ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-03-09 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? 1
Sjukvård är ett stort etiskt projekt 2016-03-09 M. KARLSSON 3 VÅR TIDS UTMANINGAR 1. Vi kan idag (alltmer) skapa, förändra och förlänga liv med medicinska insatser 2. Ett skapat, förändrat och förlängt liv är oftast av godo, men kan ibland vara detsamma som ett ökat lidande 3. Maximal vård är inte alltid optimal vård 4. Inom sjukvården fattar vi medicinska och etiska beslut som påverkar människors liv 5. Att avstå från att fatta beslut, är också att fatta beslut 6. Vi kan inte anta att patienter och anhöriga har enhetliga värden i ett nutida heterogent multikulturellt och sekulariserat samhälle 7. Vi har inte resurser som räcker till att göra allt som är medicinskt möjligt för alla 8. Vi har flera olika uppfattningar om vem som ska bestämma över medicinska beslut 2016-03-09 M. KARLSSON 4 2
ETIK I KLINISK VARDAG Det finns ofta inte ett sätt att handla utan flera med starka argument både för och mot olika handlingsalternativ samtidigt Vilket är rätt? Hur ska vi göra? I dagens kliniska vardag finns mängder av etiska problem och dilemman Men ser vi de etiska problemen? Hanterar vi dem? Hanterar vi dem noggrant och systematiskt och efter reflektion och analys? Hur gör man det? 2016-03-09 M. KARLSSON 5 TÄNK PÅ ETT ETISK PROBLEM SOM DU UPPLEVT I DIN KLINISKA VARDAG! Berätta för varandra 2 och 2 under några minuter! 2016-03-09 M. KARLSSON 6 3
ST-MÅL Socialstyrelsen mål ST 2008 Professionellt förhållningssätt och etik Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt, med målet att kunna fatta självständiga beslut av medicinsk etisk natur. Socialstyrelsen mål 2015 Etik, mångfald och jämlikhet A2 Den specialistkompetenta läkaren ska uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska begrepp och principer samt kunna identifiera etiska problem och att analysera dessa på ett strukturerat sätt kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet Kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder 2016-03-09 M. KARLSSON 7 SYFTE OCH MÅL MED KURSEN Stärka er etiska medvetenhet Upptäcka och reflektera kring etiska problem i er kliniska vardag Hitta strukturerade sätt att hantera dessa Ni ska självständigt kunna genomföra en analys av etiska problem i er kliniska vardag 2016-03-09 M. KARLSSON 8 4
UPPLÄGG IDAG Etiska begrepp, principer, värderingar, källor (Marit) Etisk analys (Anna) Ca 14.30 Fika Ca 15.00 Gruppdiskussioner kring fall Ca 16.15 återsamling för information inför hemuppgift Slut senast 16.30 2016-03-09 M. KARLSSON 9 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på "vad är det goda", "vad är det rätta", "hur bör man bete sig En teoretisk reflektion kring hur vi handlar och bör handla För att fatta välgrundat etiskt beslut behövs kunskap om Fakta Värderingar, vad är viktigt 2016-03-09 M. KARLSSON 10 5
ETIK FÖRÄNDERLIG Kultur, religion Förändras över tid (ex. syn på patientens delaktighet) Kunskap/fakta förändras Värderingar förändras Individuella skillnader Olika perspektiv/roller Patient, anhöriga, professionell, samhälle 2016-03-09 M. KARLSSON 11 VAD ÄR GOTT? Finns olika uppfattningar Teoretiskt värdeteori (metaetik) Värdeobjektivism det finns vissa värden som är goda, oavsett vad folk tycker Värdepreferentialism det en person tycker är gott, är gott för hen (Värdenihilism det finns inte gott/dåligt, och utsagor om det speglar bara känslor) 2016-03-09 M. KARLSSON 12 6
FINNS DET ETT RÄTT SVAR? Etik föränderlig! Grundförutsättningar förändras över tid: (ex. syn på patientens delaktighet) Kunskap/fakta förändras nya etiska problem uppstår, andra ändras Värderingar och normer föränderliga vad är viktigt? Över tid Mellan samhällen - kultur, religion Gruppnivå Individuella skillnader Olika perspektiv/roller Som patient, anhörig, professionell, samhälle 2016-03-09 M. KARLSSON 13 FINNS DET ETT RÄTT SVAR? Kanske inte, men Vi kan komma fram till bättre och sämre lösningar Vi kan komma fram till genomtänkta lösningar och undvika godtyckliga Vi kan enas om hur vi ska göra och inte dra åt olika håll 7
