Minnesanteckningar från utbildningsdag om 6 Vattentjänstlagen, Göteborg 23 sep 2013 Anteckningarna är skrivna av Åsa Erlandsson, redaktör för VA-planeringsguiden Så arbetar HaV med VA-planering och 6 -områden Margareta Lundin Unger, Havs- och Vattenmyndigheten Margareta lyfte fram att det idag inte finns någon nationell aktör med formellt ansvar för Vattentjänstlagen (LAV), men att en dialog pågår om dettaoch att HaV vill att regeringen ger HaV denna roll. Margareta berättade också att HaV i regeringsuppdraget att ta fram styrmedel för att påskynda åtgärdstakten små avlopp gett förslag på att det behöver genomföras en Avloppsutredning utreda ekonomiska styrmedel som avgifter eller skatt samt statusdeklaration på avlopp. Hon lyfte även den goda nyheten att regeringen avsatt 75 Mkr för LOVA, där avloppsinventeringar och VA-planering möjligen kan få bidrag. Så arbetar länsstyrelsen i Västra Götaland med tillsyn enligt 6 LAV Anneli Wejke, Rättsenheten på Länsstyrelsen Västra Götaland Anneli Wejke beskrev att länsstyrelsen har två roller i VA-sammahang. Dels är de tillsynmyndighet och ska kontrollera att kommunerna fullgör sitt ansvar enligt 6 LAV och dels är de en vägledande myndighet när kommunen planerar VA. Anneli gav exempel på vilka kriterier länsstyrelsen ser som viktiga respektive mindre viktiga i bedömningen. Mycket pekar på att antalet Lst-ärenden kommer att öka. Föredraget ledde vidare till en diskussion om den stora ekonomiska risk som fastighetsägare står inför om de väljer att driva ett ärende vidare från statens VA-nämnd till Mark- och miljödomstolen. I VA-nämnden får var och en stå för sina kostnader, men om ett fall överklagas vidare till mark- och miljödomstolen får den som förlorar betala alla kostnader själv vilket är en stor ekonomisk risk. Kommunens skyldighet att ordna VA enligt Lagen om allmänna vattentjänster Gilbert Nordenswan, jurist Svenskt Vatten Gilbert gav bakgrunden till LAV, där utgångspunkten är långsiktighet. Gilbert lyfte också VA-planens betydelse, att man i det enskilda ärendet (för ett område) ska blicka ut i VA-planen för att förstå att varje enskilt område utgör en del av kommunens hela planering och infrastruktur. Svenskt Vatten tycker att en väl genomarbetad VA-plan ska visa vilka områden som är mest bråttom att bygga ut, en bra VA-plan bör kunna ges en juridisk betydelse vid myndigheternas (Länstyreslens) avvägningar utifrån 6 LAV. Gilbert lyfte också 31 i LAV om taxa och särtaxa och gav exempel på rättspraxis. Detta ledde till en diskussion om ekonomisk rimlighet för kommunala verksamhetsområden där fastighetspriset är lågt samt om LAV som teknikneutral lagstiftning. Lagen om allmänna vattentjänster i förhållande till Miljöbalken och Plan- och bygglagen Jonas Christensen, jurist Ekolagen Jonas gav en inblick i förhållandet mellan LAV, PBL och MB. Det är viktigt att veta att de tre lagarna skiljer sig vad gäller saklighet: PBL ger stort utrymme för rättsliga och politiska bedömningar; t ex vad 1
behöver vi i samhället. Miljöbalken ger grund för rättsliga avvägningar (ingen politik); LAV är mycket snävare enbart rättsliga bedömningar (ingen politik). Miljöbalken, LAV och PBL gäller parallellt. PBL kan inte användas för att planlägga bort det kommunala ansvaret enligt LAV. Föredraget startade en diskussion om roller och mandat och hur viktigt det är att personer på olika förvaltningar och nämnder förstår sin egen och varandras roller och lagstiftning. Tillämpning av anläggningslagen ett verktyg för kommunal VA-planering Tomas Vesterlin, jurist Lantmäteriet Tomas beskrev Anläggningslagen i förhållande till LAV. Det krävs en förrättning