Till innehållsförteckningen Verksamhetsberättelse Barnhälsovårdsenheten 2002 Barnhälsovårdens syfte är att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling Barnhälsovårdsenheten 2003-02-27
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barnhälsovårdsenheten ÖLL...3 Uppdrag...3 Personal och organisation...3 Ekonomi...3 BHV-enheten 30 år!...3 BVC-statistik 2001...4 Aktiviteter...5 Utvecklingsarbeten/processer...5 Projekt...11 Utbildningar och samverkan...12 Nationellt inom Barnhälsovården...13 Sammanfattning Barnhälsovården ÖLL 2002...14 Basprogram BHV - översikt...15 Barnhälsovårdens mål är att erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet samt förebyggande hälsovård och hälsoövervakning till förskolebarn genom: att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle
BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN ÖLL Uppdrag BHV-enheten formulerar medicinska och psykosociala riktlinjer, bedriver fortbildning och handleder personal, ger service samt initierar, utvecklar och utvärderar det förebyggande arbetet för barn, så att BVC kan ge råd och stöd till barn och barnfamiljer. Aktiviteter är bl a att ansvara för att statistikrapportering av BVC:s verksamhet sker via BHVsystem sammanställa och bearbeta statistik och återföra denna till bl a vårdgivare och socialstyrelsen förankra riktlinjer och aktiviteter hos primärvårdsledningen, vårdcentralschefer m fl ansvara för Handbok, BHV-bladet och annat material inom barnhälsovården fortbilda inom verksamhetsområdet verka för sammanhållna vårdkedjor mellan BHV och andra vårdgivare och myndigheter utarbeta landstingsövergripande handlings- och basprogram för barnhälsovården ha regelbunden kontakt med BVC-personalen. BHV-enheten är remiss- och kontaktinstans för frågor som rör barns hälsa regionalt och nationellt. Personal och organisation Barnhälsovårdsöverläkare Leif Ekholm (LE). Anställd av Barn- o ungdomsklin, USÖ. Samordnande sjuksköterska 100% Gudrun Skånberg (GSg) Barnhälsovårdssocionom 100% Gunilla Skarped (GS), BHV 50-100%, SME 0-50% Barnhälsovårdspsykologer 100% Åsa Krantz (ÅK), norra länsdelen, 40% för samordning 100% Södra länsdelen vakant p g a tjänstledighet t o m 20 februari, därefter ej tillsatt 100% Karin Olsson-Seffer fr o m 15 april (vakant innan), västra länsdelen. Anställd Barn o Ungd med mott, Karlskoga 200% (Örebro kommun, samverkansavtal) Assistent 100% Annica Olofsson (AO) Enheten tillhör sedan februari 2002 förvaltningen för Primärvård-Psykiatri-Habilitering (PPH) och flyttade i slutet av oktober till Eklundavägen. Ekonomi Årsbudget 3 489 000 kr, utfall 3 276 180 kr, d v s år 2002 gick med ett överskott på 212 820 kr. Under året har psykologtjänsten i södra länsdelen varit vakant. BHV-enheten 30 år! 2002 är det 30 år sedan BHV-enheten inrättades. Under året har vi påbörjat ett arbete med att sammanställa en skrift om enhetens viktiga eller omfattande arbetsuppgifter. Underlaget är verksamhetsberättelser, almanackor och gemensamma minnet. Den kommer att ge glimtar om förändringar i BVC-arbetet om utvecklingsarbeten och genomförda projekt. Arbetet sker tillsammans med L-O Brorson, enhetens förste chef åren 1972-1994. Verksamhetsberättelse 3(15)
BVC-statistik 2001 BVC-verksamhetsstatistik är sammanställd på ett sätt som är förenlig med Riktlinjer för Barnhälsovården*. Statistik är sänd till socialstyrelsen angående amningsfrekvens och rökning, till SMI angående vaccinationsläget i länet och till primärvården som underlag i nyckeltalsstudien. För fullständig redovisning, v g se sammanställning Statistik 2001 med vårdtyngdsmätning*. (* http://intra.orebroll.se/bhv ) Statistiken för 2002 planeras bli klar i maj 2003. Antal ärenden 19 834 barn 0-6 år, var vid årsskiftet 2001/2002 skrivna inom länet, varav 2 580 barn 0 år 15 542 barn hade kontakt med BVC ( övervakade barn ). 49 540 mottagningsbesök hos sjuksköterska 2 781 hembesök av sjuksköterska (mycket stor variation mellan BVC, se även diagram nedan) 13 184 läkarbesök, varav 5 184 (39,3%) hos barnläkare BVC-verksamhetsstatistik bl a: Rökregistrering Barnet 0-4 veckor: 10,7% av mammorna och 13,6% av papporna Barnet 8 månader: 12,2% av mammorna och 13,5% av papporna Föräldragrupper Andelen barn vars föräldrar deltagit: 53% (stor variation mellan BVC) Andel vaccinerade av inskrivna barn (fullständigt+ofull.) Födda 2000: DTP 99%, polio 98%, Hib 99% Födda 1999: MPR 93,5% (se även uppföljning s 7) Födda 2000: BCG 14,8% Amning Vid 2 månader ammades 89,4% av barnen Vid 6 månader ammades 63,2% av barnen Vårdtyngdsmätning Ökat behov av sköterskor förelåg särskilt på BVC i Vivalla, Mikaeli, Haga, Kumla, Skebäck och Varberga. 100 Förstfödda som fått hembesök under nyföddhetsperioden 0-2 mån (födda-2000) 90 80 70 60 % 50 53 40 30 20 10 0 Hällefors Kopparberg Lindesberg Storå Fellingsbro Frövi Nora Laxå Degerfors Karolina Baggängen Brickegården Olaus Petri Varberga Tybble Adolfsberg Vivalla Haga Karla Brickebacken Lillån Skebäck Lekeberg Odensbacken Mikaeli Kumla Hallsberg Pålsboda Askersund Örebro län Verksamhetsberättelse 4(15)
