MÅL & BUDGET 2013 och Planeringsramar 2014-2016 Kommunfullmäktige 120614 Inkl teknisk justering PO och internränta
Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförandes kommentar 3 Beslut 4 Styr- och ledningsprocessen 5 Mandatfördelning 6 Politisk organisation 7 Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag till nämnder 8 Kommunfullmäktiges mål per nämnd 10 Befolkning 11 Ekonomiska eringsförutsättningar 14 Känslighetsanalys 19 Sammanställning driftsbudget 20 Finansieringsanalys 21 Balansbudget 22 Ekonomiska nyckeltal 23 Nämndernas budgetanslag 24 Kommunstyrelsen 25 Valnämnd, Överförmyndarnämnd o Revision 26 Socialnämnden 27 Utbildningsnämnd 28 Fritid-, kultur- och demokratinämnd 29 Bygg- och miljönämnd 30 Finansförvaltning 31 Budgetregler 32 Investeringsbudget Kommun 33 Investeringsbudget Exploatering (kommun) 35 Investeringsbudget Knivsta Kommunfastigheter AB 35 Befolkningsprognos 36 Bilaga 1 Tekniska justeringar 37 Bilaga 2 Uppföljnings 39 2
Kommunstyrelsens ordförandes kommentar När detta skrivs har vi just fått reda på att tidningen Fokus utsett Knivsta kommun till Sveriges näst bästa kommun att bo i. Det är givetvis mycket hedrande, särskilt som vi nyss fått reda på att kommunen placerats på plats 40 i Svenskt Näringslivs rankning av landets 290 kommuner med avseende på näringslivsklimat. Dessa glädjande fakta är värdefull bakgrundsinformation när budgetförslaget ska bedömas. En annan inte lika glädjande bakgrundsinformation är att de flesta bedömare anser att skuldkrisen i Europa inte är över. Risken är stor att svensk exportindustri och därmed Sverige får sämre tillväxt till följd av krisen. En rimlig slutsats av ovanstående är att budgeten bör präglas av försiktighet och koncentration på kärnuppgifterna. Det gör den. Det märks framförallt genom att utbildningsnämnden inte berörs av de besparingskrav som ställs på övriga nämnder och på kommunstyrelsen. Socialnämnden har ett rimligt besparingskrav, som ger utrymme för verksamhetsutveckling.. Ett resultat av denna försiktighet är att kommunalskatten föreslås oförändrad. Det stärker den bild av Knivsta kommun som tidningen Fokus ger: Låg kommunalskatt, stabil ekonomi och hög kvalitet i verksamheterna. Sammantaget innebär det att kommunen står stark inför en oviss framtid. Fokus granskning och jämförelser ger även annan intressant information. Man använder fem underkategorier, unga, äldre, familj, arbete och basfakta. Knivsta har inte dåligt resultat i någon av kategorierna, men inte heller toppresultat i någon av dem. Knivsta kommun placerar sig på mellan plats 4 och plats 23. Av det kan man dra slutsatsen att vi inte favoriserar någon grupp invånare på annan grupps bekostnad. Samhällsering är en av våra viktigaste kärnuppgifter, även om denna verksamhet har en obetydlig andel av kommunens kostnader. Till stor del betalas denna verksamhet av avgifter. Ett övergripande mål är att säkerställa en hållbar utveckling. Ekonomin och miljön är välkända inslag, men social hållbarhet är lika viktig i det övergripande målet om hållbarhet. Knivsta kommun har ett strategiskt geografiskt läge samtidigt som vi har stora obebyggda områden nära järnvägsstationen. Vi är överens om att vi vill bygga bostäder mm på den marken. Men det är viktigt hur denna bebyggelse utformas. På 50-70-talen rev man i Sverige massor av hus i dåligt skick och byggde nya, moderna bostäder. Dessa bostadsområden (miljonprogrammet) blev misslyckade och har medverkat till social utslagning. Varför? På goda grunder kan man påstå att man missade att ta vara på värdena i de gamla områdena när man byggde nytt. Man glömde att era för småbutiker, småföretag och trivsamma mötesplatser, integrerade i bostadsområdena. Istället byggde man massor med bostäder och stora köpcentra där invånarna inte vill vara utom när man handlar. Vi ska era för trivsamma mötesplatser i form av små butiker, kaféer och restauranger, där invånare och besökare trivs och vill tillbringa sin fritid. Det kommer att stärka invånarnas samhörighet och bidra till att kommunen även i framtiden ska präglas av god social hållbarhet. Det är extra viktigt i en kommun som vår, där antalet invånare ökar mycket snabbt. Göran Nilsson (M) 3
Beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa: 1. kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder 2. det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för år 2013 3. den av kommunstyrelsen upprättade resultaten för åren 2014-2016 samt investeringsen för 2014-2016 4. de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2013 för respektive nämnd och de preliminära budgetramarna för respektive nämnd för åren 2014-2016 5. utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år 2013 6. finansförvaltningens budget 7. internräntan till 2,9 procent 2013 8. gällande taxor för 2013 9. uppföljnings för 2013 enligt bilaga 2 10. volymreglering av antal barn/elever inom förskola och grundskola, samt egen verksamhet inom gymnasieskolan ske enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober 11. kostnader för köpta elevplatser inom gymnasieskolan samt inom gymnasiesärskolan regleras mot faktiskt utfall 12. budgeterade medel för köpta elevplatser inom gymnasieskolan samt inom gymnasiesärskolan inte kan omdisponeras till annan verksamhet utan nytt kommunfullmäktigebeslut 13. kostnaden för snöröjning 2013 regleras i bokslutet mot ett snitt av tre närmast föregående års kostnader 14. att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober 15. att uppdra åt nämnder och styrelse att fastställa sina internbudgetar för år 2013 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senaste i november 2012 16. att uppdra åt nämnderna att under löpande budgetår redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans 17. kommunfullmäktige fastställer för 2013 den övre gränsen för kommunstyrelsen för nyupptagande av lån till 150 000 000 kronor 4
