7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

Transkript

1 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier. Bakterier är encelliga organismer som saknar cellkärna. För att förflytta sig har vissa bakterier små utskott/armar som de kan vifta med för att ta sig framåt. Det finns tre olika sorters bakterier: baciller, kocker och spiriller. Baciller Kocker Spiriller Förökning För att föröka sig så delar bakterierna på sig så att en bakterie blir till två. Sedan får dessa två växa till sig innan de delar sig på nytt. När bakterierna trivs och det finns gott om mat kan de dela på sig var tjugonde minut. Är det istället dåliga förhållanden kan bakterierna bilda ett skyddande skal runt sig och bli till vilsporer. Dessa sporer kan ligga i vila i tusentals år och vänta på att det skall bli bra förhållanden igen. När det åter är bra förhållanden kan bakterien vakna till liv igen. Farliga bakterier Bakterier kan ibland vara farliga för människan. Vissa bakterier tillverkar gifter som gör att människor blir sjuka. Även bakterier som är bra i en del av kroppen kan göra oss sjuka om de sprids till fel del av kroppen. Exempelvis kan bakterier ge halsfluss, karies, stelkramp och kikhosta. Bakterier kan även förstöra mat, exempelvis mjölk som surnar. För att förhindra att mat förstörs av bakterier behandlas mycket av vår mat på olika sätt. Några exempel på sådan

2 behandling är rökning, inläggning med socker, pastörisering. Pastörisering innebär att exempelvis mjölk hettas upp så mycket att de flesta bakterierna dör. Nedbrytare Bakterier kan också vara bra. En viktig uppgift för många bakterier är att arbeta som nedbrytare. Bakterier äter upp döda djur och växter. När bakterierna har sönderdelat det döda materialet är det jord som är kvar. När vi säger att något förmultnat till jord menar vi egentligen att bakterier har brutit ned dött material. Tack vare nedbrytningen kommer viktiga ämnen som kväve till jorden och växterna kan ta upp det. Det är också tur att saker bryts ned, tänk hur det hade sett ut om allt som dött bara låg kvar på marken. Bakterier kan spridas på flera olika sätt. Till exempel kan bakterier spridas via vatten, mat eller hosta. De flesta bakterier är bra. I tarmarna har människan ungefär 1-2 kg bakterier som hjälper till med nedbrytningen av mat. Vi har även väldigt mycket bakterier på huden. Dessa bakterier är bra för att de hindrar dåliga bakterier att sprida sig på huden. Därför kan man bli sjuk om man tvättar sig för mycket om händerna så att de bra bakterierna försvinner och de dåliga kan föröka sig och göra oss sjuka. Bioteknik Genom bioteknik använder sig människan av bakterier på olika sätt. Bakterier ger smak åt olika ostar och filmjölk. Bakterier skyddar hö i höbalar från att bli förstört. Bakterier används i reningsverk för att bryta ned giftiga ämnen. Virus Virus är mycket mindre än bakterier och kan bara ses med ett elektronmikroskop. Även virus kan bilda vilsporer om förhållandena är dåliga. Till skillnad från bakterier kan virus inte föröka sig självt. Virus behöver istället hjälp av andra organismer. När virus ska föröka sig så fäster viruset vid en cell. När viruset har fastnat på cellen så sprutar viruset in sitt arvsanlag. Nu börjar nya virus att producera sig inne i cellen. Detta fortsätter till dess att cellen har blivit full av nya virus och spricker. Alla nya virus som fanns i cellen sprids nu i kroppen och kan

3 attackera nya celler. Av denna anledning är virus svårt att bekämpa eftersom medicinen riskerar att angripa kroppens egna celler. Exempel på virussjukdomar är bältros, AIDS, influensa och påssjuka. Svampar Svampar är varken växter eller djur utan just svampar. Svampar har vissa egenskaper som även växter har, tillexempel cellvägg. Svampar liknar även djur i vissa sammanhang, de saknar klorofyll och lagrar energi i form av fett. En svamp består av hatt, fot och mycel. Mycelet är svampens rötter. Jäsning Människan använder svamp för att jäsa olika saker. Det finns svamp på vindruvornas skal som används för att jäsa vin. I bakning använder vi också svamp. Jästen som man använder när man bakar består av små encelliga svampar som äter sockret i degen och bildar koldioxid. Gasen gör att degen sväller och blir luftig. Dessa svampar dör sedan av värmen när man sätter in degen i ugnen. Medicin Svampar används också inom sjukvården. Penicillin består av en sorts mögelsvamp som kan döda bakterier. Olika mögel- och jästsvampar används även för att framställa vissa läkemedel. Luften Luft är en gasblandning som består av 78% kväve (N), 21% syre (O) och 1% övriga gaser bla ädelgaser (He, Ne, Ar, Kr, Xe, Ra). Luften bildar jordens atmosfär som är ca 100 km tjock från marken räknat. Det finns dock inte lika mycket luft överallt i atmosfären. Redan 40 km ovanför jorden har man 90% av all luft under sig. Det är därför som man brukar säga att luften blir tunnare högre upp.

