För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Relevanta dokument
Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Årets Pt 2010 Tel

H ÄLSA Av Marie Broholmer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Maria Svensson Kost för prestation

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Tio steg till goda matvanor

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Prestationstriangeln

Diabetesutbildning del 2 Maten

WHO = World Health Organization

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Varför ska man ha ett balanserat?

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Återhämtningsmål direkt efter träning

"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

Vad räknas till frukt och grönt?

Säter/Skedvi Hockey Kostföreläsning:

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Bra mat för seniorer

Ladda för innebandy. Antalet aktiva inom innebandy. Grunden för god prestation

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Goda kostvanor - Näringslära

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Kost för bra hälsa och prestation

Kemiska ämnen som vi behöver

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Kost, prestation & hälsa. gabriella-lundvall@hotmail.com SISU idrottsutbildarna

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Välkomna! Träning. Matens betydelse för att orka prestera. Malin Olsson

Näringslära En måltid

Vad påverkar vår hälsa?

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Alla delar är lika viktiga!

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost och träning F-00

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Näringslära och sömn. Simlinjeinstruktör år Hösten 2017

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kostråd till idrottande ungdomar. SISU Idrottsutbildarna utbildar och utvecklar idrotten

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Transkript:

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv: vatten, kolhydrater, protein, fett, vitaminer, mineraler. Äter du för lite kolhydrat och fett använder kroppen i stället protein som bränsle. Det är då träningen bryter ner kroppen istället för att bygga upp den.

Muskelglykogen 120 mml/kg 60 mml/kg Högt kolhydratintag Lågt kolhydratintag 0 24 48 Tid i timmar D.L Costill, International journal of sportsmedicine 1980

Ishockey 1 min omsätts 30-40 kcal. 3 perioder ca 900-1200 kcal. 1 matchdygn ca 3500 kcal. Det betyder 300g kolhydrater. Tunga konditionsdagar kan uppgå till 4000 kcal. Vid förbränning ger: 1g kolhydrater ca 4 kcal 1g protein ca 4 kcal 1g fett ca 9 kcal 40% av energin bör komma från fett 40% av energin bör komma från kolhydrater 20% av energin bör komma från protein Fredik Paulun föreläsn Bosön 2002

Hur ser vår verklighet ut? Under säsong: Måndag 09.30 fys, 10.30 isträning Tisdag 11.00 isvärmning, 19.00 match Onsdag 10.30 isträning Torsdag 11.00 isvärmning, 19.00 match Fredag 09.30 fys, 10.30 isträning Lördag 15.00 match Söndag ledigt Vi kan snabbt se att det är viktigt att vi går upp i tid och äter frukost. Att lunch och middag är två viktiga mål. Att kvällsmålet intas Detta för att vi ska ha en chans att fylla på alla näringsämnen. måndag 09.30 fys, 10.30 isträning

Kost för prestation Träning innebär nedbrytning och återbyggnad. Skapa en uppbyggande (anabol) miljö När äter du? Hur fördelar du matintaget över dagen? Vad äter du? Energiintag Energiförbrukning Näringsämnena är av två slag Energigivande: Livsnödvändiga: Kolhydrater Protein Fett Vitamin Protein Mineral Vatten Kolhydrater Protein Fett Vitaminer Mineraler

Kolhydrater 40-45% Kolhydrater är ett gemensamt namn för socker,stärkelse och kostfibrer. Stärkelse finns i: Mjöl Gryn Müsli Bröd Pasta Potatis Ris Bönor Majs Socker finns i: Juice Frukt Bär Russin Räknat på 4000 kcal 1600 kcal kolhydrater/4= 400 g/dag (1 portion pasta=100-150g) Det motsvarar: 1 port havregrynsgröt till frukost 1 port ris + 1 port sallad till lunch 1,5 port spaghetti + 1 port sallad till middag 1 dl müsli + 1 smörgås till kvällsmål Samt 5 skivor mjukt + 2 skivor hårt bröd, 5dl mjölk, 1 glas juice + 1 banan under dagen Viktig att blodsockerhalten hålls på jämn och normal nivå så hjärna och nervsystem får energi. Skapar också en uppbyggande hormonell miljö (anabol). Långsamma och snabba kolhydrater: Kostfibrer finns i: Spannmålsprodukter Rotfrukter Frukt (Glykemiskt index GI) Ät pasta med koktid 12 min ej snabbmakaroner. Kokt potatis ej pulvermos. Efter match -högt index över 90. Före match - lågt index under 70

Protein 15-20% Protein kommer från grekiska ordet proteos = den förste, den viktigaste. Räknat på 4000 kcal/dag 800 kcal protein/4=200g protein/dag. Vegetabiliskt protein: Bönor Ärtor Linser Proteinets uppgift är att reparera,underhålla och bygga upp nya celler. Fullvärdigt protein= innehåller alla essentiella aminosyror. Ex: Kyckling Fisk Kött Skaldjur Ägg Mjölk Ost