för att inrätta en gemensamhetsanläggning (i fortsättningen förkortat GA), vilket kräver en ansökan från fastighetsägaren, kommunen eller samfälligheten. En GA får bara inrättas om den är av väsentlig betydelse. Det ska tolkas som att fastighetsägarna har påtaglig nytta av GA och det ska finnas en ekonomisk nytta med anläggningen. Bildandet av en GA lämpar sig bäst för 25-30 fastigheter. En diskussion uppkom om hur stor arbetsinsats bildandet av en GA kräver av FÄ. Tomas menade att om FÄ är överens är förrättningen ganska enkel, om det däremot finns skilda viljor kan det vara ett jättejobb. Exempel 1: Ska kommunen eller länsstyrelsen styra VA-utbyggnaden, exemplet Alingsås Bo Norling, Alingsås kommun Bo beskrev övergripande hur Alingsås sedan 2004 arbetet med va-planering och lyfte utifrån sina erfarenheter de visa orden Det tar tid!!. En VA-strategi antogs 2006, reviderades 2010 och först 2013 startades första utbyggnaden enligt VA-strategin. Bo beskrev sedan ett specifikt omvandlingsområde som förelagts av LSt. Kommunen fick föreläggande av LSt att bygga ut VA till ett annat område före (enligt kn inte lika prioriterat). Kn överklagade till VA-nämnden. Dialog VAnämnden, LSt och Kn. Två yrkanden: 1) att strunta i LSt föreläggande 2) att flytta fram tidpunkten till den kn redan hade satt i sin plan. Beslut et från VA-nämnden var att gå på yrkande 2, dvs att följa kommunens tidslinje. Kommunen är nöjd, men tror att FÄ kommer överklaga. Exemplet från Alingsås startade en diskussion om: VA-planenens status Om VA-plan hade varit ett lagstadgat dokument hade det varit lättare att hänvisa till. Man bör sätta in VA-planen i ÖP vilket förrättsligar t ex som tematiskt tillägg. Jonas C: Praxis är att om en kommun har en bra VA- plan så brukar LSt lyssna det. Anneli W: Bra att sitta ner med kommunen för att få förståelse för vad planen grundar sig på. När LSt åker ut till kommunen så vill LSt träffa hela den förvaltningsövergripande gruppen. Finns inga klara bestämmelser för vilket underlag LSt ska kräva in. Om åtgärderna inte hinns med inom satt tidsram Det är så mkt osäkerheter som kn vill ta höjd för i sin tidsplan, t ex tillstånd för vattenverksamhet, DP-planläggning. LSt kanske blundar för detta och vill påskynda åtgärder. Deltagare: vad händer om planläggningen tar för lång tid, inte hinner med planen/ VA-nämndens datum? Gilbert N: det viktiga är att verksamhetsområdet är satt. Anneli W: det är Lst roll att i så fall ompröva tidsplan. Lst kan ge vite om kn förhalar eller inte vill. I väntan på kommunalt Fråga: I väntan på kommunalt kan man då göra GA? Tomas: Inte helt klart, måste ta beslut i varje 2
enskilt fall. Endast om Väsentlig betydelse! Hur trängande är behovet, hur mkt kan kn ta över, hur stor ekonomisk nytta. Det är svårt att bedöma väsentlig nytta innan beslut från andra myndigheter. Jonas C: Jag får ofta frågan Kan vi ge tillfälligt tillstånd till ett enskilt avlopp om kn ska bygga ut enligt VA-plan. - Man kan ge tillfälligt tillstånd men måste då sätta datum. Inte skriva: tills kn har byggt ut. Exempel 2: Utökat verksamhetsområde för dagvatten, exemplet Halmstad Robert Hyll, VA-ingenjör Laholmsbuktens VA Robert ger exempel från Halmstad som har mycket bebyggelse utmed stränder. Runt Halmstad stad och orter inåt land är dagvattenhantering löst inom verksamhetsområdet. Medan fritidshusområden nära kusten har fått kommunalt vatten och avlopp men dagvattnet hanteras inte. Bebyggelsen är flack och husen ligger nästan lägre än gatunivåerna, vilket ger problem vid mycket regn. Många försäkringsärenden åren 2006-2007 med extrem nederbörd, också problem med breddning