Luleå Kommun Jan - april 2014

Delårsrapport 1 Luleå Kommun Jan - april 2014

Luleå kommun koncernorganisation Kommunrevision Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltning Räddningstjänst Arbetsmarknadsförvaltning Luleå kommunföretag AB Socialförvaltning Socialnämnd Byggnadsnämnd Stadsbyggnadskontor Luleå Lokaltrafik AB Luleå Hamn AB Miljökontor Miljönämnd Barn- & utbildningsnämnd Barn- & utbildningsförvaltning Luleå Renhållning AB Kronan Exploatering AB Fritidsförvaltning Fritidsnämnd Kulturnämnd Kulturförvaltning Luleå Expo AB Lulebo AB Valnämnd Teknisk nämnd Teknisk förvaltning Nordiskt FlygteknikCentrum AB Lunet AB 50%/50% Överförmyndarnämnd Konsumentnämnd Intresseföretag Luleå Näringsliv AB IT Norrbotten AB Filmpool Nord AB BD Pop AB NENET AB Shorelink AB Norrbottniabanan AB North Sweden Datacenter Locations AB Visit Luleå AB SKL Kommentus AB Luleå Energi AB Bioenergi i Luleå AB 91% Luleå Energi Elnät AB 100% Lulekraft AB 50% Övriga Norrbottensteatern Teknikens hus Kommuninvest Övre Norrlands Kreditgarantiförening Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten Arctic Business Inkubator AB Winternet

Innehållsförteckning Inledning... 3 Intern kontroll... 4 Förvaltningsberättelse januari april... 5 Prognos måluppfyllelse kommunstyrelsens styrkort... 22 Prognos Måluppfyllelse av nämndernas styrkort... 25 Kommunledningsförvaltning... 26 Arbetsmarknadsförvaltning... 28 Räddningstjänst... 30 Stadsbyggnadskontor... 32 Barn- och utbildningsnämnd... 34 Fritidsnämnd... 36 Kulturnämnd... 38 Miljönämnd... 40 Socialnämnd... 42 Teknisk nämnd... 44 Övriga nämnder... 46 Luleå Kommunföretag AB... 47 Luleå Energi AB Koncernen... 48 Lulebo AB... 50 Luleå Lokaltrafik AB... 52 Luleå Renhållning AB... 55 Luleå Hamn AB... 57 Luleå Expo AB... 59 Nordiskt FlygTeknik Centrum AB... 61 Kronan Exploatering AB... 63

Inledning Delårsrapporten omfattar all kommunal verksamhet, nämnder, samt de kommunala bolagens bidrag till kommunstyrelsens måluppfyllelse. Det huvudsakliga syftet med delårsrapporten är att göra en prognos för hur kommunens fastställda mål (se strategisk plan och budget 2014-2016) uppnås vid årets slut. Delårsrapporten innehåller således både uppföljning av helheten (kommunstyrelsens styrkort) samt delarna (nämndernas och bolagens styrkort). Strukturen för delårsrapporten bygger på kommunens styrmodell med fyra perspektiv: Samhälle, Service, Medarbetare samt Ekonomi. Ett viktigt resultat av denna samverkan är att de fyra perspektiven gemensamt bidrar till att hitta mål för hållbarhet, attraktion, tillväxt, jämställdhet och kvalitet. Dessa områden måste finnas i alla perspektiv. Rapporten är indelad i tre avsnitt: Förvaltningsberättelse januari-april I förvaltningsberättelsen presenteras omvärldsfaktorer i respektive perspektiv som påverkar kommunens planering och uppföljning. Förvaltningsberättelsen avslutas med en prognos över kommunens ekonomiska resultat samt koppling till balanskravet och uppfyllelse av de finansiella målen. Prognos- Måluppfyllelse av kommunstyrelsens styrkort I detta avsnitt redovisas en sammanfattad bedömning av hur nämnder och bolag bidrar till att de gemensamma målen (kommunstyrelsens mål) uppnås vid årets slut. Detta presenteras i fyra perspektivanalyser. Perspektivanalyserna är grundade på kommentarer som nämnder och bolag lämnat in avseende bedömda effekter av planerade, pågående eller genomförda aktiviteter som stödjer kommunstyrelsens mål i de fyra perspektiven. Prognos Måluppfyllelse av nämndernas och bolagens styrkort Här redovisar nämnderna och bolagen den bedömda måluppfyllelsen vid årets slut, vilket åskådliggörs genom färgsättning av målen i styrkortet. Nämnderna och bolagen har också getts möjlighet att kom- 3

mentera måluppfyllelsen. Varje nämnd har gjort en egen delårsuppföljning, där presenteras en fördjupad analys till varje mål i styrkortet. Den som är intresserad kan på ett enkelt sätt ta del av nämndernas delårsuppföljningar på nämndens hemsida. Intern kontroll Målet med ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet innebär bland annat att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställt uppdrag och mål. Parallellt med de fastställda utvecklingsmålen i styrkortet ska den interna kontrollen tillse att den löpande verksamheten följer de lagar, föreskrifter, riktlinjer och avtal som gäller. En förutsättning för ständiga förbättringar är en fungerande intern kontroll. I likhet med kommunens styrmodell följs den interna kontrollen upp på både kommunstyrelse och nämndnivå. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I detta åligger att en organisation kring intern kontroll upprättas inom kommunen. Det är alltid respektive nämnd som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll. I detta ansvar ligger att, utifrån principerna för den interna kontrollen i kommunen, utforma regler och anvisningar för den interna kontrollen anpassad till respektive nämnds organisation. Eftersom kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den interna kontrollen är det viktigt att resultatet av nämndernas uppföljning av internkontrollarbetet rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen kan om det förligger synnerliga skäl ålägga nämnden obligatoriska kontrollmoment. För 2014 är kontroller i Luleå kommun fördelat över de fyra perspektiven enligt följande: Antal Nämnd/förvaltning Samhälle Service Medarbetare Ekonomi Kommunledningsförvaltningen 0 2 1 0 Arbetsmarknadsförvaltningen 1 1 1 1 Räddningstjänsten 0 5 2 0 Stadsbyggnadskontoret 0 2 1 0 Barn- och utbildningsnämnden 1 2 2 1 Fritidsnämnden 0 1 1 1 Kulturnämnden 0 3 0 2 Miljönämnden 0 1 0 1 Socialnämnden 0 6 2 2 Tekniska nämnden 0 1 0 3 Sammantaget 2 24 10 11 4