AKTIVITETER Utvecklingsarbeten/processer Barns hälsa Ett FoU-projekt med anknytning till Barncentrum. Ett urval av uppgifter är införda på BVC statistik för att kunna skapa lokala hälsoprofiler. Barncentrum har i uppdrag att i Örebro län kunna ge en lägesrapport vart tredje år om barns och ungdomars hälsa. Sammanfattningsvis för länet blev resultatet: BHV ÖLL 2001 1 år födda 00 (vet ej + bortfall) 4 år födda 97 (vet ej + bortfall) Inskrivna barn antal 2776 2804 Födelsevikt < 2500 g 4,0% (-) - Antibiotikabehandling 1 beh 14,3% 11,6% (8,8 %) > 1 beh 8,2% 5,2% (5,9%) Eksem kliande 10,0% (12,4%) 11,0% (6,5%) Astma diagnos - 3,4% (6,6%) Sökt för o-fall/skada 1 gång 3,9% 4,3% (9,1 %) > 1 gång 0,3% 2,1% (5,6%) Inlagd på sjukhus 1 gång 8,1% (8,8%) 1,9% (7,4%) Utveckling avvikelse - 3,3% (8,5%) Språk avvikelse - 9,9% (8,5%) 1år: senaste 12 mån 4 år: senaste 3 mån Definitioner enligt Riktlinjer för BHV. Familjecentraler Under året har familjecentralen i Degerfors invigts och Laxå familjecentrum har blivit en permanent verksamhet. I vårt län finns, liksom i övriga Sverige, en önskan bland personal att utveckla familjecentraler. I flera av länets kommuner/kommundelar har uppdrag givits att undersöka dessa möjligheter. BHV har givit arbetet stöd genom att vara sammankallande i ett nätverk för familjecentraler. Detta nätverk som består av personal från landsting, kommun och frivilligorganisationer, totalt mer än 70 personer. Nätverket har givits möjligheter att följa den lokala utvecklingen, sprida information och underlätta erfarenhetsutbyte. Tankarna kring familjecentral har presenterats i primärvårdens idébank. Under året har olika utvecklings- och metodfrågor aktualiserats. Särskilt har behov och möjligheter för utvärdering lyfts fram. Utvärderingsfrågorna har tillsammans med Samhällsmedicinska enheten även aktualiserats för samverkan inom ramen för CDUST. Ett annat exempel är det nationella arbetet som har pågått för att belysa socialtjänstens roll på familjecentralen. Detta har konkretiserats genom en konferens anordnad av Allmänna Barnhuset, i särskilda seminarier på de nationella studiedagarna i Borås och Leksand samt genom en regional arbetsgrupp (Örebro län och Värmland). Kravspecifikation för datoriserad BHV-journal Har under ett par år diskuterats i en nationell arbetsgrupp där Gudrun Skånberg ingått. Arbetsgruppen har avslutats och den nationella kravspecifikationen har vidarebefordrats till berörda inom ÖLL. Primärvården har köpt in BMS-cross, som inte har någon färdigutvecklad BVC-journal. Handboken Årets första pappersversion skickades i början av juli. P g a enhetens byte av lokaler blev höstens utskick försenat och skickades först i februari 2003. Nätversionen uppdaterades dock kontinuerligt. Verksamhetsberättelse 5(15)
Hemsidan Uppdateras på intranätet kontinuerligt. Under året har publicering på internet diskuterats. Detta kommer i så fall att ske i programmet EpiServer. BHVsystem Det datasystem som hittills hanterat statistikuppgifterna (BVC statistik) är 15 år gammalt och går inte att överföra i nya program. ADB-enheten har tillsammans med BHV-enheten under hösten börjat utveckla ett nytt. Det medför att de rapportblad som tidigare funnits i varje barns journal ersätts av ett elektroniskt formulär som skall fyllas i via dataskärmen. Med något enstaka undan- fått en eftermiddags introduktion i systeme t. En manual har utarbetats tag har alla sjuksköterskor och kommer att finnas i Handboken. Från årsskiftet är d et nya systemet i bruk. Barnkonventionens implementering Beslutat att denna skall genomföras i landstingets verksamhet. Gudrun Skånberg är av Barncentrum u tsedd till processledare, med en arbetsgrupp som stö d. En halvdagsutbildning har genomförts med cirka 75 deltagare. Ba rnombud har rekryterats, helst två från varje verksamhet. För närvarande finns 75, av vilka de flesta fått grundutbildning under två halvdagar. De ingår också i ett nätverk, som träffas t vå gånger per år, som stöd för sitt uppdrag att h emma arbeta med barnkonventionen. Amningsvänlig primärvård Ett nationellt arbete som redan tidigare har påbörjats. Syftet är att all personal i vårdkedjan MHVförlossning - BB-avdelning och B VC arbeta r e nligt 10 steg fö r en lyck ad amning och i praktiken tillämpar dem på likartat sätt gentemot föräldrarna. Utvärderin g enligt nationella riktlinjer kommer att ske när personalen anser sig beredd. I vårt län förs diskussioner i samverkan mellan MVC/BVC och förlossnings- och BB-avdelningarna. Statistiken över amning för barn födda 1999 visar att vårt län ligger sämst i landet, varför området är angeläget att arbeta med. Studiedagar kommer att genomföras 2003 i februari. 