Sida 1 (29) Dnr 19/2011 VERKSAMHETSPLAN med Detaljbudget NU-sjukvården Under förutsättning att styrelsen för NU-sjukvården beslutar 2011-12-16 109
Sida 2 (29) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS... 5 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG... 5 3. MEDBORGAR-/PATIENTPERSPEKTIVET... 6 3.1 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet... 6 3.2 Insatser för kommunikation... 8 3.3 Rättighetsfrågor... 8 4. VERKSAMHETS-/PROCESSPERSPEKTIVET... 9 4.1 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet... 9 4.2 Patientsäkerhetsarbetet...10 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet...11 4.4 Prestationer...13 4.5 Miljömål...13 4.6 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet...14 4.6.1 Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka... 14 4.6.2 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska... 15 4.6.3 Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet... 15 4.6.4 Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras... 15 4.6.5 Förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner ska minimeras... 15 4.6.6 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna... 16 4.6.7 Västra Götalandsregionen ska ha högst effektivitet bland sjukvårds-huvudmännen i landet.. 16 4.6.8 Bemötandet av patienter ska förbättras... 17 4.6.9 Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås... 17 4.6.10 Regiongemensamma standarder för ambulanssjukvård ska uppnås senast vid årsskiftet -2013... 17 4.6.11 Arbetet med direktinläggningar till rätt vårdavdelning ska införas vid alla Västra Götalandsregionens sjukhus... 17 4.6.12 Skillnaderna i tandhälsa mellan socioekonomiska grupper ska minska... 18 4.6.13 Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland... 18 4.6.14 Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka... 18 4.6.15 Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män... 18 4.6.16 Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv... 18 4.6.17 Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska... 18 4.6.18 Antalet resta mil i tjänsten ska minska... 18 4.6.19 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut.19 4.6.20 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem... 19 4.6.21 De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas... 19 4.6.22 Satsningarna på infrastruktur ska vara hållbara... 19 4.6.23 Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för både kvinnor och män... 20 4.6.24 Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka... 20
Sida 3 (29) 4.6.25 Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder... 20 4.6.26 Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året... 20 4.6.27 De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter... 20 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET... 20 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet...20 5.1.1 Hälsa, arbetsmiljö... 21 5.1.2 Kompetensförsörjning... 21 5.2 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet...21 5.2.1 Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska... 21 5.2.2 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska... 22 5.2.3 Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska minska... 22 5.2.4 Västra Götalandsregionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning... 23 5.2.5 Alla anställda ska erbjudas möjlighet till heltidstjänst... 23 5.2.6 All personal med ledande befattning ska få utbildning i genuskompetent ledarskap... 24 6. ÖVRIGA PERSPEKTIV... 24 6.1 Säkerhet och beredskap...24 7. EKONOMIPERSPEKTIVET... 25 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet...25 7.2 Ekonomiskt resultat...26 7.5 Investeringar...27 7.6 Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet...27 7.6.1 Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital... 27 7.6.2 Stor restriktivitet ska gälla för användning av det egna kapitalet... 27 7.6.3 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet... 27 8. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG... 29 8.1 Handlingsplan för att minimera kostnaderna för bemanningsföretag...29 8.2 Plan för effektiviseringskravet...29 Kapitelindelningen följer mall från Västra Götalandsregionen. I regionfullmäktiges prioriterade mål ska, enligt regionens anvisningar, vissa styrtal mätas på samma sätt i regionen. Dessa finns angivna under respektive mål. För övriga prioriterade mål får verksamheterna utforma egna sätt att mäta.