Förvaltningsberättelse januari april Samhälle Perspektivet är av en extern karaktär och syftar till att göra prioriterade insatser för dem vi finns till för, det vill säga kommuninvånarna. Inriktningen är att bidra till byggandet av ett hållbart samhälle utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Trender och förändringar som påverkar Luleå kommun under 2014 I en global värld i ständig förändring krävs samhällen som är robusta och klarar av förändringar. Förändringarna är ofta snabbare än tidigare och svårare att förutse. Det gäller många olika områden. Exempelvis ekonomiska konjunktursvängningar, klimatförändringen, tillgång till energi, konsekvenser av en åldrande befolkning, ett ökande utanförskap etc. För att klara av att möta dessa förändringar behövs ny kompetens, riktade satsningar och att vi är förberedda på det oväntade. En av de viktiga ingredienserna i ett robust samhälle är mångfald inom alla hållbarhetsdelar, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Hållbar utveckling är ett centralt begrepp för Luleå kommun. I vision Luleå 2050 som följdes av de sex program som utgör Luleås nya översiktsplan och som antogs under 2013, är hållbarhet en grundförutsättning. I begreppet hållbarhet finns tre delar; Social hållbarhet Målet om ett gott liv och en god livsmiljö för alla i Luleå. Ekonomisk hållbarhet En god ekonomi för att kunna nå de sociala målen. Ekologisk hållbarhet Verksamhet inom ramen för ekosystemets gränser. De tre hållbarhetsdelarna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. För att nå en hållbar utveckling behövs arbete, kunskap, engagemang och kreativitet av kommunen. Följande sidor beskriver några viktiga omvärldsfaktorer som under året påverkar Luleås möjligheter att nå en hållbar utveckling. Bostäder Hållbar stadsutveckling är en trend i Sverige. Kommunerna är de som driver utvecklingen kring framförallt ekologiska och sociala frågor inom samhällsplaneringen medan staten har fokus på själva bostadsförsörjningen. Bostadsbristen är ett nationellt problem och regeringen har ett stort antal utredningar på gång för att påskynda och underlätta bostadsbyggandet. Höga byggkostnader och tidskrävande processer ses som två huvudproblem. Utredningarna ser bland annat över möjligheten att effektivisera planprocessen. Regeringen vill också begränsa kommunernas möjlighet att ställa högre krav på kvalitet i byggandet än lagens miniminivå. Luleås bostadsmarknad är inget undantag. Även här är byggkostnaderna ett hinder. Få aktörer på marknaden och därmed liten konkurrens ses som en anledning till att byggkostnaderna i Luleå är betydligt högre än i exempelvis Umeå. Programarbetet har stärkt kommunens möjlighet att vara proaktiva vad gäller planer och markreserver på rätt plats, men vi är ännu inte helt ikapp efterfrågan. De stora behoven av ny vatten- och avloppsinfrastruktur utgör en betydande del. 5

Folkhälsan Sveriges utveckling med en ökad hälsa i befolkningen totalt men också en ökad skillnad i hälsa mellan olika grupper fortsätter att vara i fokus. Flera lokala och regionala ansatser för att påverka den ojämlika hälsan sker, exempelvis Kommission för ett socialt hållbart Malmö och Östgötakommissionen. Det som sker i och efter dessa kommissioners arbete kan bidra till utvecklingen av det fortsatta arbetet med programmen i Luleå och fokus på jämlik hälsa. Ett sätt att arbeta för en jämlik hälsa är att satsa på sociala investeringar, att helst i tidig ålder gå in med åtgärder och se det som en investering och inte en kostnad för samhället. Fonder eller särskilda medel för sociala investeringar har tagits fram i många kommuner som ett sätt att prioritera tidiga insatser. Luleå har avsatt Medel för särskilda folkhälsosatsningar. Nästa steg för ett mer genomgripande synsätt kring sociala investeringar och prioritering på främjande och förebyggande arbete är att se över fördelning av hela kommunens budget och det har påbörjats i någon kommun. Nationellt finns fortsatt fokus på psykisk ohälsa, speciellt bland unga flickor. Men även funktionsnedsattas ohälsa har lyfts fram. En ohälsa som ofta skapas av bristande tillgänglighet. Nationellt finns ett lagförslag om att bristande tillgänglighet ska bli en diskrimineringsgrund. Det innebär att enskilda personer med funktionsnedsättning kan åberopa bristande tillgänglighet om inte skäliga åtgärder för tillgänglighet har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning. Under ett valår är det osäkert vilka frågor som kommer att vara i fokus. Främlingsfientlighet är aktuellt och det kan påverka åtgärder som kommunen behöver vidta. Miljön Uppföljningen av de nationella miljömålen visade att majoriteten av målen inte är möjliga att nå till 2020 med de åtgärder och styrmedel som nu är beslutade. Den nytta vi har av ekosystemen, så kallade ekosystemtjänster, har blivit aktuellt i flera utredningar och begreppet har tagits in i de nationella miljömålen. Regeringen har även beslutat att utreda påverkan på ekosystemtjänsterna vid olika beslut. Den internationella vetenskapliga klimatpanelen (IPCC) presenterade sin senaste rapport i september 2013. Rapporten visar bland annat att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i enlighet med det tidigare beräknade värsta scenariot. Människan bär ansvaret för de pågående klimatförändringarna. Den andra rapporten som nyligen publicerades hade ett fokus på åtgärder och konsekvenser. Den konstaterar bland annat att om den globala temperaturökningen ska stanna under 2 grader är det mycket bråttom att minska utsläppen. Radikala minskningar behövs redan nu och till 2050 måste utsläppen vara reducerade med 40-70 %. Bilanvändningen visade några trendbrott under 2013. Färre bilar köptes och körsträckorna blev kortare i Sverige. Förändringen hänger samman med att städer blir större och tätare vilket medför ökad konkurrens om marken. Städerna prioriterar attraktiva mötesplatser istället för bilplatser. För att planera för en hållbar stad behövs yteffektiva och kapacitetsstarka färdmedel. Luleå centrum har allvarliga problem med luftkvaliteten och en åtgärdsplan är nu ute på samråd för att fastställas i höst. För centrum får vi inte göra något som kan öka halterna av kvävedioxider. 6

Befolkningsutveckling Befolkningen i Luleå kommun har ökat med 90 personer under årets fyra första månader till 75 473 invånare den 30/4-2014. Befolkningsökningen beror dels av ett positivt födelsenetto med +35 personer och dels ett flyttnetto som är positivt, 55 personer. Enligt prognosen ska befolkningen öka med 400 personer i år. En jämförelse med föregående år visar att befolkningen då ökade med 20 personer under de fyra första månaderna, vilket till slut blev en ökning med 478 personer för hela året. Därmed verkar årets ökning göra att prognosen kommer att hålla med råge. I diagrammet nedan ses befolkningsutvecklingen 2014 jämfört med 2013 och 2012 75 700 75 500 75 300 75 100 Antal personer 74 900 74 700 74 500 74 300 74 100 73 900 73 700 2014 2013 2012 31-jan 28-feb 31-mar 30-apr 31-maj 30-jun 31-jul 31-aug 30-sep 31-okt 30-nov 31-dec 2014 75 404 75 430 75 478 75 473 2013 74 875 74 899 74 970 74 921 74 922 74 794 74 841 75 159 75 356 75 399 75 416 75 383 Sysselsättningsutveckling Vid en jämförelse av arbetsmarknadsläget i Luleå mellan vecka 19 innevarande år med motsvarande vecka 2013 kan det konstateras att det skett en positiv utveckling på arbetsmarknaden med en minskad arbetslöshet som följd. Antalet lediga jobb som anmälts till Arbetsförmedlingen i Luleå ligger på samma nivå som 2013 vilket är betydligt högre än 2012 och siffrorna för arbetslösheten har minskat jämfört med motsvarande vecka 2013. Bruttoarbetslösheten (öppet arbetslösa plus arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska insatser) har enligt statistik från Arbetsförmedlingen minskat med 377 individer från 3 221 till 2 844 individer. Beträffande ungdomar under 25 år så har arbetslösheten under samma tidsperiod minskat med 88 individer. Den totala arbetslösheten för åldersgruppen under 25 år har i och med detta minskat från 816 till 728 individer. 7