Fett 35-40% Räknat på 4000 kcal /dag 1600 kcal /9 = 178g fett/dag Kroppen behöver fett både som energikälla, stödjevävnad och för att ingå i livsviktiga processer. Mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Livsmedel innehåller oftast en blandning av dessa fetter Det gäller att välja de som innehåller mest enkelomättade och fleromättade. Vitaminerna ADEK är fettlösliga och kräver därför fett för att kunna lösas upp. Enkelomättade: Olivolja Rapsolja Avocado Nötter Fleromättade: Solrosolja Majsolja Lax Mätta: Smör Kokosfett

Vitaminer/mineraler Vitaminer finns i små mängder i födan. De är nödvändiga som verktyg i olika processer i kroppen, bl.a. vid omsättning av kolhydrater, fett, protein och mineraler. De flesta näringsexperter menar att vi får i oss tillräckligt av alla vitaminer och mineraler vid en allsidig kost med rikligt med frukt och grönsaker. Vi i DIF rekommenderar dock spelare att ta ett tillskott i form av en daglig vitamineral-tablett. Dock viktigt att inte överdosera vissa vitaminer och mineraler. Ex Fettlösliga ADEK vitaminer eftersom de kan lagras i kroppen. Mineraler som förekommer i störst mängd är de som utgör stommen i skelett och tänder kalcium (1 kg), fosfor och kalium. Mineraler som finns i små mängder kallas spårämnen t.ex. järn.jod,zink magnesium och selen. Mineraler är viktiga vid reglering av kemiska reaktioner.

Vätska Vattnet i din kropp har många viktiga uppgifter. Bland annat ska det lösa upp och transportera näringsämnen till muskler och andra organ. Vattnet har också till uppgift att transportera slaggprodukter ut ur kroppen. Det ska även reglera kroppstemperaturen. Du kan klara dig utan mat i flera veckor, men inte mer än några dagar utan vätska. Behovet är ca 1 ml vätska per förbrukad kcal. Ligger förbrukningen på 4000 kcal är behovet ca 4-5 liter /dag.

Så här kan du fördela energiintaget: Frukost 20%=800 kcal Mellanmål 5%= 200 kcal Lunch 25% =1000 kcal Mellanmål 10%=400 kcal Middag 25% = 1000 kcal Kvällsmål 15% = 600 kcal

Dagens måltider 4000 kcal ex: Frukost: 1½ dl Müsli 3 dl fil ½dl russin 2 skivor grahamsbröd 2 tsk margarin 2 skivor skinka 4 skivor tomat 3 dl apelsinjuice Mellanmål 1 1 banan 3 dl mjölk Näringsinnehåll Protein ca 20E% Fett ca 38E% Kolhydrater 52E% Lunch 150g spagetti (okokt) 1½ dl köttfärssås 2 morötter 2 skivor knäckebröd 2 tsk margarin 3 dl apelsinjuice 1 päron Mellanmål 2 1 banan 3 dl mjölk Middag 125 g lax 5 potatisar ½dl gräddfil 2 dl grönsaksblandning 1 msk olivolja 2 skivor knäckebröd 2 tsk margarin 3 dl mjölk 1½ dl glass 1 dl Hallon Kvällsmål 3 dl müsli 4 dl filmjölk 1 banan 1 glas juice

Näringstillförsel Före, under samt efter tävling/träning. Före match: Inta en riktig måltid ca 4 tim före. Inta en lätt måltid 1-2 tim före Optimera vätskedepåerna Under match: Sportdryck(kolhydrater) om träning tävling varar längre än 1 timme. Vätska ca 1,5-3dl var 15-20 minut. Efter match: Fyll på med kolhydrater ca 100g Protein ca 15g Återställ vätskebalansen

Exempel på återhämtningsmål där varje alternativ ger ca 100g kolhydrat samt ca 15g protein: 2 bananer 2 dl mjölk 2 dl havregryn 5 dl fruktkräm 100g keso 4 dl lättfruktyoghurt 1 dl russin

Sammanfattning 1. Prioritet nr 1 är att ligga i energibalans. Kolhydraterna är den begränsande faktorn Fettdepåerna är inte den begränsande faktorn. 2. Fördela matintaget jämnt över dagen Timing. Det ger störst möjlighet till ett jämnt och fint blodsocker, som ger en uppbyggande hormonell miljö. Fyll på med kolhydrater direkt efter träning. 3. Kolhydraterna bör utgöra den största andelen. Bröd, gröt, müsli, pasta, ris, potatis, frukt o grönt. Efter träning kan du välja livsmedel som höjer blodsockret relativt snabbt. (högt GI värde) Före match kolhydrater med lågt GI. 4. Fettkvalite Minska intaget av mättat fett, dvs mejeriprodukter,korv etc. Välj olja såsom olivolja eller rapsolja vid matlagning Öka intag av fet fisk (omega 3) lax, sill, strömming o makrill etc.

Sammanfattning 5. Fullvärdigt protein Kött, fisk, ägg, mejeriprodukter. Bröd + linser, majs/ris + bönor, majs+ärtor. Behovet av protein är ökat vid uthållighetsträning. 1,2-1,8g protein per kg/kroppsvikt 6. Vätska Behovet är kring 1 ml per förbrukad kcal. Tränar du 2 tim och förbrukar 4000 kcal är ditt behov ca 4-5 liter/dag. 7. Vitaminer,mineraler Välj färgrika frukter, bär o grönsaker Färgpigment innehåller mycket olika typer av antioxidanter. 8. Ät varierat