reningsverk. Anledningen är ändrad markanvändning från öppna diken/ åkermark till bebyggelse med hårdgjorda uppfarter. Det har skapat ett nytt behov att hantera dagvatten vilket förut inte tagits upp i kommunens planarbete. Men nu tvingas kommunen att ta fram åtgärder och en dagvattenpolicy. Robert berättade om policyarbetet, och om svårigheter med att få fastighetsägares acceptans att i efterhand lösa dagvattenfrågan och ta betalt. Det har varit politiskt jobbigt. Man har nu byggt ut dagvattenhantering till 400 fastigheter och haft ett 40-tal VA-nämndsmål. har De flesta målen har landat i att det finns ett behov att lösa dagvattenhanteringen dvs att kommunen fått rätt. I några mål har dagvattenfrågan i stället kunnat lösas på t.ex. grannfastigheten. I nyexploatering har kommunen alltid med dagvattnet som en del i verksamhetsområdet. Exemplet från Halmstad startade en diskussion om: Stöd i lagrum, LAV, MB och AL Robert: I Halmstad/ Laholm har VA-huvudmannen valt att ansvara för dagvattenfrågan. Deltagare: Vetlanda har jobbat mkt med dagvatten, där tar man hjälp av miljökontoret att göra frågan till en miljöbalksfråga, dvs miljökontoret förelägger om åtgärder och då kan VA-huvudmannen lösa problemen. Även räddningstjänstens yttrande att tex använda dagvatten för branddammar lyfts som argument. Jonas C: Kommunen som åsyftas i LAV är kommunfullmäktige. Vetlandas version ryms inte inom LAV. LAV fokuserar inte på översvämning vilket kan vara ett problem (för ibland är vattnet inte en miljöfråga). Gilbert N: Inte mycket som gjorts på detta område, men den kommer med klimatförändring bli en allt större fråga. Anneli W: bra att denna fråga kommer upp. I plan och bygglovsärenden dyker dagvattenfrågan upp. Jonas C: Om man inte kan ta hand om dagvattnet på fastigheten eller i fastighetens omedelbara närhet (eg de naturgivna förutsättningarna) så är det en fråga i ett större sammanhang. Tomas V: rent generellt kan man lösa dagvatten med GA, men det måste vara inom planlagt område eller inom kommunalt verksamhetsområde för VA. Får inte göra GA för dagvatten utanför dessa. Fel i planbestämmelser Jonas C: De flesta kommuner har skrivit fel typ av planbestämmelser PBL är begränsad vad gäller att styra dagvatten. Man kan skriva in bullervärden men det innebär också att plankontoret blir tillsynsmyndighet för detta. Detsamma gäller om man skriver in hur mkt vatten som får avrinna, då blir plankontoret tillsynsmyndighet över det, och det vill de så klart inte vara. Bäst är att reservera 3
mark för avrinningsytor mm redan i ÖP. Tomas V: Vi granskade 100 planer varannan plan hade regler som inte kunde genomföras. Saker som inte kunde regleras. Gilbert N: Svenskt Vatten jobbar på att uppmärksamma Boverket på denna problematik. Tex begränsningar i hur fastighetsägare ska ta sitt ansvar. Tomas V: De flesta brister i planerna kommer in sent, de sena ändringarna är oftast de som är mest olämpliga. En rapport om dagvatten och juridiska aspekter på PBL finns bland annat på www.oxunda.com Överklaganden I Halmstad (som haft 40 ärenden i VA-nämnden) har de flesta fall landat i att det finns ett behov att lösa dagvattnet. I några fall har det kunnat lösas på grannfastighet eller i närheten. Jonas C: När kan man överklaga besluten som FÄ? Hur får man reda på ett kn-fullmäktigebeslut? Man vet alltså inte om när kn-ledningen fattat beslut. Robert: Vi har informerat FÄ innan beslut men de förstår troligen inte vad det betyder innan fakturan kommer. Deltagare: finns det någon fastighetsägare som vill ha dagvattenhantering? Där de vänt sig till Lst? Robert: I ett område ja, men annars vill inte stöta sig med