100 Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån 1986-2001 90 80 70 60 % 50 Sverige Örebro 40 30 20 10 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2001 Verksamhetsberättelse 6(15)
Vaccinationstäckning Andelen mässling-påssjuka-röda hund (MPR) - vaccinerade barn 2 år gamla har sjunkit från 97,9% (barn födda -98, juli 2001) till 94,0% (barn födda -99, maj 2002). Örebro län ligger fortfarande över heard immunity (massimmunitet) d v s den nivå (90%) som krävs för att förhindra spridning av sjukdom i samhället. På några Barnavårdscentraler (Kopparberg, Frövi, Odensbacken) är dock andelen vaccinerade klart under 90% (se tabell nedan). Situationen i Örebro län är något bättre än för övriga län i Sverige där 88,5% av barn födda 1999 anges vara vaccinerade 2001-12-31, jämfört med 93,0% för Örebro län. Oroande är den stora minskningen (4%) på ett år. Örebro uppvisar därmed samma utveckling som övriga Sverige (som minskat med 6% på ett år). Om trenden fortsätter riskerar vi utbrott av mässling. Vaccinationstäckningen blir högre än det SMI visar i sin årliga sammanställning om man mäter när barnet är äldre. Fyra månader ökar täckningen med 1,1% (se tabell nedan). Detta är inte visat tidigare och Örebro har möjlighet att göra detta då det finns ett individbaserat register. För att undvika dödsfall och även andra allvarliga skador av mässlingssjukdom, krävs en god vaccinationstäckning. Det fordras således fortsatta ansträngningar inom barnhälsovården så att föräldrarna i sitt val ser vaccination som det mest kloka alternativet! MPR f -99 In- Flyttat Bortfall Över 2001-12-31 Vaccinerade 2002-05-01 Vårdcentral skrivna vakade % % Väntar % Avstår % Hällefors 56 0 2 54 50 92,6 50 92,6 4 7,4 0 0,0 Kopparberg 40 0 3 37 30 81,1 31 83,8 5 13,5 1 2,7 Lindesberg 114 0 2 112 102 91,1 104 92,9 3 2,7 5 4,5 Storå 40 0 0 40 37 92,5 37 92,5 0 0,0 3 7,5 Fellingsbro 29 1 1 27 25 92,6 26 96,3 1 3,7 0 0,0 Frövi 29 0 0 29 25 86,2 25 86,2 3 10,3 1 3,4 Nora 80 0 1 79 75 94,9 76 96,2 2 2,5 1 1,3 Laxå 51 0 2 49 47 95,9 47 95,9 1 2,0 1 2,0 Degerfors 116 0 0 116 104 89,7 104 89,7 12 10,3 0 0,0 Karolina 100 1 0 99 96 97,0 96 97,0 3 3,0 0 0,0 Baggängen 108 0 1 107 98 91,6 99 92,5 6 5,6 2 1,9 Brickegården 90 0 1 89 86 96,6 87 97,8 1 1,1 1 1,1 Olaus Petri 124 0 2 122 115 94,3 116 95,1 6 4,9 0 0,0 Varberga 110 0 3 107 98 91,6 98 91,6 9 8,4 0 0,0 Tybble 122 0 2 120 116 96,7 117 97,5 2 1,7 1 0,8 Adolfsberg 165 3 2 160 148 92,5 149 93,1 10 6,3 1 0,6 Vivalla 134 3 3 128 118 92,2 122 95,3 5 3,9 1 0,8 Haga 155 0 4 151 142 94,0 145 96,0 6 4,0 0 0,0 Karla 93 0 2 91 87 95,6 87 95,6 2 2,2 2 2,2 Brickebacken 78 0 0 78 78 100,0 78 100,0 0 0,0 0 0,0 Lillån 109 0 1 108 103 95,4 103 95,4 5 4,6 0 0,0 Skebäck 74 1 4 69 63 91,3 63 91,3 2 2,9 4 5,8 Lekeberg 65 0 0 65 58 89,2 59 90,8 5 7,7 1 1,5 Odensbacken 65 1 1 63 49 77,8 51 81,0 11 17,5 1 1,6 Mikaeli 112 3 5 104 99 95,2 99 95,2 3 2,9 2 1,9 Kumla 233 2 3 228 216 94,7 221 96,9 4 1,8 3 1,3 Hallsberg 92 2 0 90 83 92,2 86 95,6 3 3,3 1 1,1 Pålsboda 48 0 0 48 47 97,9 47 97,9 1 2,1 0 0,0 Askersund 104 0 0 104 91 87,5 92 88,5 9 8,7 3 2,9 Örebro län 2736 17 45 2674 2486 93,0 2515 94,1 124 4,6 35 1,3 Verksamhetsberättelse 7(15)
Asylsökande barn För att underlätta Barnavårdcentralens möjligheter att få kännedom om de asylsökande barnen har ett särskilt förfarande tagits fram i Örebro län. Tillsammans med Migrationsverket har en blankett för samtycke utvecklats och kännedom om när en familj kommer kan förmedlas. I år har vi kunnat förmedla information om 30 familjer och 63 barn. Med anledning av förändrade handläggningsutiner för asylsökande familjer kommer frågan att följas särskilt under r 2003. Fyra multicenterstudier: Prevenar Jämför antikroppssvar efter 3 vaccinationer med Prevenar (pneumokockvaccin) vid 3, 5 och 12 mån ålder, med tidigare gjorda studier på 4 vaccinationer vid 2, 4, 6 och 13-15 mån ålder. 