli bättre på att synliggöra nationernas verksamhet på US hemsida och lovat nationerna att US ska meddela i veckobrevet när nationerna har något större evenemang. 3.4 Jämställdhet och likabehandling 3.4.1 Allmänt Umeå Universitet är långt ifrån jämställt. Universitetets tydliga maktstruktur domineras på alla plan av män. Centralt i universitetsledningen och bland dekanerna, på institutioner genom professorer och prefekter och bland förvaltningens chefer är män alltid i majoritet. Dessutom saknas det lagstadgade genusperspektivet i många utbildningar. Inom universitetsvärlden är det inte enbart kvinnor som diskrimineras av tydliga maktstrukturer utan även personer av icke nordisk härkomst drabbas hårt. US anser att den strukturella diskrimineringen, oavsett mot vem den riktas, i vårat samhälle måste brytas. Kåren har under året framförallt arbetat med att stödja lokala initiativ och med informationsspridning. Bland annat har US medverkat på informationsmöten som anordnats av lokala jämställdhetsgrupper. När det gäller informationsspridning anser vi att lagstiftningen på området lägger ett stort ansvar på universitetet, därför har US varit mycket aktiva i universitetets arbete med att upprätta en informationshemsida kring jämställdhetsfrågorna. 21

3.4.2 Likabehandlingsrådet När Likabehandlingsrådet inrättades var rådets syfte att vara rådgivande i behandlingen av inkomna diskrimineringsanmälningar. Detta grundar sig på lagstiftningen som föreskriver att så fort universitetet får kännedom om att diskriminering eventuellt förekommer har universitetet en skyldighet att utreda situationen. Eftersom rådet är nybildat och lagen är nystiftad så har mycket av årets arbete i rådet ägnats åt att utarbeta arbetsformer för rådets arbete. US roll i detta har framförallt varit att se till att studenternas behov tas till vara och att hänsyn tas till studenternas speciella situation. Utöver utformandet av rådets arbetsformer har rådet fått lägga ner en stor del av sitt arbete på att utforma olika typer av likabehandlingsärenden. Detta på grund av att Umeå universitet har fått kritik för bristande likabehandlingsarbete från diskrimineringsombudsmännen. När arbetet med att utforma arbetsformer just hade blivit klart beslutade universitetsledningen att rådets uppgifter skulle ändras. Rådets roll som ett rådgivande organ avskaffades helt till och ersattes med en policyskapande funktion. På grund av denna inriktningsändring fick rådet återgå till arbetet med att arbeta fram principer och riktlinjer för rådets framtida arbete. US har under året, utöver att aktivt medverka i de ovan nämnda processerna, även drivit frågan om universitetets informationsansvar rörande den nya lagen gentemot studenterna. 3.5 Akutrumsförmedlingen 3.5.1 Allmänt US har även under det gångna verksamhetsåret ansvarat för driften av den kårgemensamma Akutrumsförmedlingen. Under verksamhetsåret har såväl tillgången på bostäder att hyra ut som studenter i behov att hyra minskat. Vad dessa minskningar beror på är i dagsläget svårt att säga men en gissning är att orsaken att antalet personer som är beredda att hyra ut minskar beror på att allt fler äldre flyttar från sina villor till hyres- eller bostadslägenheter och villorna i allt större utsträckning bebos av barnfamiljer. En annan anledning kan vara att det under året har tillkommit ett antal nya, mindre lägenheter i Umeå-regionen vilket naturligtvis medför en underlättnad på bostadsmarknaden. Även i år har Akutrumsförmedlingen bidragit till att US fått ett stort mediautrymme och att medias intresse för bostadsfrågor ökat. Umeå kommun beslutade, på initiativ från Umeå studentkår, under året att i framtiden själva ta över driften av Akutrumsförmedlingen. Rent praktiskt innebär det att Umeå kommun har avsatt 400 000 kr för att betala en entreprenör för att driva Akutrumsförmedlingen under nästkommande år. 3.6 Information 3.6.1 Från toaletter till e-kårrar Kårens informationskostym har växt under året. Med fler anslagstavlor och plexiglastavlor på toaletterna runt om på campus blir det lättare och lättare att få information om vad kåren gör och tycker. Umeå studentkår ska dels informera alla sina medlemmar om kårens verksamhet samt opinionsbilda och informera om studentfrågor i det omkringliggande samhället. 22

Den nya informationstekniken har gjort det billigare att snabbt nå många mottagare. Stilrent, tydligt, seriöst, transparent, snabbt har varit vägledande för informationen under verksamhetsåret. Målet har varit att uppdatera anslagstavlor en gång i veckan samt att ha en nyhet om dagen på webbplatsen, detta har vi i stort sett lyckats med även under tyngre arbetstoppar. För en organisation av Umeå studentkårs karaktär är det viktigt att synas under hela verksamhetsåret och inte bara under kårvalet och inskrivning, men detta är ingen lätt uppgift med ofta ideellt arbetande personer samt knappa ekonomiska medel. Vill man så kan man lätt skaffa sig information om vad kåren gör. Problemet är dock att så få gör det. Kårens nya tjänsteman med ansvar för informationsfrågor börjar mer och mer växa in i sin roll vilket gör att informationsarbetet får en tydligare och mer seriös framtoning. Informationsblad till studenter och institutioner har omformats och uppdaterats i enlighet med vår grafiska profil. 3.6.2 En webbplats är ingen hemsida Umeå studentkår har ingen hemsida utan kåren har en seriös webbplats. Under året har vi arbetat med att omforma vår webb till en tydligare, rakare och mer utbyggd informationskanal än tidigare. Arbetet med den nya webbplatsen har löpt vid sidan av det ordinarie arbetet. Tyvärr har kåren inte de ekonomiska medel som krävs för att kunna köpa en webbplattform externt, med påföljd att den egenhändigt nygjorda webbplatsen presenteras inför starten av höstterminen 2004 istället. Trots att den nya webbplatsen inte varit igång under året har vi valt att arbeta frekvent med den befintliga webben eftersom den utgör grunden i vårt informationsflöde. Pressmeddelanden, remissvar och artiklar på www.us.umu.se utgör grunden för informationen i veckobreven, på anslagstavlorna och på toalettavlor. Tiden från att en artikel publiceras på webben till att den finns uppsatt på campus och citeras i tidningarnas webbupplagor är kortast möjligt tack vare ett snabbt och uppdateringsvänligt informationssystem. Jämför man Umeå studentkårs webbplats med många andra studentkårers hemsidor ser man en betydande skillnad. Vi ligger i framkanten vad gäller seriositet och transparens, vi uppdaterar ofta med nyheter som uteslutande rör vår syn utbildningsfrågor och studiesociala frågor och inte studentfester och företagsreklam. 3.6.3 En vitbok från kåren Vad betyder expen eller BetSek för en ny student? Ingenting. Vi har försökt rensa bort allt internt språk ur kårens broschyrer allt för att göra kåren mer tydlig och enkel. Inför vårterminen 2004 löd den kritvita broschyrens rubrik enbart KÅREN. Bilden på framsidan rensades bort till förmån för information som är mindre egocentrisk, alla studenter inom våra tre fakulteter är Umeå studentkår, inte bara de fyra personer som råkar sitta uppe i kårkorridoren. Med namn, bild och kontaktuppgifter på de sju studenter som jobbar heltid med studentfrågor inom vår organisation gör det oss enklare och tydligare. 3.6.4 Klassrumsinformation Vid Umeå universitetet ges cirka 1300 fristående kurser och cirka 130 utbildningsprogram. Det absoluta flertalet av dem ges inom de tre fakulteter som Umeå studentkår granskar. Tyvärr var svarsfrekvensen på det utskick vi gjorde till institutionerna om möjligheten att kårens arvoderade kommer och presenterar studentkåren direkt i klassrummen låg. På höstterminen gavs därför bara cirka 30 presentationer och på vårterminen inga alls. För att klasspresentationer skulle fungera bättre valde vi att vänta några veckor eftersom vi upplevde många nybörjare som stressade och ej mottagliga för en presentation i tidigt skede. Ska klassrumspresentationerna kunna fungera bra bör kårens, sektionens och utbildningsbevakarens presentation samköras. Kanske bör man också lätta upp 23