4 Ozonlagret är en del av atmosfären. Ozonlagret finns mellan km ovan jord. Luftens beståndsdelar Kväve är den största delen av luften (78%). Kväve har fått sitt svenska namn för att gasen kan kväva människor, eld & djur. I flytande form är kväve -196 C och används då för att kyla saker, exempelvis organ inför en transplantation. Den vanligaste användningsformen för kväve är i gödningsmedel. Växter behöver kväve men kan oftast inte använda kvävet som finns i luften, därför gödslar man med kväve. Syre som är den näst största beståndsdelen (21%) behövs givetvis i vår andning. Syret är en viktig dell i cellandningen. Man använder även syre inom industrin i olika förbränningsprocesser. Exempelvis blandar man syre och acetylen för att få en tillräckligt het svetslåga. Ozon är en ganska liten beståndsdel i luften men väldigt viktig för livet på land. Ozon är dock ganska farligt om det finns nere vid marken. Marknära ozon bildas när bilavgaser utsätts för solljus. För människor och djur skadas slemhinnorna i lungorna av marknära ozon och för växterna hindras fotosyntesen. Nedan visas det med en formel hur marknära ozon bildas. NO 2 + UV NO + O O 2 + O O 3 Kvävedioxid+Solljus Kväveoxid + syre Syrgas+syre ozon Ädelgaserna som är en del av den sista procenten i luft är ganska speciella grundämnen. Ädelgaserna har nämligen fyllt sitt yttersta elektronskal och vill därför inte bilda några kemiska föreningar med andra ämnen. Ädelgaserna sitter inte ihop i molekyler heller utan finns som ensamma atomer. Den vanligaste ädelgasen i luften är argon.

5 Ädelgaser används i reklamskyltar för att ge olika färger, exempelvis neon. Eftersom ädelgaser inte reagerar med andra ämnen används dessa också som skyddsgas. Om något exempelvis inte tål syre så kan det förvaras i en ädelgas som skyddar ämnet från kontakt med syre. Argon används på detta sätt i glödlampor för att volframtråden ej skall brinna upp. Oxider Oxider består av syre och ett annat ämne. I luften finns det exempelvis koloxider, kväveoxider och svaveloxider. Många oxider bildas vid förbränning. Inga atomer försvinner vid förbränning men många bildar osynliga oxider. Ett exempel på förbränning där det bildas oxider är cellandning. C 6 H 12 O 6 + 6O 2 6H 2 O + 6CO 2 + energi Druvsocker + syrgas vatten + koldioxid + energi Koldioxid är en oxid som spelar stor roll för vårt klimat. Koldioxid är nämligen en viktig växthusgas. Eftersom fotosyntesen tar hand om den koldioxid som bildas vid cellandning har halten koldioxid i atmosfären varit stabil över tid. De senaste 100 åren har dock halten koldioxid höjts väldigt mycket. Detta beror på att vi förbränner fossila bränslen och då släpper ut kol som har varit lagrat i marken i miljontals år. Det beror också på att människan skövlar skog och då blir det mindre koldioxid som kan tas upp av fotosyntesen. En bra länk om hur växthuseffekten fungerar. Tyvärr står det på engelska. Solens kortvågiga strålning kan passera genom växthusgaserna och värma upp jorden. När jorden sedan strålar ut värmen gör den det med långvågig infraröd strålning. Växthusgaserna stoppar den infraröda strålningen och värmen studsar tillbaka till jorden vilket gör att jordens