Styr- och ledningsprocess i Knivsta kommun Inledning I enlighet med kommunens budgetprocess skall kommunfullmäktige besluta om budget och flerårs i juni varje år. Inträffar förändringar i omvärlden som väsentligt påverkar kommunens ekonomi, kan kompletteringar göras under hösten. Resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnder sker i form av ersättning, kommunbidrag. Mål och uppdrag är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Nedanstående figur åskådliggör ordinarie tid för styr- och ledningsprocessen i kommunen. Dec Jan Kortversion V.h. berättelse Årsredov. Nyckeltal Feb Prioriterade mål Budgetkonferensen Nov Internbudget och verksamhets Årsredovisning Mars Ekonomisk ram Utvärdering och utveckling Okt April Åtagande/kostnad Nämnddiskussion Delårsrapport Kvalitetsredovisning Internbudgetdialog Enheternas Sep Åtagande/kostnad Aug Juli Periodrapport Juni Budgetdialog Ks/nämnder Maj Kommunstyrelse Mål Mål & Budget Budget Kommunfullmäktige 5
Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör grundpelarna för det övergripande arbetet med styrningen. Dialogen är nödvändig för att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge, delaktigheten för att åstadkomma förankring i alla led och helhetssynen för att alla nämnder och bolag i sin verksamhetsering även ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna verksamhetens behov och intressen. Ovanstående bild illustrerar att under första halvåret ligger gemensamma underlag till grund för ering och politiska beslut. Det andra halvåret medger möjlighet till fördjupad utveckling och utvärdering i syfte att påverka kommande års process. Under våren 2012 har nämnder, genom sina presidier haft dialog med kommunstyrelsen vi två tillfällen, i januari och maj. I starten av arbetet med 2013 års budget konstaterades ett stort glapp, mellan skatteintäkter och bidrag och verksamheternas behov. Detta startade en process med diskussion om ambitionsnivå och framtida skatteuttag. Genom förbättrad skatteprognos (främst inom utjämningssystemets delar) och med hårda prioriteringar har en budget kunna beslutas inom given tidsram. Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2011-2014 Folkpartiet 3 mandat Kristdemokraterna 1 mandat Miljöpartiet 2 mandat Vänsterpartiet 1 mandat Socialdemokraterna 6 mandat Centerpartiet 3 mandat Knivsta.nu 5 mandat Sverigedemokraterna 1 mandat Moderaterna 9 mandat 6
KF-beredningar För tillfälliga, - avgränsade ändamål för tillfä avgränsade ä l Revisorer Revisorer Politisk organisation Kommunfullmäktige (KF) (KF) äktige Bygg- och milj önämnd Bygg- och milj önämnd (BMN) (BMN) tillika trafikn ämnd tillika trafikn ämnd Fritid - och Fritid - och kulturn ämnd (FKN) kulturn ämnd (FKN) tillika tillika demokratin ämnd demokratin ämnd Valberedning Valberedning Kommunstyrelse (KS) Kommunstyrelse (KS) Krisledningsn ämnd (KN) Krisledningsn ämnd (KN) Knivstabostäder AB Knivstabostäder AB Kommunfastigheter Kommunfastigheter i Knivsta AB i Knivsta AB Personalutskott Personalutskott (KSPU) (KSPU) Arbetsutskott Arbetsutskott (KSAU) (KSAU) tillika tillika utskott utskott (KSPlU (KSPlU Socialnämnd (SN) Socialnämnd (SN) tillika tillika arbetsmarknadsnämnd arbetsmarknadsnämnd Utbildningsn ämnd (UN) Utbildningsn ämnd (UN) Alsike Fastighets AB Alsike Fastighets AB Tekniskt utskott (KSTU) Tekniskt utskott (KSTU) 2012-05-21 Valnämnd (VN) Valnämnd (VN) Överförmyndarnämnd (ÖFN) Ö ö gemensam ämnd med (Ö andra - kommuner i Uppsala Lä kommuner i Uppsala län Gemensam Lönenämnd (LN) gemensam med andra kommuner i Uppsala Län 7
Kommunövergripande uppdrag och mål Vision Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i, med medborgaren i centrum. Hållbar utveckling Knivsta kommun har beslutat att arbeta aktivt och målmedvetet för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär en utveckling då vi kan tillgodose våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre hållbarhetsbegrepp som är ömsesidigt beroende av varandra: Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. Det kan sägas vara det övergripande målet med hållbarhet, dvs. en god livskvalitet till alla. Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska den mänskliga påverkan på naturen. Det kan sägas vara ramen för att uppnå en hållbar utveckling eftersom vi måste respektera de gränser som naturen sätter för att långsiktigt säkerställa medel och mål. I en kommunal kontext handlar hållbarhet om vad kommunen som organisation gör, men framförallt vilka förutsättningar som skapas för kommunens invånare att leva mer resurssnålt med fortsatt god livskvalitet. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsering och alla verksamheter i kommunen. Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag till samtliga nämnder A. God ekonomisk hushållning Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö. Indikatorer: A1: Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter och generella bidrag år 2013. A2: Låg kommunalskatt i förhållande till jämförbara kommuner. A3: Sjukfrånvaron bland anställda i Knivsta kommun inte överstiga 5,5 % (Mål i Hälsostrategiskt dokument). A4: Vid hälso- och arbetsmiljöundersökningen 2013 ska minst 76 % av de anställda ange att de upplever att de har en god hälsa. (Mål i Hälsostrategiskt dokument) 8
B. God kommunal kvalitet och service med medborgaren i centrum Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Kommunen ska skapa förutsättningar för entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Indikatorer: B1: Medborgarnas nöjdhet med sitt inflytande över kommunens verksamhet. (Fråga C3:3 i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 16 i KKIK) B2: Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet. (NMI-index del B i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år) B3: Företagarnas betyg på företagsklimatet i kommunen. (Mått 34 KKIK) C. God livsmiljö och hållbar utveckling Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, ekonomi och sociala hänseenden, dvs. även med avseende på energi, näringsliv, service och boende. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del i det globala miljöansvaret. Indikatorer: C1: Medborgarna betyg på kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i. (NRI- Index del A i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 39 KKIK) C2: Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. (Egen mätning, mått 36 i KKIK) D. God hälsa och meningsfull fritid Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa. Indikatorer: D1: Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? (Försäkringskassans statistik, mått 35 KKIK) D2: Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i kommunen (SCBs Medborgarundersökning del A, vartannat år) 9