klasspresentationerna något. Under informationsdagen för gymnasieeleverna hade vi ett samarbete med Umespexarna som attraherade en mängd blivande studenter. 3.6.5 Kårsidan i Vertex Korta och enhetliga annonser med färgbilder har prioriterats med ständig hänvisning till webben. Information om hur man anmäler sig till veckobrevet har funnits med i ett flertal av annonserna. Rolf: Jag läste en sak på er webbplats Kerstin Eriksson och Rolf Jakobsson, journalister på Västerbottenskuriren och Västerbottens Folkblad, har kontinuerligt använt vårt veckobrev och webb för att skaffa sig information om studentfrågor och sedan använt uppgifterna till att göra artikelserier och vanliga artiklar om högskolefrågor i respektive tidning. Trots att året präglats av förvaltningsfrågor har vi lyckats öka pressklippsmängden betänkligt, troligtvis beroende på vårt systematiska arbete med informationen. Nästan all intern information har betraktats som extern. Universitetet är en betydande faktor i Umeåregionen och studenterna likaså, detta lyckas vi förmedla gång på gång. Andelen högskoleartiklar i VK och VF var konstant hög och vi har under året som oftast citerats flera gånger i veckan, och blev vi inte citerade hade vi ofta åsiktsbildat i olika utbildnings- och studierelaterade frågor. I radio och tv förekom kårens ordförande vid ett flertal tillfällen i diverse olika sammanhang. 3.6.6 e-kårren Elektronisk korrespondens från kåren till studentkorridoren har under året symboliserats av ett pälsbeklätt djur. e-kårren ersatte måndagsbladet samtidigt som både layout och innehåll på bladet ändrades. e-kårren har kommit ut sedan vecka 39 och fungerar både som intern och extern information. Med hänvisning till seriösa medier, HSV, SFS, departement, kommunen och universitetet, blandat med egna pressmeddelanden, rapporter och remissvar har vi åsiktsbildat om studentfrågor. I början av verksamhetsåret bestod adresslistan av ett A4 med ett fåtal adresser. Nu har vi drygt 400 adresser i vår lista. Brevet skickas till alla studentrepresentanter inom Umeå studentkår, kårfullmäktige, universitetsledningen, samarbetspartners, media samt alla andra som frivilligt anmäler sig via vår webbsida till den automatiska databasen. Vi har fått mycket positiv kritik från media, kårmedlemmar och universitetsfolk för vårt arbete med veckobrevet. 3.6.7 Alla dessa tavlor på toaletterna Kårens officiella anslagstavlor har uppdaterats flitigt. Vi har haft en huvudnyhet på dem varje vecka i form av en artikel eller affisch. Veckobrev, protokoll och pressmeddelanden har även satts upp på våra anslagstavlor. Under året har ytterligare en anslagstavla tillskapats i Lärarhuset och de övriga har fått en mer enhetlig profil. En av årets stora nyheter var de 60 toatavlorna i plexiglas som vi under året satt upp i Beteendevetarhuset, Lärarhuset, Humhuset och Samhällsvetarhuset. Med dessa når vi många som inte aktivt söker information om kåren. Dessvärre har många av dessa vandaliserats särskilt på herrtoaletten vid hörsalsrundan men samtidigt har vi fått många positiva kommentarer från studenter som inte tidigare varit aktiva i kåren men som tycker att de var ett roligt grepp. 24

3.7 Externa relationer 3.7.1 Allmänt Tidigare benämndes området externa relationer näringsliv och arbetsmarknad. Inför detta verksamhetsår döptes dock området om då det delvis förändrats och innehöll mer än bara näringsliv och arbetsmarknad. Numera innehåller externa relationer, förutom arbetsmarknad, även samarbetsavtal och verksamhetsstöd till fristående studentföreningar. 3.7.2 Föreningsstöd Kårerna har även under detta år delat ut universitetets föreningsstöd som framförallt gått till fristående studentföreningar utan direkt kåranknytning. Tillsammans med NTK och Corpus har vi delat ut nästan 100 000 kr till studentföreningar i Umeå. Vi har under året blivit hårdare med regeln att föreningen inte ska vara en del av någon kår utan vara fristående än vad man varit tidigare. Bland dem som fått större summor kan nämnas SKUM-TV och Umespexarna. Under året har vi även hjälpt en jaktförening för studenter och anställda att starta. 3.7.3 Arbetsmarknad Sektionerna och vissa programföreningar inom Samhällsvetenskaplig fakultet har under året genomfört Uniaden, Lärarrekryteringsdagen samt ett antal mindre arbetsmarknadsdagar. Till hösten ska Humanistdagen återuppstå efter hårt arbete från den Humanistiska sektionen. Kåren centralt har främst arbetat med strukturella arbetsmarknadsfrågor genom Arbeta i Umeå som är en del av Studentkommunsamarbetet (läs mer om det under rubriken Samarbeten ) 3.7.4 Samarbetspartners Under senare delen av verksamhetsåret började konjunkturen vända. Under hösten ville absolut ingen satsa på marknadsföring gentemot studenter då många företag sparade sig ur konjunkturnedgången. Framåt vårkanten började det ljusna något och företag hörde av sig för samarbeten vilket inte varit fallet under hösten. Målsättningen om att tillskapa nya avtal värda 100 000 kronor var däremot alltför högt ställd. Vi har under året sagt nej till mindre seriösa företag med hänvisning till att samarbeten med dylika intressenter skulle ha riskerat att skapa badwill bland våra medlemmar om vi samarbetat med dem. Till adressförsäljning har vi också konsekvent sagt nej. Vi har lyckats behålla samarbeten med SEB, Campuz Mobile och Abovo Media. Året har istället präglats av att vi sålt engångsreklam i form av inlagor i terminsutskicket och framförallt marknadsföringsplats i hörsalsrundan samt ett större antal cykelhjälmar 3.8.Systemansvar Ett av områdena som arvoderas av Umeå studentkårs styrelse är posten som systemansvarig för US kansli. Under verksamhetsåret 2003-2004 har denna post innehafts av Ronny Dogra. Året inleddes lite ansträngt med att kansliets server havererade och en stor mängd data försvann. Tyvärr har den situationen, på grund av arbetsbelastning, ännu inte ordnats upp. Under året har dock maskinparken på kansliet setts över och ett flertal datorer har bytts ut. En underhållsplan för datorerna är i skrivande stund på väg att utverkas för att tillse att kansliet inte framgent hamnar i akuta situationer på datorfronten. Under året har kåren köpt in ett antal redigeringsprogram för att förbättra kvaliteten på US hemsida. 25