Sida 4 (29)
Sida 5 (29) 1. Sammanfattning och slutsats God Vård utgör grunden för NU-sjukvårdens verksamhet och utifrån denna grund har NUsjukvården identifierat följande strategiska mål: värde för patienten, kompetensförsörjning, förbättringskunskap samt effektiv verksamhet. I NU-sjukvårdens verksamhetsplan/detaljbudget och flerårsplan utgör dessa strategiska mål utgångspunkter för arbetet med, och utveckling av, processer och aktiviteter. Viktiga aktiviteter som framgår i verksamhetsplanen är att utveckla säkerhetskulturen, reducera vårdskador, öka patientsäkerhet/delaktighet, öka tillgängligheten och utveckla den elektiva vården. Under en flerårsperiod är NU-sjukvårdens inriktning att års produktion ska ske med minskad övertid samt minskat nyttjande av bemanningsföretag. För 2013 är inriktningen att alla nybesök ska klaras inom NU-sjukvården regi. Från 2014 och därefter ska NU-sjukvården vara självförsörjande d.v.s. lågt eller inget behov av köpt garantivård. Ytterligare utmaningar för NU-sjukvården är den åldrande befolkningen, ökat inläggningsbehov samt kommunernas möjlighet att ta hand om utskrivningsklara patienter. De ekonomiska förutsättningarna för ställer stora krav på sjukhusets verksamheter att nå uppställda produktivitetskrav och samtidigt uppfylla uppställda mål beträffande kvalitet, tillgänglighet, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. För att möta dessa utmaningar kommer NU-sjukvården att aktivt arbeta vidare med att utveckla processerna för att ytterligare effektivisera verksamheten. En satsning på utveckling av prehospital vård är prioriterad. Effektivare produktions- och kapacitetsplanering är ytterligare ett prioriterat område. Stor vikt bör läggas på insatser för att åstadkomma jämna flöden för den elektiva vården. NU-sjukvården kommer att fortsätta sitt arbete att inom organisationen skapa kostnadseffektiva strukturer. NU-sjukvården kommer aktivt att fortsätta arbetet med att öka tillgängligheten på akutmottagning genom att minska ledtiderna. God kompetensförsörjning och bemanning är en viktig förutsättning för att NU-sjukvården ska kunna nå sina mål i samtliga perspektiv. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag NU-sjukvården erbjuder invånarna i Fyrbodal specialiserad akut och planerad vård samt närsjukvård av hög kvalitet genom att arbeta med och utveckla interna processer och samverka med vårdgrannar. NU-sjukvårdens vision är Ett sjukhus i ständig utveckling för patientens bästa. Med detta menas att patienten möts av en tillgänglig, konkurrenskraftig och kunskapsbaserad specialistsjukvård. NU-sjukvården arbetar utifrån begreppet God Vård, d v s säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik och effektiv vård samt vård i rimlig tid. Dessa kvalitetsmål återfinns i NUsjukvårdens styrkort i de fyra perspektiven: Medborgar-/patientperspektiv Verksamhets-/processperspektiv Medarbetar-/lärandeperspektiv Ekonomiperspektiv
Sida 6 (29) Respektive perspektiv har ett strategiskt mål som konkretiserats med hjälp av framgångsfaktorer. För har NU-sjukvården identifierat framgångsfaktorer och utvecklingsmål utifrån de strategiska målen. FoU-verksamheten inom NU-sjukvården är en viktig del i sjukhusets framtida utveckling och utgör ett stöd för verksamheten i samtliga perspektiv. Sjukhusövergripande aktiviteter år redovisas under respektive perspektiv. Ytterligare nedbrytning sker därefter på områdesnivå som skapar egna styrkort och relevanta aktiviteter. 3. Medborgar-/Patientperspektivet 3.1 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i medborgar-/patientperspektivet är: Värde för patienten. Värde för patienten Utveckla ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Utveckla säkerhetskulturen Öka patientsäkerheten och patientdelaktigheten Reducera vårdskadorna Utveckla den elektiva vården Under ingår följande sjukhusövergripande aktiviteter i medborgar-/patientperspektivet:
Sida 7 (29) Sjukhusövergripande aktiviteter Utbilda och införa fysisk aktivitet på recept (FaR) Områden med stöd av FaRsamordnare inom NUsjukvården Införa på ytterligare 2 enheter Genomfört Arbete med metodutveckling, vårdprogram, standardvårdplaner och checklistor Andel vårdrelaterade infektioner Ökad följsamhet till basala hygienrutiner och följsamhet till klädregler Ökad följsamhet till de nationella handlingsplanerna för att förhindra vårdskador genom standardvårdplaner för varje område Minska andelen vårdskador i NUsjukvården Handlingsplan för Säker vård -2014 Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet, bemötande och information Öka patientmedverkan i vården Andel områden som följer de medicinska prioriteringarna och samtidigt når vårdgarantin Andel områden som ligger över riksgenomsnittet avseende regionens utvalda kvalitetsindikatorer Områden/FoU-enheten Chefläkare Chefläkare Chefläkare Förbättra patientsäkerhetskulturen i NUsjukvården Förbättringsarbeten sker inom respektive verksamhet m h t mätning 2011 Tillämpa EBM vid införande av nya metoder och för utrangering av gamla Genomfört Genomfört Max uppgå till Full ersättning 8 procent enligt VÖK 100 procent Förbättring > 90 procent Minst en handlingsplan ska följas på respektive klinik < 12 procent (vid mätningar med GTT) Genomfört Genomfört Chefläkare Följs Genomfört Områden och chefsjukskötersksnittet Över riksgenom- Nationell patientenkät Chefläkare Områden Att patientmedverkan sker i förbättringsarbeten inom de kliniska verksamheterna 90 dagar 100 proc 60 dagar 70 proc Genomfört Ersättning enligt VÖK Områden 100 procent Full ersättning enligt VÖK Månad - 2014 månadsvis
Sida 8 (29) 3.2 Insatser för kommunikation Medborgarna ska känna sig trygga med sitt förstahandsalternativ till sjukhusvård och aktivt välja NU-sjukvården. NU-sjukvården behöver stärka dialogen med medborgarna, patienterna och kunderna. Genom att skildra innehållet i vår verksamhet och bättre formulera vad vi kan erbjuda våra målgrupper kan förtroendet för NU-sjukvården öka. Ett starkt förtroende för NUsjukvården ökar förutsättningarna för oss att kunna hantera framtida utmaningar och samtidigt stärka vår konkurrenskraft. Ett medvetet arbete med att skapa ett ökat förtroende för NUsjukvården medför: Bättre möjligheter att attrahera patienter, kompetent personal, samarbetspartners Gemensamma värderingar för att motivera och engagera medarbetarna Fördjupad relation med medborgarna Under fortsätter därför arbetet med förtroendeskapande kommunikation genom följande aktiviteter: Sjukhusövergripande aktiviteter Ta fram en checklista som del av underlag för beslut i alla ledningsgrupper. Checklistan ska fungera som ett underlag för den fortsatta informationen och kommunikationen kring beslutet gentemot medarbetare, medborgare respektive media. Informationsenheten för framtagande av checklista. för införande i respektive ledningsgrupp. Ökad tydlighet såväl internt som externt om beslut och aktiviteter. Möjliggör en planerad kommunikation där NU-sjukvården är den som i större utsträckning kan sätta mediebilden. Andelen medarbetare som har kunskap om beslut och känner sig delaktiga i verksamheten, ska öka (ny medarbetarenkät). Antalet neutrala artiklar i media Översyn och omarbetning av kallelser och patientinformation Arbeta med sociala medier enligt VGR-modell. Revidering av webbplatsen nusjukvarden.se med fokus på patientinformation Fler välinformerade patienter som känner sig trygga med NU-sjukvården som vårdgivare ska öka. Genomförs inom ett eller ett par områden till en början. Utvärderas därefter genom patientenkät. Informationsenheten Starta arbetet Genomfört Informationsenheten Skapa tydlig bild av NU-sjukvården på webbplatsen. Genomfört Förse patienter och besökare med aktuell information via affischer. Informationsenheten Förbättrad information. Genomfört 3.3 Rättighetsfrågor NU-sjukvårdens grundsyn är att alla människor har lika värde och ingen diskrimineras på grund av socioekonomiska faktorer, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Sida 9 (29) NU-sjukvården har tagit fram en plan avseende Jämlikhet i NU-sjukvården i samarbete med fackliga representanter. Den ersätter en tidigare Jämställdhet- och mångfaldsplan. Planen består av tre delar som väver samman begreppen Jämlik vård som utgår från SOSFS 2005:12 (ersätts med SOSFS 2011:9), Jämställdhetsintegrerad budget som gäller besluts- och budgetprocessen och Jämställdhet och mångfald för medarbetare. Jämlikhetsplanen har kommunicerats i verksamheterna under 2011. Under kommer verksamheterna att arbeta enligt planen. Dialog om den nya Jämlikhetsplanen Sjukhusdirektör er Kunskap om jämlikhet och innehållet i planen 4. Verksamhets-/Processperspektivet Arbete med checklistor pågår () 4.1 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i verksamhets-/processperspektivet handlar om: Förbättringskunskap. Förbättringskunskap Genomföra beslutad plan för utbildning i förbättringskunskap Använda systematisk medicinsk uppföljning Använda avvikelsehantering som grund för lokalt förbättringsarbete De sjukhusövergripande aktiviteterna i verksamhets-/processperspektivet för. Sjukhusövergripande aktiviteter Uppföljning vid budgetmöten Vårda patient med Tillämpa nationella Genomfört stroke riktlinjer Vårda patient med Tillämpa regionalt Genomfört prostatacancer vårdpro- gram Vårda patient med Öka tillgängligheten Genomfört brösttumör Andel områden som följer produktionsplan 100 procent Produktionsbudget Månadsvis Vårda patient med Öka antalet Genomfört sepsis Behandla och vårda patienter inom elektiv 24-timmarsvård och dagkirurgi överlevande Utveckla arbetssätt för att överföra fler indikationer till öppenvård Genomfört Akutvårdskedjan Korta ledtider Genomfört Vårda äldre patient Sammanhållen Genomfört med multifunktionella process för de sjukdomar multisjuka äldre