6 medeltemperatur höjs. Utan växthuseffekten skulle det vara ca -18 C i medeltemperatur. Växthuseffekten är alltså bra och en förutsättning för liv på jorden. Problemet idag är att växthuseffekten är förstärkt vilket gör att det blir varmare och varmare. Denna temperaturökning kan leda till att isar smälter och havsnivån höjs. Det kan också leda till att vi får större ökenområden. Dessa två bitar kan leda till att många människor måste flytta till delar av världen som klarar sig bättre vilket gör att dessa delar kan bli överbefolkade. Försurning Både svaveldioxider (SO 2 ) och kväveoxider (NO x ) bildas vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja, naturgas). I luften reagerar dessa oxider med vatten och bildar frätande syror. Svaveldioxid bildar svavelsyra (H 2 SO 4 ) och kväveoxider bildar salpetersyra (HNO 3 ) Dessa syror kan sedan falla ned som surt regn. Surt regn leder till att fiskar dör, växternas rötter dör, växternas blad torkar ut och byggnader förstörs. För att minska skadorna av surt regn kan man kalka sjöar. Kalket gör att försurningen blir mindre. Det är dock en tillfällig lösning. För att bli kvitt problemet måste man sluta att släppa ut svaveldioxid och kväveoxider. Vatten Vattenmolekylen består av två väte och en syre, H 2 O. Vattenmolekyl. Syre är den röda och väte de två vita. 70% av jordens yta är vatten och detta gör vatten till det vanligaste ämnet på jordytan. Endast 3% av allt vatten är sötvatten, det övriga är salt havsvatten. Ytspänning beror på vattenmolekylernas vilja att hålla ihop. Det finns bindningar mellan vattenmolekylerna som gör att de vill sitta ihop. Dessa bindningar skapar ytspänning. Alla

7 vätskor har ytspänning, annars skulle vätskan flyga iväg som gas. När en vätska värms upp gör den tillförda värmeenergin att bindningarna inte kan hålla ihop och vätskan övergår till gas. Vatten har en särskilt bra ytspänning. Ytspänningen kan ses när man fyller ett glas med vatten och vattenytan bildar som en liten bubbla som går ovanför glaskanten. Ytspänningen gör också att vissa små djur kan stå på vattenytan eller att vattendroppar får sin form. Kapillärkraft är en följd av vattnets ytspänning. Vattenmolekylerna vill inte bara hålla ihop med varandra utan vill även hålla ihop med andra molekyler, exempelvis glasmolekyler. Eftersom vattenmolekyler är så bra på att hålla ihop kan vatten klättra uppåt i smala rör. Kapillärkraften är viktig för växter. Det är det som gör att vatten kan transporteras uppåt genom växternas rötter. Densitet är ett mått på hur tätt atomerna sitter i ett ämne. d=m/v är formeln för att räkna ut densiteten. Densitet säger hur mycket en cm 3 av ett ämne väger.

8 Normalt sett krymper ämnen och får högre densitet när ämnet blir kallare men för vatten är det tvärtom. Is flyter på vatten för att is är lättare än vatten. Is har lägre densitet än vatten. Vatten är som tyngst vid +4 C. Det är bra att vatten har denna egenskap. Annars skulle sjöar frysa från botten och uppåt och då är det stor risk att djur och växter i sjöar skulle dö när det blev vinter. 1. Vilka var de första levande organismerna på Jorden? 2. Det finns tre olika typer av bakterier. Vad heter dessa typer och hur ser de ut? 3. Vad gör bakterierna om de inte trivs i sin miljö? 4. Varför är det viktigt med bakterier i tarmarna? 5. Vad är bioteknik? 6. Hur används bakterier i ett reningsverk? 7. Berätta om de vita höbalarna på åkrarna. 8. Vad betyder ordet virus? 9. Vad är det för skillnad på bakterier och virus? 10. Hur förökar sig virus? 11. Ge tre exempel på tre sjukdomar som orsakas av virus? 12. Vad kallas svamparnas rötter? 13. Beskriv ett sätt där människan använder svampar för jäsning. 14. Luften är en gasblandning. Vilka gaser ingår i luft och ungefär hur mycket finns det av varje gas? 15. Vad innebär det att luften blir tunnare högre upp?

9 16. På vilken höjd hittar vi ozonlagret? 17. Varför är marknära ozon farligt? 18. Vad är speciellt med ädelgaser? Varför reagerar de ej med andra ämnen? 19. Nämn ett sätt där oxider bildas. 20. Växthuseffekten hindrar värme från att lämna jorden. Hur kan solens strålar komma in och värma jorden men ej komma ut? 21. Vad finns det för risker med en förhöjd växthuseffekt? 22. Växthuseffekten är inte bara dålig. Varför är växthuseffekten bra? 23. Vad kan hända om det regnar ner surt regn? Nämn två saker. 24. En sommarförmiddag är det vanligt att det blåser från havet in mot land, så kallad pålandsvind. Varför är detta vanligt en varm sommarförmiddag? 25. Varför regnar det mer i Norge än i Sverige? 26. Förklara begreppet kapillärkraft.