Fotosyntes i ljus och mörker



Relevanta dokument
Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Hur länge kan du hålla andan?

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Hur varm är du på utsidan?

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Spänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling.

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Pedagogisk planering Elev år 5

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

FRÅN MASSA TILL TYNGD

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Näringsämnena och matspjälkning

* Vad händer i lådan

Så funkar det. Danderyd/08

Biologi. Livet på jorden

REGIONFINAL 2017 LAGEN

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No Har koldioxid någon betydelse?

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

KROPPEN Kunskapskrav:

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas.

Trycket beror på ytan

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet.

2. Energi och livet EnErgi på hållbar väg bashäfte 21

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

1. Vad är naturkunskap?

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

Vatten och luft. Åk

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Allt som lever. Vad är biologi?

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Kaffe med mjölk? Sagitta Pedagog AB tel

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Hej! Det här häftet kompletterar filmen om papperskretsloppet.

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

BIOLOGI = Läran om det levande

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Min bok om hållbar utveckling

HEJ! Hej jag heter Bilal och nu ska jag berätta lite om energi och hur det gick i första terminen i 8 B på Apelgådsskolan.

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Biologi Tornhagsskolan våren 9 Upploppet

Övning Fyll i. Övning Fundera på. Övning Hitta felen Hitta 7 fel i texten. 1 VAD ÄR NO?

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Kroppens effekt

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Transkript:

Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring och de allra flesta växters sätt att skaffa sig mat är att växa där det är ljust. I det här experimentet ska vi undersöka fotosyntesen som är den process där växter tillverkar näring från solljus och luftens gaser. Praktiskt inför laborationen Det går lika bra att använda koldioxidsensorerna som syrgassensorerna vilket innebär att fyra grupper åt gången kan göra undersökningen. Bakgrund De flesta växter innehåller det gröna färgämnet klorofyll och det skiljer dem bland annat från djuren. Alla levande varelser behöver näring och tack vare klorofyllet kan de gröna växterna tillverka sin egen näring vilket gör dem unika, dock finns det växter som saknar klorofyll, t ex tallört och den lever som parasit och tar näring från annat levande. Processen där växter tillverkar näring i form av kolhydrater kallas fotosyntesen. För att klorofyll ska bildas i växten krävs ljus. Plantor, vars frön fått gro i mörker, är gulvita istället för gröna men så snart de flyttas ut i ljuset bildas klorofyll. Klorofyllets uppgift i växten är att absorbera ljus eftersom det är en av de nödvändiga beståndsdelarna för att kolhydrat ska kunna bildas, men även koldioxid och vatten behövs. Koldioxid är en gas som finns naturligt i luft i små mängder. Den syns inte men den är livsnödvändig för de gröna växterna. Den är inte giftig men det får inte bli för mycket av den i luften eftersom den är en avfallsprodukt för både människor och djur. De gröna växterna tar upp koldioxid och tillsammans med vatten och solenergi bildar de kolhydrat och syrgas. Växter har användning för syrgas i cellandningen precis som det är med djur och människor men kolhydratet är viktigt för dem för att kunna driva fotosyntesen. Fotosyntesen Koldioxid + vatten + solenergi druvsocker + syrgas Druvsocker är en form av kolhydrat. Människor och djur äter kolhydrater och växterna tillverkar sina egna kolhydrater. Cellandningen är fotosyntesen baklänges; syre och kolhydrater reagerar och bildar energi, koldioxid och vatten. Denna process sker i cellerna hos växter såväl som hos bakterier och människor, allt som lever.