Sida 10 (29) Omhänderta patienter som är i behov av ben/fotamputation Ingå i RCC-processer (RCC=Regionalt CancerCentrum) Strukturera vårdavdelningar så att höjd effektivitet, kvalitet och arbetsmiljö uppnås Minska antalet reamputationer Öka antalet patienter som kan gå med protes Tillämpa regionala beslut Tillämpa överenskommen vårdlogik Genomfört Genomfört Genomfört 4.2 Patientsäkerhetsarbetet I NU-sjukvården finns en funktion för det övergripande patientsäkerhetsarbetet bestående av chefläkare, utvecklingsledare för patientsäkerhet och Vårdhygien. Till stöd för denna funktion finns tillgång till utvecklingsledare i verksamheterna och centralt. Ansvaret för det direkta patientsäkerhetsarbetet har verksamheterna. Organisationen ska säkerställa att patientsäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Det innebär bland annat att områdeschef/verksamhetschef: ska ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten, ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås, ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården Strategier inom verksamheterna Dokumentera ansvarsförhållanden avseende patientsäkerhetsarbete Utbilda chefer och medarbetare i patientsäkerhet Utveckla metoder för patientmedverkan Se över patientinformationen Följa upp avvikelser i verksamheten Följa upp synpunkter/klagomål via patientvägledare Rapportera patientsäkerhetsarbetet till områdesledningen Rapportering av patientsäkerhetsarbetet på verksamhetsnivå sker vid uppföljningsmöten tre gånger årligen och i samband med årsredovisningen. NU-sjukvården har ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som är webbaserat. Detta kommer att revideras och anpassas efter SOSFS 2011:9 under. Global Trigger Tool (GTT) är en metod som mäter andelen vårdskador i verksamheten. NUsjukvården har sedan andra halvan av 2007 genomfört sjukhusövergripande GTT-mätningar. Från hösten 2011 genomförs mätningar även på kirurgkliniken separat, vilket kommer att fortsätta under. Under kommer NU-sjukvården att utveckla sitt arbete kring kvalitetsbristkostnader.
Sida 11 (29) NU-sjukvården genomför också punktprevalensmätningar av vårdskador enligt nationella och regionala beslut. Indikator 1: Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare Indikator 1 2011 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare, totalt Måltalet är 1,0 avvikelse per anställd. För att öka benägenheten bland medarbetare att skriva avvikelser är det viktigt att processteg och resultat återförs i verksamheterna. Indikator 2: Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter Indikator 2 2011 Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter Indikator 3: Antal utförda riskanalyser Indikator 3 2011 Antal utförda riskanalyser Riskanalyser görs alltid då väsentliga förändringar planeras inom NU-sjukvården. I vissa fall, då det har gjorts många avvikelser inom samma område, har NU-sjukvården valt att göra riskanalys istället för händelseanalys. Indikator 4: Antal utförda händelseanalyser Indikator 4 2011 Antal utförda händelseanalyser varav utförda händelseanalyser psykiatri Händelseanalyser genomförs i de fall då det har gjorts en Lex Maria-anmälan. Inom psykiatrin görs alltid händelseanalys vid Lex Maria-anmälan av självmord. Händelseanalys och Lex Maria-anmälan ska ske inom två månader från händelsen. Lika viktigt som analysen är att följa upp dessa, vilket verksamheterna ansvarar för. Lex Maria-ärenden, dess händelseanalys och Socialstyrelsens beslut publiceras på NU-sjukvårdens webbplats. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet De medicinska prioriteringarna är grundläggande för patientens tillgänglighet till vård inom NU-sjukvården. NU-sjukvården har målsättningen att klara den nationella vårdgarantin (90 dagar) och vårdgarantin enligt 60 dagar. Från är den nationella vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin 30 dagar för utredning och behandling.