4. VERKSAMHETSGRENAR 4.1 Mick 102 Mick s medlemsantal har varit ganska stabilt, runt 75-80 medlemmar, vilket är ungefär lika många som året innan. Under året firade vi 15 år! Vi ordnade en sittning på läkarvillan och sedan en klubb där senare samma kväll, i slutet på februari. Klubben blev fullsatt ungefär 20 minuter efter vi öppnat så det kändes som en stor succé. Utöver detta har vi bildat en ideell förening med namnet Studentradion i Umeå, som skulle kunna ta över verksamheten Mick102 den dag som vi skulle bli självständiga från kåren. Vi hade konstituerande mötet i juni förra året redan, men det första ordinarie årsmötet i oktober och ett extra årsmöte i början på maj. Detta för att demokratisera studentradion, genom att låta medlemmarna välja styrelsen, anta en verksamhetsplan osv, något som faktiskt inte har skett tidigare. Vi står inför ett generationsskifte, då många rutinerade både styrelseledamöter och programledare blivit färdiga med sina utbildningar. En nästan helt ny styrelse har valts till hösten som kommer, där bara tre av elva suttit i styrelsen tidigare (Jimmy Nybom, Jessica Krokstrand och Johan Palme). Många etablerade program kommer därmed också förmodligen försvinna, om inga ersättare skulle dyka upp till hösten, bland andra Soulsystemet, Podium, Ljudäventyr och Cocorico. Det skapar med andra ord ett ganska stort utrymme för nya program till hösten. Vi har genomfört ännu en väldigt lyckad Brännbollsyresändning, där vi som vanligt sänt dygnet runt från torsdag eftermiddag till söndag morgon. Bra respons från lyssnare, med många som ringt in på alla möjliga tävlingar. Vi har bland annat haft biljetter till Roskildefestivalen och mobiltelefon som priser. Vi har fått ändrade sändningstider som en eftergift i den ständiga debatt som pågår i Närradioföreningen. Istället för att sända från klockan 16, så har vi från årsskiftet sänt från klockan 17 varje vardag. Som kompensation har vi fått sända hela kvällen även på måndagar, inte bara torsdagar som tidigare. Denna förändring beror på den hårdnande konkurrensen om sändningstiderna, något som gjort oss mer motiverade i processen att försöka få en egen sändningsfrekvens. 4.2 Kårmedia i Umeå HB Vertex ångade på under verksamhetsåret, med ett öga på annonskonjunkturen, som börjat mattas våren innan. 32-24-24-20-16-32-24-28-24-20 är inte det vinnande numret på Keno, utan antalet sidor i Vertex tio nummer under året. Det ger ett årsantal sidor som är något lägre än normalt. Men återhållsamheten var inte större än att vi fick ur oss Krogkollen, en artikelserie i den subjektiva skolan, som blivit lika uppskattat av läsare som ogillad av vissa krogägare. Den kommer att fortsätta ett tag till, liksom en annan av årets nysatsningar, K-märk, där allt från vemodiga singer-songwriters till bordshockeyspel och urgamla herrfriseringar förärats en hedersstämpel. I övrigt har det skrivits om dåligt planerade nya utbildningsprogram, det osynliga knarket på campus, kopering ur kursböcker, doktorandernas usla situation, Kårhuset Scharinskas död, Coronas långvariga koma och kommande uppvaknande, umeåstudenten som var med i 26

Robinson, strul med kåravier, pulkrejs, Bolognaprocessen och mycket annat. Medhållaren, som huserar å Vertex tredje sida, har hållit med om allt. Kårmedia Umeå HB, det kårägda bolag som ger ut Vertex, beslutade att göra nästa verksamhetsårs två sista nummer till ett dubbelnummer. Detta för att höja kvaliteten på tidningen och att möta de vikande annonsintäkterna mot slutet av året. Ett par andra utvecklingsfrågor är en uppfräschad webbsida (introduceras nästa verksamhetsår) och nya mejl- och webbadresser. 5. KÅRVALET Återigen ökade valdeltagandet. På två har kåren gått från ett valdeltagande på 8,1% via 12,3% till nu i år 15,76%. 15,76% valdeltagande har inte Umeå studentkår haft på länge. Kåren placerar sig nu i toppskiftet bland studentkårerna i Sverige vad gäller valdeltagande. De 3 nya partierna Vänsterns Studentförbund i Umeå, Moderata Studenter och Eko-partiet tog tillsammans tolv mandat och deras tillkomst bidrog sannolikt mycket till det ökade valdeltagandet. Budgeten för valet var tight men tack vare mycket hårt slit och mycket eget arbete lyckades vi med både budget och valdeltagande. Valnämnden använde sig av kårens samtliga informationskanaler för att nå ända fram, valet är till mycket en fråga om marknadsföring. Med en lyckad kampanj vid namn irriterande litet som blev ett avbrott mot alla andra färgglada affischer lyckades vi få mångas uppmärksamhet. Vi packade 10 000 brev själva och 4000 bar vi ut allt för att göra det billigare. 6. STIFTELSER 6.1 Kårhusstiftelsen 6.1.1 Allmänt KHS har under året varit inne i en tämligen aktiv fas där många förändringar har skett. Corona har fått ny entreprenör, en mängd renoveringar har skett, omflyttningar i huset för både Studenthälsan och Psykologmottagningen har företagits. Man har även sett över energiförbrukningen i huset och vidtagit åtgärder för att sänka denna. Planeringen har påbörjats för den kommande PCB-sanering som ska företas senast år 2008. 6.1.1 Corona Redan under vårterminen 2003 påbörjades diskussionerna med Sodexho AB som då drev verksamheten vid Corona om att de skulle lämna över entreprenaden på någon annan. Sodexho ansåg sig inte ha den kompetens på området som krävdes för att man skulle kunna driva en verksamhet som bar sig ekonomiskt och lunchserveringen på Corona såg ut att befinna sig på ett ständigt sluttande plan. Under sommaren 2003 inkom Sodexho så med en begäran om överlåtelse av verksamheten på ett annat företag inom Sodexho-koncernen Sodexho shore, ett företag utan anställda som sysslar med städning ombord på oljeriggar. KHS nekade förstås till denna, något märkliga begäran och Sodexho stod med andra ord kvarlåsta vid sitt kontrakt. Under hösten träffades dock en överenskommelse kring lösandet av detta kontrakt och Sodexho lämnade lokalerna. På grund av ett flertal olyckliga omständigheter, där KHS trodde sig ha förhandlat fram en uppgörelse med två olika parter rörande driften av Corona och dessa två backade ur i sista stund, försenades uthyrningen av Corona och stället stod tomt under den största delen av verksamhetsåret medan man febrilt försökte sluta avtal med en annan entreprenör. I slutet av 27

våren nådde man så en överenskommelse och kunde sluta ett avtal. Verksamheten vid Corona kommer att komma igång igen till inledningen av höstterminen 2004. 6.1.2 förändringar under året i fastigheten Under året har ett flertal förändringar skett. Till följd av universitetets övertagande av Studenthälsan flyttar hälsan ur sina lokaler och bort till förvaltningshuset. KHS kommer därmed att behöva leta nya hyresgäster till deras lokaler. Stora planer är dock på gång från Akademiska Hus sida och man funderar på ombyggnationer av Universum-huset, vilket kan medföra att KHS skulle kunna komma att hamna i en helt ny sits under hösten. Psykologmottagningen som hyr nedre planet av kårlängan tillsammans med Studentprästerna, har beslutat sig för att expandera till följd av den kraftiga ökning i studentantal som man har. Detta medförde en kedja av omflyttningar vilket i slutändan gjorde att Mick 102 flyttade in i kår-korridoren med både studio och produktionsrum och fastighetsskötaren och kontorsvaktmästaren flyttade till Mick s gamla studio. KHS har även sett över säkerheten i byggnaden och har köpt in ett nytt larm- och låssystem som kommer att installeras under hösten. Därutöver har man beslutat att se över sina energikostnader och åtagit en rad energibesparande åtgärder. Man har dessutom sett över möjligheterna till tredimensionell fastighetsbildning och konstaterat att detta i princip är uteslutet. KHS har dock under året varit inne i en utvecklingsfas och med tanke på de planer som i dagsläget finns för fastigheten kan nästa verksamhetsår komma att bli mycket spännande. 6.2 Stiftelsen jc kempes minnesstipendiefond 6.2.1 Allmänt Verksamhetsåret 03/04 har framför allt präglats av en nära nog fördubbling av antalet inkomna ansökningar. Ökningen gäller såväl hösttermin som vårtermin. Ökningen har renderat en större arbetsinsats från alla berörda men organisationen och hanteringen har fungerat väl. Orsaken till den stora ökningen är av allt att döma den förändrade marknadsföringsstrategin, som nu mer är inriktad på att fonden skall nå ut med information till alla vid Umeå universitet inskrivna doktorander. Annonseringen i Vertex och på anslagstavlor har även förändrats till sitt utseende, men har däremot inte blivit mer omfattande eller gjorts annorlunda, och antas heller inte i någon större utsträckning haft med ökningen att göra. I övrigt kan även noteras att ovan nämnda ändring i marknadsföringen inneburit att grundutbildningsstudenternas andel av ansökningarna upplevs ha minskat betydligt. Antalet ansökningar under året var 357 st. varav 131 st. beviljades med totalt 1 585 005 kr. Föregående års siffror var, som jämförelse, 191 ansökningar och 100 beviljade. Noteras kan att antalet överklagansärenden inte ökat i takt med det ökade antalet ansökningar, utan snarare har vi sett en minskning på marginalen. Under året har en ledamot i styrelsen för fonden, Abdul Khakee, lämnat sitt uppdrag. Denne avtackades vid en lunch på Sävargården med blommor. Umeå studentkår tilldelade honom även Lauramedaljen i kårband. Till efterträdare utsågs av Umeå studentkår Chris Hudson, statsvetare. Chris har varit delaktig i arbetet från och med arbetsårets första möte. Umeå studentkår valde att till styrelsen även utse Anna-Lena Lundholm, Bildmuseet. Även hon har varit delaktig i styrelsens arbete under hela verksamhetsåret. 28