Kommunfullmäktiges mål per nämnd Utifrån kommunfullmäktiges mål och övriga styrdokument ska nämnderna arbeta fram nedbrutna mål, indikatorer samt riskanalyser. Till kommunstyrelsen som koncernledning - Kommunen ska vara attraktiv som inflyttningsort med en befolkningstillväxt på cirka 2 procent. - Kommunen ska inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet. Till kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd - Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet. - Exploatering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översikts, miljöprogram och energistrategi. - Planeringen av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. - Kommunen ska ha ett gott företagsklimat. Till bygg- och miljönämnden, tillika trafiknämnd - Byggande och ering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översikts, miljöprogram och energistrategi. - Planering av trafiken ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. Till socialnämnden - Nämndens verksamheter ska präglas av trygghet, valfrihet och kvalitet, - Nämndens verksamheter ska vara effektiva och individuellt anpassade. Metoder ska utvecklas och förebyggande arbetssätt ska vara vägledande. - Öppna verksamheter ska utvecklas för att ge god livskvalitet, bland annat genom samverkan med frivilliga och deras organisationer. - Tidiga insatser ska eftersträvas inom individ- och familjeomsorgen. Till utbildningsnämnden - Kommunen ska ha länets bästa skolor och vara bland de 25 bästa i SKL:s rankning 2013 och bland de 10 bästa i SKL:s rankning 2014. - Antalet barn i förskolornas barngrupper ska minska under perioden om ekonomin så tillåter. - Nolltolerans mot mobbning och diskriminering. - Skolans fritidsverksamhet ska utvecklas och förbättras. Till fritids- och kulturnämnden tillika demokratinämnd - Anläggningar för föreningsliv ska utvecklas i takt med Knivstas tillväxt. Knivsta arena ska påbörjas under mandatperioden. - Kulturskolan ska utvecklas i samklang med brukarnas synpunkter. - Kommunens demokratiarbete ska vitaliseras. - Föreningslivet inom kulturområdet ska stimuleras. - Biblioteksverksamheten ska utvecklas. 10
Befolkningsprognos Befolkningsprognoser ligger till grund vid ering av behovet av förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och för ering av gator, parker mm. Enligt den befolkningsprognos som gjordes i mars 2012 förväntas en fortsatt ökning av kommunens folkmängd med cirka 2 procent årligen. För den kommande tioårsperioden antas ökningen totalt bli drygt 20 procent vilket är ungefär samma ökningstakt kommunen haft sen tio år tillbaka. Procentuell befolkningstillväxt 2003-2011 3,00% 2,50% 2,00% Tillväxt % 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tillväxt 1,87% 1,86% 2,03% 2,05% 2,63% 2,19% 1,53% 1,71% 1,64% Mål 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% År Som framgår av nedanstående tabell kommer befolkningen att öka med 1 500 personer fram till och med år 2015. Prognosen förutsätter att det föds något mera barn än idag. Under de senaste åtta åren har fruktsamhetstalet, det vill säga antalet födda per barn per kvinna, sjunkit i kommunen. Geografiskt sker befolkningstillväxt i alla kommunens delar. Centrala Knivsta ökar med 20 procent fram till och med år 2020. Alsike ökar ännu mera och det kommer även att ske en relativt stor befolkningsökning utanför de två tätorterna. 11
Antal Prognos Ålder 2011-12-31 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 174 203 209 218 231 242 252 1-5 1 290 1 249 1 253 1 278 1 317 1 349 1 427 6 279 292 285 284 293 304 269 7-9 856 873 905 884 896 898 916 10-12 644 712 772 863 887 925 904 13-15 521 541 574 631 704 767 859 16-18 625 574 532 488 514 549 606 19 209 201 191 195 154 152 152 20-29 1370 1434 1486 1552 1628 1646 1647 30-39 2189 2183 2206 2271 2362 2403 2493 40-49 2387 2445 2489 2509 2579 2649 2696 50-59 1680 1685 1710 1789 1819 1894 1940 60-64 919 882 852 779 757 733 736 65-74 1136 1218 1321 1409 1477 1544 1572 75-84 499 509 505 539 566 573 607 85-w 187 202 209 213 211 219 224 Summa 14 965 15 203 15 499 15 902 16 395 16 847 17 300 Årlig tillväxt 1,6% 1,9% 2,6% 3,1% 2,8% 2,7% Förskola Antalet barn i förskoleålder beräknas minska 2013 jämfört med 2012. Därefter kommer barnantalet att öka successivt, om de erade bostäderna kommer att färdigställas. Grundskola Antalet skolbarn förväntas öka med cirka 4-5 % årligen under perioden. Även åren därefter kommer elevtalet att växa i snabb takt och närma sig cirka 3 000 elever. Gymnasieskola Den enda verksamhet som de kommande åren har vikande prognossiffror. Det beror på att de små årskullarna från mitten av 1990-talet nu befinner sig i gymnasieskolan. Från och med 2015 kommer volymen åter att öka i denna skolform. Äldreomsorg Antalet personer över 85 år, som har det största omvårdnadsbehovet, kommer att öka med cirka 24 personer fram till 2015, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med antalet per 2011-12-31, samma procentuella ökning gäller för 75-84 åringarna. I åldersgruppen 65-74 år är den förväntade ökningen 30 procent. Den stora utmaningen för äldreomsorgen kommer att inträffa en bit in på 2020-talet. Det kommer att uppstå ett demografiskt tryck på alla Sveriges kommuner och utmaningar i finansiering av den. 12
Fritid och Kultur När grundskolan växer i snabb takt framöver, ökar antalet utövare och behovet av fritids- och kulturaktiviteter. Aktivitetsstödet till föreningslivet och antalet platser i kulturskolan behöver antagligen utökas för att möta de framtida behoven. Övriga verksamheter Alla verksamheter kommer att märka av den snabba befolkningsökningen. Det kommer att behövas flera gator och vägar, eras nya bostadsområden, nya parker behöver anläggas, mera avfall skall tas om hand och flera sociala problem kommer att uppstå i takt med ökad befolkning. Den demografiska behovsutvecklingen visar att behoven ökar i alla verksamheter utom gymnasieskolan fram till 2015. Därefter ökar volymerna för alla verksamheter och kommer att medföra krav på rationaliseringar och hårdare prioriteringar. En annan budgeteringsmodell kan bli aktuell. Verksamheterna kan inte förvänta sig full volymkompensation, utan möjligen bara täckning för den ökade marginalkostnaden. Olika åldersgruppers demografiska volymutveckling (index 100=2011) 180 160 140 120 100 80 60 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1-5 16-18 6-15 65-74 75-84 85-w Åldergrupp 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 1-5 1464 1451 1462 1496 1548 1592 1679 1748 1799 1832 16-18 625 574 531 488 514 549 606 678 739 826 19-64 8754 8830 8934 9095 9299 9477 9664 9900 10094 10210 6-15 2300 2418 2536 2662 2780 2894 2948 3003 3061 3060 65-74 1136 1220 1320 1409 1476 1544 1573 1582 1547 1538 75-84 499 508 505 538 566 574 608 661 733 796 85-w 187 199 210 213 211 221 223 228 235 236 13