Sida 12 (29) För att klara vårdgarantikrav krävs en förbättrad produktions- och kapacitetsplanering. Nedanstående modell beskriver NU-sjukvården produktions- och kapacitetsplaneringssystem. Produktions-, resurs- samt kapacitetsplanering 1) Produktionsplanering 2) Resursplanering = dokument Ledningsgrupp Ledningsgrupp HSK Strategisk inriktning VEP Dimensionering produktionsbudget/klinik VÖK-grupp Strategisk nivå > 3 år Strategisk inriktning VEP, inkl budgetprocess Fastställd produktionsbudget per klinik Stab Fördelning kostnadsbudget per område er Taktisk nivå 1-3 år er Operationsplaneringsgruppen Detaljerad produktionsbudget för operationer (per månad, vecka, dag, etc) VC och Produktionsplaneringsråd resp klinik Detaljerad produktionsbudget per sektion (t ex antal läkarbesök/vtf per år, månad, vecka, dag etc) VC och produktionsplaneringsråd Operativ nivå < 12 mån 3) Kapacitetsplanering Detaljerad kapacitetsplanering per månad, vecka, dag, t ex: läkarbesök/läkare besök/ssk vtf per vecka, beläggningsgrad, schemaläggning etc Koppla ihop produktions- och resursplaneringen. Fördelning kostnadsbudget per klinik Verksamhetschef Fördelning periodiserad kostnadsbudget per ansvarsställe Processen inleds med att sjukhusledning tillsammans definierar befolkningens behov av vård. För respektive klinik fastställs en produktionsbudget som beskriver respektive verksamhets uppdrag kommande år. Därefter fastställs en kostnadsbudget för respektive område, vilken utgör en grund vid beräkning av respektive verksamhets kapacitet. Ansvar och leverans Gruppering Medlemmar/ ansvarig Leverans av beslut och dokument Dokument till vem? en SD, OC, chefläkare, stabsrepresentanter Strategisk inriktning avseende verksamhet, ekonomi och personal. Fastställande av budgetprocessen för produktionsoch kostnadsbudget. Fastställande av VÖK, produktions- och kostnadsbudget. VÖK-gruppen, staben. Staben OC (VC ang prodbudget) VÖK-grupp Controller, ekchef, chefläkare, m fl Förslag Vårdöverenskommelse med HSK. Förslag Produktionsbudget per klinik. sgruppen beslutar er Respektive OC Fördelning av kostnadsbudget per verksamhet. VC Styrgrupp Operationsplanering OC för An/Op/IVA, Opererande, VC för Ortopedi, Kirurgi, ÖNH, produktionscontrollers, ekchef Detaljerad produktionsbudget per respektive typ av operation. Detaljerad beräkning avseende operationskapacitet VC + OC Verksamhetschefer Respektive VC Periodiserad kostnadsbudget per ansvarsställe. Respektive budgetansvarig chef Produktionsplaneringsråd (respektive klinik) Respektive VC, avdchefer, planeringsssk/-läkare etc, etc Detaljerad produktionsbudget per avdelning/sektion. Detaljerad kapacitetsplanering per sektion, innehållande produktionsmål och personalresurser per månad, vecka, dag etc, samt definierad kapacitet (t ex antal läkarbesök/dag etc) Respektive avdelnings-/sektions- /läkarchef
Sida 13 (29) Alla verksamheter ska arbeta med produktionsstyrning. Till sin hjälp kan verksamhetschefen ha ett produktionsplaneringsråd. Produktionsråd Syfte: - Följa, styra, justera produktion och produktionsmål löpande så att vårdgarantin uppnås - Definiera behov av årlig produktion (i samband med VÖK, fastställande av årlig produktionsbudget) - Utgöra stöd för VC att styra sin verksamhet Mål: - Bryta ned klinikens årsproduktionsbudget till produktionsmål per månad/vecka/dag - Löpande definiera kapacitet inom kliniken - Löpande leverera sammanställningar över utförd produktion jämfört med plan - Föreslå VC förbättringsåtgärder för att uppnå mål inom VEP Process: - Att definieras av respektive område Deltagare: - Personer med kunskap/kompetens inom verksamheten samt basala kunskaper inom logistik/flöden - T ex produktionscontroller, planeringssköterska, läkarchef, VC Patientstyrd tidbokning Under 2011 har patientstyrd tidbokning startats och NU-sjukvården planerar under att införa patientstyrd tidbokning inom flera verksamheter. Förbättrad produktions- och kapacitetsplanering Områden 100 procent av verksamheterna arbetar enligt NU-sjukvårdens produktionsplaneringssystem Genomfört Patientstyrd tidbokning Områden 100 procent av planen för införandet ska vara uppfylld Genomfört 4.4 Prestationer Budgeterade prestationer kompletteras med under januari. 4.5 Miljömål NU-sjukvårdens övergripande miljömål Den negativa miljöpåverkan från kemikalieanvändningen ska minska Den negativa miljöpåverkan från energianvändningen ska minska Den negativa miljöpåverkan från transporter och resor ska minska Samtliga anställda och förtroendevalda ska få utbildning i miljökunskap