grannar. Krävs nog en översvämning lite då och då för att komma ihåg. På miljosamverkan.se finns rapporter för tillsyn för miljökontoret. Rening eller bara bortledning Deltagare: Krävs det rening eller bara bortledning? Robert: Ibland görs rening, men oftast är det bara bortledning. Jonas C: Dagvatten är spillvatten och då är det kommunens skyldig att lösa. Tyst om kvalitetskrav i dagvatten. Gilbert N: verksamhetsutövare som Trafikverket kan man kräva kvalitet på dagvatten av. Exempel 3: VA-planering, omvandlingsområden och LAV en utmaning för kommunen, exempel från Enköpings kommun Danielle Littlewood, Vatten och Avfallschef och Isabell Lundquist-Eklund, Strategisk samhällsplanerare, Enköpings kommun Danielle Littlewood och Isabell Lundquist-Eklund från Enköpings kommun beskrev VA-situationen i Enköping där valfrihet varit viktigt och att bebyggelsen är väldigt spridd, 1/3-del av kommunenens 40 000 invånare bor på landsbygd. Först nu börjar man tänka i stråk planerar förtätning där det finns förbindelser i befintliga byar, Mälarnära. VA-planeringsarbetet har pågått i 4 år, man har tagit fram en policy och ska nu ta fram en utbyggnadsplan. Caset Gåsbacken. En exploatör ville 2008 bygga vilket drog igång DP-arbete, DP antogs 2011. Området har 17 befintliga fastigheter och 14 nya. 2011 gjordes ett avtal mellan kn och exploatör att kn drar fram VA till punkt och exploatören bygger ledningar inom området. Kommunen byggde fram VA-anslutning under 2011-2012. Under 2012 bygger exploatören själv ut ledningsnät i området. Exploatören ekonomiskt tufft, svårt att få med sig befintliga fastighetsägare och svårt att sälja nya fastigheter. Exploatören vänder sig därför till LSt och vill att Kn enligt 6 LAV ska ansvara för VA. Nu har kommunen fått ett föreläggande från Lst, men utan tidsplan. Exemplet från Enköping startade en diskussion om: När kan man skapa en gemensamhetsanläggning för VA? Och hur kan kommunen skydda sig? Tomas V: Det är svårt att veta när skapa en GA för VA. Avtalet mellan kn och exploatör inte bindande i en lantmäteriförrättning. LM vill ha ett yrkande av den sökande. Man kan lägga ut ett markreservat i 4
planen. Men när man startat förrättning kanske det visar sig att det inte var tillräckligt bra mark. Det finns ingen vattentät lösning. Jonas C: Det är viktigt att påpeka att det man skriver in i DP inte påverkar inte vad som gäller enligt LAV. En annan viktig sak är att om man i DP skrivit att denna mark får bara nyttjas till.. och det sedan ändå blir kommunalt va då har man mark som inte får användas till annat/ inte får exploateras utan planändring. Deltagare: Kan man skydda sig som kn? Tomas V: Man kan göra en tidig ansökan till förrättning. Om motparten då medger då kan inte exploatören smita. Förslag i en av utredningarna om PBL i våras man bör ha ha en granskare som kollar att planen är ok. Syntes och medskick från juristerna: Juristerna avslutade dagen med att besvara frågan om huruvida lagstiftningen behöver revideras eller ej samt att ge sina medskick till deltagarna: Bör lagstiftningarna som reglerar VA revideras? - Jonas C: Ja! Avloppslån eller avloppslag. Det behövs i alla fall en utredning. - Tomas V: Det gjordes utredning, finns förslag som inte gått igenom. - Gilbert N: LAV ganska bra. Kanske skulle haft med något om va-planering. Kanske synka ihop bättre med andra lagar. Vilket medskick vill du ge till utbildningsdeltagarna? - Jonas C: Kn måste så tidigt som möjligt ta med va-frågan i planeringen. - Tomas V: Lära av varandra. Fastighetsrättsfrågor viktiga. - Gilbert N: VA-planen är viktig i sammanhanget. Få med LSt och MoH. Arbeta med taxan. 5