Cellandningen Druvsocker + syrgas koldioxid + vatten + energi Cellandningen är en kemisk reaktion som är nödvändig för att levande organismer ska få energi. Våra kroppar behöver energi för att alla processer ska, t ex hjärtverksamhet, matspjälkning. Samtidigt som alla levande organismer producerar koldioxid så förbrukar gröna växter koldioxid i sin fotosyntes och omvandlar det tillsyre och kolhydrater med hjälp av vatten och solljus. Cellandningen sker i alla celler i alla levande organismer dygnet runt, även hos växterna. Den koldioxid som bildas i cellandningen andas vi ut och kommer växterna till godo så att de kan fortsätta producera kolhydrater i fotosyntesen. Ljus är en av de faktorer som är nödvändig för fotosyntesen. När ljuset är riktigt svagt räcker det inte till för att driva fotosyntesen mer än marginellt trots att det finns god tillgång till både klorofyll, koldioxid och vatten. Cellandning pågår kontinuerligt i växten och tar över när växten har för dålig tillgång på ljus. Så även om växten tar upp mycket lite koldioxid märks det inte eftersom det produceras mer i cellandningen. Växten spar på energi genom att dra in på klorofyllet när ljus saknas. När halten klorofyll är för låg räcker det inte till för att driva reaktionen trots att det finns god tillgång till både ljus, koldioxid och vatten. Ökar mängden ljus kommer fotosyntesen att öka till dess att det blir brist på koldioxid eller vatten. På samma sätt kommer fotosyntesen att öka om koldioxidhalten ökar fram till dess att det blir brist på vatten eller ljus. Sensorn Med koldioxidsensorn mäter man koldioxidhalten i luft. Koldioxidhalten i luft ligger runt 400 ppm och visar sensorn det ± 50 ppm behöver den inte kalibreras innan mätning. För kalibrering, se manualen. Det kan ta någon minut innan värdet stabiliserar sig så starta inte mätningen direkt utan låt sensorn stabilisera sig på plats en kort stund. Syrgassensorn mäter syrehalten i luft. Syrgashalten anges antingen i ppm eller procent och behöver inte kalibreras utom vid mycket noggranna mätningar. För kalibrering, se manualen. Syfte med experimentet Att förstå att fotosyntesen är beroende av ljus och att koldioxid förbrukas i fotosyntesen. Att se att fotosyntesen är beroende av ljus. Att se att syre förbrukas istället för att bildas när ljuset är tillräckligt svagt. Begrepp att diskutera Ljus, Fotosyntes, Cellandning, Förbränning, Koldioxid, Syre, Vatten, Klorofyll Experiment Ljus är nödvändigt för fotosyntesen och experimentet går ut på att undersöka ljusets betydelse genom att belysa ett blad och variera belysningen.

Utrustning Koldioxid- eller syrgassensor, AirLink, ipad med Sparkvue HD, provflaska, grönt blad Utförande Placera bladet i en burk och sätt dit sensorn. Släck lampor och täck över burken så att den står helt mörkt. Starta mätningen. Efter en stund tas skyddet bort och en kraftig lampa tänds. Håll burken framför lampan med bladskivan vänd mot ljuset. Starkt ljus Ljust Mörker Syrgashalt (ökar/minskar) Koldioxidhalt (ökar/minskar) Resultat från ett exempel Fotosyntesförsöket gjordes vid temperaturen 22 C.

När lamporna var släckta och burken täckt av en handduk sjönk syrehalten men när bladet utsattes för kraftig belysning började syrehalten istället stiga. Från början kunde ingen fotosyntes ske utan då var det bara cellandning och syre förbrukades därför. När lampan tändes började syrehalten stiga beroende på att fotosyntesen kom igång och blev större än cellandningen. Diskutera vad som skulle hända om bladet fortsatte att belysas en längre tid, för att skapa förståelse för att syrgashalten inte kan öka i det oändliga i en sluten miljö utan bara så länge det finns koldioxid och vatten kvar som kan reagera med varandra. kopplingen mellan fotosyntes och växthuseffekt. Kommentar Använd ett blad med lite större bladskiva för att få ett tydligt resultat. Låt två av grupperna mäta koldioxidhalten istället. Variation Låt experimentet stå och gå längre tid för att se om något av ämnena är begränsande. Vid god tillgång till ljus kommer fotosyntesen att öka, mer syrgas produceras, så länge det finns tillgång till koldioxid och vatten. I diagrammet nedan fick försöket pågå under 4 timmar och det syns att syrgasproduktionen planar ut efter ca 40 minuter för att sedan minska mycket långsamt. Då var antingen mängden koldioxid eller vatten begränsande och bara en låg cellandning var synlig. Flaskan välte men restes upp igen

Fortsätt experimentet genom att tillföra koldioxid genom att blåsa ner i burken och fortsätta mäta. Vad händer? Räcker det att tillföra koldioxid eller är det mängden vatten som är begränsat? Låt experimentet pågå under ännu längre tid för att se hur länge cellandning sker och hur lågt syrgashalten sjunker. Hur mycket kolhydrat finns som kan förbrännas i fotosyntesen? Fundera på Förhållandet mellan fotosyntes och cellandning under dygnet för växter i naturen. När dominerar fotosyntesen och när är det cellandningen som tar över? Filmer från AV-Media Fotosyntesen: En livsviktig process: 12-18 år. Id: V6664. (Strömmande, DVD). http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=36&article=v6664 Fotosyntesen: En livsviktig process: Växterna andas, Id: V6664-3. (Strömmande, DVD). http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=36&article=v6664-3 Fotosyntesen: En livsviktig process: Bladets uppbyggnad. Id: V6664-1. (Strömmande). http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=36&article=v6664-1 Fotosyntesen: En livsviktig process: Fotosyntes. Id: V6664-2. (Strömmande). http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=36&article=v6664-2 Fotosyntesen: En livsviktig process: Bearbetning av glukos. Id: V6664-4. (Strömmande). http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=36&article=v6664-4