25 barn i Örebro rekryterades till studien, som påbörjades i februari 2001 och avslutades juni 2002. Preliminära data pekar på att två doser vid 3 och 5 månaders ålder inducerar ett gott immunologiskt minne vilket visas av höga antikroppskoncentrationerna efter den tredje dosen vid 12 månaders ålder. Infanrix-Polio På barn i åldrarna 4-6 år jämförs immunogenicitet hos ett kombinerat DTaP-IPV vaccin, med samma antigen givet i två separata sprutor. Projektet har genomförts under 2002. 82 barn rekryterades från Örebro. De barn som deltog i studien kommer inte att behöva vaccineras mot difteri och stelkramp vid 10 års ålder. Barnen får samtidigt en fjärde dos av kikhosta, något som ännu inte ingår i svenska basprogrammet. Några resultat föreligger ännu inte. EURIS Penicillinresistenta pneumokocker är ett växande resistensproblem i hela världen. I Sverige har andelen pneumokocker med nedsatt känslighet mot penicillin varierat mellan 3-5%. I början av 1990- talet ökade andelen sådana isolat i Skåne till cirka 10%. Vid en genomgång 1999 framkom att 14 landsting hade som rutin att barn som bar på pneumokocker med nedsatt känslighet mot penicillin inte skulle vistas i barnomsorg. I fem landsting hade man aktivt tagit ställning mot sådan intervention (däribland Örebro). EURIS är ett EU-finansierat forskningsprojekt med deltagare från sex länder. Det primära syftet är att utvärdera metoder för att minska/begränsa spridningen av pc-resistenta pneumokocker i daghemsmiljö. Studien påbörjades i september i 2001. Endast ett barn har påträffats och inkluderats i studien från Örebro! Några resultat från studien föreligger ännu inte. Lactobaciller Hypotes: kan lactobaciller givna till modern under sista graviditetsmånaden samt till barnet dagligen under första året, leda till att barnet utvecklar allergi/eksem/astma i en mindre grad? Lactobacillerna ges i en oljeberedning likt AD-dropparna. Totalt i studien är kring 150-270 familjer planerade varav cirka 50 var planerade från Örebro. P g a sjukdom hos studiepersonal kunde dock inte Örebro delta och kom därmed ej att ingå i studien. Psykologverksamheten Inom Örebro kommun har det i stort funnits tillgång på psykolog för BVC-verksamhet under 2002. Det har förekommit kortare vakanser p g a nyanställningar och omorganisation. I norra länsdelen har BVC-psykologtjänsten varit deltidsbesatt p g a sjukskrivning till september och därefter heltidsbesatt. Från denna tjänst avgår 40% som används för det samordnande BHV-psykologuppdraget och arbete inom BHV-enheten. I västra länsdelen finns sedan april månad en BVC-psykolog medan tjänsten i södra länsdelen inklusive Lekeberg förblivit obesatt. På de vakanta områdena har utredningar av förskolebarn köpts in av externa psykologer. Verksamhetsberättelse 8(15)
Psykologer är idag en bristvara, BHV-enheten arbetar med rekrytering och olika samarbetsformer med kommunerna utanför Örebro. Vi ser ett behov av att utöka antalet psykologtjänster för att svara mot den efterfrågan som finns. Det behövs även psykologer inom Mödrahälsovården, som idag helt saknar psykologer vilket är tämligen unikt för Örebro i jämförelse med övriga Sverige. Två enkäter har sammanställts under året (fullständiga rapporter finns att tillgå på BHV-enheten): Konsultationsträffar med BVC-psykolog (2001) frågade efter BVC-sköterskornas tillgång till och medverkan i konsultationsträffar med BVC-psykolog. Svar inkom från 49 sköterskor, av dessa hade 40 st haft tillgång till psykolog medan 9 st varit utan. Antalet träffar med psykolog varierar från 4-16 med medelvärdet 10 för Örebro kommun och 5 för norra länsdelen. De flesta sjuksköterskor har deltagit i samtliga planerade träffar med BVC-psykologen, svårigheter har dock funnits att hitta gemensamma tider. Sjuksköterskorna är överlag positiva till konsultationsträffarna med BVC-psykolog. Enkät BVC - Stödteam (2001): Syftet med enkäten var att få en uppfattning om BVC:s roll i Örebro kommuns stödteam men den ger också en bild av vad BVC använder den psykologiska kompetensen i stödteamen till. Man såg att BVC framför allt använder den i enskilda ärenden, handledning, utredningar och i föräldragrupper. Den tydligaste svårigheten i samarbetet var tidsfaktorn, t ex att en del sjuksköterskor har andra uppgifter förutom BVC. Stödteamen uppger sig ha stor nytta av BVC:s medicinska kompetens kring de yngre barnen och man betonar vikten av BVC:s tidiga och kontinuerliga kontakt med så gott som alla familjer med barn. Detta ger ökade möjligheter till tidig upptäckt/tidiga insatser. Det blir också en helhetssyn när