Sida 14 (29) De sjukhusövergripande aktiviteterna inom miljöområdet för är: Sjukhusövergripande aktiviteter Miljöutbildning via Västra Götalandsregionens webb. NU-sjukvårdens medarbetare ska genomföra grundläggande miljöutbildning 60 procent av NUsjukvårdens medarbetare ska ha genomfört utbildningen Västra Götalandsregionens miljöombudsutbildning alternativt den sjukhusanpassade miljöombudsutbildningen genomförs Verksamheterna följer lagar och EU:s avfallstrappa, enligt miljöledningssystemet Alla miljöombud i NUsjukvården ska ha genomfört miljöombudsutbildning Andelen av det källsorterade avfallet ska öka 100 procent Minst 50 procent 4.6 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet 4.6.1 Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka Hälso- och sjukvårdsnämnderna vill stärka tidiga insatser och förebyggande arbete för att undvika att personer blir psykiskt sjuka. Specialistpsykiatrin inom NU-sjukvården kommer inte att aktivt arbeta med målet under. Området psykiskt välbefinnande ligger i dagsläget utanför specialistpsykiatrins uppdrag och inga aktiviteter riktade till invånarnivån planeras. Ett pågående arbete som kan ha positiv inverkan på invånarnas psykiska välbefinnande är det sjukhusövergripande arbetet tidig intervention vid riskbruk av alkohol. Enligt överenskommen vertikal prioritering ansvarar vuxenpsykiatrin för vård av personer med allvarlig psykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrins uppdrag innebär sekundärprevention när det gäller målgruppen, dvs förebygga återfall i sjukdom för personer med allvarliga, ofta livslånga, sjukdomar. Vuxenpsykiatrins uppdrag innebär också insatser riktade till barn till personer med psykisk sjukdom samt stöd och psykopedagogiska insatser till anhöriga till psykiskt sjuka. Barn- och ungdomspsykiatrin uppdrag innebär att erbjuda specialistvård i patientens närområde, i samverkan med kommun och primärvård, till stor del reglerat genom dokumentet Västbus. Särskild enhet finns bland annat för neuropsykiatri, och dagvårdsenhet för ätstörning planeras starta. Den slutna barnpsykiatriska verksamheten ansvarar för vård av allvarlig och komplex psykiatrisk problematik hos barn och unga.
Sida 15 (29) 4.6.2 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med att minska självskador och självmordsförsök. Vuxenpsykiatrin arbetar med följande frågor: Suicidpreventionsprogram kunskapsstöd till personal, tydligare rutiner Processorienteringen kvalitetsarbete och förbättringsarbete för stora diagnosgrupper Ytterligare utbildningssatsning på DBT hösten 2011, behandlingsmetod direkt riktad mot självskadebeteende Process IPS (emotionellt instabil personlighetsstörning/borderline personlighetsstörning) mätpunkt alla patienter med IPS informeras om och erbjuds behandling med DBT (journalgranskning) Styrtal Återföring av resultat av genomförda händelseanalyser efter självmord till linjeorganisation och till berörda processteam för fortsatt förbättringsarbete. Frågan om registrering av suicidförsök har tidigare diskuterats regionalt med övriga psykiatriska verksamheter men beslut saknas, då det bedömts vara svårt att säkerställa kvalitet i både in- och utdata. Barn- och ungdomspsykiatrin arbetar med följande frågor: Absolut minsta möjliga antal självmord eller tecken till självskadande beteende. Barnpsykiatrisk personal är utbildad i riskbedömning avseende självmord/självskadebeteende och gör detta vid akut/nybesök och under pågående insats om behov uppstår Kunskap förmedlas till primärvård/vårdcentraler och övriga samarbetspartners avseende tidiga tecken på symtom. Via Cognos-rapporter kommer verksamheten att kunna få fram hur många suicidbedömningar som görs under. Vid förekomst av självmord kommer en Lex Maria anmälan och händelseanalys att göras. Styrtalet är 0 självmord. SKL, Socialstyrelsen och UPP-centrum har tagit fram riktlinjer avseende målgruppen. Kliniken följer dessa och har för avsikt att anpassa dessa utifrån lokala förutsättningar. 4.6.3 Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet NU-sjukvården kommer att arbeta med målet under. Målet följs upp i Vårdöverenskommelsen (VÖK) med beställarna. I sjukhusövergripande aktiviteter följs andel områden som ligger över riksgenomsnittet avseende regionens utvalda kvalitetsindikatorer. VGR styrtal: Andel verksamheter som uppnår minst riksgenomsnittet på samtliga parametrar i öppna jämförelser. Måltal VGR: 100 procent. 4.6.4 Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras NU-sjukvården kommer att arbeta med målet under. NU-sjukvårdens verksamheter följer nationella och regionala riktlinjer och vårdprogram samt deltar i sektorsrådens arbete. 4.6.5 Förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner ska minimeras NU-sjukvården kommer att arbeta med målet under. Aktiviteter redovisas under punkt 3.1. VGR styrtal: Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård. Måltal VGR: Mindre än 8 procent.
