Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Hammarbyskolans fritidshem och skola 2016-2017
Inledning Skolan har i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. Skolan är skyldig enligt lag att aktivt arbeta mot alla former av kränkande behandling samt att visa upp detta arbete i en plan. Syftet med planen är att förebygga och motverka alla former av mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling. Planen gäller kränkningar mellan elever/personal/ föräldrar. Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Vi tar avstånd från alla tendenser till mobbning, kränkande behandling och diskriminering. Den som uttrycker att den känner sig kränkt skall tas på allvar. Alla människor på enheten, stora som små, har ansvar för att främja en miljö fri från kränkande behandling. 1.
Vad står begreppen för? En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, könsöverskridande identitet, sexuell läggning och ålder. (Diskrimineringslagen kap 3, 14.) Kränkande behandling Ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund (se nedan). Kränkningar kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (sms, mms, fotografier, MSN, skrivna meddelanden och olika communities). Mobbning Mobbning är när en eller flera personer utsätter en person för negativa handlingar i avsikt att såra eller skada. Det kan vara av verbal och/eller fysisk karaktär. Diskriminering Diskriminering är när skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (diskrimineringsgrunderna). Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpa en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. 2
Diskrimineringsgrunderna Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Etnisk tillhörighet Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religion Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionsnedsättning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som allergi, ADHD och dyslexi. Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. 3
Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet heterosexualitet Ålder Skolan får inte diskriminera eller trakassera elever på grund av ålder. Det är dock inom skolan tillåtet att särbehandla på grund av ålder vid till exempel gruppindelning. Könsöverskridande identitet Skolan får inte diskriminera eller trakassera på grund av könsöverskridande identitet. Diskrimineringsgrunden innebär att könsöverskridande identitet bryter mot samhällets rådande föreställningar om hur män - kvinnor och/eller pojkar - flickor förväntas vara eller se ut. 4
Skolans värdegrundsuppdrag Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Mål Ingen ska känna sig utanför eller kränkt. Alla områden i likabehandlingsplanen skall kartläggas och en analys av resultatet ska göras. Tidpunkt Genomföra nulägesanalys, utifrån diskrimineringsgrunderna, gällande likabehandling i alla verksamheter. Under arbetslagsträffar finns denna punkt som ett stående inslag. Integrera värdegrund i skolarbetet. All personal ska gå/ har gått kurs i Beteendeproblem i skolan. Utvärdera ordningsregler för skolan som helhet samt trivselregler för andra gemensamma angelägenheter. (Raster, skolgård, matsal etc.) Arbeta med kränkningar för att få eleverna att förstå kamraternas känslor. T.ex. se filmer ha samtal och diskussioner. Vi dokumenterar kränkningar och mobbning enligt rutin och diarieför. På fritids/skola arbetar vi med kamratskap och vi-känsla. Trivselenkäten genomförs i alla grupper under höst- och vårterminen 2016-2017. Läsår 2016-2017 Ansvar Arbetslagen ansvarar för att den påbörjade nulägesanalysen slutförs. Rektor tillsammans med all personal ansvarar för att integrering av värdegrundsarbete sker. Rektor ansvarar för att kompetensutveckling sker inom detta område. All personal ansvarar för kartläggning av riskfaktorer. Klasslärare och fritidspersonal ansvarar för att tillsammans med eleverna skapa trivselregler i respektive klass och fritidsgrupp. Ugglangruppen (Antimobbningteamet) ansvarar för att kränkningar och mobbning utreds, dokumenteras och diarieförs. 5
Kompetenshöjning, personal Mål Att öka all personals kompetens gällande när, var och hur kränkningar förekommer samt att bli observant på och öka kompetensen i att förebygga dessa situationer. All personal läser All personal läser boken Beteendeproblem i skolan. Vi behöver använda oss av den kunskap våra elever kan ge oss i att förebygga situationer där kränkningar förekommer. Tidpunkt År 2016-2017 Ansvar Rektor och personal Allmänna åtgärder Mål Den årliga planens framtagande och spridning. Vid framtagning av planen används personal, elevråd, föräldraråd som referensgrupp. Vid förändring i planen förankras den omgående i personalgruppen på skolan. Föräldrar informeras om planen på föräldramöten och den finns lätt tillgänglig för föräldrar på skolans hemsida. Personalen har till uppgift att förankra planens innebörd med sin elevgrupp. Planen utvärderas i referensgrupperna minst en gång per år (mars-april). Ansvar Rektor och specialpedagog med hjälp av ovanstående referensgrupper. 6