Ekonomiska eringsförutsättningar Svensk konjunktur Efter konjunktursvackan i slutet av 2011 och början av 2012 börjar läget för Sveriges ekonomi ljusna, vilket får genomslag i kommuner och landstings skatteintäkter kommande år. BNP förväntas öka med 2,6 procent under 2013. Arbetslösheten toppar 2013 till 7,9 procent för att åren därefter sjunka tillbaka något. Den ökade arbetslösheten spelar stor roll för storleken på löneökningarna, även om det inte är den enda faktorn. Under 2012 har avtalen genererat i genomsnitt 2,6 procent, till det kommer löneökningar utöver de centrala avtalen. Det innebär att de totala timlönerna (inklusive löneglidning) enligt SKLs bedömning och mätt enligt Konjunkturlönestatistiken kommer att öka med 3,2 procent i 2012. För 2013 räknar de med att den ytterligare försämrade arbetsmarknadsläget får en något större tillbakahållande effekt på lönerna, vilket leder till en något lägre ökningstakt, 2,9 procent inklusive löneglidning. Produktionens svaga utveckling mellan 2011 och 2012 är förenad med en lika svag utveckling av produktiviteten. Näringslivets produktivitet ökar endast med 1,3 procent 2012. I kombination med relativt höga lönepåslag innebär detta att företagens kostnader per producerad enhet (det vill säga enhetsarbetskostnaden) stiger högst väsentligt. Efter 2012 ökar produktiviteten i betydligt snabbare takt, vilket för med sig att ökningen av kostnaden per producerad enhet begränsas till ungefär ½ procent. Uppbromsningen i ekonomin 2012 innebär att inflationstrycket hålls tillbaka. För hushållens del märks detta inte lika tydligt. Ett skäl är stigande drivmedelspriser och ökade kostnader för boende. Inflationen mätt med fast bostadsränta (kpif) ligger därmed kvar på en nivå strax över 1 procent. Inflationen bedöms bli fortsatt låg 2013. Nyckeltal för den svenska ekonomin SKL, april 2012 Procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP* 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 3,3 Sysselsättning, timmar* 2,3 0,0 0,1 1,0 1,2 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 6,3 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 3,3 3,2 3,4 3,7 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,2 2,9 3,1 3,7 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,4 1,1 1,4 1,6 1,7 Konsumentpris, KPI 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 2,3 *Kalenderkorrigerad utveckling Internationell konjunktur Skuldkrisen i Europa kommer att lösa sig under ordnade former, men att detta kommer att ta tid. Det innebär att oron för ett finansiellt sammanbrott kommer att kvarstå under lång tid men att den efterhand gradvis lättar. Utvecklingen i euroområdet har mot denna bakgrund bedömts bli svag under det första halvåret 2012. Konsument- och företagsförtroendet är fortsatt lågt i euroområdet, men att tillväxttakten gradvis ökar under året. För Tysklands del pekar indikatorer på att tillväxten kan bli närmare en procent. För Spanien och Italien ser det däremot dystrare ut med en negativ utveckling i år. På sikt återstår utmaningen att skapa en balanserad ekonomisk utveckling i euroområdet. 14
I de mest utsatta länderna krävs inte bara stora finanspolitiska åtstramningar utan även åtgärder för att stärka konkurrenskraften. Greklands skuldavskrivning har genomförts som erat, vilket medfört att statsobligationsräntan sjunkit påtagligt och näst intill halverats. ECB har genomfört likviditetsfrämjande åtgärder som i bredare bemärkelse stärkt tilltron till det finansiella systemet. Misstron kring Portugals och Spaniens möjligheter att få ordning på sina statsfinanser har däremot inte skingrats, vilket märks i fortsatt höga räntor. Till skillnad från Europa har utvecklingen i USA överraskat positivt. Den amerikanska arbetsmarknaden förstärktes under 2011, en utveckling som har fortsatt under 2012. Antalet sysselsatta ökar och arbetslösheten har minskat markant sedan den toppade. Noterbart är dock att minskningen i arbetslöshet delvis beror på att arbetskraften knappt ökat trots växande befolkning. På sikt behöver USA genomföra skattehöjningar och/eller utgiftsminskningar för att komma till rätta med den svaga offentliga ekonomin, men den närmaste tiden kan man inte förvänta sig någon åtstramning. Penningpolitiken bedöms bli fortsatt expansiv. Den mycket svaga tillväxten i Europa innebär att tillväxtländernas ekonomier växer något långsammare 2012. Man har dock, särskilt i Kina och Ryssland, stort utrymme att bedriva en expansiv ekonomisk politik. Svackan 2012 blir därmed begränsad. Den kinesiska ekonomin beräknas växa med drygt 8 procent i år och upp mot 9 procent nästa år, vilket är i nivå med den långsiktigt möjliga tillväxten. Kommunernas ekonomi Kommunerna har med hjälp av återhållsam kostnadsutveckling och god ordning på ekonomin haft starka resultat under de senaste åren. Tillfälligt konjunkturstöd och successivt förbättrad skatteunderlagsutveckling har bidragit till överskott som räckt till för att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. Efter flera år med starka resultat i kommunerna börjar läget se besvärligare ut från 2013. Ökade demografiska behov, minskade statsbidrag och omfattande investeringsprogram leder till fallande resultat framöver. I takt med att antalet invånare ökar i Sverige ökar också behoven av kommunala tjänster, till exempel förskola, skola och äldreomsorg. Dessa verksamheter behöver ändamålsenliga lokaler för att kunna bedriva en verksamhet av god kvalitet. En stor del av kommunala verksamhetslokaler, anläggningar och infrastruktur byggdes på 1960- och 1970-talen och är i behov av omfattande renoveringar eller behöver ersättas med nya lokaler. En hel del av kommunernas fastigheter och anläggningar byggdes också vid en tid då energikostnaderna var lägre och energieffektivitet inte alltid stod högst upp på kravlistan. Att ersätta dessa kan sänka kommunernas driftskostnader framöver. Investeringsbehoven varierar kraftigt mellan kommunerna. Många kommuner med befolkningstillväxt kan, förutom att ersätta gamla lokaler med stora underhållsbehov som inte längre är anpassade till verksamhetens krav, behöva investera i nya verksamhetslokaler. Investeringsbehoven är också kopplade till demografiska förändringar, till exempel ett kraftigt ökat antal äldre eller fler barn i förskoleålder. Skatteunderlaget växer realt i genomsnitt med 1,3 procent under 2014 2016. Trots att generella statsbidrag dessutom antas öka med 2 procent i fasta priser och specialdestinerade ökar i takt med kostnadsutvecklingen räcker inte intäktsutvecklingen till för att täcka kostnaderna för en ökad volym och pris och lönehöjningar. 15