Det hölls även val till arbetsutskottet under hösten, vilket resulterade i att Nils Pårud ersattes med Åsa Rasmuson Lestander. Gösta Weissglas däremot fortsätter sitt arbete i AU under ytterligare en mandatperiod. Vid arbetsårets ingång lämnade bankens fondförvaltare sitt uppdrag för tjänst inom universitetet. Ny förvaltare är Jan-Erik Ekholm. Denne tog under året initiativ till en förtydligad uppdragsbeskrivning och hanteringsordning mellan fond och bank. Styrelsen har i vanlig ordning hållit fyra möten, och arbetsutskottet har hållit elva. Arbetsutskottet har under året fått en rad uppdrag från styrelsen, av vilka somliga har slutförts medan andra ännu bearbetas. 6.3 Stiftelsen studenthälsan 6.3.1 allmänt Studentkårerna i Umeå har under låg tid bedrivit studenthälsovård i egen regi. Under de senaste åren har studenthälsovården bedrivits av en, till kårerna närstående, stiftelse, Stiftelsen studenthälsan. Finansieringen av studenthälsovården har gått från att baseras på avgifter från brukarna till att vara helt beroende av medel från universitetet. På senare år har tankar väckts på att universitetet ska driva studenthälsovård i egen regi i stället för att betala Stiftelsen studenthälsan för att utföra tjänsten. I år så fattade slutligen universitetet beslut om att ta över driften av studenthälsovården i egen regi. Det mesta av arbetet har av naturliga orsaker fokuserat på övergången till Universitetets regi. Styrelsen har fortsatt enligt det tidigare tagna beslutet att Universitetet från och med 2004-04- 01 tar över verksamheten och personal. Diskussioner har förts med personal från Universitetet angående den framtida driften, MBL-förhandlingar har genomförts osv. Dessa diskussioner har jag inte varit speciellt inblandad i utan har till största delen skötts av Patrik från Corpus. Andra saker som hänt är MOB-enkäten som behandlade studenters attityder och erfarenheter av droger. Denna gick ut till studenter vid Umeå Universitet och fick en svarsfrekvens på ca 67%. Under året som gått har styrelsen även haft långa diskussioner kring personalens arbetsmiljö och följt upp de sjukskrivningar som funnits. 6.3.2 Ny organisation för studenthälsoverksamheten vid UmU US har under året arbetat tillsammans med övriga berörda studentkårer för att tillförsäkra studenterna inflytande i den nya organisationen. En annan fråga som uppkom i och med att universitetet tar över driften av studenthälsovården från Stiftelsen studenthälsan är vad som ska göras med det kapital som finns kvar i Stiftelsen studenthälsan. US har gjort bedömningen att det är juridiskt omöjligt att lösa upp stiftelsen så att pengarna skulle tillfalla kårerna, därför har US verkat för att Stiftelsen studenthälsan i fortsättningen ska förvalta kapitalet och använda avkastningen till att ekonomiskt stödja projekt med syftet att förbättra studenternas hälsa. Den nya organisationen av studenthälsovården innebär att den verksamhet som Stiftelsen studenthälsan tidigare drev blir en enhet under studentcentrum. För att även i fortsättningen tillförsäkra studenterna inflyttande så har studenthälsorådet bildats. Studenthälsorådet har till uppgift att vara ett rådgivande organ i frågor av övergripande karaktär som rör studenthälsan. 29

Studentkårerna har även fått en möjlighet att överklaga beslut av övergripande karaktär, som fattas av chefen för studentcentrum gällande studenthälsan, till universitetsdirektören. 7. SEKTIONER OCH LOKALORGANISATIONER 7.1 Sektionsrådet Umeå studentkår består av 6 sektioner och ett 20-30 tal programföreningar under sektionerna. Kårens organisation är otydlig många tycker, få pratar med varandra och ännu färre vet att alla är en del av Umeå studentkår. Sektionsrådet tog ett rejält steg under året från att ha varit en ifrågasatt mötesform till att bli alltmer självklar. Praktik, Studentkortet, kåravier förslag till KF och KS har diskuteras med sektionsrepresentanterna. Rollfördelning och olika inriktningar på verksamheten inom kåren har retts ut. Att hålla ihop en organisation på 12 000 medlemmar i en värld av akademiskt revir och pinkeritänkande kräver en stor arbetsinsats detta är något som vi verkligen har prioriterat. Under året genomfördes en utvärdering av sektionsrådet reslutatet av den tyder på att sektionerna numera har börjat förstå syftet med sektionsrådet, informationsspridning kors och tvär genom organisationen. 7.2 Beteendevetarsektionen Information Sektionen skall verka för att förbättra tillgängligheten av information för alla medlemmar. Webbsidan har restaurerats och är åter i bruk. Anslagstavlornas användning har förbättrats och fräschats upp. Här hänger vi numera protokoll, kallelser samt annan viktig information. Bidrag Vi har förenklat möjligheterna att söka bidrag genom att utarbeta riktlinjer för de sökande. Vi har även beslutat att alla nystartade föreningar skall få ett initieringsbidrag för att förenkla starten (som skall täcka papper, pärmar samt andra små utgifter). Utbildningsbevakning Vi har fortsatt arbeta med vår utbildningsbevakare Veneta Alexandrova, kanske främst när det gäller fakultetsnämnden och vad som sägs där. Vi har även (tillsammans med de andra sektionerna) utsett en ny utbildningsbevakare för nästa period. Representerar studenterna Vi har representerat studenterna i följande råd: Husrådet, Sektionsrådet och Fakultetsnämden. Det är kanske främst i husrådet som vi drivit några frågor. Bland annat frågor om mikrovågsugnar i beteendevetarhuset, priset på kopiering samt frågor rörande grupprum på polishuset. Stöd för underföreningarna Beteendevetarsektionen har fungerat som ett stöd för underföreningarna, kanske främst i form av ekonomisk stöd men även fungerat som ett forum för de olika föreningarna. 30