Sida 16 (29) VGR styrtal: Andel patienter som drabbas av vårdskador. Måltal VGR: Minskning jämfört med senast utförda mätning. Mätmetoder Styrtal Aktiviteter Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Andel följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Se sjukhusövergripande aktiviteter, pkt 3.1 > 90 procent GTT Andel vårdskador < 12 procent Punktprevalensmätningar Andel PPM VRI < 7 procent (PPM) Infektionsverktyget under 4.6.6 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. Mätningar av uppfyllandet av vårdgarantin sker varje vecka enligt regionens anvisningar, innebärande att mätningar sker för mottagningsbesök, behandlingar, cancersjukvård, BUP. NU-sjukvården har målsättningen att klara av den nationella vårdgarantin (90 dagar) och vårdgarantin enligt 60 dagar. VGR styrtal: Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på specialiserad vård, alternativt mer än 180 dagar för de patienter som valt att avstå från vårdgarantin. Måltal VGR: 0 st. VGR styrtal: Antal patienter som väntat längre än 90 dagar på operation/åtgärd, alternativt mer än 180 dagar för de patienter som valt att avstå från vårdgarantin. Måltal VGR: 0 st. VGR styrtal: Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUP-mottagning, alternativt mer än 180 dagar för de patienter som valt att avstå från vårdgarantin. Måltal VGR: 0 st. Se även avsnitt 4.3 för utförligare beskrivning av aktiviteter för att säkerställa vård inom fastställda garantitider. 4.6.7 Västra Götalandsregionen ska ha högst effektivitet bland sjukvårdshuvudmännen i landet NU-sjukvården arbetar kontinuerligt med målet utifrån ett sjukhusperspektiv. Produktionsråd har inrättats på sjukhuset, kapacitetsmätningar genomförs och fortlöpande analyser av verksamheten sker. Med hjälp av data från KPP (Kostnad Per Patient) är det möjligt att få en bild över kostnaders fördelning på olika sjukdomsgrupper, åldersgrupper, diagnoser och åtgärder. Uppgifterna kan jämföras med andra sjukhus. I Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) statistik Öppna Jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet finns lättillgängliga och överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet med jämförelser mellan landsting/regioner och mellan sjukhus. Ett förbättringsområde är att utveckla KPP-kvaliteten exempelvis i hur personalen fördelar sin arbetstid inom olika områden, såsom öppen- respektive slutenvård. NU-sjukvården har som mål att klara av all produktion i egen regi 2014, dvs inte använda sig av köpt vård. För att nå målet ska produktionen ske utan övertid och nyttjandet av bemanningsföretag ska ha minskat under. År 2013 ska alla nybesök klaras av i egen regi och 2014 ska NU-sjukvården vara självförsörjande och inga köp av garantivård göras, förutom vid toppar.
Sida 17 (29) Månatligen följs produktiviteten i NU-sjukvården, dvs kostnaden per produktionspoäng. 4.6.8 Bemötandet av patienter ska förbättras Inom ramen för Medarbetarskap & Ledarskap är ett tema bemötande, där en dialog förs om hur varje medarbetare kan göra varje möte så värdefullt som möjligt för patienter, arbetskamrater, chefer, leverantörer m.fl. Målet är att alla ska förstå vad ett positivt bemötande betyder, förstå vad den egna rollen betyder i mötet med andra och ha fördjupat teamutvecklingsprocessen. I nuläget har cirka 60 procent av enheterna har haft en dialog om bemötande. En del enheter har även fördjupat sig i ämnet bemötande vid sina utvecklingsdagar. Under är den strategiska planen att 100 procent av alla verksamheter har arbetat igenom temat som handlar om bemötande. Denna aktivitet sker på enhetsnivå och på utvecklingsdagar. VGR styrtal: Andel av patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt (nationell patientenkät). Måltal VGR: Ökning jämfört med föregående mätning. 4.6.9 Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås NU-sjukvården arbetar aktivt med att förbättra sina resultat enligt de målsättningar som regionen har satt upp. Mätning på måltalen sker varje vecka. Måltalen stäms av kontinuerligt i styrgruppen för Akutvårdskedjan som fortlöpande arbetar med förbättringsarbeten. VGR styrtal: Andel patienter som träffar läkare inom 60 minuter. Måltal VGR: Minst 90 procent. VGR styrtal: Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade, alternativt blivit inlagda på vårdavdelning, inom 4 timmar. Måltal VGR: Minst 90 procent. VGR styrtal: Andel patienter som får en första vårdkontakt inom 10 minuter. Måltal VGR: Minst 90 procent. 4.6.10 Regiongemensamma standarder för ambulanssjukvård ska uppnås senast vid årsskiftet -2013 NU-sjukvården arbetar med standarder för att strategiska mål ska uppnås inom NUsjukvården. Specialistutbildade sjuksköterskor har ökat den medicinska kompetensen i ambulanssjukvården men ännu återstår att utbilda många. Utbildningarna är en resursfråga och med den rådande ekonomiska situationen finns svårigheter att nå målet inom uppsatt tid. Även mål kring väntetider för ambulans är avhängigt resurserna. NU-sjukvårdens arbete sker i samarbete med det Regionala Rådet för Prehospital Akutsjukvård. 4.6.11 Arbetet med direktinläggningar till rätt vårdavdelning ska införas vid alla Västra Götalandsregionens sjukhus NU-sjukvården har direktinläggningar gällande multisjuka äldre (MÄVA) och inom äldregeriatriken och s k öppen retur inom flera andra verksamheter. Direktinläggning, s k fast track, kommer att utvecklas ytterligare för patienter med höftfrakturer.