Uppdaterat kostnadsutjämningssystem Enligt det betänkande som lagts fram av regeringens utredare, speglar inte nuvarande kostnadsutjämningssystem verkligheten. Om utjämningssystemet uppdateras enligt förslaget, ger det omfattande ekonomiska omfördelningseffekter, som kan få stor betydelse för enskilda kommuners ekonomi. Regeringen har emellertid ännu inte lagt fram någon proposition till riksdagen om ett uppdaterat utjämningssystem. Den största enskilda orsaken till omfördelningseffekter är förändringen i barnomsorgsmodellen (kostnadsutjämningssystemet består av 10 delmodeller). Nuvarande kostnadsutjämning utgår från att det föreligger stora skillnader i efterfrågan på barnomsorg mellan olika kommuner. För mer än tio år sedan var skillnaderna i inskrivningsgrader, andel av populationen, 1-12 år, som önskar förskola alternativt fritids, relativt sett stora mellan kommunerna och därmed efterfrågan. Under de senaste 10 åren har dock olika reformer genomförts såsom barnomsorgsgarantin, maxtaxereformen och reformen om allmän förskola. Den stora skillnaden mot då, är att inskrivningsgraden nu är ungefär densamma i alla kommuner, vilket innebär att systemet utjämnar för skillnader som inte längre finns. I det presenterade förslaget bedöms förorterna fortsatt ha högre kostnader på grund av högre efterfrågan. Detta leder till att förortskommunernas bidrag och glesbygdskommunernas avgift enligt förslaget minskar med 260 kronor, respektive ökar med 256 kronor per invånare. Kvarvarande skillnad i efterfrågeindex speglar att både vistelsetiderna i förskolan och inskrivningsgraden för 10 12-åringar i fritidsverksamheten fortfarande skiljer sig åt. Knivsta Kommun förväntas vara vinnare av ett uppdaterat utjämningssystem. Det kommunala skatteunderlaget Skatteunderlaget förväntas öka starkt, trots svag arbetsmarknad. Skatteunderlagets förändring har normalt en stark koppling till både arbetade timmar och löneökningar. Under 2011 ökade både antalet arbetade timmar och det reala skatteunderlaget mycket starkt. För 2012 förväntas skatteunderlaget växa relativt snabbt trots en stillastående arbetsmarknad. Det förklaras av att stabiliseringen av pensionssystemet nu bidrar till höjda pensioner och att arbetsmarknadsersättningarna ökar på grund av ökad arbetslöshet. Även 2013 motverkas den svaga arbetsmarknaden av höjda pensioner. Det reala skatteunderlaget gynnas normalt också av att löner utgör en större andel av skatteunderlaget än av kommunernas och landstingens kostnader och att lönerna ökar snabbare än övriga priser. Sammantaget växer det reala skatteunderlaget relativt bra under 2013. I reala termer motsvarar det en ökning med omkring 1½ procent. Prognos uppräkning skatteunderlag % 2011 2012 2013 2014 2015 2016 SKL, apr 2012 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 4,3 VP, apr 2012 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 4,7 ESV, mar 2012 3,4 3,7 3,7 4,1 4,7 4,7 SKL, feb 2012 3,0 3,2 3,6 4,0 4,7 4,7 BP, sep 2011 2,3* 3,3* 3,8 4,8 4,4 Källa SKL cirkulär 12:15 Kommunen använder sig i skatteprognoserna av den bedömning som SKL gör. 16
God ekonomisk hushållning Enligt 8 kap. 1 kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. För att motsvara kravet på god ekonomisk hushållning räcker det i de flesta fall inte med att intäkterna är så stora att de bara täcker kostnaderna. Resultatet bör i normalfallet ligga på en nivå som realt åtminstone konsoliderar ekonomin. En kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt förekommande mål är att resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent. För 2011 och 2012 är kommunens mål 1 procent. För budgetår 2013 är Knivsta Kommuns finansiella mål under 1 procent och är satt till minst 5,3 mnkr. Även åren därefter är möjligheter små att återställa nivån till 2 procent, varför resultatmålet för perioden 2014-2016 är satt till cirka 1 procent av skatter och bidrag. Balanskravet Enligt 8 kap. 4 kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. Om ett negativt resultat uppstår ska det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år. Knivstas ekonomiska förutsättningar Knivsta kommuns ekonomi är i grunden god. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser är i bokslut 2011 32,8 procent jämfört med 37,0 procent föregående år. Anledningen till den försämrade soliditeten 2011 och framåt, beror främst på förändring av diskonteringsräntan som påverkar pensionsskulden (diskonteringsräntan mäts som ett rullande femårsgenomsnitt av den tioåriga statsobligationsräntan, den sänktes med 0,75 procent), men även av stora investeringsbehov på grund av befolkningstillväxten Investeringar görs av de kommunala bolagen som finansieras genom upplåning via kommunen enligt ägardirektiven. Mot bakgrund av den stora volymökningen, de senaste årens höga kostnadsutveckling (på grund av stora investeringar) och det osäkra konjunkturläget i omvärlden har nämnderna och styrelse ålagts ett indirekt sparbeting. Genom att pris- och löneuppräkning endast blir 2 procent i ramarna, uppnås inte full kompensation för den beräknade kostnadsutvecklingen, enligt SKL bedömning. Utöver det skall följande beaktas för att uppnå spareffekter Nämnderna och styrelse skall noggrant pröva kostnader som inte direkt är förknippade med uppdraget, exempelvis vissa utredningskostnader. Vid personalavgång skall noggrant prövas om tjänsten behöver återbesättas eller om en fördelning av personens arbetsuppgifter kan göras. Omprövning av beslutade projekt skall göras. Senarelägg alla investeringar där så är möjligt. 17