7.3 Doktorandsektionen Umeå Studentkårs doktorandsektion har givits uppgiften att svara för doktorander vid Samhällsvetenskaplig fakultet, Humanistisk fakultet och Fakulteten för lärarutbildningar. Sektionens styrelse utgörs av en ordinarie representant och en suppleant från varje fakultets doktorandförening. Vid sektionens första konstituerande styrelsemöte 2003-11-27 valdes Erik Eriksson till ordförande i sektionen samt Fredrik Andersson och IngaMaj Hellsten till vice ordförande. Till suppleant valdes Fredrik Karlsson för Humanistiska fakulteten. Vid samma möte aviserade Erik Eriksson att hand skulle vistas i USA under VT 2004. Styrelsen beslutade därför att utse Fredrik Karlsson till tillförordnad styrelseordförande från 2004-01-01 intill 2004-05-31. Under den tid doktorandsektionen varit verksam har doktorandsektionen genom Fredrik Karlsson och Charlotta Edström, tillsammans med representanter för NTK och Corpus, fört fram doktorandernas åsikter vid de regelbundet återkommande möten med rektor. Ärenden som har tagits upp har varit behandlingen av doktorander när det gäller studentrabatter, speciellt internetavgifter i det kommunala bostadsbolaget Bostadens lägenheter. Doktoranderna har i detta fall fört fram åsikten att det inte finns mer än en kategori studenter, och att dessa bör behandlas på ett likvärdigt sätt. Långt ifrån alla doktorander har bättre villkor än grundutbildningsstudenter, vilket bör tas i beaktning när studentrabatter diskuteras. Vidare har sektionen på rektorsmötet påpekat vikten av att Umeå universitet inför ett helhetsperspektiv på den forskarutbildning som bedrivs vid universitetet. Sektionens representanter har speciellt påpekat vikten av en icke fakultetsbunden doktorandrådgivare, i synnerhet med tanke på de varierande kulturer som finns vid de olika fakulteterna vad gäller synen på forskarutbildningen och på doktorander. Medel för en permanent halvtidstjänst frigjordes under hösten 2003 och Ann Dolling (lektor vid SLU) anställdes under våren som universitetets doktorandrådgivare på 50%. Dessutom har lovat rektor föra upp frågan om ökad samordning av forskarutbildningskurser vid universitetet till dekanrådet. Förhoppningen Är att detta kan leda till en fakultetsövergripande arbetsgrupp i denna fråga, vilket förhoppningsvis kan leda till en effektivisering och ökad struktur i forskarutbildningen. Dessutom kan det hjälpa till att öka förståelsen bland doktorander för övriga vetenskapsområden, vilket på längre sikt även kan öka det fakultetsövergripande samarbetet och därmed även kanske kvalitén i forskningen. Utöver rektorsmötet har doktorandsektionen fört fram doktorandperspektivet vid remissförfarandet för utredningarna "Högre utbildning i utveckling; Bolognaprocessen i svensk belysning" (Ds 2004:2) och "En ny doktorsutbildning kraftsamling för excellens och tillväxt" (SOU 2004:27). Detta skett genom deltagande i Bolognagruppens universitetsövergripande halvdag om processens olika aspekter, samt Även i Umeå studentkårs remissarbete gällande dessa utredningar. Slutligen har doktorandsektionen påbörjat ett strategiskt samarbete med NTK och Corpus vad gäller vilka doktorandfrågor som skall prioriteras. Detta arbete är än så länge i sin linda, men har redan resulterat i en ökad insikt i andra doktoranders situation. 7.4 HHUS Handelshögskolans i Umeå Studentförening Under vår- och höstterminen har sektionen bedrivit utbildningsbevakning. Detta har skett genom ett samarbete mellan HHUS förenings utbildningsutskott och en av sektionen arvoderad utbildningsbevakare. Den arvoderade utbildningsbevakaren har under året funnits till som en resurs för våra medlemmar att vända sig till när studierelaterade problem dykt upp. 31

Utöver samarbetet med utbildningsutskottet så har den arvoderade utbildningsbevakaren representerat sektionen i olika beslutande organ. HHUS genomför kursutvärderingar av varje kurs som ges till våra medlemmar. Det sker genom ett standardiserat frågeformulär som studenterna fyller i, i samband med kursens tentamenstillfälle. Tack vare denna standardiserade kursutvärdering får vi information om en kurs avviker från det normala. På så sätt har vi möjlighet att uppmärksamma de kurser som inte fungerar bra. HHUS har arbetat för att Handelshögskolan själv skall ta fram en standardiserad kursutvärdering som skall vara Internetbaserad. Arbetet med att driva denna fråga har börjat skörda resultat. Det har tillsatts en grupp där HHUS är med för att ta fram ett förslag på hur det skulle kunna fungera. HHUS har påpekat vikten av att Handelshögskolans föreläsare/lärare utvecklar sin pedagogik vad gäller föreläsningar och handledning. Ett förslag från HHUS sida är att Handelshögskolan arbetar med en pedagogisk coach. Denna person kan närvara vid föreläsningar och andra undervisningstillfällen och därefter ge den anställde konstruktiv kritik. Nationell utbildningsbevakning har skett. Tillsammans med den arvoderade utbildningsbevakaren har HHUS och dess utbildningsbevakning lyckats nå sitt huvudsyfte, det vill säga göra studenternas röster hörda samt påverka utbildningskvaliteten i en positiv riktning. Sektionen är partipolitiskt, fackligt och religiöst obunden och har en enda underliggande studentförening, Handelshögskolan i Umeå Studentföreningen (HHUS). Sektionens löpande verksamhet sköts, förutom av utbildningsbevakaren, av studentföreningens direktion. Sektionens styrelse utgörs av sittande styrelse för studentföreningen HHUS och tillsätts enligt föreningens stadgar. Anders Olofsson, ordförande HHUS 7.5 Humanistiska sektionen Humanistiska sektionens huvudsakliga uppgift är att värna om studenter som läser vid Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Kärnan i sektionens verksamhet är utbildningsbevakning, som bland annat består av kvalitetsgranskning och bevakning av studenternas intressen. För att kunna göra detta har vi en heltidsarvoderad utbildningsbevakare på 100 % och en administratör arvoderad på 25 %. Vi har även en arvoderad datasupport på 50 %. Förutom de arvoderade har sektionen en styrelse. Sektionen ansvarar även för sektionstidningen, Inkognito, genom vilken vi når ut till alla våra betalande medlemmar. Det stora antalet fristående kurser och de få programmen på Humanistisk fakultet tycks leda till få kurs- och programföreningar. Detta får till följd att större ansvar läggs på Humanistiska sektionens styrelse vad gäller studiesociala aktiviteter. I brist på underföreningar kan styrelsen alltså inte delegera arbetet med diverse arrangemang, detta kräver i sin tur ekonomiska medel. 32

Sektionen kommer, i syfte att uppmärksamma humaniorastudenter, att anordna en humanistdag hösten 2004. Planerna för denna har påbörjats, också detta är något som kräver ekonomiska medel. På grund av svårigheterna att utse studeranderepresentanter inom humaniora blir utbildningsbevakarens arbetsbörda större än nödvändigt. Detta vill vi åtgärda genom att öka studenternas engagemang för representation. Vi vill utarbeta någon form av belöning till dem som engagerar sig och även få studenterna att inse vikten av att åta sig meriterande uppdrag. Styrelsen har under innevarande läsår dragit igång en stor kursplanegranskning där målet är att granska alla kursplaner som hör till Humanistisk fakultet. Detta arbete är både stort, tungt och viktigt. Hittills har vi hunnit granska två institutioner, Moderna språk samt Kultur och Medier. De anmärkningar och synpunkter som kommit fram har delgetts institutionen, fakulteten och Umeå studentkår. Efterhand kräver detta även att uppföljning sker på de genomgångna granskningarna. Styrelsen har även instiftat ett stipendium som alla medlemmar och föreningar under humaniora kan ansöka om, möjligt belopp att dela ut är 15 000 kronor per termin. Jennie Olofsson, ordförande Humanistiska Sektionen 7.6 SamSektionen Styrelsearbete SamSektionens styrelse har haft relativt regelbundna styrelsemöten där ordförande eller andra representanter från de olika sektionerna har träffats och diskuterat frågor aktuella för sektionen. Utbildningsbevakning Utbildningsbevakningen har under verksamhetsåret skötts genom att sektionens underföreningar utsett studentrepresentanter till institutionsstyrelser och ledningsgrupper. SamSektionen har även delat en heltidsarvoderad utbildningsbevakare med HHUS och Beteendevetarsektionen. Utbildningsbevakaren har under året närvarat vid samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens möten. Under våren 2003 hade även SamSektionens ordförande en ledamotsplats i nämnden. Gemensamma aktiviteter Under våren 2003 gjordes ett försök att ordna en gemensam sittning för sektionens medlemmar. På grund av lågt intresse blev denna dock aldrig verklighet. Föreningsaktiviteter På föreningsnivå anordnades sedvanliga aktiviteter såsom sittningar, gästföreläsningar, företagskvällar, sportaktivitet och arbetsmarknadsdagar. Kontakt med kåren och övriga sektioner SamSektionens ordförande har under 2003-2004 deltagit i sektionsrådsmöten där representanter från kåren och sektioner träffats och diskuterat aktuella frågor. 33

