PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST
PERSONLIGHET - ARV ELLER MILJÖ? Varför är vi som vi är? - Genetik - Miljöfaktorer (ex. föräldrar, syskon) - Kön - Samhället - Kultur - Livserfarenhet O.s.v.
VARFÖR BLIR MAN SOM MAN ÄR? Fråga dina föräldrar/syskon/släkting om hur du var som nyfödd. Kunde de se en personlighet redan då? Har denna i så fall varit densamma under din uppväxt eller har den förändrats?
PERSONLIGHETEN FORMAS Det psykodynamiska perspektivet Freud menar att den formas under barndomen i spelet mellan de medfödda drifterna och anpassningen till de normer som råder i omgivningen. Personligheten har alltså både en medfödd och en förvärvad del. Beteendeperspektivet Det nyfödda barnet är ett oskrivet blad vars beteendemönster kommer att formas efter den inlärning som sker. Personligheten blir synonymt med inlärt beteende.
PERSONLIGHETEN FORMAS Humanistiskt perspektiv Varje individ föds med möjligheter som är specifika för henne och som det gäller att tillvarata och utveckla. Drivkraften i denna utveckling är en rad olika behov, och ju bättre de basala behoven är tillfredsställda, desto större är sannolikheten att individen ska drivas av en vilja att tillvarata sina unika möjligheter så att dessa kommer andra till del. Personlighetsformandet är en ständigt pågående process. Det är aldrig försent att starta en positiv utveckling och man blir heller aldrig färdig.
PERSONLIGHETEN FORMAS Kognitivt perspektiv Liknande tanke som föregående perspektiv. Personligheten utgörs av våra tankemönster och eftersom man själv kan förändra dessa blir personlighetsskapandet en process som man själv är medskapare i.
PERSONLIGHETEN FORMAS Biologiskt perspektiv Personligheten vilar på de biologiska förutsättningar som man har, både ärvda och förvärvade. Genetiska faktorer styr till exempel vilken hjärnhalva som är dominant och serotonintransportörer. Det biologiska systemet kan påverkas av en mängd som inte är genetiska. faktorer En rökande eller snusande gravid kvinna riskerar att få ett barn med störningar in hjärnans belöningscentrum, vilket ökar riskerna för framtida beroendeproblematik.
PERSONLIGHETEN FORMAS Perspektiven utgör en bas för att se på människan och vad som formar hennes personlighet, hur psykisk ohälsa uppstår och hur man bör behandla den. Inom forskning kombineras ofta perspektiven och blir olika s.k. forskningsfält. Michael Mischels marshmallowstest 1960 Bowlbys experiment med apor
Vilket perspektiv tycker du ger bäst bild av personlighetens utformning?
TEMPERAMENTSFORSKNING Studerar humöret Ofta barn Är barnets reaktioner oftast positiva eller negativa? Vilken är barnets vanligaste sinnesstämning?
UTVECKLINGSTEST Görs med barn när man misstänker att de har en försenad utveckling inom något område(ex: perceptionssvårigheter). Draw-a-Man. Barnet ska rita en människa. - Utifrån barnets sätt att rita (ex. proportioner mellan kroppsdelar, olika detaljer) görs en bedömning.
INTRESSETEST Intressetest kan användas för att ta reda på vilka intressen den testade har. Vanligt vid val av utbildning eller yrke. Ingenjör: Ja Nej Konstnär: Ja Nej Sporta Läsa Se på tv samla frimärken laga mat fotografera
KREATIVITETSTEST Vad innebär det att vara kreativ? Hur kan kreativitet mätas? Dra fyra räta linjer genom punkterna utan att gå tillbaka och utan att lyfta pennan från pappret.
PERSONLIGHETSTEST Syftar till att bedöma en persons egenskaper och typiska sätt att reagera. Ex: MMPI (Minnesota Multiphasic Personality Inventory). Kartlägga. Jag känner mig långa tider helt matt Sant Stämmer ej Vet ej Ingen tycks förstå mig Sant Stämmer ej Vet ej
MYER- BRIGGS TEST Enligt Myer-Brigg finns det 16 olika personlighetstyper. Dessa typer, menar de, skulle kunna avgöras av svar på fyra olika frågor. Givetvis kan du tycka att du är lite av båda alternativen, men försök att tänka dig att det är två poler på en skala. På vilken sida av mittpunkten ligger du?
PERSONLIGHETSTYP Det finns fler olika personlighetstyper! Kan man lära alla att köra bil på samma sätt? Finns det något som man måste tänka på i mötet med eleverna? Behöver man anpassa sig beroende på vilken personlighet som eleven har?
ADHD & ADD Funktionsnedsättningar
OM FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR * Termen neuropsykologiskt funktionshinder/funktionsnedsättning är myntat av Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykologi. * Diagnoser som räknas in är bl.a. ADHD, autism, Aspebergers syndrom och Tourettes syndrom. Idag ligger fler av dessa under paraplybegreppet austismspektrat. * Stämplar diagnoser barn? Är diagnoser ett hinder för deras utveckling?
DOLT HANDIKAPP * Ingen förväntar sig att en rullstolsburen person ska ta sig samman och gå som en icke handikappad person * En undersökning från Autism- och Aspbergerförbundet 2010 visar att 6 av 10 elever med Aspbergers syndrom är borta från skolan i kortare eller längre perioder för att de mår dåligt där. * Personer mer neuropsykiatriska funktionshinder drabbas ofta av krav som är lika orimliga. Syns inte utanpå Okunskap hos omgivningen
ADHD ATT LEVA UTAN FILTER ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder, är ett neuropsykiatriskt tillstånd som påverkar förmågan att styra uppmärksamhet och impulser. Den svenska termen är hyperaktivtetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. ADD Uppmärksamhetsstörning utan hyperaktivitet. 3-5 % av alla skolbarn beräknas ha ADHD och av dessa har 40 70 % kvar funktionshindret som vuxen.
Vad är ADHD?
Kommentarer på filmklippet? Vilka utmaningar kan ni ställas för som trafiklärare? Är detta något som kommer att påverka ert framtida arbete?
ADHD OCH TRAFIK Läkemedel och ADHD
TRAFIKVERKETS UNDERSÖKNING Syftet var att undersöka om ungdomar med ADHD och Aspergers syndrom, som godkänts vid utredning på Mobilitetscenter för körkortstillstånd, slutligen fått sitt körkort samt deras erfarenheter och upplevda svårigheter under körkortsutbildningen. Resultatet visar att för ungdomar med Aspergers syndrom är svårigheten att tolka och förstå andra trafikanters agerande som gör bilkörningen till en svårhanterlig aktivitet.
För ungdomar med ADHD förefaller den största svårigheten vara inlärningen av teorin under körkortsutbildningen. Ungdomar med Aspergers syndrom hade i genomsnitt fler underkända körprov medan gruppen med ADHD behövde fler teoriprov för att få godkänt. Ungdomarna med Aspergers syndrom tog i snitt dubbelt så många trafiklektioner jämfört med ungdomar med ADHD. Synpunkterna från trafiklärarna överensstämmer väl med det som ungdomarna själva upplevt vara svårt.