Piteå kommuns styrande dokument

Transkript

1 Piteå kommuns styrande dokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns styrande dokument Policy , 4 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Kommunstyrelsen , 134 Tills vidare Dokumentinformation Dokumentet gäller för Beskriver hur vi upprättar styrande dokument inom kommunen samt definitioner på våra styrande dokument Alla anställda och förtroendevalda inom Piteå kommun

2 Sida 1 Piteå kommuns styrande dokument Kommunallagen är själva ramverket för en kommuns befogenheter. Utöver kommunallagen och annan lagstiftning styrs en kommun av ett antal styrande dokument som den själv har antagit. Kommunens viktigaste övergripande styrdokument är kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget. Inom vissa områden är lagstiftningen starkt styrande för den verksamhet som en kommun bedriver, och ställer där krav på att kommunen upprättar vissa styrdokument som exempelvis översiktsplan och jämställdhetsplan. Piteå Kommuns styrdokument indelas dels i kommunövergripande dokument som riktar sig mot flera nämnder/förvaltningar/bolag och dels i riktade styrdokument som riktar sig till en förvaltning/nämnd. Styrdokumentens giltighetstid samt beslut om tid för eventuell revidering beslutas vid antagandet. Alla styrdokument ska finnas enhetligt samlade och tillgängliga på kommunens interna och externa webbplats. Det är viktigt att se till att sökvägarna till styrdokumenten är enkla så att alla anställda och kommunens medborgare lätt kan få tillgång till dem. Styrdokumenten är alltid allmänna handlingar. Syfte Syftet med dokumentet Piteå Kommuns styrande dokument är att skapa en struktur för hur styrdokumenten ska se ut och vad de bör innehålla. Med en enhetlig terminologi definieras liknande styrdokument på samma sätt, vilket tydliggör styrdokumentens roll när det gäller styrning och uppföljning. Dessutom underlättas arbetet både för den som ska styra genom dokumentet och för den som ska följa och tillämpa det i verksamheten. Ambitionen är att detta dokument ska leda till att styrdokumenten fortlöpande kommer att hållas uppdaterade. Avgränsningar Dokumentet Piteå Kommuns styrande dokument reglerar enbart sådana styrdokument som är beslutade av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller på delegation av dessa. Nämnder och bolag ansvarar själva för sin egen struktur och terminologi, men detta dokument utgör ett stöd i nämndernas arbete med styrande dokument.

3 Sid 2 Begrepp och definitioner Kommunövergripande styrdokument Kommunövergripande styrdokument är ett generellt dokument som berör alla nämnder och styrelser. Dokumenten ska vara styrande i sin utformning och beslutas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Riktade styrdokument Styrdokument som berör endast en eller två nämnder/förvaltningar är riktade och därmed inte att anses som kommunövergripande styrdokument. Exempel på sådana dokument är reglementen för nämnder, partistöd för ungdomsförbunden etc. Definition av respektive styrande dokument Definitionen är markerad med kursiverad text, sedan följer en lite utförligare beskrivning av vad respektive styrdokument innefattar eller innebär. Slutligen anges beslutsinstans för respektive dokumenttyp. Vision och strategiska områden Vision är den gemensamma framtidssynen för Piteå Kommun medan strategiska områden är de prioriterade områden som antas för att nå visionen. Visionen är ett önskvärt framtida tillstånd över det som Piteå Kommun vill uppnå. Det finns en vision för koncernen/kommunen. Visionen ska vara utformad så att den ska kunna fånga vårt intresse och ge en bild av framtiden som vi alla kan ta till oss. Visionen för Piteå Kommun återfinns i kommunfullmäktiges verksamhetsplan och budget. De strategiska områdena är prioriterade områden som antas för att kunna nå kommunens vision. Beslutsinstans för vision och strategiska områden är kommunfullmäktige. Policy Ett kortfattat dokument som anger kommunens uppfattning, eller principerna för kommunens arbete/agerande inom ett visst område. En policy anger vårt förhållningssätt till något. En policy anger principer som kan tjäna som vägledning inom det aktuella området, vilka allmänna mål som eftersträvas och vilka värden som ska beaktas. En policy ska vara kortfattad. För att en policy ska fungera effektivt bör den sedan konkretiseras i andra styrdokument. Beslutsinstans för upprättande av en policy är kommunfullmäktige.

4 Sid 3 Reglemente Samling föreskrifter som grundar sig på lagar och förordningar. Kommunfullmäktige fastställer kommunstyrelsens och facknämndernas uppdrag i Reglementet. Reglementet är, utöver vad lag och författning säger, grunddokument för en nämnds eller styrelses verksamhet och anger bland annat organisation, ansvarsområde, arbetsformer och beslutskompetens. Beslutsinstans för reglementen är kommunfullmäktige. Plan/program Ett relativt uttömmande dokument som anger vilka mål man vill uppnå inom området. Plan/program är ett styrdokument som fokuserar på ett särskilt verksamhetsområde, och innehåller prioriteringar och mål för verksamheten samt hur uppföljning ska ske. Plan/program kan ange såväl mer övergripande prioriteringar som förslag på konkreta mål och åtgärder samt anger vem som ansvarar för att åtgärderna genomförs. När det i lagtext anges att ett dokument bör benämnas handlingsprogram eller handlingsplan faller det under denna definition när det gäller kommunens styrande dokument. Beslutsinstans för upprättandet av plan/program är kommunfullmäktige. Föreskrift Detaljerade regler för hur en viss fråga ska hanteras utöver och med utgångspunkt i gällande lagstiftning. Regler anger absoluta normer för vårt agerande. De ska liksom lagtext vara tydliga och inte innehålla formuleringar som låter den enskilde göra egna tolkningar. Reglernas roll är att sätta gränser och förbjuda vissa beteenden. De är den mest konkreta formen av styrdokument. Fullmäktige upprättar föreskrifter för allmänheten, exempelvis beslutar fullmäktige om lokala föreskrifter enligt Ordningslagen. Föreskrifter som har förvaltningsövergripande karaktär beslutar kommunstyrelsen om. Nämnder och förvaltningar beslutar själva om föreskrifter inom den egna förvaltningen. Riktlinjer Anger hur en fråga ska hanteras. Syftet är lika behandling och detaljeringsgraden är därför högre än i en policy. Riktlinjerna avser främst frågor rörande ren verkställighet. Riktlinjer kan betraktas som en handbok som anger ramarna för anställdas handlingsutrymme i en viss fråga. Riktlinjer kan ange både vad som ska uppnås och hur det ska uppnås, både externt och internt. Syftet med

5 Sid 4 riktlinjer är att reglera den befintliga verksamheten så att den bedrivs effektivt och med god kvalité. Kommunstyrelsen beslutar om kommunövergripande riktlinjer. Riktlinjer som bara berör tjänstemannaorganisationen, det vill säga ren verkställighet kan beslutas av ansvarig chef. Beslutsinstans för upprättandet av riktlinjer är kommunstyrelse eller ansvarig nämnd och i verkställighetsfrågor ansvarig förvaltningschef. Anvisning, instruktion Detaljerade regler, anvisningar och instruktioner för hur en viss fråga ska hanteras. Anvisningar och instruktioner avser främst frågor rörande ren verkställighet. Anvisningar och instruktioner är att betrakta som handböcker som anger ramarna för hur en viss fråga ska hanteras. Normalt anses anvisningar och instruktioner vara en verkställighetsfråga, det vill säga ett förvaltningsbeslut som beslutas av förvaltningschef. Kommunchef beslutar om kommunövergripande anvisningar och instruktioner. Ansvarig för ett styrdokument Varje styrande dokument ska ha en dokumentansvarig, i detta fall är det respektive nämnd som har ansvar över de styrande dokument som denne upprättar. Det är den dokumentansvarige som ansvarar för att det styrande dokumentet kommuniceras i verksamheten, det vill säga ser till att dokumentens innehåll är känt bland medarbetarna samt att det efterlevs. Vidare ska dokumentansvarige se till att styrdokumenten hålls tillgängliga på kommunens interna och externa webbplats samt hålla styrdokumentet aktuellt genom att löpande se till att det följs upp samt revideras enligt beslut eller om behov uppstår. Samtliga revideringar ska beslutas i respektive beslutsinstans. Den dokumentansvarige ansvarar även för att det sker uppföljningar till kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd som har beslutat om det styrande dokumentet.

6 Sid 5 Checklista för framtagande av styrande dokument Bilaga 1 För att kunna säkerställa att kommunens olika styrdokument får en bred förankring bland politiker och tjänstemän finns det ett par grundregler som gäller vid utformning och upprättande av styrdokument. Att tänka på innan och under framtagandet av styrdokument: 1. Vilken lagstiftning finns på det aktuella området? 2. Om frågan är reglerad genom lagstiftning behövs kanske inget styrdokument, utan istället en anvisning av handbokskaraktär. EN FÖRESKRIFT KAN BEHÖVAS 3. Är ett styrdokument den bästa lösningen? 4. Vilken beslutsinstans ska ta beslut om styrdokumentet? 5. Finns det andra styrdokument som ska upphävas eller revideras, på grund av det nya styrdokumentet? 6. Hur ska styrdokumentet benämnas? 7. Vilken giltighetstid ska dokumentet ha? 8. Kostnadsberäkna styrdokumentet (ekonomiska konsekvenser). 9. Skriv kort och tydligt dokumenten ska präglas av enkelhet, tydlighet och kommunicerbarhet. 10. De styrdokument som upprättas ska vara förenliga med överordnade dokument. 11. Ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Det ska framgå vilka uppdrag som delas ut och vilka som är berörda av dem. 12. Hur ska dokumentet följas upp och när ska det följas upp? Detta ska framgå i styrdokumentet. 13. Nedanstående information ska tydligt framgå i dokumentet: Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Dokumentinformation Dokumentet gäller för Tidigare revideringar: XXXXX