Utbrott på neonatalavdelningar till juli 2005

Relevanta dokument
Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

Next generation sequencing hur kan hygienläkare använda detta? Anders Johansson

Rädda antibiotikan- minska vårdrelaterade infektioner. Birgitta Lytsy, MD, PhD Specialist i vårdhygien Hygienöverläkare Uppsala län 2017

Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling. Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Wik 14 mars 2012

Ytor i vårdmiljöer Smittkälla Roll i en smittkedja ( fomite ) Birgitta Lytsy Överläkare vårdhygien Region Uppsala

Mikrobiologisk kontroll av donerad bröstmjölk

Minska vårdrelaterade infektioner = rädda antibiotkan. Birgitta Lytsy, specialist och överläkare i vårdhygien 2018

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Världen i Norden och Norden i världen

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Vårdhygieniskt perspektiv på antibiotikaresistens. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Uppsala län

MRSA - utbrott på neonatalenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

WHO:s arbete med antibiotikaresistens -vad händer?

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Agenda möte Val av sekreterare för mötet. 2. Genomgång av protokoll från föregående möte

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

Vårdhygieniskt perspektiv på resistensutveckling - hönan eller ägget? Birgitta Lytsy Hygienläkare Uppsala län Västerås 2013

PO Sjuka nyfödda barn

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

ESBL och ESBL-carba ofarlig kolonisering eller ett folkhälsoproblem?

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Neonatal HLR - har larynxmask någon plats? Linda Wallström Barnläkare/Neonatolog Intensivvårdsavdelning för nyfödda avd 95F Akademiska barnsjukhuset

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Multiresistenta bakterier

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Veckoscreening - ett framgångsrikt verktyg för att förebygga smittspridning på neonatalavdelning?

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

Swedish situation - facilitators and barriers for guidelines concerning infection control and AMR

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Lokal anvisning

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Rätt klädd på jobbet

Multiresistenta bakterier

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

Antimicrobial stewardship program - ASP Vad är det? Gunnar Jacobsson Regionala Strama

ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund

Överbeläggning och underbemanning - Orsak till smittspridning och sämre vårdhygien?

Resultat av EASA-audit 2013 & Tillsynsresultat 2013

Städning i vårdlokaler

Att förebygga smittspridning Hur gör jag? Helene Andersson Infektionskliniken Danderyds sjukhus AB

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Behandling av infektioner med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Erik Torell Infektionskliniken Gävle

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Regionalt nätverk neonatalvård och vårdhygien- Ett gott exempel

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Lokal anvisning

Antibiotikaresistens Vad innebär r det i praktiken? Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Vårdrelaterad smittspridning via händer sammanfattning av WHOs litteraturgenomgång Olle Aspevall, överläkare, Vårdhygien Stockholms län

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Trombos under graviditetmortalitet

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Hygienobservatörsträffar hösten /11 Höglandssjukhuset Eksjö 13/11 Värnamo sjukhus 15/11 Länssjukhuset Ryhov

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar

Behandling av bakteriella infektioner i en värld av ökande resistens

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Saker vi pratat om hösten 2018

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Hur kommer ökande antibiotikaresistens påverka arbetet mot vårdrelaterade infektioner i framtiden?

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Basala hygienrutiner

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

Transkript:

Utbrott på neonatalavdelningar Olle Aspevall Vårdhygien Stockholms län 2010 Vårdhygien Stockholm Landstingsstyrelsens förvaltning Utbrott på neonatalavdelningar till juli 2005 www.outbreak-database.org Gastmeier 2007 Täcker ¾ av utbrott beskrivna i Medline. Söktes fram till 25 juli 2005. 276 outbreaks were reported from NICUs and 453 from other IC. Enterobacteriaceae were significantly more often responsible for NICU outbreaks, whereas nonfermenting bacteria are more frequently identified in other ICU types. On average, 23.9 patients and 1.8 health care workers were involved in NICU outbreaks. Average mortality in NICU outbreak was 6.4% (1.5 newborns on average). In 48.6% of NICU outbreaks the authors were unable to identify the sources compared with 38.0% in other ICU outbreaks. The most important infection control measures were significantly more often implemented in NICUs than in other ICUs. Gastmeier 2007 Gastmeier 2007 Gastmeier 2007 Gastmeier 2007 1