Stipendier och projektbidrag På SamSektionens årsmöte 2003 offentliggjordes att två ansökningar om projektmedel beviljats. Projektmedlet gick till Samvetet samt till Cibus. Även sektionens individuella stipendium delades ut. Detta gick till Helena Gidlöf. På årsmötet 2004 gick projektbidraget till Sosums genusgrupp för en temadag kring prostitution samt till Geografiska föreningen för en temadag kring framtidens samhällsplanering. Det individuella stipendiet gick till Henrik Dahlgren. Emma Rosell, ordförande SamSektionen 7.7 UmPe UmeåPedagogerna Under perioden 2003-09-03 2004-05-18 har UmPe haft 13 styrelsemöten. Utöver detta har vi i enlighet med stadgarna haft ett årsmöte och ett stormöte. En komplett styrelse valdes vid årsmötet 7 november och reviderade stadgar antogs. Vi har även anordnat andra former av stormöten, nämligen dekanträffar med dekanen Rolf Hedquist och prodekanen Signhild Lemar. Alla UmPes medlemmar har varit inbjudna och alla underföreningar har varit representerade och ställt frågor runt utbildningen. Utbildningsbevakning samt studiesocialfrågor och aktiviteter är sektionens huvuduppgifter. Viktigt som hänt inom UmPe under perioden 2003-08-24 2004-05-18 Mottagande och insparksaktiviteter för nya studenter 24 augusti mottogs de nya studenterna i Aula Nordica där de fick en väska med viktig information om utbildningen, om UmPe, om underföreningarna, om studentinflytande samt regelsamlingen. Diverse insparksaktiviteter anordnades i underföreningarna. Sektionsföreningarna UmPe har sju underföreningar. Förutom det arbete som görs i UmPes regi håller dessa egna styrelsemöten, anordnar egna aktiviteter, driver studentfackliga frågor etc. De utgör en stabil kärna i UmPes styrelse genom att två från varje förening finns representerade i styrelsen. UmPe har genom detta system en bred representation i styrelsen och en bas av aktiva studenter som gör ett oerhört värdefullt arbete. Fester 13 mars anordnades en sittning för alla UmPes medlemmar på Skogis. 2 juni anordnades en examensfest för alla studenter som examinerades till sommaren och till jul. LRD Till Lärarrekryteringsdagen 12 maj är 22 st kommuner och företag anmälda. FPS (Förenade PedagogStudenter) UmPe var med och startade upp FPS. 24-26/10 anordnades en träff i Kristianstad om studentinflytande och 12-14 mars i Uppsala kring VFU och FPS framtid. UmPe deltog vid båda träffarna. Slumpen 34

UmPes tidningen Slumpen har fått en ny redaktion och en ny layout. UmPe planerar att ge ut ca 4 nummer per år. I sommar ges ett dubbelnummer ut till nya och gamla studenter. Pedagogiskt café med Attraktiv skola 17 maj anordnar UmPe ett pedagogiskt café i samarbete med Attraktiv skola där studenterna får reda på vad arbetsmarknaden vill ha och arbetsmarknaden får reda på vad studenterna vill ha. Hemsidan UmPes hemsida har gjorts om. Ansiktslyftningen blev total och sidan uppdateras flera gånger i veckan. Fungerat som remissinstans till utbildningsbevakaren En annan viktig uppgift som UmPes styrelse har är att fungera som remissinstans till utbildningsbevakaren som sedan för sektionens talan i diverse organ. UmPe har under året även medverkat vid mottagandet av utbytesstudenter från USA. Dessutom har sektionen engagerat sig i student för en dag, ambassadörsutbildningen, sommarringningen, flera fakultetsövergripande utvärderingar samt diverse konferenser. Arbetsgrupper inom UmPe: HSV-grupp Högskoleverket utvärderar detta år alla lärarutbildningar i landet. Lärarutbildningen i Umeå har skickat in en självvärdering som Högskoleverket går igenom innan de gör platsbesök för att slutligen skriva en rapport. UmPes HSV-grupp har tillsammans med utbildningsbevakaren skrivit ihop en rapport från studenterna för att säkerställa att även studenternas synpunkter synliggörs i rapporten. Sångboksgrupp för att undvika att sånger sjungs som kan upplevas kränkande har en sångboksgrupp bildats som har satt ihop en sångbok online med sånger som inte anses vara kränkande. Framtidsgrupp för att planera UmPes verksamhet på längre sikt har en framtidsgrupp utsetts som skall komma med långsiktiga förslag till styrelsen. UPP-grupp Vårt gamla utvärderingsprojekt Kval har omarbetats till ett nytt UmPes utvärderingsprojekt UPP (utvärdering av pedagogiska program) driver frågor som en bättre återkoppling av kursutvärderingar och en gemensam mall för utvärderingarna. Detta har bl.a. resulterat i ett fakultetsnämndsbeslut om att alla sammanställningar av kursutvärderingar inom vår fakultet fr.o.m. i vår ska läggas ut på nätet. Rekryteringsgrupper inför tillsättande av nya arvoderade har styrelsen utsett en rekryteringsgrupp som sköter annonsering, intervjuer etc. och sedan lägger fram några kandidater till styrelsen att ta ställning till. UGG UmPes genusgrupp har funnits en termin. Syftet är att vara ett forum där våra medlemmar kan diskutera genusfrågor, anordna föreläsningar, bevaka genusperspektivet på utbildningen mm. Denna grupp samarbetar även med U.S.O.G. UmeåStudenternas Organiserade Genusgrupper). Stipendiegruppen har under höst- och vårterminen delat ut stipendier till medlemmar för olika projekt med anknytning till kommande yrkesutövande till en sammanlagt summa av 27 000 kr. 35