Arbetsgruppen/Elevhälsoteamet (EHT) Arbetsgruppen består av rektor, specialpedagog (sammankallande) och skolsköterska. Arbetsgruppen träffas en gång per vecka. En gång i månaden träffas EHT och områdesteamet (ORT). Mål Att arbeta förebyggande mot mobbning. Att lyfta ärenden och besluta om hur det ska handläggas. Ansvar, Specialpedagog tillsammans med deltagare i arbetsgruppen. Elevers delaktighet Mål Att eleverna skall var delaktiga i arbetet med planen. Alla klasser arbetar med kartläggningen utifrån diskrimineringsgrunderna tillsammans med sin klasslärare. Eleverna får tala om och markera på en skolkarta var de otrygga miljöerna finns på skolan eller gå en trygghetsvandring där eleverna får berätta om otrygga platser. Alla klasser arbetar med den årliga planens förslag på åtgärder. Alla klasser har klassråd varje månad inför elevrådsmötet. Eleverna är delaktiga i uppdateringen av skolans gemensamma trivselregler. De äldre barnen pratar om digitala kränkningar och diskuterar förhållningssätt på nätet. Planen sammanställs genom kartläggning i referensgrupperna. Tid, År 2016-2017 Ansvar, Rektor tillsammans med elevhälsoteamet, elevråd och klasslärare. Föräldrars delaktighet Mål, Att föräldrarna skall ges möjlighet att ha synpunkter på planen. Skolan presenterar planen på ett föräldrarådsmöte för diskussion. Därefter finns planen för alla föräldrar att ta del av på skolans hemsida. Tid, Läsåret mars-april 2017 Ansvar, Rektor 7
Allmänt förebyggande arbete Samtalsgrupper Ett förebyggande arbetssätt där samtal om relationer, kamratskap och ett positivt förhållningssätt till varandra poängteras. Detta pågår i alla klasser. Rastverksamhet Syftet med rastverksamheten är att verka för en trygg skola. Det åstadkommer vi med att minst två vuxna finns ute på rasterna samt genom fadderverksamhet. Vi vill stimulera elevernas kreativa utveckling genom rörelse och lek. Det åstadkommer vi genom att skapa lekvänliga miljöer, stimulera till spontan lek och möjlighet att låna lekmaterial ur en lekkiosk. Personalen stödjer eleverna i genomförandet av deras idéer, eleverna kan lämna förslag till elevrådet på vad som skall erbjudas på rastverksamheten. I höst kommer vi att ha elever som jobbar som lekledare, rastaktivister på rasterna. Vuxna på skolan - Alla vuxna skall föregå med gott exempel. - Alla arbetslag skall arbeta utifrån läroplanens och utbildningsplanens normer och värden samt den årliga planen. - Personal som nyanställs skall av rektor informeras om den årliga planen. - Den nyanställde är skyldig att ta del av planen så snabbt som möjligt. - Vid misstanke om kränkningar ska alla som arbetar på skolan ta ansvar för att ingen åsidosätter sitt ansvar samt att inget dröjsmål för ingripande får förekomma. - Vuxna dokumenterar kränkningar och rapporterar enligt plan och rutin. 8
Skolans och fritidshemmens ordningsregler Vi är vänliga mot varandra och visar varandra respekt Vi är försiktiga så att vi inte skadar någon Vi använder ett vårdat språk Vi ger varandra arbetsro Vi går lugnt och pratar med låg röst inomhus Vi tar ansvar och är försiktiga om vår skola och skolgård Trivselregler finns också och dessa gäller som ett gemensamt förhållningssätt runt t.ex. korridorer, matsal, raster, skolgården och fotbollsplanen osv. Dessa hålls aktuella och uppdateras efter behov vid klassråd och elevråd. Några exempel är: Du låter mobiltelefonen vara avslagen och ligga i din väska (alt. att telefonerna samlas in) hela skoldagen, även på fritidstid. Bara de elever i årskurserna 4, 5 och 6 som sköter sig och kan passa rasttiderna kan få vara i parken på raster. Fotbollsplanen används under rast av årskurs 1och 2 på måndagar, åk 3- tisdagar, åk 4- onsdagar, åk 5 torsdagar och åk 6 på fredagar. Inga andra elever får bjudas in. Förskoleklassen får använda planen då skolan inte har rast. 9