STRUKTURERADE ETISKA RESONEMANG Hur får vi stöd i vår etiska reflektion? Hur resonerar vi strukturerat? Olika koncept som rör etiska frågor Religion Etiska teorier Medicinetiska principer Mänskliga rättigheter minimal set 2016-03-09 M. KARLSSON 15 ETISKA TEORIER Pliktetik Vissa regler är rätt oavsett konsekvenser, egenvärde i att följa vissa regler (blickar framåt) Ex man bör alltid få bestämma över sig själv (autonomi), man ska inte ljuga, oavsett konsekvenser Konsekvensetik Det som ger bäst konsekvenser är rätt (blickar bakåt) Ex det kan vara rätt att i vissa situationer köra över en person om den övergripande effekten är god, det kan vara rätt att ljuga i vissa situationer om den övergripande effekten i detta fall blir god Dygdetik Det en dygdig klok person väljer att göra är rätt (fokus på ex läkaren) Omsorgsetik Relationer är viktigast och relationen påverkar handlingsval, dvs svårt att utsäga objektiv regel då subjektivitet alltid föreligger, dvs det etiskt rätta kan skilja från situation till situation Blandetik Olika kombinationer av ovan 2016-03-09 M. KARLSSON 16 8
ETISKA TEORIER Pliktetik Konsekvensetik Handling Tid 2016-03-09 M. KARLSSON 17 Medicinsk-etiska principer Beauchamps & Childress: Principles of Biomedical Ethics (2001) Inte skada Göra gott Autonomi Rättvisa 9
FN:S MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Anses ofta vara en minimal set av värden/regler inom medicinsk etik globalt Alla människors rätt till liv frihet att inte diskrimineras inte torteras yttrandefrihet jämlik sjukvård 2016-03-09 M. KARLSSON 19 JURIDIK Lagar kodifierad etik I Sverige regleras hälso- och sjukvård i HSL, PDL, PSL Vård är frivillig (förutom LPT) Socialstyrelsens föreskrifter (bör följas) OBS! Forskningsprojekt egna lagar och etiska regelverk www.epn.se 2016-03-09 M. KARLSSON 20 10
ETISK PLATTFORM I SVENSK LAG Principer för prioritering enligt 1996/1997 SOU 14 1. Människovärdesprincipen Alla har lika värde 2. Behovs- solidaritetsprincipen den som har störst behov går före (behov) oavsett hur mycket man påtalar behovet (solidaritet med den svage) 3. Kostnadseffektivitetsprincipen vid olika likvärdiga behandlingar bör man välja den mest kostnadseffektiva 2016-03-09 M. KARLSSON 21 PROFESSIONELL YRKESETIK Respektive yrkeskår inom vården har professionell etisk kod Hippokrates ed Svenska Läkarförbundets etiska regler 19 punkter Sätta patienten före sig själv http://www.slf.se/forbundet/etikochansvar/etik/lakarforbundets-etiska-regler/ 2016-03-09 M. KARLSSON 22 11
WORLD MEDICAL ASSOCIATION Medical ethics manual 2009 (http://www.wma.net/en/30publications/30ethicsmanual/pdf/intro_e n.pdf) Professionell yrkesetik Autonomy (självbestämmande) Compassion (medkänsla)) Competence (kompetens) 2016-03-09 M. KARLSSON 23 ETISKA AKTÖRER Lagstiftare Socialstyrelsen (etiska råd) Yrkesorganisationer (SLF yrkesetiskt råd) SMER Statens medicinetiska råd Utredningar/rapporter Agerar självständigt SLS Delegation för medicinsk etik Riktlinjer, uttalanden Agerar självständigt 2016-03-09 M. KARLSSON 24 12
ETISKA FRÅGOR Särskild etik Ett specifikt område/fråga ex livets slutskede, HLR, organdonationation, reproduktion, surrogatmödraskap Vardagsetik Inom den kliniska vardagen ex rondsätt, kontinuitet, sekretess, mötet med patienten Strukturell etik etiska aspekter på frågor om vårdens struktur och organisation ex NPM, ersättningssystem, vårdval 2016-03-09 M. KARLSSON 25 SAMMANTAGET: Använda kunskap om lagar föreskrifter etiska principer etiska riktlinjer i särskilda fall professionella yrkesetiska koder etiska teorier den enskilda patienten/fallet de olika involverade medicinska fakta värderingar (vems?) rättvisa och resurser Och väga samman detta för att kunna 2016-03-09 M. KARLSSON 26 13
BALANSERA SJUKVÅRD Att göra eller inte göra? Att göra rätt sak. All physicians face the problem of balancing technical interventions with a humanistic intervention to their (dying) patients (Clark, BMJ, 2002) 2016-03-09 M. KARLSSON 27 KOMMUNIKATION! Absolut nödvändigt med lyhördhet och kommunikation för att Uppfatta patientens hela problematik Vad som är viktigt Kunna kommunicera och motivera handlingar och beslut Kunna uppfatta och kanske korrigera om det inte blir bra 2016-03-09 M. KARLSSON 28 14