Självkostnadskalkylering HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten
Budgetering Uppskattning av kostnader Fördelning av kostnader över tid Bedömning av åtgärdens lönsamhet Uppföljning av kostnader Vad ska kalkylen innefatta och ge svar på? Kalkylering o budgetering Valet av kalkylmetod(er) beror på vilket som är målet!
Redovisning, efterkalkylering Idag Projektkalkylering, budgetering Förkalkyl Framåtriktad Beräknar ex projektets framtida lönsamhet (el. kostnad) Omvandlas till budget om ex projektet blir verklighet Budget Sammanställning av förväntade kostnader och intäkter Styrinstrument Efterkalkyl Bakåtriktad Utvärdera och dra erfarenheter hur gick det?
Produktkalkylernas uppbyggnad Företagsekonomiska grundbegrepp Kostnadsuppdelning enligt kriterierna ger upphov till kostnadsbegreppen som används bl.a. i dessa kalkylmodeller Inkomst/ Utgift Volym Rörlig Fast Resultatplanering Periodkalkyler Inbetalning/ Utbetalning Intäkt/ Kostnad Fördelning Beslutssituation Direkt Indirekt Särkostnad Samkostnad Orderkalkyl Självkostnadskalkyl ABC Kalkyl Bidragsmetod Täckningsgrad Beslut vid trånga sektorer
EKONOMISKA GRUNDBEGREPP Inkomst uppstår vid försäljningstillfället Utgift - uppstår hos köparen vid försäljningstillfället Intäkt periodiserad inkomst, hänför inkomster till den period man intjänat dem Kostnad periodiserad utgift, hänför utgifter till den period man förbrukat dem Inbetalning då företaget erhåller betalning Utbetalning det datum företaget gör en utbetalning Kostnadsbärare objekt som bär de kostnader det orsakat Samkostnad de kostnader ett företag har oavsett vilket alternativ som väljs Särkostnad/Särintäkt specifika för ett visst alternativ Direkta kostnader hänföras direkt till en viss kostnadsbärare Indirekta kostnader uppstår till följd av verksamheten i sin helhet
Grundförutsättningar Vad ska kalkylen visa? Övergripande resultat för hela projektet Payoff Årlig avkastning etc. Vad ska kalkylen innefatta? Tidsspann Vilka delar av ex ett projekt Hur ska beräkningarna utföras och presenteras? Noggrannhet Statistik etc.
BESTÄMMA METOD TB du skulle kunna erhålla om du använde resurserna till ngt annat Fullständig kostnadsfördelning Kostnadsslag (samkostnader) Finns alternativ? Går alternativkostnaden att beräkna? Rekommenderad metod Ja Ja Beräkna alternativkostnaden Nej Självkostnadsmetoden Nej Bidragsmetoden Ofullständig kostnadsfördelning
SJÄLVKOSTNADSKALKYLERING 1930-talet utkom Enhetliga principer för självkostnadsberäkningar Innebär en fullständig kostnadsfördelning Självkostnad för en produkt = summan av samtliga kostnader för produkten tills den är levererad och betald Självkostnader beräknas för en produktenhet, en produktserie, en tillverkningsorder eller liknande kalkylobjekt Självkostnadskalkylens användningsområden Prissättning på längre sikt Långsiktiga lönsamhetsbedömningar
SJÄLVKOSTNADSMETODEN Satsningens lönsamhet = intäkter direkta kostnader indirekta kostnader Direkta kostnader; kostnader som direkt kan hänföras en specifik kostnadsbärare Indirekta kostnader; kostnader som inte direkt kan hänföras en specifik kostnadsbärare Intäkter; periodiserade inbetalningar (dvs. inbetalningar över en viss tidsperiod) Kostnadsbärare; de man vill ska bära kostnaden
Indirekt och direkt kostnad Kostnadsslag Direkta kostnader Kostnadsbärare Indirekta kostnader Kostnadsställe Fördelade kostnader
Kostnadsställe och kostnadsbärare Kostnadsställe En station där en typ av kostnader uppstår. Används för en station i företaget. Kan vara en hel avdelning eller en enda maskin beroende på hur detaljerat men delar upp företaget. Kostnadsbärare Den enskilda produkten som tillslut ska bära sina direkta och sin andel av fördelade indirekta kostnader från olika kostnadsställen
3 huvudmetoder för självkostnadskalkylering Periodkalkylering Processkalkylering Ex genomsnittskalkyl (även kallad divisionskalkyl), normal(års)kalkyl, ekvivalentkalkyl, restkalkyl Orderkalkylering Påläggskalkylering ABC-kalkylering Aktivitetsbaserad kalkylering
Periodkalkylering - processkalkylering Då företaget endast tillverkar en enda produkt eller ett begränsat antal likartade produkter Kalkylerar periodens kostnader (total kalkyl) och sedan kostnad/produkt (styckkalkyl) Kan upprättas som: Genomsnittskalkyl (även kallade divisionskalkyl) Kostnad/st = Kostnader/Tillverkningsvolym Normal(års)kalkyl Självkostnad/st = Fastakostnader/Normal tillverkningsvolym + Rörliga kostnader/verklig tillverkningsvolym
Periodkalkylering processkalkylering forts. Ekvivalentkalkyl Resursfördelningen beräknas m.h.a. ekvivalenttal Ekvivalent tal är vägningstal med vars hjälp man fördelar kostnaden för de gemensamma resurserna, ex kan produkt A ha ekvivalent tal 1 och B 1,5 Restkalkyl Beräknar täckningsbidraget från en biprodukt för att reducera självkostnaden för huvudprodukten
Periodkalkylering, exempel AB Even tillverkar en skrivare, Proprint, som kräver fasta kostnader på 45000 kr/år. De rörliga kostnaderna är 600 kr per tillverkad enhet. Normal årsproduktion är 200 enheter och produktionen detta år är 250 enheter. Uppgift: Beräkna självkostnaden per styck med hjälp av a) Genomsnittskalkyl b) Normalkalkyl
Periodkalkylering, lösning Genomsnittskalkyl (Divisionskalkyl) Självkostnad per st = Kostnader / Tillverkad volym = (600*250 + 45000)/250 = 780 kr/st Normalkalkyl Självkostnad per st = Fasta kostnader / Normal tillverkningsvolym + Rörliga kostnader / Verklig tillverkningsvolym = 45000/200 + (600*250)/250 = 225 + 600 = 825 kr/st
Orderkalkylering - Påläggskalkylering Beräknar självkostnaden för varje enskild order Tanken med kostnadsfördelning och val av påläggsbaser är att visa hur de olika kostnadsbärarna tar resurserna i anspråk och därför bör belastas med motsvarande kostnader. De direkta kostnaderna används ofta som påläggsbaser för omkostnaderna. Pålägg = den andel av indirekta kostnader som föredelats på kalkylobjektet, uttryckt i %
Gruppering av kostnader DIREKTA Direkt material Direkta löner Speciella direkta tillverkningskostnader, t.ex. patentkostnader, licenser, ritningar, modeller och formar Speciella direkta försäljningskostnader, t.ex. provisioner INDIREKTA Materialomkostnader (MO), t.ex. kostnader för lagerlokaler, löner till lager- och inköpspersonal, svinn och försäkringar Tillverkningsomkostnader (TO), t.ex. löner till arbetsledare och personal på planerings- och konstruktionsavdelningarna, avskrivningar på maskiner och byggnader Administrationsomkostnader (AO) t.ex. kostnader för företagsledning, ekonomiavdelning och personalavdelning Försäljningsomkostnader (FO), t.ex. löner till försäljningsledning och försäljare (ej provision) och reklam AO + FO = Affo (affärsomkostnader)
Pålägg Kallas även fördelningsnyckel, fördelningsgrund, fördelningsbas, påläggsbas Denna fördelning grundas på antagandet att direkta och indirekta kostnader samvarierar. Materialomkostnaden förutsätts således samvariera med kostnaden för direkt material. De produkter som har hög materialkostnad får därmed hög materialomkostnad. Tillverkningsomkostnaden antas samvariera med kostnaden för direkt lön osv.
Generell påläggsberäkning Metoden är består av: 1. Beräkna pålägg, relatera de indirekta kostnaderna till någon lämplig fördelningsbas. 2. Använd framräknade pålägg för att fördela de indirekta kostnaderna Val av påläggsbas sker genom ett aktivt val som baseras på: Studera förhållande i företaget och avgör vilken faktor som är primär cost driver (har störst inverkan på de indirekta kostnaderna ifråga) Använd cost drivern som påläggsbas i kalkylerna
Vanliga påläggsbaser MO fördelas som ett pålägg på kostnaden för DM MO-pålägg = Företagets totala MO/Företagets totala dm TO fördelas som ett pålägg på kostnaden för DL TO-pålägg = Företagets totala TO/Företagets totala dl AO fördelas som ett pålägg på tillverkningskostnaden FO fördelas som ett pålägg på tillverkningskostnaden AffO-pålägg = Företagets totala AffO/Företagets totala tillverkningskostnad
Påläggskalkyl Direkta kostnader Indirekta kostnader Tillverkningskostnad Självkostnad dm dm dl Övriga direkta tillverkningskostnader Speciella direkta försäljningskostnader dm MO TO AO FO MO dl TO Övriga direkta tillverkningskostnader dm Tillverkningskostnad AffO Speciella direkta försäljningskostnader dm
Självkostnad Tillverkningskostnad, TK Självkostnad vid påläggskalkylering dm Direkt material MO dl TO Materialomkostnad Direkt lön Tillverkningsomkostnad Övriga direkta tillverkningskostnader AFFO Speciella direkta försäljningskostnader Övriga direkta tillverkningskostnader Försäljningsomkostnader Administrationsomkostnader Speciella direkta försäljningskostnader
Pålägg och Marginal Resultat kan beräknas som ett pålägg på självkostnaden, som en marginal av försäljningspriset Ex: Självkostnad=100 kr, företaget vill ha ett vinstpålägg på 25% ger försäljningspris: 100 + 100x0,25= 125 kr Vinsten 25 kr utgör samtidigt 25/125 = 20% vinstmarginal av försäljningspriset Pålägg beräknas alltid i % av självkostnad Marginal beräknas alltid i % av försäljningspris
Kalkyleringsprinciper vid självkostnadskalkylering Kausalitetsprincipen De kalkylobjekt som förorsakat en resursförbrukning ska belastas med motsvarande kostnader Väsentlighetsprincipen Kravet på exakt, kausal, fördelning måste balanseras mot kravet på att fokusera på de mest betydelsefulla (väsentliga) kostnaderna Hanterbarhetsprincipen Finna lämplig kompromiss mellan enkelhet och exakthet Proportionalitetsprincipen God kausalitet förutsätter att fördelningsnyckeln samvarierar proportionellt med kostnadsfördelningar på kort och lång sikt
Detaljeringsgrad av kostnadsfördelning sökandet efter det optimala! Ibland används differentierade påläggssatser Ex MO-pålägget kan sättas högre för ett material som kräver dyra lagerutrymmen Få kostnadsställen leder till en mer schablonmässig kostnadsfördelning. Ju större antal kostnadsställen ett företag har, desto mer komplicerat blir nätverket av flöden och beroenden. Det gäller finna lämplig kompromiss mellan enkelhet och exakthet i kalkylen måste situationsanpassas!
Beräkningsmetoder Efterberäkningsmetod (förkalkyl) värden från föregående period Nuberäkningsmetod (efterkalkyl) värden från innevarande period Budgetmetod budgeterade värden Normalårsmetod värden under ett normalår
Självkostnadskalkyl med normalårsmetoden, exempel AB AL System har en leverantör, AB Oscar Iceland i Örtofta, som tillverkar och säljer tre olika produkter till Aluminiumdivisionen. Produkterna heter Alen, Alto och Altre. Den nyutnämnde produktionschefen Olle Larsson tycker att priserna på dessa produkter stigit litet för kraftigt de senare åren. Han kontaktar försäljningschefen, Martin Plåt, hos AB Oscar Iceland, som han har ett mycket förtroendefullt samarbete med, och ber att få en redovisning av självkostnaderna för dessa produkter.
Martin Plåt har från företagets redovisning plockat fram följande data i kkr: Rörlig kostnad Fasta kostnader Materialförbrukning Lönekostnader Licensavgift: Inköpskostnader 25 Avskrivning och ränta på fabriksbyggnader 2 000 Reparation och underhåll för maskiner, verktyg och inventarier Alen 600 Alto 400 Altre 500 Alen 1 200 Alto 800 Altre 1 100 Alto 200 1 150 Kostnad för förrådshållning 50 Omkostnader för försäljningsorganisation 965 Kostnader för företagets administration 940 Diverse tillverkningskostnader 1 500
Under perioden har tillverkats 25 000, 50 000 och 20 000 av Alen, Alto respektive Altre (= verklig tillverkningsvolym). Den normala tillverkningen är 30 000, 40 000 respektive 25 000 enheter. Hjälp Martin Plåt att beräkna självkostnaden för de tre produkterna per styck med hjälp av pålägg enligt normalårsmetoden.
ABC-Kalkylering Tar vi oss an den 21/9