Sida 18 (29) 4.6.12 Skillnaderna i tandhälsa mellan socioekonomiska grupper ska minska Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 4.6.13 Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 4.6.14 Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 4.6.15 Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 4.6.16 Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 4.6.17 Användningen av fossil energi i Västra Götaland ska minska NU-sjukvårdens följer de miljöpolitiska målen kring att användningen av fossil energi ska minska. Västfastigheter har huvudansvaret kring uppvärmningen av lokalerna men NUsjukvården genomför bland annat energironder. VGR styrtal: Andel förnybart drivmedel i egna fordon. Måltal VGR 50 procent. Den totala energianvändningen ska minskas Verksamheterna genomför energironder enligt miljötrappan och tar beslutade åtgärder 4.6.18 Antalet resta mil i tjänsten ska minska NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. Den totala energianvändningen ska inte överskrida 190 kwh/m2 per år och BRA VGR styrtal: Totala antal resta mil med bil per årsarbetare. Måltal VGR: Minskning med minst 10 procent jämfört med 2009. VGR styrtal: Totala antal resta mil med flyg per årsarbetare. Måltal VGR: Minskning med minst 10 procent jämfört med 2009.
Sida 19 (29) Resta mil med bil och flyg i tjänsten ska minska Miljöpåverkan från våra transporter ska minska Antalet resta mil med bil och flyg i tjänsten per årsarbetare ska ha minskat med 5 procent jämfört med 2009 4.6.19 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den egna verksamheten ska fasas ut NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. VGR styrtal: Andel utfasningsämnen som fasats ut av totala mängden utfasningsämnen. Måltal VGR: Minst 25 procent jämfört med 2007. Användningen av utfasningsämnen ska minska NU-sjukvården följer regionfullmäktiges antagna kemikaliestrategi Till ska användningen av utfasningsämnen minskat med 25 procent jämfört med 2007 4.6.20 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem NU-sjukvården kommer att arbeta aktivt med målet under. VGR styrtal: Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem/miljödiplomering av totala antalet årsarbetare. Måltal VGR: 100 procent. Miljöenheten Verksamheterna följer NU-sjukvårdens miljöledningssystems rutiner, instruktioner Införa NUsjukvårdens miljöledningssystem enligt standarden SS EN ISO 14001:2004 100 procent av NU-sjukvårdens verksamheter ska införa miljöledningssystemet 4.6.21 De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 4.6.22 Satsningarna på infrastruktur ska vara hållbara Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården.
Sida 20 (29) 4.6.23 Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för både kvinnor och män Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 4.6.24 Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka NU-sjukvården arbetar med målet men inte fastställt något styrtal. Regionfullmäktiges resepolicy tillämpas och utifrån denna har lokala rutiner för resandet i tjänsten tagits fram. I rutinerna anges bland annat att tjänsteresor mellan NÄL och Uddevalla sjukhus ska ske med NU-turen/Västtrafik linje 673 resor längre än 50 km i första hand ska ske med tåg eller buss kortare tjänsteresor i första hand ska ske med kollektivtrafik eller tjänstebil samåkning i största möjliga utsträckning ska ske vid resa med bil privat bil får användas när andra alternativ inte är rimliga. Därtill arbetar NU-sjukvården med bland annat videokonferenser för att minimera resandet. NU-sjukvården ska verka för förbättrade kollektiva kommunikationer. 4.6.25 Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 4.6.26 Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 4.6.27 De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografisk spridning av kulturaktiviteter Målet är inte tillämpligt inom NU-sjukvården. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet NU-sjukvårdens strategiska mål i medarbetar-/lärandeperspektivet innebär: Kompetensförsörjng Kompetensförsörjning Upprätta åtgärdsinriktade lokala kompetensförsörjningsplaner Genomföra utvecklingsplan/samtal enligt mål Utveckla ledarskapskompetenser kring ekonomi, arbetsmiljö, ledning och styrning De sjukhusövergripande aktiviteterna i medarbetarperspektivet för är: