Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer 2013-06-17, 92 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Kommunstyrelsen 1 Tills vidare Dokumentinformation Dokumentet gäller för Riktlinjer enl kommunallagens bestämmelser Samtliga nämnder
Sid 2
Sida 1 Innehållsförteckning 1 Syfte och mål..2 1.1 Överordnade syften...2 1.2 Mål och måluppfyllelse.2 2 Ekonomiska mål 4 3 Resultatutjämningsreserv RUR..5 3.1 Reservering till RUR... 5 3.2 Disposition från RUR..5 4 Reservfond 6 4.1 Avsättning till reservfond 6 4.2 Disposition ut reservfond 6
1 Syfte och mål Sid 2 Kommunallagen stadgar dels att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer och dels att kommunen ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Om kommunen har inrättat en resultatutjämningsreserv ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. 1.1 Överordnade syften Piteå kommuns verksamheter och ekonomi ska vara i gott skick. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa det krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala inte bara för den verksamhet de själva konsumerar utan även för den som tidigare generationer konsumerat. En annan viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i gott skick är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. Öppenhet och lättillgänglighet ska känneteckna kommunens rapportering. Dessa riktlinjer avser i huvudsak den kommunalt skattefinansierade verksamheten. För den verksamhet som drivs i företagsform sker styrningen i huvudsak genom kommunens företagspolicy, bolagsordningar, ägardirektiv och årliga beslut om budget och avkastningskrav. Utgångspunkten för dessa styrdokument är också långsiktigt god ekonomisk hushållning. 1.2 Mål och måluppfyllelse Piteås kommuns uppfattning är att den snabba samhällsutvecklingen samt jämförelser med andra har skapat ett behov av rörliga mål. Piteå kommuns mål är därför uttryckta som kvalitativa mål i stället för mål med kvantitativa mått. Gemensam mall och arbetssätt med målbedömning skapar goda dialoger mellan politiker och tjänstemän. Dialog om verksamhetens kvalitet utgör grund för målbedömning, verksamhetsutveckling och medborgardialog. Grad av måluppfyllelse bedöms enligt följande skala: 1 Målet ej uppfyllt 2 Målet delvis uppfyllt 3 Målet uppfyllt i hög grad 4 Målet helt uppfyllt Analys Analys sker utifrån de i verksamhetsplanen årligen fastställda målen. Grunden i analysen utgår från redovisade resultat och dialog kring måluppfyllelse. Det är inte allt som kan räknas som räknas och inte allt som räknas som kan räknas.
Albert Einstein Sid 3 Nyckeltalens roll är att stödja en kvalitativ bedömning, men kan aldrig utgöra det enda underlaget för bedömning av måluppfyllelse. Jämförelser med andra kommuner ger möjligheter att förhålla sig till de egna resultaten. Analysen ska handla om helheten för målet, eller det strategiska området, och inte om detaljer. Analysen av måluppfyllelse grundar sig på följande delar: De i verksamhetsplanen årligen fastställda målen. Resultat i form av nyckeltal och/eller undersökningar. Åtgärder, planerade och/eller genomförda, i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Satsningar i verksamhetsplan och koncernbudget. Andra värden ej mätbara. Bilden nedan visar hur analysen byggs upp utifrån nyckeltal, resultat från undersökningar, genomförda åtgärder och satsningar samt andra värden kopplade till mål. Mål kopplade till varje strategiskt område och slutligen analys och bedömning om God ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning bedöms genom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fyra strategiska områdena samt personal och ekonomi. Avstämningen av god ekonomisk hushållning görs av kommunfullmäktige i samband med behandlingen av verksamhetsplan, delårsrapport och årsredovisning.
2 Ekonomiska mål God ekonomisk hushållning skapar utrymme för verksamhetsutveckling och investeringar. En god ekonomi är en förutsättning för goda resultat och hög måluppfyllelse. Sid 4 Kommunövergripande mål: Kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar. Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB. De kommunövergripande ekonomiska målen följs genom följande nyckeltal/indikatorer: Följs genom Målvärde Syfte Ansvar Resultatet i förhållande till skatteintäkter och 2,0 3,0 % 1 God Ekonomisk hushållning Övergripande (Klk) generella statbidrag i procent. Likviditet; Betalningsberedskap i antal dagar. 30 dagar Kontroll Övergripande (Klk) Soliditet 2 Inga lån God Ekonomisk hushållning Övergripande (Klk) Nämndernas/styrelsens resultat. Balans God Ekonomisk hushållning Alla (Klk) ekonomi och verksamhet Avtalstroheten i kommunen Minst 95 % Kontroll Alla (Klk) Extern kapitalförvaltning. Mäts i reala termer 2 % Kontroll Övergripande (Klk) Tillskott från Piteå Kommun till kommunala bolag 0 kr Effektivitet Övergripande (Klk) Nämndsmål: Nämndsmålen fastställs årligen i respektive års verksamhetsplan. För år 2013 gäller följande nämndsmål: Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser (Alla) Genom samverkan med externa aktörer ska den kommunala finansieringen av nämndens bruttokostnader vara 65 % eller lägre Självfinansieringsgrad 50 % Skolindex, grundskola, gymnasieskola Effektivitetsindex, grundskola, gymnasieskola (Nav) (Mbn) (Bun) 1 Målet 2-3% i resultat i förhållande till skatteintäkter och generella stasbidrag bedöms över en konjunkturcykel. 2 Lånefinansiering kan ske vid följande tillfällen: 1. Investeringar i bostäder efter särskilt beslut i kommunfullmäktige. 2. Tillfälliga lån inom den beloppsram som kommunfullmäktige fastställer årligen. 3. Viktiga strategiska investeringar enligt särskilt beslut i kommunfullmäktige.
3 Resultatutjämningsreserv RUR Från och med 2013 finns en möjlighet för kommuner att inrätta resultatutjämningsreserv - RUR. Under vissa förutsättningar kan inom ramen för balanskravsutredningen en resultatutjämningsreserv byggas upp. Reserven gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som kan uppstå till följd av en lågkonjunktur. Genom en sådan reserv kan det balansmässiga resultatet justeras/utjämnas mellan olika år. Syftet är att kunna möta konjunkturvariationer för att nå jämnare villkor för de verksamheter kommunen bedriver. Kommunfullmäktige beslutar om inrättande av RUR och fastställer riktlinjer för hanteringen av den. Kommunfullmäktige beslutar också om reservering till och disposition ur denna reserv. Sid 5 3.1 Reservering till RUR Reservering kan göras år då resultatet så medger enligt Kommunallagens regler dvs. den del av årets resultat, efter balanskravsutredning, som överstiger 1 % av skatteintäkter och statsbidrag, får avsättas till resultatutjämningsreserven. Om kommunen har ett negativt eget kapital får det resultat som överstiger 2 % avsättas. Vid uträkning av avsättningen utgör balanskravsresultatet, som det definieras i Lag om kommunal redovisning, grund för beräkningen Piteå kommuns lokala tillämpning innebär att avsättningen till resultatutjämningsreserven maximeras till 4 % av skatteintäkter och statsbidrag. 3. 2 Disposition från RUR Kommunallagen stadgar att medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Någon närmare precisering än så görs inte i lagen. I första hand skall resultatutjämningsreserven användas för att reglera underskott i bokslutet som uppkommit till följd av försämrade skatteintäkter än de budgeterade. Piteå kommuns lokala tillämpning innebär att: Resultatutjämningsreserven ska kunna användas om det uppstår stora svårigheter att uppfylla balanskravet på ett ansvarsfullt sätt. Därmed ges möjlighet att utjämna hastiga förändringar i de ekonomiska förutsättningarna mellan åren. Disposition från reserven kan göras två år i rad. Maximalt 70% av resultatutjämningsreserven får nyttjas ett enskilt år. Disposition får inte förekomma för sänkning av utdebiteringen/skattesatsen.
Sid 6 4 Reservfond PiteEnergi AB ägdes tidigare gemensamt av Piteå kommun(50%) och Vattenfall(50%). Piteå kommun hade lånat ut medel till det gemensamma bolaget. I samband med att Piteå energi AB 1997 löste detta lån togs beslut att inrätta en reservfond att nyttja till framtida pensionsinbetalningar och investeringar. Reservfonden utgör en egen post i det egna kapitalet. Fonden har under åren vuxit med räntor och avkastning på kapitalförvaltningen. 4.1 Avsättning till reservfond I samband med beslut om budget och VEP ska även beslut om fortsatt planerad avsättning till reservfonden tas årligen. Den årliga avkastningen ska tillgodoräknas reservfonden. 4.2 Disposition ur reservfond Medel ur reservfonden får nyttjas till pensionsinbetalningar och större investeringar vid behov av likviditetsförstärkning för att så långt det är möjligt skjuta upp behov av upplåning. Kommunfullmäktige tar beslut om nyttjande av medel ur reservfonden.