Intäkter Kommunens intäkter Skatter och bidrag 86,6% Fastighetsavgift 3,2% Statsbidrag maxtaxan 1,2% Avgifter 2,9% Finansiella intäkter 5,2% Övriga intäkter 0,8% Skatteintäkterna är den viktigaste finansieringskällan för kommunens verksamheter. I denna budget utgör skatterna tillsammans med fastighetsavgiften 89,8 procent av de totala intäkterna. Avgiftsintäkterna inom bygg och miljö samt intäkterna för avfallsverksamheten ingår inte i ovanstående procentsats då dessa tillförs respektive nämnd direkt för att finansiera verksamheterna. I beräkningarna av skatter och bidrag har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per april 2012 korrigerad med kommunens befolkningsprognos. Kommunens skattesats för 2013 är 20,91 kr. Kostnader Jämfört med 2012 beräknas nettokostnaden 2013 ha ökat med drygt 4,6 procent. Snabb volymökning inom skolan, volymökningar inom särskilda boenden där två nya äldreboenden har tagits i bruk samt merkostnad för nytt kommunhus är bidragande orsaker. Detta innebär att den befintliga verksamheten tvingas till en del besparingar. Skatteintäkter, utjämningsbidrag och fastighetsavgift I beräkningarna av skatter och bidrag har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per april 2012, korrigerad med kommunens befolkningsprognos. Skattesatsen som använts är 20:91 kr. Fastighetsavgiften är enligt senaste prognos från Scb. 18
Känslighetsanalys Årseffekt i mnkr Lönekostnadsförändring i egen regi, 1 % 2,5 Prisökning, 1 % 4,7 Försörjningsstöd förändring, 10% 0,8 Förändring kostnad köpta tjänster, 1 % 2,9 Förändrad utdebitering, 1 kr 32,4 Befolkningsförändring, 100 invånare 8,6 Medarbetarna en viktig samhällsfråga Mycket av välfärdsarbetet i Sverige görs av personal i kommunerna. Därför är det en viktig samhällsfråga hur vi kan rekrytera bra medarbetare då det framöver kommer att bli ett stort antal som går i pension. Av de cirka 750 tillsvidareanställda som arbetar i Knivsta kommun kommer drygt en fjärdedel att uppnå pensionsålder inom den kommande tioårsperioden. I den här regionen med stor rörlighet på arbetsmarknaden och konkurrens med andra arbetsgivare blir det allt viktigare för kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare. Att klara personalförsörjningen är förutsättningen för att kunna leverera de tjänster som invånarna i kommunen förväntar sig. De demografiska förändringarna med en snabbt ökad volym i skolan och på lite sikt den ökande andelen äldre gör att allt mer kommunal verksamhet kommer att efterfrågas. Även om mycket kommer att utföras av privat verksamhet finns det all anledning att tro att även den kommunalt utförda verksamheten kommer att öka. Det är en utmaning att skapa goda arbetsvillkor som gör att medarbetarna vill stanna kvar i verksamheten. Det gäller också att kunna rekrytera personer med goda ledaregenskaper till chefsjobben. Finansförvaltning Alla nämnder erhåller kommunbidrag från en finansiell enhet, benämnd finansförvaltning. Ansvaret för finansförvaltningens räkenskaper vilar på Kommunstyrelsen. Skatter och bidrag, vissa statsbidrag, avgifter för förskola, äldreomsorg, utdelning från bolag samt ett internt påslag för personalomkostnader utgör finansförvaltningens intäkter. Nämndernas kommunbidrag är självklart den största utgiftsposten. Arbetsgivaravgifter, pensionsutbetalningar och externa finansiella kostnader utgör andra utgiftsposter. Centralt budgeterade poster Kostnader för vårdnadsbidrag finns budgeterade centralt under finansförvaltningen. En avstämning mot faktiskt utfall görs i bokslutet och regleras mot utbildningsnämnden. Två miljoner kronor finns till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda kostnader. Kvalitetspengar till förskola och skolbarnsomsorg finns under finansförvaltningen för vidare fördelning mellan förskola och skolbarnsomsorg. Kommunstyrelsen har för 2012 ett utrymme på 2 mkr att användas till regleringar av volymer. Om volymen blir lägre än vad nämnderna har fått peng för så sker återbetalning till finansförvaltningen. 19
Sammanställning av driftbudget 2013 och drift 2014-2016 Driftbudget (mkr) 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettodriftskostnad -735,9-767,9-798,7-831,2 exkl avskrivningar Avskrivningar -12,0-12,0-13,0-13,0 Verksamhetens nettodriftskostnad ¹ -747,9-779,9-811,7-844,2 Skatteintäkter 677,7 707,8 744,7 759,6 Kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift 59,0 64,7 73,8 74,7 Finansiella intäkter 28,5 29,0 29,0 29,0 Finansiella kostnader -12,0-16,0-19,0-19,0 Resultat före extraordinära poster 5,3 5,6 16,8 0,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 5,3 5,6 16,8 0,1 Specificering vissa poster ¹Verksamhetens nettodriftskostnad exkl avskrivningar Nämndernas budgetramar 779,2 810,5 842,1 874,3 Statsbidrag maxtaxan -8,0-8,2-8,3-8,5 Avgifter förskola, sbo -19,5-19,8-19,8-19,8 Avgifter äldreomsorg -3,4-3,5-3,5-3,5 Hyresintäkter -6,7-6,7-6,8-6,9 Vårdnadsbidrag 1,1 1,1 1,1 1,1 Pensionsutbetalningar 4,3 5,7 6,3 6,9 Volym, projekt, intäktsbortfall 2,0 2,0 2,0 2,0 Ks buffert för ökad ambition 0,0 0,0 0,0 0,0 Ks medel för oförutsett 2,0 2,0 2,0 2,0 Summa Budgetramar 750,9 783,1 815,1 847,6 Avgår internränta -3,1-3,2-3,4-3,4 Avgår avskrivningar -12,0-12,0-13,0-13,0 Verksamhetens nettokostnad 735,9 767,9 798,7 831,2 exkl avskrivningar ²Kommunalekonomisk utjämning o fastighetsavgift Inkomstutjämning 23,4 28,4 36,3 37,0 Kostnadsutjämning 26,9 31,1 37,2 38,0 Regleringsavgift/bidrag 3,7 0,1-4,9-5,0 Lss-utjämning -19,9-20,3-20,8-21,3 Fastighetsavgift 25,0 25,5 26,0 26,0 Summa 59,0 64,7 73,8 74,7 20
Finansieringsanalys (Belopp i mnkr) 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettokostnad -735,9-767,9-798,7-831,2 Skatteintäkter 677,7 707,8 744,7 759,6 Utjämningsbidrag och fastighetsavgift 59,0 64,7 73,8 74,7 Finansiella intäkter 28,5 29 29 29 Finansiella kostnader -12-16 -19-19 Verksamhetsnetto 17,3 17,6 29,8 13,1 Inköp av materiella tillgångar -50,9-70,7-38,5-38,5 Inköp av finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar 2 2 2 2 Investeringsnetto -48,9-68,7-36,5-36,5 Förändring av likvida medel -31,5-51,1-6,7-23,4 Pensioner Pensionsskuldens förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ansvarsförbindelse (avser tid före 1998), mnkr 123 125 126 126 126 125 inkl. löneskatt, mnkr 153 155 156 157 156 156 Årliga pensionsutbetalningar inkl. löneskatt, tkr 4 729 5 472 5 394 5 666 6 342 6 878 21