medicinsk, pedagogisk, social och psykologisk kompetens samverkar och det så vanliga glappet mellan förskola och skola förekommer inte lika ofta. Mödra- och Barnhälsovårdens organisation Från juli 1994 till februari 2002 har Mödra- och Barnhälsovårdsenheterna (MBHV) varit organiserade inom Samhällsmedicinska enheten (SME). Anledningen till att enheterna då flyttades från Primär- vården (PV) till SME var husläkarreformen, som ur konkurrenssynpunkt ansågs göra det olämpligt att ha MBHV-enheterna kvar inom PV. 1996 genomfördes en utredning av SME:s organisation. I denna föreslogs bl a att MBHV-enheterna skulle organiseras inom respektive specialistklinik. Hälso- och sjukvårdspolitiska delegationen beslutade februari 1997 att enheterna skulle ligga kvar inom SME och att frågan skulle avgöras senare. Sjukvårdsgruppen beslutade oktober 1998 att någon utredning av MBHV t v inte var aktuell. PV-ledningen, klinikchef på Barn- och ungdomskliniken, MBHV-överläkarna samt ordföranden i Barncentrum föreslog mars 2000 bl a att MBHV-enheterna borde organiseras inom Primärvården. Ett av skälen till förslaget var att mödra- och barnhälsovårdsfrågor hade fått en undanskymd plats inom PV, med försämrad möjlighet att utveckla verksamheten. Under hösten 2001 genomfördes en utredning av Landstingsledningen, där åter frågan om MBHVenheternas organisation lyftes. Trots vad som uppfattades som en del oklarheter i utredningen an- dess förslag, och MBHV-enheterna överfördes organisatoriskt till det nybildade kansliet för togs Primärvård-Psykiatri-Habilitering (PPH) den 1 februari 2002, efter beslut av landstingsdirektören i januari 2002. I PPH har MBHV-enheterna inordnats under Strategienheten. Som en konsekvens av den organisatoriska förändringen utredde PPH-förvaltningen MBHV:s lokalmässiga placering och beslutade, mot bl a barnhälsovårdsöverläkarens och chefen på Barn- och ungdomsklinikens uppfattning, att flytta MBHV-enheterna från S-huset på USÖ till övriga förvaltningen på Eklundavägen. 2002 kom att präglas av upprepade diskussioner och spekulationer, med mycket osäkerhet och oro som följd. Flytten till Eklundavägen ägde rum i oktober. Även Skolhälsovårdsenheten flyttade med, vilket var en förutsättning för MBHV-enheterna. Verksamhetsberättelse 9(15)
Barns situation i Örebro län Landstingets hälso- och sjukvårdsberedning uppdrog hösten 2001 åt Barncentrum att göra en översikt av situationen för barn och ungdomar i Örebro län. En arbetsgrupp, som antog namnet BUS- bildades, där Barncentrums verksamhet, Samhällsmedicinska enheten, kommunför- bundet i Örebro län, och Örebro universitet ingick. Rapporten blev klar i mars 2002. Avsikten har utredningen varit att utifrån denna skapa en baslinjeundersökning som regelbundet skulle kunna återkomma med rapporter om barns och ungdomars situation i länet. Majoriteten av barn och ungdomar i åldern 0-17 år har en god hälsa. Detta speglas bl a genom att flertalet inte har någon långvarig sjukdom. Antalet barn med någon form av kroppslig eller psykisk funktionsnedsättning är liten. Den vanligast förekommande långvariga sjukdomen är astma eller allergi, som drygt 10% av länets barn och ungdomar har. Bland de psykosomatiska symtomen dominerar huvudvärk och värk i magen. Tobak och alkohol dominerar ungdomars drogvanor. Omkring en femtedel av länets ungdomar i årskurs 9 röker dagligen eller nästan varje dag. Flickor röker i större utsträckning än pojkar. Berusningsbenägenheten har ökat under 1990-talet. (rapporten kan hämtas på: http://www.orebroll.se/barncentrum/ ) Spädbarnsdödlighet i Örebro län En rapport som publicerades av Landstingsförbundet nov 2001, rörande spädbarnsdödligheten i Sverige under 1996-2000, visade att Örebro län hade högre dödlighet än riksgenomsnittet. En arbetsgrupp med Kvinnokliniken och Barnkliniken på USÖ, och MHV- och BHV-öl skapades för att analysera dessa data och för att se om det finns orsaker eller faktorer som kan förklara detta. Det klassiska begreppet spädbarnsdödlighet innefattar levande födda barn som avlider under första levnadsåret. Det är ett internationellt använt mått på nationernas levnadsförhållanden etc. Spädbarnsdödlighet första levnadsåret 1990-2000 7,0 6,0 5,0 På 1000 levande födda 4,0 3,0 2,0 Örebro Sverige 1,0 0,0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Gruppen ansåg att det inte är osannolikt att de höga siffrorna under åren 1996-2000 är en del i en normal variation och att det slumpat sig så att Örebro låg högt just dessa år. Länet ligger lägre än riket fem år före studieperioden och verkar ligga under riket året efter den aktuella studieperioden. Det har bl a varit fler barn som avlidit i plötslig spädbarnsdöd än vad som kan förväntas och varje barn påverkar siffrorna mycket då det ändå är så få barn som avlider. Slutsatsen av genomgången av avlidna och dödfödda i länet under åren 1996-2000, blev att några brister i behandling och handläggning som påverkat spädbarnsdödligheten har inte kunnat påvisas. Verksamhetsberättelse 10(15)