Arbetslösheten för unga under 25 år är fortfarande kvar på en relativt hög nivå vilket visar sig i att de arbetslösa ungdomarna står för 26 % av den totala arbetslösheten i Luleå. Eftersom ohälsotalet (antalet sjukskrivna plus de individer som uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning) också påverkar arbetsmarknadsläget kan det konstateras att utvecklingen med allt färre individer inom Försäkringskassans försörjningssystem fortsätter. Från april 2013 till april 2014 har ohälsotalet i Luleå minskat något enligt statistik från Försäkringskassan. Ohälsotalet för Luleå ligger nu på samma nivå som för riket som helhet efter att under en lång följd av år legat på betydligt högre nivåer. Minskningen för ohälsotalet det senaste året ligger helt inom områdena sjukersättning och aktivitetsersättning medan både kortare och längre sjukskrivningar fortsätter att öka. Från april 2013 till april 2014 har antalet sjukskrivningsdagar ökat med 8 %. Trots en positiv utveckling på arbetsmarknaden i Luleå det senaste året så kan det konstateras att detta inte kommit de grupper till del som står längst ifrån arbetsmarknaden. Gruppen arbetslösa med funktionsnedsättning ligger kvar på en hög nivå ofta med lång tid i arbetslöshet. Det kan också konstateras att av det totala antalet arbetslösa så är det 1 040 individer som varit arbetslösa mer än 12 månader varav 576 varit arbetslösa mer än 24 månader. Service Perspektivet pekar på vikten av att verksamheten kan utvecklas för att möta de behov som finns. Inriktningen är att ge en tillgänglig och anpassad service på likvärdiga villkor. Ständiga förbättringar Grunden för all verksamhetsutveckling är att den bygger på tanken om ständiga förbättringar. Eftersom ingen process någonsin kan bli helt perfekt finns alltid möjligheter till förbättringar. Genom att tydliggöra sammanhangen kan hela organisationen fortlöpande söka sätt att förbättra verksamheten på alla nivåer. Processorientering Processorienteringens tre faser identifiering, kartläggning och utveckling syftar till att förbättra effektivitet och innehåll med avseende på behoven. Att kartlägga arbetsflöden och ta ett initiativ till processorientering skapar en tydligare bild av verksamheten som helhet och visar hur medarbetarna kan bidra till resultatet. Detta skapar förutsättningar för att samarbeta och för att uppnå ständiga förbättringar. Det finns fortsatt åtskilligt att göra för att ännu bättre lyfta fram och iscensätta ett processorienterat arbetssätt. Servicedeklarationer och synpunktshantering För att utveckla kvaliteten i våra tjänster utger Luleå kommun servicedeklarationer. En servicedeklaration förtydligar kommunens insats och är både ett löfte och en upplysning om vad medborgarna kan förvänta sig av kommunen. En deklaration ska vara aktuell, trovärdig och alltid genomförbar under normala omständigheter. Den är en viktig signal även inne i verksamheten så att det finns en enhetlig uppfattning om den aktuella servicenivån. Under första kvartalet 2014 har det hittills kommit in 40 synpunkter kopplad direkt till de servicedeklarationer som kommunen har. Detta är i nivå med det antal som kom in månadsvis under 2012 och 2013. Utöver denna hantering finns det även särskilda system för felanmälan som också tar emot synpunkter. Luleå kommun kommer under 2014 att genomföra en revidering av befintliga servicedeklarationer och hantering av synpunkter. 8

Tillgänglighet Frågan om tillgänglighet har fortsatt hög prioritet. Tillgänglighet omfattar allt från bemötande och information till fysiska miljöer och hjälpmedel. En god tillgänglighet är en grundbult i utvecklingsarbetet med medborgarnas behov i fokus. Inom Luleå kommun pågår ett arbete med att utveckla kundtjänsten med fokus på förbättrad tillgänglighet. Ambitionen att ta fram fler e-tjänster ligger fast. 9

Medarbetare Perspektivet handlar om att utveckla medarbetarna och organisation, så att yttre mål och inre utveckling ska vara möjlig. En gemensam värdegrund är en plattform som bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare. Frisktal i Luleå kommun För framgångsfaktorn God arbetsmiljö och hälsa finns indikatorn Frisknärvaro, vilket avser medarbetare med ingen frånvaro eller som varit frånvarande på grund av sjukdom mindre än 8 dagar. Värdet för perioden januari april 2014 var 81,7 % som kan jämföras med 81,9 % för motsvarande period 2013, d.v.s. en minskning med 0,2 procentenheter för kommunen som helhet. Diagrammet visar att mer än hälften av medarbetarna 52,5 %, har 0 sjukfrånvarodagar under perioden januari april 2014. Vilket visas i tabellen Nyckeltal Frisknärvaro januari-april 2013 (%). 10

Sjukfrånvaro Luleå kommuns sjukfrånvaro har ökat. För perioden januari april 2014 uppgick den till 6,4 %, en ökning med 0,4 procentenheter i jämförelse med motsvarande period 2013. Långtidsfrånvaron har ökat med 4,8 procent jämfört med samma period 2013. Nyckeltal Frisknärvaro (%) januari - april 2014, jämförelseperiod januari - april 2013 Nyckeltal Period Sjukfrånvaro 0 dagar Sjukfrånvaro 1-7 dagar Sjukfrånvaro >= 8 dagar Frisknärvaro Jan-april Luleå kommun 2014 52,46 29,22 18,31 81,7 2013 51,79 30,11 18,10 81,9 Arbetsmarknadsförv 2014 55,87 30,96 13,17 86,8 2013 49,64 32,97 17,39 82,6 Barn- och utbildningsförv 2014 54,79 28,15 17,05 82,9 2013 55,25 29,00 15,75 84,2 Fritidsförvaltningen 2014 63,92 26,80 9,28 90,7 2013 70,11 20,69 9,20 90,8 Kommunledningsförv 2014 61,76 27,65 10,59 89,4 2013 63,58 24,07 12,35 87,7 Kulturförvaltningen 2014 43,52 37,96 18,52 81,5 2013 56,03 30,17 13,79 86,2 Miljökontoret 2014 60,71 28,57 10,71 89,3 2013 40,00 52,00 8,00 92,0 Räddningstjänsten 2014 79,71 13,04 7,25 92,8 2013 82,61 11,59 5,80 94,2 Socialförvaltningen 2014 47,68 30,36 21,96 78,0 2013 45,06 31,97 22,97 77,0 Stadsbyggnadskontoret 2014 55,77 28,85 15,38 84,6 2013 57,89 28,07 14,04 86,0 Tekniska förvaltningen 2014 57,37 29,25 13,38 86,6 2013 59,08 29,32 11,60 88,4 Kommunledningsförvaltningen per kontor Period Sjukfrånvaro 0 dagar Sjukfrånvaro 1-7 dagar Sjukfrånvaro >= 8 dagar Nyckeltal Frisknärvaro Jan-april KLF Ekonomikontor 2014 65,22 21,74 13,04 86,96 2013 72,73 27,27 0,00 100,00 11