Utbildningsbevakning Sektionen har en heltidsarvoderad utbildningsbevakare som detta år varit Frida Sandgren. Utbildningsbevakaren är tillsammans med ett antal studerande, representanter i Fakultetsnämnden för lärarutbildning samt en rad beslutande och beredande organ inom nämndens ansvarsområde. Utbildningsbevakarens arbetsuppgifter är många men här följer ett axplock av viktiga frågor som utbildningsbevakaren drivit under året. Krävt höjd boendeersättning vid praktik/vfu Jobbat för att studenter ska få mer kunskap om studentinflytande genom information och utbildningsdagar samt genom påtryckning på ledningen. Har i möten med ledning och lärare tryckt på vikten av studentinflytande och att det synliggörs och belönas Krävt och fått igenom ångerveckor för nya studenter vid val i valwebb Minska omfattning på uppgifter under VFU, placera i möjligaste mån efter ämne och verksamhetsområde, utred ett system där studenterna placeras på två olika partnerområden under utbildningen, förbättra kommunikationen mellan universitet och skola, studenter ska inte utnyttjas som arbetskraft under VFU:n utan utbildas, fastställ hur många besök från universitetet som studenten har rätt till när han/hon är ute på VFU, ge gärna LLU:arna mer ansvar men examinationsansvaret skall ligga på universitetslärarna, få kommunerna att bli bättre på att locka studenter genom att t.ex. erbjuda bostäder Krävt och fått igenom en utredning av hur studenterna tycker att valwebben fungerat Krävt och fått igenom utredning av hur man jobbar med genusfrågor på AUO-kurserna och en kartläggning av bristerna. Bjudit in och äskat pengar för gästföreläsare från Gävle för en samföreläsning för AUO-kurserna i jämställdhet till hösten. Varit med och skapat idé kring ett projekt som ev. startar om ett år. Diskuterat hur valfriheten bland kurser fungerar i praktiken. Krävt och fått igenom införande av besöks- och telefontider hos studievägledarna så att de blir lättare att nå Krävt bättre återkoppling av kursutvärderingar vilket t.ex. resulterat i att alla sammanställningar fr.o.m. i vår ska läggas ut på nätet. Driver frågan om att hitta en gemensam mall för utvärderingar Krävt och blivit lovad en skriftlig strategi på hur man äntligen ska förbättra kunskaperna i konflikthantering hos studenterna (svar ska komma senast i början av höstterminen) Genomförandet av en omfattande studentenkät liknande de på Samfak och Humfak. 7.8 Umeåstudenter i Örnsköldsvik USÖ Under detta halvår har USÖ jobbat med att försöka få upp intresset för kårverksamheten genom olika aktiviteter. Av de aktiviteter som USÖ anordnat och som fått störst uppmärksamhet bland studenterna var skidresan till Åre, vilket var ett väldigt lyckat arrangemang För att ytterligare öka samarbetet mellan USÖ och festmästeriet sitter några personer ifrån USÖ:s styrelse med i Festmästeriet. Samarbetet mellan Festmästeriet och USÖ har främst gått ut på att USÖ bidragit med pengar till Festmästeriet så att de kunnat rusta upp festvåningen. Det har främst varit studenterna Kristian och Kim som rustat upp festvåningen. För att öka samarbetet mellan Örnsköldsviks kommun och USÖ deltar några ur styrelsen regelbundet på kommunens möten. På mötena diskuteras hur kommunen kan hjälpa USÖ i deras arbete och hur man bättre kan marknadsföra Örnsköldsvik som studentstad. Samarbetet har främst resulterat i sänka hyror för studentboende på Valhallavägen. 36

Under våren har USÖ bidragit med pengar till upprustning av kårhuset i form av möbler. För att fräscha upp på festvåningen har USÖ bidragit med mer pengar till festmästeriet. USÖ-projekt För att studenterna ska ha något kul att göra mitt i vecka tog studenterna Paula och Per initiativ till en Quiz kväll på onsdagar, USÖ:s del i de kvällarna var ett ekonomiskt bidrag till priser. För att ytterligare öka känslan av att man tillhör Umeå universitet köpte USÖ in T-shirtar med Umeå universitet-tryck som sålts med stor framgång under halvåret. Vi har märkt att studenterna i Örnsköldsvik överlag har ovårdade frisyrer. Detta var något som vi i kåren ville åtgärda. Fredrik Brevenäs var den mest drivande i styrelsen och tog på sig ansvaret för denna viktiga uppgift. Han begav sig till Attitydonline.com för att förhandla förmånliga studentrabatter. Vid förhandlingens slut hade Fredrik lyckas förhandla till sig en studentrabatt på 20%. Detta gläder många av våra studenter idag, då de flesta ser hippa och stylade ut. Åreresan var det projekt som var mest tidskrävande men också roligast. Vår tanke med resan var främst att öka känslan av samhörighet mellan Mitthögskolan och Umeå universitet. Resan blev lyckad med 32 deltagare som spenderade den mesta av tiden i Åres underbara backar. Kvällstid så smög sig sakta men säkert partylusten på som resulterade i utflykter till Åreby och dess nattklubbar. Vi tror att de flesta uppskattade boendet i Björnen och de nya mötena som detta innebar. Förhoppningsvis så kommer detta även att anordnas nästa år med ett lika lyckat resultat. 8. SAMARBETEN 8.1 SFS Under verksamhetsåret 2003-2004 har Umeå studentkårs f.d. ordförande Karin Björklund suttit som vice ordförande i SFS. Även en annan f.d. ordförande för US Tobias Smedberg har under året suttit i SFS styrelse. I april i år under SFS-Fum kunde ett enhälligt fullmäktige välja samme Tobias till ordförande för SFS under nästkommande verksamhetsår. Kontakterna med SFS har under året med andra ord haft goda förutsättningar och dessa förutsättningar har vi förvaltat väl. Även utanför SFS styrelse har Umeå studentkår varit engagerade. Personer från US har under året deltagit i ett flertal SFS-arrangemang, bland annat Utvecklingsdagarna, konferensen om ledarskap och mångfald, seminarium om arbetsgivaransvar, vårkonferensen och SFS-Fum. Vi har även arrangerat ett av SFS styrelsemöten med efterföljande sittning, en tillställning som blev mycket uppskattad. I år hölls SFS-Fum i Luleå och en delegation bestående av 18 personer från US åkte till vår nordliga universitetsstadsgranne och deltog i förhandlingarna under fyra dagar. Vi inledde även SFS bildningskampanj i och med att SFS ordförande och vice ordförande Ignacio Vita och Anna Karlsson besökte universitetet och pratade med studenter och rektor om vikten av kritiskt tänkande, reflektion och bildning i utbildningen. 8.2 Umeå-kårerna Samarbetet mellan kårerna vid Umeå universitet inleddes mycket bra och vi gick igenom och reviderade en mängd avtal oss emellan som blivit liggande i ett antal år eller på andra sätt blivit inaktuella. Kårerna samarbetade under sensommaren kring att uppmärksamma Umeå 37

som studentstad i alla dess aspekter. Företrädare för kårerna besökte både Umeå kommuns chefsforum, vilket är samlingsdagar för alla högre chefer inom Umeå kommun, och kommunfullmäktige för att presentera vår syn på vad som behövs för att Umeå ska bli en bättre studentstad. Det handlade om att skapa bättre förutsättningar genom att kunna erbjuda bostäder, arbeten och rekreation. Vi har även samarbetat i frågan om studenter som inte betalar sin kåravgift. Under de senaste åren har kårerna kunnat märka en kännbar nedgång i antalet betalande medlemmar, samtidigt som universitetet fortsätter redovisa ökande studentsiffror. Detta har gjort att man under året tog krafttag för att se till att verkligen alla studenter betalade kåravgiften och att man gjorde det till rätt studentkår. Ett nytt system utarbetades under året för att ta reda på alla som av olika anledningar undlåtit att betala in sin kåravgift. Detta resulterade i en process där universitetet i slutändan stänger av de studenter som inte betalar sin kåravgift. Vi är i skrivande stund inne i slutfasen av denna process och under nästkommande år kommer vi att se vad resultatet blir av den. Frågan om Bostaden och deras nya regler för omflyttning inom deras bostadsbestånd är även den en fråga där kårerna samarbetat, liksom i frågan om universitetets övertagande av Studenthälsan och Kommuniceras nya regler för studentrabatter där forskarstudenter undantas från gruppen studenter och därmed inte kan få några rabatter. Denna fråga har dock inte gått att lösa då Kommunicera fortfarande vägrar acceptera forskarstudenter som studenter, trots påtryckningar från både kårerna, media och universitetet. Under vintern seglade dock en konflikt upp mellan kårerna, vilken emanerade ur det beslut som Umeå studentkårs fullmäktige fattade i Scharinska-frågan där man beslutade sig för att inte längre arbeta för att förändra samarbetsavtalet mellan Umeå kommun och Umeå studentkår rörande Scharinska villan. Anledningen till denna kovändning var att det under ärendets gång framkom att man från de andra kårernas sida kunde tänka sig en försäljning av fastigheten medan Umeå studentkår starkt motsatte sig detta. Detta skadade i mångt och mycket relationerna mellan kårerna och under en period var samarbetet helt avbrutet. Kontakterna har dock tagits upp under våren och förhoppningen är att inget agg ska finnas kvar som försvårar samarbetet för de nya styrelserna under nästa verksamhetsår. Det ska tilläggas att styrelsen för verksamhetsåret 03-04 verkligen ser vikten av att ha goda relationer till våra grannkårer. Tillsammans är vi starkare än vad vi är om vi står ensamma. Man gjorde dock bedömningen att Scharinska villan var så pass viktig att vi valde att sätta dess fortsatta framtid före dessa relationer. 8.3 Studentkommun 8.3.1 Styrgruppen Studentkårernas samarbete med Umeå kommun har under året formaliserats och tagit en något annorlunda vändning. I takt med att ansökningstiden för SFS studentstad närmar sig har arbetet med att bli Sveriges bästa studentstad intensifierats. Styrgruppen utökades under året därför med ytterligare en representant från Umeå universitet i form av universitetsdirektör Jan-Erik Ögren. Därmed har styrgruppen under året bestått av Jan-Erik Ögren, stadsdirektör Jan Björinge, studentkoordinator Bibbi Nilsson, Britta Asp och Jonas Fjellström (ordförande och vice, US), Johan Svensson och Urban Selin (ordförande och vice, NTK) samt Patrik Danielsson och Fredrik Åhman (ordförande och vice, Corpus). Under året har styrgruppen arbetat med att ta in näringslivet i samarbetet och detta har även genomförts. Både Studentstadsgruppen och Arbeta-i-Umeå-gruppen har fått besök av 38

näringslivet och ett flertal arrangemang där vi har samarbetat med näringslivet har genomförts. Man tog även ställning till ett förslag på framtagande av en Studentguide som Studentstadsgruppen arbetat på. Dessvärre drabbades universitetet av spariver i detta läge och planerna lades därför på is. Även frågan om Scharinska villan har debatterats i gruppen, dock utan att uppnå någonting konkret. 8.3.2 Studentstad Studentstadsgruppen har under året arbetat med ett arbetslag bestående av utvalda från de tre kårerna vid Umeå universitet, representanter från Umeå kommuns avdelningar kultur och fritid, delar av näringslivet via UmeåC, universitetspersonal från Studentcentrum och en av studentprästerna. Gruppen kom dock att utarmas ju längre året gick och mot slutet av verksamheten var det bara studenter som var ständigt närvarande på studentstadsmötena. Den bristande närvaron från övriga parter har gjort att gruppen under en stor del av året inte kunnat agera på ett bra sätt och de idéer vi arbetat kring har därmed inte genomgått ett korrekt förarbete. De största frågorna vi arbetat med är profileringsdagen Vinteryran i centrala Umeå. Projektet blev delvis ett misslyckande då studentnärvaron var låg och vissa kostnader överskred vad som budgeterats med. Det massmediala genomslaget fanns dock och det gjorde att projektet inte klassades som ett fiasko. Utöver Vinteryran har Studentstadsgruppen lagt ner mycket tid på ett mottagningsprojekt som gått under namnet "Det goda värdskapet". Efter ett idogt arbetande och planerande så lyfte vi projektet upp till studentkommun för finansiering för att få höra att turistbyrån redan arbetade med projektet. Detta gjorde att Studentstadsgruppen splittrades. Vissa hoppade av eftersom man inte kände att det fanns något stöd för projekten. Gruppen kom dock att fortsätta att arbeta med frågan om en studentguide i Umeå. Detta projekt lyftes också upp i Studentkommuns styrgrupp för att även det skulle få en ljumt mottagande och tyvärr tog det bort den lilla gnista som fanns i gruppen. Detta är något som man måste lösa till nästa år, kanske med nytt blod men även med nytt format och ett ökat deltagande från alla inblandade. 8.3.3 Arbeta i Umeå Arbeta i Umeå har tagit ett stort steg framåt i år. Från att ha varit en grupp som nästan bara sysslade med personalrekryteringar för Umeå kommuns räkning har man mer och mer lyckats vrida om gruppens arbete till att uppnå en allt tätare kontakt inom hela arbetsmarknaden i Umeåregionen och universitetet. I gruppen har de tre kårerna varit representerade, universitetet via Arbetslivscenter samt Umeå kommun och Uminova Innovation. Kontakter med näringslivsföreträdare har också tagits och förhoppningen är att vi mer och mer ska börja samarbeta med dem. Arbetsgruppen arbetar för att så kallade branschråd inom respektive bransch ska tillskapas, dvs mötesplatser där lärare, studenter och arbetsgivare träffas för att diskutera aktuella frågor, ordna praktik och examensjobb. Under sommaren 2004 kommer en genomgång av kontakterna mellan arbetsmarknaden och universitetet att göras allt för att klargöra vilka kontakter som redan finns och om möjligt ge förslag på hur man kan göra kontakterna tätare och enklare. Två arbetsmarknadsdagar av skiftande karaktär har också genomförts en där anställda inom kommunen och dess företag berättat om sina arbetsplatser för studenterna samt en där studenterna berättat för arbetsgivare vad de kan efter avslutad utbildning. 39

8.3.4 Studentkommuns bostadsgrupp Det övergripande syftet med bostadsgrupper är att verka för att fler bostäder för studenterna byggs. I består av representanter för studentkårerna i Umeå, Umeå kommun, AB Bostaden och Umeå Universitets lokalförsörjningsenhet. Under det gångna året har arbetet i bostadsgruppen förflutit väl. Bostadsgruppen har under året utrett möjligheten för kommunen och universitetet att blockförhyra bostäder till nya studenter under studentens första år i Umeå. Förslaget visade sig inte bara vara ekonomiskt svårt utan även juridiskt omöjligt. Bostadsgruppen har även sett över möjligheten att omorganisera AB Bostaden. Tanken var att AB Bostaden skulle delas upp i två bolag, där det ena skulle innehålla studentlägenheter och det andra skulle innehålla övriga lägenheter. Syftet med uppdelningen vara att frånkomma kommunens avkastningskrav på kommunala bolag i och med att man trodde att kommunen kanske skulle tänka sig att göra ett undantag från regel för ett studentbostadsföretag. Förslaget utreddes aldrig djupare. Orsaken till det var främst politisk ovilja samt att förslaget ansågs som orealistiskt. På US initiativ har bostadsgruppen arbetat med att på olika sätt förmå privata hyresvärdar att bygga fler bostäder. Bland annat genom att arrangera en kväll där kommunen och studentkårerna visade på bostadsbristen och kommunen redogjorde för sina åtgärder för att stimulera bostadsbyggande för de privata hyresvärdarna. Kvällen var välbesökt och mycket uppskattat från samtliga parter. Gruppen har under året vid upprepade tillfällen diskuterat AB Bostadens regler gällande omflyttning inom det egna beståndet samt Kommuniceras regler gällande studentrabatter. Båda dessa diskussioner redovisas närmare i separata avsnitt ovan. 8.3.5 Studentkommuns drog- och narkotikaförebyggande grupp Syftet med gruppen är att arbeta förebyggande mot drog- och narkotikamissbruk. Gruppen skapades inför detta verksamhetsår på initiativ av kommunen. Bakgrunden till tillskapandet av gruppen var att Umeå kommun hade blivit erbjuden att delta i en statlig undersökning angående studenters alkohol- och drogkonsumtion. I gruppen är utöver studentkårerna, Umeå kommun och Umeå universitet även olika nykterhetsrörelser representerade. Gruppens arbete under året har till största del bestått av att administrera den ovan nämnda undersökningen. Utöver det har gruppen anordnat och förmedlat föreläsningar, utbildningar och seminarium. 40