Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan



Relevanta dokument
Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Delaktighet

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur Patientperspektiv, Ånge kommun

Bilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv. Härnösands kommun

Bilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv. Ånge kommun

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Timrå kommun

Bilaga till FoU-Rapport Uppföljning av Hemsjukvård - Patientperspektiv. Sollefteå kommun

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Härnösands kommun

Vi använder bla "Vad tar jag med mig tillbaka till arbetet", disskuterar vad vi kan ha användning av och hur vi ska

Enkätundersökning i hemtjänsten november enkäter är utskickade 154 personer har svarat

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Örnsköldsviks kommun

Medarbetarenkät 2013 Vårgårda

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Anvisningar Social dokumentation

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Dagverksamhet för äldre

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

Oron i vård- och omsorgsföretagen. Rapport från undersökning i Vårdföretagarpanelen 25 maj-3 juni 2015

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Uppföljning av Team trygg hemgång

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

TÖI ROLLSPEL F (6) Försäkringstolkning. Ordlista

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Tid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun

Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Vårdcentralen Ankaret

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Medarbetarenkät / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

BRUKARUNDERSÖKNING INOM OMSORGEN FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014

Vårdcentral / Hälsocentral

Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Vårt arbete med brukarna

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Idébytarveckan innebär i korthet att personal byter arbetsplats under en vecka för att lära av varandra som i sin tur ska leda till förbättringar.

2007 Alna Sverige AB Alna Riks Alna-rådet

Standard, handläggare

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2013.

Kongressprotokoll 5 maj september 2011 Medlemsundersökning tabellbilaga

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg

Nätverk för hälsosamt åldrande Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sollefteå kommun

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Del 3 b Utdrag från Självskattningsoch bedömningsmaterial Nivåerna: A2, B1

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Medarbetarundersökning 2015 TS

Mäta effekten av genomförandeplanen

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Bättre liv för sjuka äldre

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO

Vårdplaneringsprocessen

Du kan inte leda människor du inte tycker om

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Vilket ä r Ditt/Ert fö rstä steg efter den hä r dägen? Hur gä r Du/Ni vidäre?

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Arbetsmiljöenkät 2011

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Solgårdens korttidsvistelse. Enköpings kommun

Hur upplevde eleverna sin Prao?

ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO , reviderad GN/PH

Transkript:

Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!) -Vi träffas aldrig inget teamarbete där inte -Det är inte alltid så lätt att få tag i en sköterska när man behöver en. -I en rörig lokal där vi är intryckta i ett hörn, där planering sker över huvudet på vårdtagaren och personal, och tiden för rapport är obefintlig, kan inget fungera. Stress och teoretiska önskemål är lika med oreda. -Fler vårdlagsmöten är bra -Önskar bättre samarbete med Distriktsköterska -Förutsättningarna för god kommunikation inom arbetslaget är dåliga. Tid saknas och dåliga rutiner drar ner även om man som enskild medarbetare försöker så fallerar mycket när viktig information faller mellan stolarna och inte kommer hela vägen fram. Vi behöver tid avsatt för varandraför att det ska bli bättre lagarbete. -Det behövs flera gemensamma möten med gruppen. -Här känner jag att jag står med ett ben i varje bo! ena halvan hjälper kommunen i allt som rör patienten i hemmet medans andra halvan är landstinget som drar i en för extra uppgifter hjälpa till på andra enheter, vårt arbete känns inte ilka viktigt som arbetet på mottagningen för det är ju där vi drar in pengar! Kanske bara är en en känsla men det är iaf MIN känsla! Här har jag stor förhoppning om att vi skall få mer lugn att göra det vi skall göra! -Samarbetet mellan oss på hemtjänsten och DSK fungerar jättedåligt. DSK har aldrig tid att ta samtal, vi träffas aldrig och går igenom våra kunder. -Diskussioner runt våra brukare fungerar dåligt. -Här på Solbrännan är det väldigt lyhört så man måste tänka på det när man pratar om brukaren. Det är lite långt att gå ned till Kusthöjden vid sådana tillfällen. 1

-Arbetsplatsen behöver bättre teamarbete. Cheferna berättar vilka som gör bättre ifrån sig tidsmässigt än andra -detta spelar ut kollegorna mot varandra! Skapar ej sammanhållning! Kollegor anger varandra dålig stämning! Detta märks i gruppen! Kramfors -Upplever mycket dålig kunskap/intresse från hemtjänstchefer och hemtjänstpersonal att försöka förstå hur vi jobbar och vilka möjligheter vi har. - Läkarna tror att vi är sjukvårds personal på boendet med bara en/brukare fast vi har 6 -Vi har inget bra teamarbete från landstinget så vi känner oss trygga ingen egen DSK som vi kan kontakta vid frågor rörande brukaren inte heller någon respekt mellan yrkesgränserna. -Sköterskorna och vi har för dålig kontakt ibland de har för stor arbetsbörda har inte tid när vi ringer -det har hänt att sjukhuset lovat vårdtagaren att få mer hjälp i hemmet, trots att inte biståndet blivit inkopplat... -Hemtjänstpersonal bör medverka vid biståndsbedömning på sjukhuset, eftersom de har inblick i vårdtagaren sedan förut och vet hur det fungerar i hemmet. Dessutom skulle vårdtagaren säkert uppleva det som tryggt, om de skapat en kontakt med gruppen sedan tidigare... -Vill att vi i arbetsgruppen har egna möten där bara vi och chefen medverkar. -pga att det ofta är väldigt lite med tid kan det vara svårt att få allt att stämma -För att alla ska få en bra helhetsyn och kunna göra ett bra arbete hos våra brukare. Är det ju bra att vi alla förstår den hjälp de VERKTYG vi har att jobba med är. -Det är ju ett lagarbete och viktigt att vi delger och ta del av information av olika slag. Och att dokumentaion med riktiga rutiner är viktig. - Hoppas och tror att vi ska bli bättre med bra teamwork och förståelse över gränserna också. -Brister ibland mellan oss-dsk-sjukhus. -Det är alltid så på en arbetsplats att man har lättare för att prata med vissa. -Gäller att man har bra relation till sina arbetskamrater -eget personalmöte finns brukarna i boendet i närheten. Vårat APT har vi egen lokal utan brukarna. 2

Sollefteå -Har i år börjat att så sakta fungera bättre med DSK men övrig kompetens, terapeut, sjgymnast vart finns dom? -Vi är ett duktigt,lyhört väl sammansvetsat arbetsgäng med ett brett specktra av kunskap. -Inte tillräckligt med möte/kommunikation mellan mig som personal och DSK. -Inte lätt att samarbeta, när vc sällan har tid när vi ringer. Sundsvall -Det finns INGET samarbete med EJ landstingsdriven hälsocentral -som jag skrev tidigare läs Hsl+ sol pärmarna vi samtalar även med varandra +apt möten -Jag har tur som har väldigt kompetenta ssk och arbetsterapeut och sjukgymnaster runt mig och självklart en bra chef -vi jobbar ju för varandra o kommer bra överens,annars diskuterar vi fram ett beslut som alla rättar sej efter så att det blir till det bättre får vårdtagaren. -Själva nätet kring kunden kan vara bättre ex, vårdare - sjuksköterska-anhörig mm. är dåligt. Timrå Inga kommentarer Ånge -men kan alltid bli bättre -vi är en tät grupp 3

Ö-vik -Blir förmodligen bättre/lättare att komma i kontakt med sköterskorna när vi har egna. -Det finns en brist på tid för att diskutera brukare annat än vid lunch samt fika. Det skulle gagna verksamheten om detta fanns. -Vi har bra samarbete inom vår arbetsplats. -Vi fungerar väldigt bra i grupperna men i vi har olika bakgrunder och utbildningar men sammantagit så får vi en bra struktur på utfört arbete -Kontakten från sjukhus och till hem har fungerat dåligt då vi ej har blivit kallade till vårdplaneringar. -Ibland lyssanar inte den berörde på hur patientens vardag är stress är något som på verkar patientens tid hos läkaren typ -att man får feedback från sina medarbetare särskilt från lagledaren är det viktigt -Fungerar bra med teamarbete, mindre bra är det när man skall få tid till det -de är bra om man gemensamt kommer fram till bra beslut så vårdtagaren känner sig trygg -I bland vill dsk att vi i hemtjänsten ska komma med dosetter mm på vissa tider som passar henne men det är inte alltid som vi kan på de tiderna. -Samarbetspartners räknar jag DSK Arbetsterapeuter och Sjukgymnaster. -Sällan samma personer som går till brukarna, luckorna på schemat blir färre och när man väl har det så ska man helst vara ute och städa kylskåp och skafferier vilket gör att lunchrasterna är ett av väldigt få tillfällen man kan diskutera på om det är något. -FUNGERAR OFTA VÄLDIGT BRA -tätare träffar med dsk kan behövas -svårt att nå sjuksköterskor,inte alltid tillgängliga -Att rapportera över till nästa vårdare om nåt nytt har tillkommit samt ibland även ha kontakt med Dsk i olika situationer. -Förståelsen för att vi också kan ha mycket att göra kan vara liten ibland. -Det kan ibland kännas som att anhörigas behov får styra mer än brukarens behov. 4

Landstinget (distriktssköterskor, läkare, arbetteraputer, sjukgymnaster) -Finns inte. Alla jobbar var för sig. Verksamheterna skapar rutiner utifrån sina egna behov. Ingen frågar den andra: vad behöver ni av oss för att vårt samarbete ska fungera bra. -Jag har tillgång till läkare,sjukgymnast, sköterska på Hälsocentralen. Vi har ett bra samarbete. -Upplever mycket dålig kunskap/intresse från hemtjänstchefer och hemtjänstpersonal att försöka förstå hur vi jobbar och vilka möjligheter vi har. -Kan bara bli bättre -Stora brister i samarbetet runt psykiatrins och runt omsorgens patienter. -Här känner jag att jag står med ett ben i varje bo! ena halvan hjälper kommunen ia llt som rör patienten i hemmet medans andra halvan är landstinget som drar i en för extra uppgifter hjälpa till på andra enheter, vårt arbete känns inte lilka viktigt som arbetet på mottagningen för det är ju där vi drar in pengar! Kanske bara är en en känsla men det är iaf MIN känsla! Här har jag stor förhoppning om att vi skall få mer lugn att göra det vi skall göra! -bra samarbete med läkaren och sämre samarbete med hemtjänsten -Jobbar i ASIH-teamet 5