Kvalitetsredovisning 2010 Stödenheten inkl förskoleteam och särskolans centrala enhet - 1 -
Inledning Stödenheten Stödenheten är en central resurs för alla barn och elever i Härryda kommun med riktning speciellt mot barn och elever i behov av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola och särskola. Stödenhetens övergripande mål är att skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling, delaktighet och lärande. Stödenheten bidrar till att skapa ett förhållningssätt i positiv anda som gagnar alla barn och elever utifrån vars och ens förutsättningar. Verksamheten genomsyras av gemensamma värderingar där alla barn och elever är unika och därför behandlar vi alla olika. De yrkeskategorier som Stödenheten organiserar är skolsköterskor, kuratorer, psykologer, specialpedagoger, tal/hörselpedagoger och logoped. De arbetar direkt och indirekt för varje barns och elevs utveckling. Stödenheten leds av en rektor. Särskolans centrala del Särskolans centrala del är viktiga för en likvärdig särskola. Den centrala delens uppgift är mottagande av elever till särskolan som görs enligt utarbetade rutiner samt att överblicka särskolans verksamhet för alla elever som följer särskolans kursplaner. Likvärdigheten säkerställs genom samverkan i nätverk på olika nivåer; nationellt och lokalt. Viktigt är att samarbeta med de rektorer som har ansvar för den obligatoriska särskolan och att vara ett stöd för dem. Samarbetet gäller även gymnasiesärskolan i kommunen. En annan del är att värna och vidareutveckla den specifika kompetens som personalen inom särskolan har. En central budget finns för vissa gemensamma kostnader och för att kunna ha en beredskap för plötsliga förändringar. Särskolans elever, personal och rektorer finns vid fem grundskolor i kommunen; Furuhällskolan och Djupedalsskolan i Mölnlycke samt Lunnaskolan, Landvetterskolan och Önnerödsskolan i Landvetter. Modersmål och studiehandledning Undervisningen har under året hållits på 12 språk och 171 elever har deltagit. Det är en ökning av antalet elever med drygt 10 % och ett språk mer än föregående år. Det är procentuellt något fler pojkar än flickor som väljer att delta. Antal undervisningsgrupper ökade från 18 till 23. - 2 -
Över 30 elever har fått stöd i form av studiehandledning. Även detta är en markant ökning. Ytterligare en modersmålslärare har anställts i år och kommunen har nu sex stycken, även om tjänsternas omfattning är små. Målet är att ha fler egna lärare anställda och slippa köpa tjänster. Alla elever har möjlighet att få skolskjuts enligt kommunens skolskjutsrutiner. Att fler och fler elever söker undervisning och få hoppar av är ett betyg på att undervisningen håller god kvalitet. Britt-Marie Dotevall Rektor Årshjul för kvalitetsarbete i verksamheten Mars/April Utvärdering av den lokala arbetsplanen. Upprätta kvalitetsredovisning i samverkan med personalen. Februari/Mars Kvalitetsenkäter med riktade frågor om den lokala arbetsplanen till elever, föräldrar, personal. Januari/Februari Gemensam uppföljning av den lokala arbetsplanen. Maj Utvärdering av vårens arbete. Planering av höstens arbete. Ev. justera lokal arbetsplan. Augusti Process på enheten. Utarbeta/implementera lokal arbetsplan Under genomförandefasen ska man organisera skolans inre arbete t. ex. lärgrupper, kompetensutveckling, 0-16 perspektivet, elevhälsa Dokumentation av lärdomar från olika arbetsgrupper. - 3 -
Förutsättningar för måluppfyllelse Nyckeltal: Elever/barn, personal, ekonomi Barn 15 oktober 2010 2009 2008 Antal barn inskrivna i kommunala förskolor 1978 1916 1753 Antal barn inskrivna i kommunala familjedaghem 177 195 205 Antal barn med annat modersmål än svenska i förskolan 168 206 - Källa: Adelas uppgifter till SCB per den 15 oktober 2010 Elever 15 oktober 2010 2009 2008 Antal elever i grundskolan. år 1-9 (exkl. fsk.klass) 3882 4025 4117 Antal elever i grundsärskolan. år 1-10 53 54 59 Antal elever berättigade till modersmål, år 1-9 430 445 410 Källa: Adelas uppgifter till SCB per den 15 oktober 2010 Personal stödenheten utbildningsnivå Antal anställda, omräknat till heltidstjänster 2010 2009 2008 Psykologer 4 4 4 Skolkuratorer 5,7 5,7 5,7 Skolläkare 0,4 0,4 0,4 Skolsköterskor 8,7 8,7 8,53 Specialpedagoger 7 7 7 Talpedagoger 3,75 4,75 4,75 Logopeder 1 0 0 Totalt antal heltidstjänster 30,55 30,55 30,38 Källa: Enhetens uppgifter Personal särskolans centrala delar, antal heltidstjänster 2010 2009 2008 Rektor 0,4 1,0 1,0 Assistent Källa: Enhetens uppgifter 0,1 0,25 0,25 Personal modersmål, antal heltidstjänster 2010 2009 2008 Pedagoger Källa: Enhetens uppgifter 2 1,25 0,75-4 -
Ekonomi Ekonomiska förutsättningar, 2010 2009 2008 Stödenheten grundskolan Budget 16 908 17 014 17 318 Budgetavvikelse - 35 + 641 + 1413 Källa: Enhetens uppgifter från årsbokslut Ekonomiska förutsättningar, 2010 2009 2008 Förskoleteam Budget 2 228 2 550 2507 Budgetavvikelse - 56 +467-30 Källa: Enhetens uppgifter från årsbokslut Ekonomiska förutsättningar, 2010 2009 2008 Särskolans centrala delar Budget 21 914 32 350 32 241 Budgetavvikelse 1 609 3 712 2 153 Källa: Enhetens uppgifter från årsbokslut Enhetens kompetensutvecklingsplan Att ta del av aktuell forskning och litteratur är en förutsättning för att hålla en god kvalitet i arbetet. Personalen har genomgått utbildning som riktar sig mot individ, grupp och organisationsnivå. Följande kompetensutveckling har skett under året. Family lab föräldrastöd i förskolan, utbildning i konsultationsmetodik, psykologisk testmetodik, ledarutbildning i Active Parenting, neuropsykiatri, familjeterapi och nätverksarbete i ett systemteoretiskt perspektiv, pedagogik, barns utveckling, diagnostik, grupprocesser, sex och samlevnad, masterutbildning i socialt arbete, marte meoprojekt, psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, systemteorins grunder, barns språk och kommunikationsutveckling, IKT, Pim, föredrag om ny skollag, förskolans förändrade uppdrag, grundskolans nya läroplaner,jämställdhet och likabehandling. Varje yrkesgrupp har behov av att få fortsätta utveckla sina kompetensområden för att kunna bidra till att öka kunskapen hos personal ute i verksamheterna och främja varje barns hälsa och utveckling. Kontinuerlig uppdatering inom forskning och utveckling är nödvändig. Nationella kompetensdagar för yrkesgrupperna som anordnas en gång om året är ett exempel på kompetensutveckling och nätverksbyggande. Handledning ska vara prioriterad för varje yrkeskategori. Nätverk och kategoriträffar både inom och utanför kommunen är en viktig del i arbetet för en likvärdig förskola/skola. - 5 -
Enhetens prioriterade mål Stödenhetens vision är att vara landets bästa barn och elevhälsa. Vi vill öka möjligheten till allas delaktighet och lärande och sträva efter en likvärdig förskola/skola genom samverkan för helhetssyn. Vi ska påverka och initiera dialog om barn och elevers hälsa, lärande och utveckling på alla enheter. Vårt prioriterade mål är att skapa optimala möjligheter för barns lärande och utveckling efter deras förutsättningar på individ, grupp och organisationsnivå. Återkoppling till föregående års målarbete och resultat Stödenheten har fortsatt arbetat medvetet för att öka delaktigheten för barn, elever och vårdnadshavare Stödenheten har vidareutvecklat förhållningssätt och metoder för att öka likvärdigheten på de insatser som görs. Strategier för att nå målet Vi har under 2010 lagt ner mycket arbete på att kartlägga våra arbetsinsatser och metoder och det har skapats gemensamma riktlinjer och kartläggningsinstrument för högre kvalitetssäkring av arbetet. Genom att barnet och dess viktiga vuxna i allt högre grad får komma till tals när vi är med och planerar, medverkar i och utvärderar insatser skapar vi ökade möjligheter för delaktighet och lärande för barn och elever. För att undanröja hinder genomför vi hälsosamtal, hälsoundersökningar, intervjuer med elever i årskurs 6, insättande av kompensatoriska hjälpmedel vid behov, anpassning av lokaler och miljö. Handledning och kompetensutveckling till personal i förskolor och skolor är en viktig del i arbetet för att kunna öka kompetensen där den behövs som bäst. Genom att använda var och ens specialkunskaper och arbeta övergripande på kommunens förskolor och skolor ökar vi möjligheten till likvärdiga insatser. Arbetet likriktas genom samverkan mellan de olika yrkeskategorierna i Stödenheten. Detta för att barn och elever ska kunna erbjudas samma bemötande och stöd oavsett vilken förskola/skola barnet går på. En logoped har anställts för att öka möjligheterna för lärande för barn och elever med grav språkstörning. Resultat och måluppfyllelse Framgångsfaktorerna är samverkan, kartläggning, utvärdering, uppföljning, överlämningar, handledning och utbildning. Ett utifrån kommande perspektiv är också en framgångsfaktor. Det förebyggande arbetet har inte skett i den utsträckning som önskat. Uppföljningsarbetet och utbildningsinsatser har heller inte kunnat genomföras i den utsträckning som var planerat. En alltför hög arbetsbelastning, personalbyten och projektarbeten som har tagit mer tid än väntat är några av orsakerna. Under våren gick specialpedagogerna över till ett - 6 -
uppdragsförfarande och lämnade då de ansvarsskolor de tidigare hade. I analysen av uppdragen har vi sett att det är skillnad mellan olika delar i kommunen och mellan olika skolor. Både i antal uppdrag skolorna skickar in och vad man önskar för insats skiljer sig åt. De skolor som har specialpedagoger anställda skickar in färre uppdrag på individnivå men har ett ökat behov av handledning. De skolor som inte har egna specialpedagoger önskar mer insatser på individnivå. Genom att skapa ett gemensamt kartläggningsinstrument har vi underlättat arbetet för likvärdighet och vi kan ta fram specifika nyckeltal utifrån behov. Måluppfyllelsen är inte så hög som vi hade önskat. Strategier för vidareutveckling Genusperspektivet ser vi behöver belysas tydligare i allt barn och elevarbete. I förskolan ser vi ett behov av utbildningsinsatser i grundläggande utvecklingspsykologi. I grundskolan finns behov av utbildningsinsatser i exempelvis förhållningssätt, samtalsmetodik, barns språkutveckling och om olika funktionshinder. Önskemål finns om gemensam fortbildning med Bum, Bup, BVC, socialtjänsten med flera för att diskutera och utveckla förhållningssätt och synsätt på barns utveckling. Mål för framtiden är att kunna arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande genom samverkan mellan enhetens yrkesgrupper och utåt mot verksamheterna för att stärka barn och elevers inflytande, delaktighet och medverkan utifrån sina förutsättningar i den ordinarie verksamheten. Samverkan med vårdnadshavare Återkoppling till föregående års målarbete och resultat Ett bra resultat förutsätter en god samverkan med vårdnadshavare. Strategier för att nå målet Stödenhetens personal har bland annat ansvarat för och deltagit i handledning av personal i förskola och skola för att underlätta dialog med vårdnadshavare. Man har arrangerat och deltagit i kurser i Active parenting, utfört uppdrag i Flexibla stödteamet och nätverkslaget samt deltagit i Pinocchioprojektet. Resultat och måluppfyllelse När vårdnadshavare är delaktiga tidigt och syftet är gemensamt blir måluppfyllelsen högre. Arbetet under året har lett till att måluppfyllelsen har blivit högre. Strategier för vidareutveckling Ett viktigt område är att fortsätta utveckla metoder för uppföljning. Ett annat är att kunna erbjuda utbildning till personal i t ex samtalsmetodik - 7 -
och barns utveckling för att öka kompetensen inom dessa områden hos personalen. Arbetet med kurser i Active parenting, förebyggande åtgärder inom Pinocchio, Family lab och Marte meo kommer fortsätta under nästkommande år. Samverkan förskola/grundskola stödenhet Skolsköterskor, kuratorer och psykologer från Stödenheten är med i skolornas elevhälsoteam och har sina ansvarsskolor. Förskoleteamet arbetar på uppdrag från kommunens förskolor och familjedaghem. Uppdragen skickas till Stödenhetens chef och fördelas inom teamet. Uppdrag till specialpedagoger, talpedagoger och logoped har samma förfaringssätt. Specialpedagoger, talpedagoger, hörselpedagog och logoped deltar i elevhälsoteamsmöten vid behov. Skolläkare har regelbundna mottagningar på skolorna och deltar vid behov på möten i skolan gällande enskilda elever. Vid stadieövergångar samverkar personalen med förskola/skola för att underlätta överlämningsförfarandet för enskilda barn och elever. För elever som ska börja i en särskild undervisningsgrupp har Stödenheten ett särskilt ansvar för den processen. Fler samverkansforum är: SAMSS - kollegial handledning med alla rektorer i samverkan med socialtjänsten. Flexibla stödteamet - kartläggningsarbete i samverkan med skola och socialtjänst. Nätverkslagets arbete. BIG-gruppen Barnens integrationsgrupp, kartläggning för nyanlända barn och elever Modersmål och studiehandledning. Enhetschefsgruppen i samverkan med Fritid, polis, socialtjänst, säkerhetschef, grundskola och gymnasiet. Mottagningsgruppen för särskola. Resursfördelning av centrala medel till förskolor som har barn i behov av särskilt stöd. Samverkan fungerar i stort sett bra men att det tar för lång tid ibland innan insatser kommer igång. Förskoleteamet har möjlighet att sätta in insatser tidigare än vad elevhälsopersonalen i skolan har möjlighet till. Utvecklingsområden som vi har identifierat är att förbättra överlämningsrutiner, beställarkompetensen, utforma utvärderingsinstrument, utarbeta informationsmaterial, utöka samarbetet med förskolecheferna, korta väntetiderna för insatser från skolpsykologer, specialpedagoger, talpedagoger och logoped och samtidigt behålla hög kvalitet. - 8 -