Nyckeltal Sjukfrånvaro (%) januari - april 2014, jämförelseperiod januari-april 2013 Nyckeltal 1 Total Förvaltning 2013 jan-apr 2014 jan-apr Nyckeltal 2 > 59 dagar 2013 2014 jan-apr jan-apr Nyckeltal 3 Kvinnor 2013 2014 jan-apr jan-apr Nyckeltal 4 Män 2013 2014 jan-apr jan-apr Nyckeltal 5 <= 29 år 2013 2014 jan-apr jan-apr Nyckeltal 6 30-49 år 2013 2014 jan-apr jan-apr Nyckeltal 7 >= 50 år 2013 2014 jan-apr jan-apr Luleå kommun 6,0 6,4 31,3 36,1 6,6 7,0 3,6 4,4 4,7 5,3 5,2 5,8 6,8 7,2 Arbetsmarknadsförv 5,1 4,1 20,0 16,9 5,3 3,8 4,7 4,5 4,2 1,2 3,0 2,2 7,1 5,8 Barn- och utb.förv 5,3 5,6 32,0 35,0 5,7 5,8 3,3 4,4 4,3 4,4 4,6 4,9 5,9 6,1 Fritidsförvaltningen 3,1 3,0 21,9 34,7 4,1 4,3 2,7 2,4 3,3 4,1 2,1 2,1 4,0 3,7 Kommunledningsförv 3,8 3,8 28,8 39,3 5,6 5,2 1,0 1,7 1,3 0,8 2,9 3,0 4,8 4,9 Kulturförvaltningen 3,3 6,2 4,8 31,1 3,3 7,1 3,1 4,2 2,1 9,8 2,5 6,6 4,1 5,4 Miljökontoret 2,6 6,5 0,0 68,2 2,4 8,9 3,1 0,8 0,6 1,9 3,3 8,5 0,9 0,8 Räddningstjänsten 1,2 2,2 0,0 30,1 0,0 2,8 1,3 2,1 1,2 5,6 1,1 0,7 1,3 4,2 Socialförvaltningen 7,8 8,3 33,5 38,4 8,2 8,7 5,3 6,2 5,4 6,0 6,9 7,6 9,3 9,6 Stadsbyggnadskontoret 3,1 2,8 14,0 8,7 2,8 3,5 3,6 1,6 2,7 1,3 1,9 2,1 4,4 4,0 Tekniska förvaltningen 4,1 5,5 22,9 32,5 5,1 6,8 3,1 4,3 4,2 5,1 3,3 4,9 4,7 6,0 BESKRIVNING AV NYCKELTAL Anges i procent. Nyckeltal 1: Total sjukfrånvarotid / Sammanlagd ordinarie arbetstid Nyckeltal 2: Summa sjukfrånvarotimmar fr o m dag 60 / Total sjukfrånvarotid Nyckeltal 3: Total sjukfrånvarotid för kvinnor / Sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Nyckeltal 4: Total sjukfrånvarotid för män / Sammanlagd ordinarie arbetstid för män Nyckeltal 5: Total sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre Nyckeltal 6: Total sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30 49 år / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30 49 år Nyckeltal 7: Total sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre / Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre Uppgifterna omfattar månads- och timanställda (exkl intermittenta "springvik") på avtalen AB, BEA och PAN Markering med streck (-) i fält betyder att anställda enligt urval saknas. 12

Ekonomi Perspektivet handlar om att hushålla med ekonomiska resurser och därmed skapa förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för att klara de externa åtagandena. Samhällsekonomi Den internationella lågkonjunkturen som följt efter finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt sjätte år. En konjunkturell återhämtning har inletts men den har kommit olika långt i olika länder. Läget i den amerikanska ekonomin, loket i världsekonomin, förbättras successivt och även euroområdet uppvisar sedan ett år tillbaka tillväxt. De senaste årens svaga internationella konjunkturutveckling har bidragit till att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur. Det stora exportberoendet har gjort att den svenska ekonomin drabbats hårt av den vikande europeiska efterfrågan. Krisernas natur har också bidragit till en betydande osäkerhet, vilket fått hushåll och företag att skjuta konsumtion och investeringar på framtiden. När osäkerheten minskar finns goda förutsättningar för en ökad inhemsk efterfrågan starkt driven av en ökad privat konsumtion och ökade investeringar hos företagen. Detta kan vara avgörande för tillväxten och kompensera den svaga exportutvecklingen. Trots den svaga ekonomiska utvecklingen har sysselsättningen i Sverige utvecklats förhållandevis väl vilket har bidragit till en gynnsam utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det bra men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten bitit sig fast runt 8 procent. Det sammanlagda resultatet 2013 för kommunerna uppgick till 15,7 miljarder och översteg väl de 2 % som brukar definieras som nivån för god ekonomisk hushållning. En starkt bidragande orsak till det goda resultatet var återbetalda premier från AFA Försäkring. Enligt SKL kommer flera kommuner att få problem att klara ett överskott 2014 när denna typ av tillfälliga intäkter uteblir och skatteunderlagsutvecklingen inte hunnit växa sig tillräckligt stark. Periodens ekonomiska läge Kommunens periodresultat Kommunen (exklusive bolagen) redovisar ett negativt periodresultat på -60,7 mkr vilket är 41,5 mkr bättre än budget. Verksamheternas resultat (jmf med budget) på 25,5 mkr är ett saldo av förvaltningarnas överrespektive underskott (se nämndernas driftsredovisning på nästa sida). Både nettot av skatteintäkter och generella statsbidrag (+0,9 mkr) och saldot av finansiella intäkter och kostnader (+15,2 mkr) är bättre än budget. I verksamhetens nettokostnad ingår även semesterlöneskulden per 140430. 13

Nämndernas resultaträkning januari april Kommunen (tkr) Utfall 2014-04 Budget 2014-04 Avvik. mot bu 2014-04 Utfall 2013-04 Avvik. mot bu 2013-04 Verksamhetens intäkter 906 992 849 628 57 364 622 397-13 280 Verksamhetens kostnader -2 190 733-2 151 594-39 139-1 880 138 300 Avskrivningar -90 077-97 333 7 256-84 095 10 572 Verksamhetens nettokostnad -1 373 818-1 399 299 25 481-1 341 836-2 408 Skatteintäkter 1 127 680 1 130 822-3 142 1 095 011 7 884 Generella statsbidrag 175 191 171 165 4 026 177 229-2 964 Finansiella intäkter 17 001 5 900 11 101 7 128 1 628 Finansiella kostnader -6 730-10 800 4 070-4 316 6 429 Resultat -60 676-102 212 41 536-66 784 10 569 Kommunens resultat 2014 jämfört med 2013 Kurvan för resultatutvecklingen 2014 avviker negativt men resultatet är ca 6 mkr bättre jämfört med samma period föregående år. Kurvornas utseende beror på semesterlöneskuldens årliga utveckling samt utdelningen från AFA 2013. 200000 150000 100000 50000 0-50000 -100000-150000 Jan feb mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2013 2014 14