Ekonomiska nyckeltal och skattesats Bokslut Budget Budget Plan Plan Nyckeltal 2011 2012 2013 2014 2015 Årets resultat, mnkr 14,5 6,8 5,3 5,6 16,8 Nettodriftskostnader i procent av skatteintäkter och utjämning 99,8% 103,0% 101,5% 101,0% 99,2% Årets resultat i procent av skatteintäkter och utjämning 2,2% 1,0% 0,7% 0,8% 2,1% Soliditet (eget kapital i % av 47,2% 44,4% 39,2% 36,9% 37,3% samma tillgångar) Soliditet inklusive 32,8% 32,2% 27,0% 25,4% 26,1% pensionsåtagande före 1998 Långfristiga lån, mnkr 406,6 463,0 631,5 819,6 964,3 Nettoinvesteringar, mnkr 34,8 42,1 48,9 68,7 36,5 Skattesats, kr 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunal utdebitering 31,77 31,77 32,07 32,07 32,07 -varav Kommunalskatt 21,40 20,91 20,91 20,91 20,91 Landstingsskatt 10,37 10,86 11,16 11,16 11,16 22
Driftsbudget nämnder Nämnderna tilldelas ett internt kommunbidrag som skall täcka verksamheternas nettokostnader. Det totala kommunbidraget för 2013 är 779 mnkr. Det är en ökning från 2012 års budget med 27 mnkr (eller 3,6%). En verksamhet kan budgeteras på flera nämnder, exempelvis så återfinns kostnader för infrastruktur hos såväl kommunstyrelse som bygg- och miljönämnd, kostnader för vård och omsorg hos socialnämnd och kommunstyrelse. Nämndernas resultat budgeteras till 0 mkr. Enligt SKL rekommendationer ska internräntan för 2013 vara 2,9 procent, vilket är en sänkning från 4 procent. (mnkr) KS Övriga SN UN BoM FKN 100,1 1,3 195,6 454,2 7,7 20,4 23
Nämndernas budgetanslag 2013-2016 Kommunstyrelsen (tkr) 2013 Budget 2012 90 900 Uppräkning 2 procent 2 025 Politisk verksamhet 375 Nationaldagsfirande (demokrati) -10 Gator och vägar 2 380 Parker 400 Trafikövervakning (parkeringsavgift) -500 Exploatering 1 600 Utökning sekreterare 450 Återbesätta vakant controller 75% 315 Utökning IT tjänst 600 Utökning Jurist 640 Räddningstjänst 1 356 Serveringstillstånd, låga avgifter 75 Justering kostnad av engångskaraktär -300 Kundtjänst (helårseffekt) 300 Vaktmästare (helårseffekt) 300 Lönenämnd 500 Merkostnad hyror kommunhus (ej fördelad) 5 000 Teknisk justering -1 347 Förändring av ram -5 000 Budget 2013 100 059 24
DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 2014 2015 2016 Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamh. 4 987 5 087 5 189 5 293 Partistöd 310 316 322 328 Övrig politisk verksamhet 2 638 2 691 2 745 2 800 Gator, vägar 15 935 16 253 16 578 16 910 Trafikövervakning -395-403 -411-419 Parker 3 055 3 116 3 178 3 242 Naturvård 722 736 751 766 Teknisk ering 1 764 1 799 1 835 1 872 Exploateringsverksamhet -3 681-3 755-3 830-3 907 Räddningstjänst 13 520 13 790 14 066 14 347 Översikts 834 850 867 884 Strategiskt miljöarbete 620 632 645 658 Näringsliv och marknadsföring 945 963 982 1 002 Serveringstillstånd mm 75 77 79 81 Bostadsanpassning 2 542 2 593 2 645 2 698 Avfallsverksamhet 0 0 0 0 Måltidsverksamhet 0 0 0 0 Vindkraftverk 0 0 0 0 Kommungemensam administration 57 402 58 550 59 721 60 915 Fackliga kostnader 978 998 1 018 1 038 Konsumentrådgivning 148 151 154 157 Planering verksamhetslokaler 2 663 2 716 2 770 2 825 Förändring av ram -5 000-5 100-5 202-5 306 S:a Kommunstyrelse 100 059 102 060 104 102 106 184 25
Valnämnd (tkr) 2013 Budget 2012 0 Uppräkning 2 procent 0 Förändring av ram 0 Budget 2013 0 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 2014 2015 2016 Valnämnd 0 0 0 0 Överförmyndarverksamhet (tkr) 2013 Budget 2012 600 Uppräkning 2 procent 12 Förändring av ram 0 Budget 2013 612 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 2014 2015 2016 Överförmyndarverksamhet 612 624 636 649 Kommunrevisionen (tkr) 2013 Budget 2012 650 Uppräkning 2 procent 13 Förändring av ram 0 Budget 2013 663 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 2014 2015 2016 Kommunrevisionen 663 676 690 704 (Bereds av Kommunfullmäktiges presidium och beslut om budget görs av kommunfullmäktige separat) 26
Socialnämnden (tkr) 2013 Budget 2012 194 662 Uppräkning 2 procent 3 899 Justering kostnad av engångskaraktär -2 137 Närvårdskoordinator 375 KIC driftkostnad 1 000 Parboendeplatser 2 500 Försörjningsstöd 600 Teknisk justering -1 263 Förändring av ram -4 000 Budget 2013 195 636 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 2014 2015 2016 Socialnämnd Nämndkostnader 1 003 1 023 1 043 1 064 Vård & omsorg enl SOL och HSL 114 781 117 077 119 419 121 807 Insatser enl LSS och Lass 42 534 43 385 44 253 45 138 Färdtjänst/riksfärdtjänst 2 849 2 906 2 964 3 023 Förebyggande verksamhet 3 460 3 529 3 600 3 672 Individ- & familjeomsorg, vård o stöd 24 831 25 327 25 834 26 351 Individ- & familjeomsorg, försörjn.stöd 7 405 7 553 7 704 7 858 Flyktingmottagande 685 698 712 726 Budget & Skuldrådgivning 191 195 199 203 Arbetsmarknadsåtgärder 1 899 1 937 1 976 2 016 Förändring av ram -4 000-4 080-4 162-4 245 S:a Socialnämnden 195 636 199 550 203 542 207 613 27
Utbildningsnämnden (tkr) 2013 Budget 2012 437 018 Uppräkning 2 procent 9 520 Volymjustering förskola -3 270 Volymjustering grundskola 12 607 Lokalkostnader Brännkärr 2 000 Volymjustering Obligatorisk särskola 1 000 Volymjustering gymnasieskola -3 696 Volymjustering Gymnasiesärskola 200 Svenska för invandrare 400 Kompensation löneökningar 2 000 Teknisk justering -2 606 Förändring av ram -1 000 Budget 2013 454 173 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 2014 2015 2016 Utbildningsnämnd Nämndkostnader 1 014 1 034 1 055 1 076 Förskola, barn 1-5 år 129 200 133 278 138 990 145 476 Skolverksamhet & skolbarnsomsorg 245 164 264 305 281 962 299 274 Obligatorisk särskola 10 054 10 255 10 460 10 669 Gymnasieskola, internt 6 337 6 463 6 592 6 724 Gymnasieskola, externt 54 749 55 844 56 961 58 100 Gymnasiesärskola 4 714 4 808 4 904 5 002 Vuxenutbildning 2 682 2 736 2 791 2 847 Svenska för invandrare 1 260 1 285 1 311 1 337 Förändring av ram -1 000-1 020-1 040-1 061 S:a Utbildningsnämnd 454 173 478 988 503 986 529 444 Volymer (snitt vår och höst) Verksamhet/år 2013 2014 2015 2016 Förskola 1 147 1160 1186 1217 Grundskola 2 493 2615 2735 2846 Gymnasium 579 535 527 561 -varav internt 60 60 60 60 28