Specifika åtgärder Skolans rutiner då allvarlig kränkning har skett: 1. Händelser dokumenteras med namn på alla inblandade, plats, datum, klockslag och vad som inträffat och arkiveras. (Antimobbingteamet) 2. Klasslärare eller annan berörd personal samtalar med eleven eller eleverna då misstanke om kränkningar förekommer. 3. Klasslärare eller annan berörd personal kontaktar hemmen och informerar om händelsen. Både den som kränkts och den som kränkt kontaktas. 4. Elevhälsoteamet informeras. Vid behov: 5. Samtal av berörd personal samt eventuellt någon ur Elevhälsoteamet sker med den/de som utsatts för kränkningar. 6. Samtal av berörd personal samt eventuellt någon ur Elevhälsoteamet sker med den eller de som utfört kränkningar. 7. Plan för hur man går vidare upprättas av berörd personal. 8. Specialpedagog kallar till träff med föräldrar med berörda elever. 9. Om ytterligare åtgärder krävs informeras rektor. Kontakt med socialtjänst eller polis kan vara exempel på ytterligare nödvändiga åtgärder. Elev kan mot föräldrarnas samtycke flyttas till annan skola om mobbningen inte upphör. 10. Återkoppling/information (i enlighet med anmälans art) lämnas till personal, föräldrar. 10
Kartläggning och åtgärder 2016-2017 Etnicitet och religion/annan trosuppfattning. Mål, Ökad kunskap om olika kulturer och religion/trosuppfattning. Ta tillvara och aktivt skapa möjliga möten och undervisningstillfällen för eleverna samt kompetensutveckling för medarbetarna med stöd av föräldrar och medarbetare med olika etnicitet och eller religion/trosuppfattning. Ansvar: Klasslärare Sexuell läggning Mål, Ökad tolerans och kunskap om människors sexualitet. Ta tillvara och aktivt skapa möjliga möten och undervisningstillfällen för eleverna samt kompetensutveckling för medarbetarna med stöd av föräldrar och medarbetare med olika sexuell läggning Språkbruket kan vara ett problem mellan eleverna. Vi uppmärksammar detta genom arbete om respekt. Ansvar: Alla pedagoger i skola/fritidshem Funktionshinder Mål, Ökad tolerans och kunskap om människor med olika funktionshinder. Språkbruket kan vara ett problem mellan eleverna. Vi uppmärksammar detta genom att prata med eleverna. - Information till barn och personal om olika funktionshinder. - Ta tillvara och aktivt skapa möjliga möten och undervisningstillfällen för eleverna samt kompetensutveckling för medarbetarna med stöd av föräldrar och medarbetare med olika funktionshinder Ansvar: Pedagoger i skola/fritidshem Kön Mål, Ökad kunskapen i genusfrågor - Genom kompetensutveckling öka medvetenheten i genusfrågor hos alla på skolan. Ansvar: Pedagoger i skola/fritidshem 11
Uppföljning och utvärdering av planen Mål Att ta reda på hur bra vi lyckas i vår ambition att motverka och åtgärda diskrimineringar och kränkningar i vår skola. - Barn och utbildningsnämndens enkät som lämnas ut till år 2 och 5 varje år. - Skolans egen trivselenkät i alla åldersgrupper en gång per termin. - Skolsköterskans hälsosamtal med elever i åk 3 - Spontana samtal med elever om vårt arbete inom området. - Utvecklingssamtalen tar alltid upp trivsel som en punkt. - Alla elever tillfrågas kring trygga och otrygga platser i skolan. - Barn och utbildningsnämndens årliga medarbetarenkät. - Fråga om kränkning och diskriminering i årligt medarbetarsamtal. - Återkommande utvärderingar vid klassråd och elevråd. Tidpunkt Planen utvärderas och arbetas om med start i mars varje läsår. Ny plan inför nytt läsår är klar innan vårterminens slut. Ansvar Rektor tillsammans med de olika referensgrupperna. 12
Skolpersonalens befogenheter Bilaga 3 För att både elever och personal ska kunna få en trygg arbetsmiljö kan det krävas att personal måste ingripa på något sätt mot elever. Enligt lagar och förordningar kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling. Nödvärnsrätten Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom som person. En person kan t ex hållas fast eller dras bort från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisande av elever Tillrättavisning för att uppehålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling. Avvisning Läraren får visa ut en elev ur klassrummet för högst återstoden av lektionen. Kvarsittning Läraren kan låta eleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut. Kollektiv bestraffning Är inte tillåtet i skolan. Flytt till annan skola I grundskolan kan elever förflyttas till en annan skola mot vårdnadshavarnas önskemål, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studie ro. Beslut om att flytta elever mot vårdnadshavarens önskemål tas av Grundskolenämnden. Beslut om att förflytta elever kan överklagas till Skolväsendets överklagande nämnd. 13
Beslagta föremål Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten eller utgör en fara mot säkerheten. Kontrollåtgärder En väska är elevens personliga egendom och är skyddad av förbudet mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. 14