Nämndernas driftsredovisning januari - april Kommunen (tkr) Utfall 2014-04 Budget 2014-04 Avvik. mot bu 2014-04 Avvik. mot bu 2013-04 KS/Kommunledningsförvaltning -51 039-53 856 2 817 2 750 KS/Arbetsmarknadsförvaltning -24 836-30 743 5 907 597 KS/Räddningsnämnd -15 145-16 313 1 169 694 KS/Byggn nämnd/stadsbyggn kontor -4 722-11 151 6 429-1 161 KS/Stadsbyggnadskontor/Kollektivtrafik -27 556-27 558 1 930 Barn- och utbildningsnämnd -518 786-521 839 3 053 8 988 Fritidsnämnd -63 050-63 487 437 289 Hamnstyrelsen -499 0-499 -7 050 Kulturnämnd -31 134-33 811 2 677 1 036 Miljönämnd -2 613-3 186 573 584 Socialnämnd -471 912-486 273 14 361-5 922 Teknisk nämnd -69 155-69 306 150 497 Övriga nämnder -2 247-5 154 2 907-879 Delsumma nämndernas utfall -1 282 694-1 322 677 39 982 1 353 Finansförvaltning: 1 222 019 1 220 465 1 554 9 216 varav: Ska tteintä kter 1 127 680 1 130 822-3 142 7 884 Generella statsbidrag 175 191 171 165 4 026-2 964 Finansiella intäkter och kostnader 10 271-4 900 15 171 8 058 Pensioner, löneskuld, arbetsgivaravgifter -140 406-128 509-11 897 1 490 Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt 0-394 394 892 Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov 0-1 200 1 200 13 Medel för strategiska utvecklingsinsatser 0-786 786 310 Återförda kapitalkostnader 136 995 151 600-14 605-17 096 Realisationsvinster/-förluster m.m. 2 365 0 2 365 57 Avskrivningar -90 077-97 333 7 257 10 571 Avvikelse mot budget -60 676-102 212 41 536 10 569 15

Kommunens balansräkning januari april BR DELÅR PERIOD (tkr) Utfall 2014-04 Utfall 2013-04 Budget 2013 Utfall 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 4 938 072 4 563 713 4 877 892 Maskiner och Inventarier 117 667 106 814 121 350 Pågående nyanläggningar 303 686 364 183 253 083 Finansiella anläggningstillgångar 40 885 40 878 40 885 Summa anläggningstillgångar 5 400 310 5 075 587 5 803 000 5 293 210 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 6 140 6 087 45 200 Kortfristiga fordringar 367 023 400 645 412 978 Kortfristiga placeringar 4 056 4 081 4 197 Kassa och bank 148 148 144 Summa omsättningstillgångar 377 367 410 961 596 000 462 519 SUMMA Tillgångar 5 777 677 5 486 548 6 399 000 5 755 729 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 3 735 296 3 643 801 3 735 000 3 795 972 Därav årets resultat -60 676-66 784-53 000 0 Avsättningar Avsatt till pensioner 199 077 156 436 198 000 188 620 Övriga avsättningar 70 761 72 779 73 000 70 933 Skulder Långfristiga skulder 338 456 311 189 1 210 000 255 414 Kortfristiga skulder 1 434 086 1 302 342 1 183 000 1 444 790 Summa avsättningar och skulder 2 042 380 1 842 747 2 664 000 1 959 757 SUMMA eget kapital, avsättningar och skulder 5 777 677 5 486 548 6 399 000 5 755 729 16

Investeringsredovisning Nedan ses utfall per april jämfört med den reviderade budgeten för 2014. 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 Utfall till och med avsl. månad 2014 Rev budget 2014 300 000 200 000 100 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 17

Bolagens resultaträkning, januari april Bolagens resultaträkning januari-april(tkr) Luleå Luleå Hamn Luleå Expo Renhållning AB AB AB Luleå Luleå Lulebo AB Luleå Kommunföretag Energikon- Lokaltrafik AB cernen AB Nordiskt Kronan FlygTeknik- Exploatering Centrum AB AB Rörelsens intäkter 407 265 230 458 43 704 35 954 24 111 14 5 580 0 Rörelsens kostnader -279-297 928-130 404-16 074-14 888-10 688-250 -3 345-146 Personalkostnader -561-32 254-18 170-23 556-13 716-10 232-1 107-3 058-335 Avskrivningar 0-27 580-30 345-2 746-3 090-4 291-12 -351 0 Summa kostnader -840-357 762-178 919-42 376-31 694-25 211-1 369-6 754 Rörelseresultat -840 49 503 51 539 1 328 4 260-1 100-1 355-1 174-481 Finansiella intäkter 0 1 101 371 66 130 56 1 0 0 Finansiella kostnader -1 635-1 073-36 743-304 0 0-11 -8 0 Resultat efter finansiella poster -2 475 49 531 15 167 1 090 4 390-1 044-1 365-1 182-481 Resultat 2013-04-30-2 068 43 766 8 918 305 2 957 5 192-1 859-956 -512 Förändring -407 5 765 6 249 785 1 433-6 236 494-226 31 18

Ekonomisk årsprognos Kommunens resultatprognos Den framtagna prognosen för kommunen pekar på ett negativt helårsresultat på -42,7 mkr vilket är ca 8 mkr bättre än budget. Nämndernas sammanlagda avvikelse mot budget beräknas uppgå till 2,7 mkr. RR Kommunen (tkr) Årsprognos 2014 Budget 2014 Avvik. mot bu 2014 Utfall 2013 Verksamhetens intäkter 1 779 384 2 548 883-769 499 2 237 057 Verksamhetens kostnader -5 445 538-6 198 815 753 277-5 676 736 Avskrivningar -285 000-292 000 7 000-264 116 Verksamhetens nettokostnad -3 951 154-3 941 932-9 222-3 703 795 Skatteintäkter 3 389 414 3 392 467-3 053 3 272 064 Generella statsbidrag 525 190 513 494 11 696 534 125 Finansiella intäkter 17 237 17 700-463 18 072 Finansiella kostnader -23 391-32 400 9 009-35 080 Resultat -42 704-50 671 7 967 85 387 19

Nämndernas prognoser DRIFT (tkr) Årsprognos 2014 Budget 2014 Avvik. mot bu 2014 Utfall KS/Kommunledningsförvaltning -161 218-161 567 349-163 369 varav EU-projekt -9 343-9 343 0-14 892 KS/Arbetsmarknadsförvaltning -90 574-92 230 1 656-95 283 KS/Räddningsnämnd -48 940-48 940 0-48 745 KS/Byggn nämnd/stadsbyggn kontor -109 145-116 127 6 982-102 418 Barn- och utbildningsnämnd -1 565 266-1 565 517 251-1 532 056 Fritidsnämnd -190 050-190 462 412-184 313 varav EU-projekt -410-410 0-420 Hamnstyrelse 0 0 0 11 616 Kulturnämnd -98 434-101 434 3 000-93 828 Miljönämnd -9 559-9 559 0-9 039 Socialnämnden -1 464 330-1 458 819-5 511-1 410 242 Teknisk nämnd -212 406-207 918-4 488-195 280 Övriga nämnder -15 404-15 459 55-11 483 Delsumma nämndernas utfall -3 965 326-3 968 032 2 706-3 834 440 Finansförvaltning: 14 172 26 100-11 928 130 645 varav: Pensioner, löneskuld, arbetsgivaravg mm -141 273-136 860-4 413-7 115 Kommunstyrelsens anslag för EU-projekt -1 183-1 183 0 0 Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda behov -3 600-3 600 0 0 Medel för strategiska utvecklingsinsatser -2 357-2 357 0 0 Återförda kapitalkostnader 442 000 454 800-12 800 397 732 Realisationsvinster/-förluster m.m. 5 585 7 300-1 715 4 144 Avskrivningar -285 000-292 000 7 000-264 116 Verksamhetens nettokostnad -3 951 154-3 941 932-9 222-3 703 795 För mer information om nämndernas prognoser se respektive nämnds egen delårsuppföljning. 2013 Bolagens resultatprognos Bolagens resultatprognos för 2014 (tkr) Luleå kommunföretag AB Lulebo AB Luleå Lokaltrafik AB Luleå Renhållning AB Luleå Hamn AB Luleå Expo AB Luleå Energikoncernen Nordiskt Kronan FlygTeknik- Exploatering Centrum AB AB Rörelsens intäkter 0 1 112 741 753 366 119 000 113 941 100 000 10 009 18 306 0 Övriga rörelsekostnader -3 000-1 010 112-628 711-117 000-101 341-94 650-10 685-20 252-4 000 Rörelseresultat -3 000 102 629 124 655 2 000 12 600 5 350-676 -1 946-4 000 Finansiella intäkter 104 000 2 625 2 581 200 500 300 10 0 0 Finansiella kostnader -3 500-4 016-119 593-900 0 0-32 -24 0 Resultat efter finansiella poster 97 500 101 238 7 643 1 300 13 100 5 650-698 -1 970-4 000 20

Nämndernas investeringsprognos NÄMND/FÖRVALTNING Årsprognos 2014 Rev. budget 2014 Avvik. mot rev. bu 2013 Budget 2014 i strat. plan Verksamhetsinvesteringar KS/Kommunledningsförvaltning 9 550 20 450-10 900 19 500 KS/Arbetsmarknadsförvaltning 700 700 0 700 KS/Räddningsnämnd/Räddningstjänst 4 217 4 217 0 2 700 KS/Byggnadsnämnd/Stadsbyggnadskontor -22 340-21 732-608 2 360 Barn-och utbildningsnämnd 16 400 16 400 0 12 000 Fritidsnämnd 63 000 63 959-959 36 200 Kulturnämnd 1 500 1 900-400 1 150 Miljönämnd 250 250 0 0 Socialnämnd 14 000 14 731-731 8 000 Tekniska nämnden 566 900 760 374-193 474 485 792 Exploateringsverksamhet 79 403 Summa nettoinvestering 654 177 861 249-207 072 647 805 Årsprognosen för kommunens investeringar beräknas uppgå till 654 mkr och pekar således på en lägre investeringsvolym med 207 mkr jämfört med reviderad budget. Nedan ses utfall för investeringar åren 2002 till 2013, jämfört med prognosen för investeringar år 2014 700 600 500 400 300 200 Utfall investeringar 2002-2013 samt prognos 2014 (mkr) 100 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 p. 2014 21

Uppföljning av god ekonomisk hushållning Luleå kommuns Policy för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv är utformad för att svara upp mot kommunallagens krav på riktlinjer om god ekonomisk hushållning. Avstämningen av god ekonomisk hushållning görs av kommunfullmäktige i samband med behandlingen av strategisk plan och budget, delårsrapport och årsredovisning. För att nå en god ekonomisk hushållning har kommunen definierat långsiktiga finansiella mål och riktlinjer, finansiella mål för budgetåret samt mål och riktlinjer för verksamheten. Finansiella mål för budgetåret formuleras inom ramen för Luleå kommuns årliga budgetprocess. För 2014 har kommunstyrelsen i styrkortets ekonomiperspektiv formulerat följande finansiella målområde för 2014 som är av betydelse för god ekonomisk hushållning: Mål för att bedriva verksamheten inom angivet kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag). Det innebär att kommunen ska ha en ekonomi i balans. Det prognosticerade resultatet för 2014 är - 42,7 mkr. För 2014 beräknas därför 42,7 mkr från resultatutjämningsreserven (RUR) användas för att uppnå ett balanskravsresultat på noll. För djupare analys se kommentar under nästa avsnitt prognos - måluppfyllelse kommunstyrelsens styrkort, ekonomi. Prognos måluppfyllelse kommunstyrelsens styrkort På följande sidor redovisas en sammanfattad bedömning av hur nämnderna bidrar för att kommunstyrelsen kommer uppnå målen för 2014 vid årets slut. Perspektivanalyserna är grundade på kommentarer som nämnderna lämnat in avseende planerade, pågående eller genomförda aktiviteter som stödjer kommunstyrelsens mål i de fyra perspektiven. 22

SAMHÄLLE Mål för att: Påbörja genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Mål för att: Alla barn och unga i Luleå ska lyckas i skolan och alla ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Mål för att: Bygga för 10 000 fler SERVICE Mål för att: Säkerställa en väl utvecklad service Analys De allra flesta verksamheter har satt upp mål inom området och har genomfört eller påbörjat aktiviteter. Fokus för detta målområde är samverkan vilket bedöms ha fått ett tydligt genomslag bland framförallt förvaltningarna, ett exempel är det förvaltningsöverskridande Vi VI-arbetet. Flera av verksamheterna lyfter också utförda eller planerade programmålsanalyser som väsentliga för målområdet. Några verksamheter har genomfört många aktiviteter i förhållande till sina mål medan andra planerat en hel del. Flera bedömer dock att det är osäkert om målen kommer att uppnås. De allra flesta verksamheter har satt upp mål inom området och har genomfört eller påbörjat aktiviteter. Flertalet planeringsutvecklings- och utredningsarbeten pågår, många i bred samverkan. Arbetet med utvecklingsplaner har inte kommit igång ännu, men förväntas kunna ske under andra halvan av året. Analys De olika verksamheterna befinner sig i olika skeden vad gäller servicearbetet. Det innebär att angreppsättet handlar om alltfrån att analysera servicenivåer, göra kundmätningar till att uppnå resultat i kundmätningar och utföra faktiska insatser för att nyttja de tjänster som erbjuds. Exempel på det senare är att förenkla köp av biljetter, digitaliserad körorderhantering, upprättande av vägvalscentrum, låneregler på fler språk och arbete med en-dörr- in för föreningsbidrag. Mål för att: Säkerställa en god tillgänglighet Många av verksamheterna hänvisar till det förestående arbetet med Luleå Direkt. Exempel på konkreta och planerade insatser är: Kvartersvärdskontor, avfallshantering för fritidsboende i skärgården, anpassade busshållplatser och pedagogiskt tillgängliga lärmiljöer. 23

MEDARBETARE Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ge förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser EKONOMI Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Öka fokus på långsiktig effektivitet Analys De aktiviteter som gjorts och planeras inom området är olika och speglar naturligt verksamheternas förutsättningar och situation. Aktiviteterna handlar exempelvis om: Kompetensutvecklingsinsatser, ledningsgruppsutveckling, antalet medarbetare per chef, tydliggörande av chefens uppdrag, organisationsförändringar och insatser för utveckling av arbetsgivarrollen. Samtliga förvaltningar och nästan alla bolag har aktiviteter inom området. Förutom utbildningsinsatser för chefer i hälsofrämjande ledarskap har många tagit fasta på resultaten i medarbetarenkäten och utifrån denna gjort eller planlagt aktiviteter under året. Sammantaget är bedömningen att de verkar för hälsofrämjande arbetsplatser om än aktiviteterna är väldigt olika. Analys Förvaltningarnas och bolagens uppdrag är att klara verksamheten inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav och därmed bidra till att kommunens resultatmål uppnås. Nämndernas sammanlagda avvikelse mot budget beräknas uppgå till +2,7 mkr. Kommunens budgeterade skatteintäkter baserades på Sveriges kommuner och landstings (SKL) skatteunderlagsprognos i oktober 2013. I SKL:s aprilprognos 2014 märks en förbättring som innebär att skatter och statsbidrag beräknas bli 8,6 mkr högre än budgeterat. Investeringsnivåerna bedöms bli drygt 200 mkr lägre än budgeterat. Därigenom minskar upplåningsbehoven och bidrar till att finansnettot visar ett överskott på 8,5 mkr Övriga poster inom finansförvaltningen visar ett sammanlagt underskott på 11,9 mkr vilket kan förklaras av KPA aprilprognos över årets pensionskostnader som visar på 9,5 mkr högre kostnader än budgeterat. De sammanlagda effekterna av ovanstående innebär att kommunen förväntas redovisa ett negativt resultat på -42,7 mkr vid årets slut vilket är 8 mkr bättre än budget. Kommunen klarar det lagstadgade balanskravet genom att använda avsatta medel från resultatutjämningsreserven (RUR) Målområdets fokus har breddats från kostnadseffektivt resursutnyttjande till att även innefatta verksamhetsmässig effektivisering. Nämnder och bolag bedömer sammantaget att målet kommer att uppnås och redovisar olika åtgärder kopplade till långsiktig effektivitet bland annat: Verksamhets- och processöversyner exempelvis samhällsbyggnadsprocessen Användandet av kritiska nyckeltal för att följa upp effektivitetsförbättringar Fortsatt arbete med en förbättrad köptrohet Implementering av nya resursfördelningsmodeller Översyn av drift och underhållsplaner Fortsatt arbete med energieffektivisering 24

Prognos Måluppfyllelse av nämndernas styrkort På följande sidor presenteras nämndernas och bolagens prognostiserade måluppfyllelse. I likhet med tidigare år har varje nämnd/bolag, på ett uppslag, sammanfattat den bedömda måluppfyllelsen vid årets slut. Förutom styrkortet kan nämnderna/bolagen själva välja vad man vill lyfta fram på sitt uppslag. Alla nämnder har utöver denna sammanfattade redogörelse upprättat egna delårsuppföljningar. Där redovisas mera djupgående kommentarer för varje mål och perspektiv. Även kommentarer kring nämndernas pågående arbete med interna kontroller redovisas i nämndens egna delårsuppföljning. 25

Kommunledningsförvaltning Prognos för måluppfyllelse Delårsuppföljningen för kommunledningsförvaltningen baserar sig på verksamheteten inom sex kontor med uppdrag enligt ovan. Förvaltningens chefsforum har aktivt bidragit till att sammanföra förvaltningens olika delar. Vad gäller förvaltningens uppdrag att svara för övergripande samordning, planering och uppföljning samt råd- och stödgivning har kontoren bidragit, utifrån sina respektive ansvarsområden. Kommunledningsförvaltningens uppföljning av pågående och planerade insatser för att nå målen i styrkortet indikerar att samtliga mål, utom målet för sjukfrånvaron, kommer att vara helt eller delvis uppfyllda vid årets slut. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter 23 960 70 424 Verksamhetens kostnader -73 765-226 945 Nettoinvestering 1 290 9 550 Kapitalkostnader -1 235-4 697 Nettokostnader -51 040-161 218 Kommunbidrag 53 855 161 567 Årsbudget 20 450 Resultat 2 815 349 Avvikelse 10 900 26

Styrkort SAMHÄLLE Mål för att: Påbörja genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Mål för att: Alla barn och unga i Luleå ska lyckas i skolan och alla ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Mål för att: Bygga för 10 000 fler Genomföra en programmålsanalys för KLF:s verksamhet med prioriteringar Aktiviteter (evenemang etc) riktade mot unga ska prioriteras Ökade insatser för praktikplatser, exjobb mm riktade mot elever och studenter Medverka till att fler Luleåbor än i mätningen 2013 ska uppfatta att Luleå växer med 10 000 nya invånare är positivt. Utvecklad samverkan och fler aktiviteter för att ännu fler ska välja Luleå som bostadsort SERVICE Mål för att: Säkerställa en väl utvecklad service Aktiviteter kopplade till aktuell handlingsplan om Förbättrat Företagsklimat Fler än i kundmätning 2013 ska uppleva servicen som god eller mycket god Genomföra förbättringar i kartlagda processer Aktiviteter som förtydligar värdegrundens betydelse för en god service Mål för att: Säkerställa en god tillgänglighet MEDARBETARE Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ge förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser Åtgärder enligt handlingsplan för tillgänglighetsarbetet ska vidtas Fler chefer än i mätning 2013 ska uppleva att de har goda eller mycket goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Frisknärvaron ska uppgå till minst 75 % Sjukfrånvaron ska vara högst 3 % Genomföra aktiviteter baserade på resultatet av medarbetarenkät 2013 Alla chefer ska genomgå utbildning i hälsofrämjande arbete. EKONOMI Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Mål för att: Öka fokus på långsiktig effektivitet Resultat > 0 Förbättrad köptrohet gentemot föregående år Ökad nyttjandegrad av E-handel jämfört med föregående år 27

Arbetsmarknadsförvaltning Prognos för måluppfyllelse Förvaltningen har gjort en stor verksamhetsöversyn och en organisationsförändring har genomförts. Syftet är att förbättra flödet mellan de olika verksamheterna och i processerna. Verksamheter som omfattar personer i arbetsmarknadsinriktade insatser är prioriterad i det fortsatta arbetet med att förbättra förvaltningens processer. Nya arbetssätt ska leda till att fler inom dessa insatser går till arbete eller studier. Ett vägvalscentrum har startats för att förbättra förvaltningens tillgänglighet för individer i behov av allmän vägledning till utbildning eller arbete och arbetsgivare i behov av arbetskraft. Den positiva utvecklingen för arbetsmarknaden har hållit i sig under året och arbetslösheten har fortsatt att sjunka. Ungdomsarbetslösheten står dock fortsatt för en hög andel av den totala arbetslösheten. Ungdomar är därför en prioriterad målgrupp. Inom ramen för programarbetet prioriterar förvaltningen insatser för att främja ungas väg till arbete. Implementering av goda erfarenheter från ungdomsprojekten UTAN och VÅGA är en viktig del i detta arbete. Förvaltningen verkar även för att öka antalet anställda ungdomar i kommunen. Informationsinsatser inom kommunen om möjligheter att anställa unga med subvention har påbörjats och vid fördelning av subventionerade anställningar kommer unga att prioriteras. För att attrahera de unga individer som har det största behovet av samhällets stöd och främja deras möjlighet till inträde på arbetsmarknaden genomförs en förstudie som utreder möjligheterna att starta ett så kallat "fryshus" i Luleå. Särskilda insatser görs under året för att öka det entreprenöriella lärandet. Vuxenutbildningen genomför kompetenshöjande insatser för lärarna inom området. Det entreprenöriella lärandet ska även i större utsträckning implementeras i vägvalet för unga till studier. För människor som står långt från arbetsmarknaden är sociala företag en möjlighet att integreras i samhälle och arbetsliv Franchising av sociala företag provas under året som ett sätt att öka det entreprenöriella lärandet för denna målgrupp. Förvaltningen kommer även att samordna insatser inom området internationalisering och där har arbetet startat med att söka samverkan i större arbetsmarknadsregioner. Ett samarbete med Uleåborg är initierat. För att kunna stödja familjer med barn har arbetsmarknadsförvaltningen tillsammans med socialförvaltningen tagit fram ett projekt "Lulemodellen" där personer med försörjningsstöd under en period erbjuds anställning i kommunen. Finansieringen av detta är ännu inte löst och det är därför osäkert om insatserna kommer att genomföras under året. Resultatet för perioden är ett överskott på 5 907 tkr vilket till största del beror på att kostnaderna för köpta utbildningar samt yrkesvux är lägre än budgeterat. Prognosen för förvaltningen är ett överskott på 1 656 tkr. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter 34 456 106 754 Verksamhetens kostnader -59 068-196 656 Nettoinvestering 19 700 Kapitalkostnader -224-672 Nettokostnader -24 836-90 574 Kommunbidrag 30 743 92 230 Årsbudget 700 Resultat 5 907 1 656 Avvikelse 0 28

Styrkort SAMHÄLLE Mål för att: Påbörja genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan Påbörja genomförandet av programmen i kommunövergripande samverkan I samverkan ta fram en process för alla ungas väg till arbete. Öka antalet unga med subventionerad anställning med 50 %. Ta fram verktyg för att öka det entreprenöriella lärandet. Öka antalet personer från våra prioriterade målgrupper som går till arbete eller studier med 10 %. Mål för att: Alla barn och unga i Luleå ska lyckas i skolan och alla ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling I samverkan med Socialförvaltningen stödja familjer med barn Mål för att: Bygga för 10 000 fler SERVICE Mål för att: Säkerställa en väl utvecklad service Ta fram koncept och lokalisering för ett Vägvalscentrum. Definiera servicenivå utifrån 3 utvalda områden (processer). Mål för att: Säkerställa en god tillgänglighet MEDARBETARE Mål för att: Chefer ska ges rätt förutsättningar för att utöva gott ledarskap Mål för att: Ge förutsättningar för hälsofrämjande arbetsplatser Öka tillgängligheten genom att målgruppsanpassa information. Genomföra fyra gemensamma aktiviteter som syftar till att skapa samsyn och öka kompetensen avseende förhållningssätt i övergripande arbetsgivarfrågor. Sjukfrånvaro: Total sjukfrånvaro < 4 % av total arbetstid. Fler gemensamma hälsofrämjande aktiviteter inom förvaltningen. Utöka användningen av alternativa arbetsformer/mötesformer i informella miljöer. EKONOMI Mål för att: Bedriva verksamheten inom angivna kommunbidrag (nämnder) och ekonomiska mål (bolag) Verksamheten bedrivs inom angivet kommunbidrag/avkastningskrav. Ta fram modell för att fördela resurser till tydligt förankrade målgrupper. Mål för att: Öka fokus på långsiktig effektivitet Huvudprocesser framtagna och förankrade under 2014. Utvärderingsmodell ska vara framtagen för fyra olika mål kopplade till huvudprocesserna. 29

Räddningstjänst Prognos för måluppfyllelse Periodens resultat för räddningstjänsten uppgår till 1 168 tkr. Prognosen fram till årets slut visar på ett 0- resultat. Risk och säkerhet redovisar ett 0-resultat. Under 2014 har arbetet med att utveckla samverkanscentralen på SOS Alarm och funktionen inre befäl fortsatt. Länets räddningschefer har tagit fram ett förslag på hur 5-kantssamverkan kan utvecklas till att bli länsövergripande. En avsiktsförklaring kommer att presenteras för länets samtliga kommunchefer och kommunalråd innan sommaren. Genom att kommuner samverkar kan verksamheten effektiviseras. Utredningen av var en eventuellt ny brandstation kan placeras har fortsatt under året och utgår ifrån det examensarbete som genomfördes under 2013 och som innehöll en analys av responstiderna sett till parametrarna befolkning, olyckor, risk- och skyddsobjekt samt Vision Luleå 2050. Representanter för tekniska förvaltningen, stadsbyggnadskontoret och räddningstjänsten har träffats för att diskutera frågan. Ett arbete med en ekonomisk konsekvens- och organisationsanalys har påbörjats. Denna är baserad både på de analyser som har gjorts av räddningstjänstens framtida lokalisering, den tillgänglighet som de operativa styrkorna förväntas att ha sett till olika områden, olyckor, och risk- och skyddsobjekt samt eventuellt nya arbetssätt och förändringar i de operativa styrkorna. För att minska antalet bostadsbränder deltar räddningstjänsten i kampanjen "Aktiv mot brand" tillsammans med MSB och flera andra aktörer. Kampanjen Aktiv mot brand ska bidra till att öka människors kunskaper och motivera dem att ta ett aktivt, personligt ansvar för det egna brandskyddet. Aktiv mot brand är en långsiktig satsning med aktiviteter ett par gånger per år. Under våren har Luleå kulturskola genomfört en teaterföreställning som innehöll en brand- och säkerhetsutbildning för barn. I stort sett alla barn i årskurs 2 i Luleå har sett denna föreställning. För att förhindra att räddningstjänstens medarbetare utsätts för farliga ämnen under sitt arbete så har ett arbetssätt "friska brandmän" införts inom Luleå räddningstjänst. Detta innebär att smittade kläder och utrustning hålls åtskilda från rena i olika områden på brandstationerna och att de tvättas i speciella tvättmaskiner. För att detta ska fungera fullt ut så byggs brandstationerna i Luleå och Råneå om för detta ändamål. Även räddningstjänstens utbildningscentrum byggs om för att kläder och utrustning ska hanteras på detta sätt. Under 2013 genomfördes ett projekt där medskapandeprocessen stod i fokus för alla medarbetare inom räddningstjänsten. Syftet var bl a att stärka Luleå kommuns värdegrund inom räddningstjänsten samt att alla medarbetare ska bidra för att agera och arbeta medskapande i helheten och delarna. Arbetet med detta fortsätter under 2014 med att genomföra en del av de förslag som blev resultatet av projektet. Ekonomisk redovisning Resultaträkning, tkr Investeringsredovisning, tkr Perioden Prognos Perioden Prognos Verksamhetens intäkter 2 221 6 975 Verksamhetens kostnader -16 746-53 635 Nettoinvestering 0 4 217 Kapitalkostnader -620-2 280 Nettokostnader -15 145-48 940 Kommunbidrag 16 313 48 940 Årsbudget 4 217 Resultat 1 168 0 Avvikelse 0 30