Fritid-,kultur- och demokratinämnd (tkr) 2013 Budget 2012 19 704 Uppräkning 2 procent 399 Nationaldagsfirande (demokrati) 10 Förvaltningschef, täckning kostnad 150 Utvecklingstjänst 50% 330 Kulturskolan 250 Kulturbidrag 40 Knivsta Arena, driftbidrag 500 Övrig anläggning, omklädningsrum konstgräs 200 Teknisk justering -197 Förändring av ram -1 000 Budget 2013 20 386 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 2014 2015 2016 Fritid-,kultur- och demokratinämnd Nämndkostnader 830 847 864 881 Demokrati 10 10 10 10 Allmän fritid 3 092 3 153 3 216 3 280 Ungdomsverksamhet 1 685 1 719 1 753 1 788 Idrotts- & fritidsanläggningar 6 749 6 884 7 022 7 162 Bibliotek 6 232 6 357 6 484 6 614 Allmänkultur 591 603 615 627 Kulturskola 2 197 2 241 2 286 2 332 Förändring av ram -1 000-1 020-1 040-1 061 S:a Fritid-,Kultur & demokratinämnd 20 386 20 794 21 210 21 633 29
Bygg- och miljönämnden (tkr) 2013 Budget 2012 8 000 Uppräkning 2 procent 207 Teknisk justering -56 Förändring av ram -500 Budget 2013 7 651 DRIFTBUDGET Nettokostnad i tkr budget 2013 2014 2015 2016 Bygg- och miljönämnd Nämndkostnader 860 877 895 913 Stadsbyggnad 4 909 5 007 5 107 5 209 Trafikering 234 238 243 248 Miljö- och hälsoskydd 2 148 2 191 2 235 2 280 Förändring av ram -500-510 -520-530 S:a Bygg- och miljönämnd 7 651 7 803 7 960 8 120 30
Finansförvaltning under kommunstyrelsen INTÄKTER 2013 2014 2015 2016 budget INTÄKTER Skatter, bidrag 711 687 746 976 792 505 808 355 Fastighetsavgift 25 000 25 500 26 000 26 000 Övriga statsbidrag 9 263 9 448 9 637 9 830 Avgifter förskola, äldreomsorg 22 900 23 250 23 300 23 300 Övriga intäkter 6 669 6 736 6 803 6 871 Interna po-pålägg 109 125 109 952 112 531 115 270 SUMMA INTÄKTER 884 644 921 862 970 776 989 626 KOSTNADER Arbetsgivaravgifter, pensioner -109 125-109 952-112 531-115 270 Pensionsutbetalningar -4 270-5 666-6 342-6 878 Kommunbidrag nämnder -779 181-810 495-842 126-874 347 Volym, projekt mm -2 000-2 000-2 000-2 000 Ks medel för ambitionshöjning 0 0 0 0 Ks medel för oförutsett -2 000-2 000-2 000-2 000 Övriga kostnader (fsk o sbo) -2 320-2 345-2 371-2 397 SUMMA KOSTNADER -898 896-932 458-967 370-1 002 892 Internränta 3 064 3 200 3 400 3 400 Utdelning 7 000 7 000 7 000 7 000 Externa finansiella intäkter 21 500 22 000 22 000 22 000 SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER 31 564 32 200 32 400 32 400 FINANSIELLA KOSTNADER -12 000-16 000-19 000-19 000 ÅRETS RESULTAT 5 312 5 604 16 806 134 31
Budgetregler Kommunfullmäktiges beslut om budgeten är fastställande av de ekonomiska ramar och mål som skall gälla för de olika delarna av den kommunala verksamheten. DRIFTBUDGET Budgeten fördelas och beslutas på sådant sätt att den är oberoende av vilken organisation som kommunen väljer att jobba efter och vilken driftform som väljs. Indelningen i verksamhetsområden följer i stort den uppdelning som görs i Kommun-Bas. Inom beslutade anslag har nämnder och styrelse till uppgift att sköta den löpande verksamheten. Om nämnd eller styrelse under löpande verksamhetsår finner att man inte kan fullgöra anförtrodd verksamhet, inom ramen för av kommunfullmäktige beviljat anslag, mål och resultatkrav skall nämnden eller styrelsen i första hand besluta om åtgärder så att uppdraget kan säkerställas. Omfördelning mellan verksamhetsområden kan beslutas av respektive nämnd och ska anmälas till ekonomiavdelningen. INVESTERINGSBUDGET Anslagen är bundna på objektsnivå. Om det befaras att en investering ej kan genomföras inom beviljat anslag så åvilar det berörd nämnd att föra ärendet vidare till kommunstyrelsen för omdisponering och alternativt vidare till kommunfullmäktige för utökad investeringsram. Möjlighet till omfördelning finns mellan objekt inom en och samma nämnd dock högst 500 tkr. Anmälan görs till ekonomiavdelningen efter nämndbeslut. När omdisponering ej är möjlig på nämndnivå skall begäran om omdisponering göras hos kommunstyrelsen. Omfördelning (genom nämndbeslut) får ej avse helt nya investeringar. Investeringsmedel för objekt som på grund av förseningar ej kommer att användas under pågående verksamhetsår skall så snart vetskap om detta föreligger anmälas till centrala budgetberedningen, dock senast 1 december. I samband med period- och delårsbokslut skall årsprognos för samtliga investeringar redovisas. 32
INVESTERINGSPLANER 2013-2016 Kommunstyrelsen Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i 2013 2014 2015 2016 perioden Kommunalteknik Gator och vägar, trafikövervakning Pendlarparkering Landsbygd 300 300 600 Åtgärder map för fulldelaktighet 500 500 500 500 2 000 Cykelparkering (ingår i centrumstudie nedan) 2 500 2 500 Gc-väg landsbygd 7 500 15 000 22 500 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder 300 300 300 300 1 200 Åtgärder Rätt fart i Staden 400 400 Utbyte av gatubelysning 1 000 1 000 Ospec investeringar 2 000 2 000 2 000 2 000 8 000 SUMMA Gator och vägar 4 500 10 600 5 300 17 800 38 200 Kommunövergripande infrastrukturinvesteringar Pendlarparkering Pizzavallen 3 500 3 000 6 500 Pendlarparkering Sågentomten 2 000 2 000 4 000 Pendlarparkering Arenan 3 000 3 000 Gc-vägar tätort 1 000 800 800 2 600 Åtgärder Knivstainfarten 500 4 000 4 500 Järnvägstorget 5 000 5 000 Bro SV Knivsta 5 000 15 000 15 000 15 000 50 000 Centralvägen etapp 1 inkl vattenledning 5 000 10 000 15 000 Centralvägen etapp 2 Centrala Knivsta (centrumstudie) upprust. 5 000 7 500 2 500 15 000 SUMMA Infrastrukturinvesteringar 27 000 42 300 21 300 15 000 105 600 Park och naturvård Knivsta årum 2 000 2 000 Bryggor Särstabadet 500 500 Upprustning befintliga anläggningar 500 500 500 500 2 000 Maskiner 1 000 500 1 500 Ospec investeringar 250 250 250 250 1 000 SUMMA Park och naturvård 4 250 750 1 250 750 7 000 Avfallsverksamhet Återvinningscentral 200 200 200 200 800 SUMMA Avfallsverksamhet 200 200 200 200 800 Gemensam förvaltning Möbler och arkiv 500 500 500 500 2 000 Programvaror adm/personal 500 500 500 500 2 000 Programvaror ekonomi 500 500 500 500 2 000 IT-drift, ny klientplattform, byte av servrar mm 1 500 1 500 1 000 1 000 5 000 Webbutveckling 500 500 500 500 2 000 Telefoni/Trådlöstnätverk 800 800 Uppdaterad IT-säkerhet 700 700 SUMMA Gemensam förvaltning 4 300 4 200 3 000 3 000 14 500 Måltidsverksamhet, inventarier 500 300 300 300 1 400 SUMMA Kommunstyrelsen 40 750 58 350 31 350 37 050 167 500 33