Utbrott, neo enl. www.outbreak-database.org Art Totalsu Klebsiella 37 MRSA 33 Serratia 32 Enterobacter 23 Acinetobacter 14 Pseudomonas 11 Candida 10 Salmonella 10 Staphylococcus aureus 10 Enterococcus 8 Escherichia 7 Chryseobacterium 6 Åtkomstdatum: 2010-04- 21. Totalt 270 ar9klar, end bakterier och svamp >4 publika9oner har tagits med. Gastmeier 2007 Utbrott, neo enl. www.outbreak-database.org Sevilla, Spanien 28 bädds NICU 161/503 (32 %) koloniserade ESBL- K. pneumoniae Aug 2005 - Mars 2006 2 olika typer enligt PFGE relaterad resistensplasmid Velasco, C et al. J Hosp Inf 2009 vol 73 pp 157-163 VRE, neonatal, USA 62- bed neonatal intensive care unit 2 infants with clinical cultures posi9ve for vancomycin- resistant enterococci (VRE). Surveillance cultures detected 11 infants colonized with VRE. Surveillance triggered by even a single clinical culture posi9ve for VRE may be jus9fied in the neonatal intensive care unit, because a single culture result may represent a large hidden reservoir of VRE- colonized infants. VRE, neonatal, Israel 11 of 18 pa(ents were infected or colonised three cases of bloodstream infec(on and one case of meningi(s. All VRE isolated were Enterococcus faecium of the vana type. Pulsed- field gel electrophoresis suggested that the outbreak was caused by a single strain. Control achieved by enhanced contact isola(on precau(ons, cohor(ng of pa(ents and staff, improved environmental decontamina(on and closure of the unit to new admissions. Pa(ents with bloodstream infec(ons and meningi(s were treated successfully with linezolid. One year aher the outbreak, weekly surveillance detected two pa(ents with faecal carriage of VRE whose periods of admission overlapped. Duchon, ICHE 2008; 29:374-376 No further cases of colonisa(on or disease have occurred in the unit in the two and a half years since then. Ergaz, JHI, 2009 2

MRSA, neonatal, review, Skottland Reagera tidigt PAG, problem assessment group IMT, incident management team Information till personal och föräldrar, muntligt och skriftligt, möten. Asymtomatiska, Infekterade, Ej koloniserade. Screening: miljö, patienter, personal, föräldrar, besökare Kohortvård Behandling av koloniserade, mupirocin, klorhexidin (neobarn???) Minska inläggning: grönt, gult, rött Storstädning Personaltäthet Stänga enhet Laing Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed 2009 MRSA, neo, Nantes April 2004 and August 2007 in a 24- bed NICU, 600 pat/år: 46 posi(va av 897, samma klon Lepelle(er, AJIC, 2009 The widespread use of mupirocine in staff and pa(ents did not control the outbreak and is not recommended. The later control appeared to coincide with increased hand hygiene audits and training for staff, along with appropriate cohort isola(on of neonates and cohort nursing. Acinetobacter, NICU, USA MDR- Ab was iden(fied in the blood of a 24- week gesta(on, 7- day- old extremely low birth weight neonate. Enhanced infec(on control measures were implemented. MDR- Ab was recovered from 6 addi(onal neonates. Of these 7 MDR- Ab (index + 6) neonates, 4 died, 3 of whom had posi(ve blood cultures, klonal m PFGE. All affected neonates were born between 23 to 26 weeks gesta(onal age, and were <7 days postnatal age and <750 g (430-720) at the (me of exposure. All were housed within the same room as the index case. None of the other 5 exposed neonates older than postnatal day 7 or weighing >750 g at birth were affected. K. pneumoniae ESBL Karolinska Solna och Karolinska Huddinge, 2008 nov 2009 feb Simmonds, Pediatr Infect Dis J. 2009 Mar;28(3):210-4 Fördelning av fall: Solna Huddinge Totalt Allvarliga infektioner 2 1 3 Koloniserade 6 8 14 Totalt 8 9 17 3

Åtgärder Information till personal och föräldrar. Kohortvård Omfattning av screening och smittspårning. Svarsrutiner. Empirisk antibiotikabehandling. Handhygien hos personal. Desinfektion av patientnära tagytor. Användning av handskar och plastförkläde. Rengöring och desinfektion av skötbord. Separata skötbord. Rengöring och desinfektion av kuvöser. Grad av luftfuktighet i kuvöser. Utbildning av föräldrar i basala hygienrutiner. Föräldrars användning av toaletter och kök. Hygienronder. Förrådsrutiner. Rengöring och desinfektion av mjölkpumpar. Rengöring, desinfektion, hantering av mjölkflaskor. Plan för neonatalavdelning, diskuterad i samband m NKS 4

Diskussionspunkter Kontinuerliga övervakningsodlingar, Hur? screeningodlingar, Hur? När misstänka utbrott? Initial hantering vid utbrott Checklista? 5