Hälsoansvar för 6-åringarna Proposition Hälsa, lärande, trygghet (01/02:14): regeringen föreslår att ansvaret för förskoleklassens hälsovård förs över från landstingen till kommunen fr o m juli 2003 (regleras med statsbidrag). I Örebro finns redan ett samordnat hälsobesök vid 6 år sedan 10 år tillbaka (se Handboken kap 8.5.11): BVC träffar barnet och föräldrarna på våren innan förskoleklass, vaccinerar med Polio 4 och skriver epikris. Överlämnandet av journal och övrig information sker i samband med barnens start i förskoleklass, d v s i augusti, och därmed är hälsovårdsansvaret övertaget av skolhälsovården. För de 6-åringar där föräldrarna valt att barnen inte ska gå i förskoleklass, har Skolhälsovården hälsovårdansvaret och omfattas på samma sätt som övriga barn av det samordnade hälsobesöket. För de 6-åringar som har uppskov med start i förskoleklass, eller inte går i förskoleklass t ex för att särskola planeras, har BVC hälsovårdsansvaret. Detta gränssnitt mellan BVC och skolhälsovården diskuterades och accepterades vid möte på Kommunförbundet Örebro 2002-11-11. De BVC/skolor som väljer en annan lösning har möjlighet att göra så om man lokalt kommer överens om det. I ÖLL har i sammanhanget frågan om en länsövergripande skolhälsovård lyfts fram av Barncentrum som en angelägen fråga. Vidare diskussioner förs med kommunförbundet och skolchefsgruppen. Hörselscreening i nyföddhetsperioden (OAE) 1999 tog en arbetsgrupp fram struktur för en etablering av OAE med screening som utförs av BBpersonal. Landstingsstyrelsen ställde sig positiv, men dåvarande sjukhusdirektören på RSÖ menade att OAE inte kunde prioriteras varför det inte infördes. Senare har Audiologiska kliniken erhållit möjligheter hantera sin del av vårdkedjan och därmed har det givits förutsättningar för Karlskoga att starta med OAE, vilket är planerat till februari 2003. För USÖ ligger frågan f n åter hos ledningen för USÖ. PPH-förvaltningen har gjort klart att det inte är deras uppgift att utföra själva screeningen. Projekt Gemensamt föräldraskap Ett projekt inom SME, med anknytning till MHV- och BHV-enheterna. Syftet är att öka pappornas deltagande i föräldraskap och i föräldragrupper. Ett led är bl a att rekrytera manliga ledare i föräldragrupper. Projektet är under året avslutat, rapportskrivning pågår. Fortsatt rekrytering av manliga ledare, stöd till dem, och ledning av det nätverk som finns är ovisst. Sökta medel för uppdraget beviljades ej. Matstart Hushållningssällskapets nationella projekt på tre år, med start 2001, har pågått under året. Syftet är att få igång en verksamhet för föräldrar, som kan fortsätta efter projekttiden. Det är en information riktad till föräldrar när barnet är sex månader, och en kurs omfattande två matlagningstillfällen. Kursledare är projektledaren från Hushållningssällskapet. Informationsträff har även i år genomförts för BVCsköterskor och för personer med matkompetens inom kommunerna. För närvarande pågår arbete tillsammans med Samhällsmedicinska enheten för att få en fortsättning via de länsdelsvisa hälsoråden. Projektet Bilbarnstolar Våren 1999 startade NTF ett projekt om trafiksäkerhet med inriktning mot blivande och nyblivna föräldrar på MVC, BB och BVC. 2001 genomfördes en studie över hur barn färdas i bil, med observationer på tre orter i länet, att ha som utgångsvärde för mätning efter projektets avslutning. Under 2002 har en enkät utarbetats som föräldrar till barn i 8-10 månaders ålder för närvarande fyller i och via BVC sänder till BHV för bearbetning av SME. Syftet är att få en bild av varifrån och vilken information föräldrarna fått om barnsäkerhet i bil. Verksamhetsberättelse 11(15)
Utbildningar och samverkan BHV-dagar för sjuksköterskor och läkare vid BVC Psykosocialt arbete inom mödra- och barnhälsovården ½ dag x 2 med Kerstin Neander, 168 deltagare. Tandhälsovård aktuell samarbete, uppgifter för BVC, ½ dag x 2, 52 deltagare. Vaccinationsdag om MPR med SMI, ½ dag x 2, deltagare 159 sjuksköterskor/läkare vid BVC/SHV. Övriga studiedagar Gastroesofagal reflux, ½ dag, med Mead Johnsson, deltagare 76 pers (även Värmlands landsting). Barn och matkrångel, ½ dag x 2, med Nestlé och dietist I-L Detlofsson, deltagare 60 personer. Det motiverande samtalet om rökning Barbro Holm-Ivarsson från KS ½ dag x 2, för sjuksköterskor vid BVC och barnmorskor tillsammans med Tobakspreventiva enheten, deltagare 125 pers. BVC-arbete för relativt nya, ½ dag x 2, deltagare 15 sjuksköterskor och läkare. BHVsystem, rapportbladet på webben, ½ dag x 10, för sjuksköterskor på BVC, alla utom en deltagit. Utbildning i audiologiscreening, kurs i Uppsala, 5 sjuksköterskor från BVC i ÖLL deltog. Länsgruppens dag om Barn som far illa, en dag i Örebro. Konferenser HÖV-möte: BHV-öl, samordnare och assistenter/sekr (för första gången), 3 dagar i Jönköping. Konferens för BHV-samordnare, 2 dagar i Stockholm Samarbetskonferens med MHV o SHV, studieresa 2 dgr Grythyttan, Lösningsfokuserat arbetssätt Regional konferens för BHV-teamen i DSTWX-län, på våren i Eskilstuna, på hösten i Västerås. Teamen är representerade med 3-8 pers. Diskussioner om aktuell utveckling inom barnhälsovården. Barnsjuksköterskekongress i Göteborg med temat Barns rättigheter inom hälso och sjukvård, 2 dagar. Smittskyddsinstitutets studiedag om vaccinationer i Stockholm, 1 dag. Säkerhet överallt för alla barn, Barnsäkerhetsdelegationen Malmö. Skaderegistrering och skadeprevention för kontaktpersoner från landstingen, sammankallat av Räddningsverket (Nationella skadeförebyggande programmet). Kompetensutveckling för hälsoplanerare, CDUST, Strängnäs. Förebyggande socionomer, nationella studiedagar, Stockholm. Fem ess i leken, nationell konferens om familjecentraler, Borås. Lokal samverkan/arbetsgrupper Referensgruppen för BHV, fyra ggr (LE, GSg). Träffar med vårdcentralernas kontaktpersoner, fyra eftermiddagar x 2 (GSg, LE). Barncentrum/Länsgruppen för barn- och ungdomsfrågor, cirka 10 ggr under året (LE). Vaccinationsgruppen (läkemedelskommittén), fyra ggr under året (LE). Länsgruppen för frågor som rör barn som riskerar att fara illa, fem möten + en konferens (GS). Primärvårdanställda kuratorer och psykologer, fyra ggr (GS). Styrgrupp för psykologer (Örebro kommun), fyra möten under året (LE, ÅK). Vårdkedjan + länsamningsgrupp, fem ggr under året (GSg). Möte med ADB två ggr då det gamla BHV-registret läggs ned och ersätts av BHVsystem (LE, GSg, AO). Möten med landstingets arkivarie två ggr med information om gallring och diarieföring (AO). Våningsplansträffar med MHV, BHV och SHV, fyra gånger. BHV-bladet Fyra nr, 6-14 sidor, upplaga ca 300, till medarbetare i länet och BHV-enheter i vår region. Verksamhetsberättelse 12(15)
NATIONELLT INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Ny socialtjänstlag Denna lag gäller från den 1 januari 2002. Lagen har blivit språkligt moderniserad och fått en indelning i 16 kapitel. Exempelvis finns anmälningsskyldigheten om missförhållanden om barn, som tidigare var känt som 71, nu under 14 kap 1. Lagens grundläggande värderingar gäller alltjämt. Den enskildes rätt till bistånd stärks och återgår i princip till de bestämmelser som gällde före 1998. Nu kan alla former av biståndsbeslut överklagas, alltså även insatser för barn. För varje barn som behöver vårdas i annat hem än det egna skall en vårdplan upprättas. I denna skall barnets behov stå i fokus. Vårdplanen skall underlätta tydlighet och kommunikation mellan so cialnämnden, barnet och dess vårdnadshavare. I vårdplanen skall även de åtgärder som andra huvudmän svarar för redovisas. Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott, och dennes anhöriga, får stöd och hjälp. Socialnämnden bör särskilt uppmärksamma kvinnor som är eller har varit utsatta för övergrepp i hemmet som kan behöva stöd eller hjälp för att förändra sin situation. I förarbetena menar man att barns utsatta situation när det förekommer våld i familjen, bör särskilt uppmärksammas. Socialstyrelsen har givit ut ett meddelandeblad nr 2/2002 (finns på socialstyrelsens hemsida) som innehåller en sammanställning över ändringar med kommentarer från: proposition (2000/01:80) Ny socialtjänstlag proposition (2000/01:79) Stöd till brottsoffer socialutskottets betänkande (2000/01: SoU189) Ny socialtjänstlag Justitieutskottets betänkande (2000/01:JuO20) Brottsoffer Verksamhetsberättelse 13(15)
SAMMANFATTNING BARNHÄLSOVÅRDEN ÖLL 2002 Antalet spädbarn är något lägre (2 580) jämfört med 2000 (2 678). Antalet inskrivna barn 0-6 år är det lägsta (19 834) sedan 1988. Andelen besök hos barnläkare är högt och ökar (39,3%). Mängden hembesök är fortsatt lågt (2 781) vilket kan jämföras med t ex 1978 (12 945) då ÖLL:s statistik för BVC startade och mot ÖLL:s Riktlinjer för Barnhälsovården. Och precis som under tidigare år finns en stor variation mellan vårdcentralerna avseende antal besök/hembesök och föräldragrupper. Vaccinationstäckningen är fortsatt bra men det krävs ett kontinuerligt arbete med fortbildning av BVC:s personal så att den inte sjunker till nivåer där sjukdomarna riskerar att bryta ut (se även sid 7). BHV-enheten anordnar årliga utbildningsdagar i ämnet vaccinologi. Ett fortsatt orosmoment för verksamheten, och för folkhälsan, är att efter många år av ökande amning så minskar den långtida amningen. Aktiviteter som pågår för att vända utvecklingen är bl a processen med Amningsvänlig primärvård (se sid 6). Efterfrågan på psykologerna som arbetar inom BVC ökar. Under år 2002 har psykolog saknats i södra länsdelen. Vi har under året åter lyft frågan om även mödrahälsovården bör ingå i psykologverksamheten (som i övriga Sverige), vilket kan ske först efter en allmän förstärkning av psykologresurserna. Låg social position är den riskfaktor som har störst betydelse för hälsan och uppskattas förklara 20-40% av all ohälsa under uppväxtåren 1. Ett stort antal hälsoproblem är vanligare bland barn som växer upp under socialt sämre betingelser 2. Flera av riskfaktorerna för folkhälsoproblemen är vanli- bland familjer med sämre socioekonomiska förhållanden. Ett exempel är rökning, vilket är mer gare vanlig t förekommande bland socialt mindre gynnade familjer, som riskfaktor för t ex nyföddhetsperiodens sjukdomar och infektioner och allergi under uppväxtåren. Effekten av låg social position är doc k betydligt större än vad som kan förklaras av sådana välavgränsade riskfaktorer. Sociala och psykologiska påfrestningar i kombination med bristande kontroll över den egna livssitua- och svaga sociala nätverk, visar i studier kunna förklara en väsentlig del av den ökade risken tionen för sjukdomar bland individer med låg social position. Prevention av den sociala riskfaktorn bör inriktas på att komplettera familjemiljön genom insatser riktade mot familjen och genom att ge barnen tillgång till miljöer utanför familjen. Barnens samlade resurser bör ökas och de påfrestningar de lever under minskas. Insatserna måste vara generella och inte koncentreras till riskgrupper då det är svårt att särskilja vilka barn det kommer att gå sämst för 3. Det kan ske genom socialpolitiska åtgärder, genom generella insatser inom mödra- och barnhälsovården, förskola, skola och fritidsverksamhet 1. Utveckling av famljecentraler kan vara värdefull i detta sammanhang. Dylika insatser jämnar ut sociala skillnader och minskar förekomsten av fysisk och psykisk ohälsa. Barnavårdscentralerna har således en viktig betydelse för barn hälsa. Det utförda arbetet på BVC i Örebro län är på många sätt bra men det finns brister särskilt i det psykosociala arbetet. Det är i synnerhet hembesöken och föräldragrupperna, med en generellt för låg och en alltför stor variation på aktiviteterna mellan de olika vårdcentralerna som brister. Dessa missförhållanden har framhållits under flera år utan att någon förbättring kommit till stånd. Det är ett ansvar bl a för vårdcentralscheferna, primärvårdsledningen och de styrande i vårt län att se till att skillnaderna utjämnas och att verksamheterna på dessa punkter svarar mot de riktlinjer vi har för barnhälsovården. Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare 1 Barnrapporten, Centrum för barn- och ungdomshälsa, Stockholm, 1998 2 Spencer N, Powerty and Child Health, Oxford, 1996 3 Bättre hälsa för barn och ungdom, Folkhälsoinstitutet, rapport 1998:38 Verksamhetsberättelse 14(15)
BASPROGRAM BHV - ÖVERSIKT Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. Barnets ålder Personal/Metod Sjsk = BVC-sjuksköterska Innehåll exempel Vaccination/screening 4-72 timmar Läkarundersökning BB Somatisk undersökning, vikt, BCG vid påtagligt ökad risk för Hembesök eller annan kontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång från BB inom tre dygn amningsstöd, skötsel tuberkulos Hepatit B om moder HBsAg positiv, ev även Hepatit-B IG 3-5 dagar BB/primärvårdsbarnmorska PKU 0-7 dagar efter hemkomst Hembesök 1-5 veckor Sjsk 1-3 ggr Föräldragrupp Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning-alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning-uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 6 veckor - 3 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6-8 veckor) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta I + PolioHib I 4-6 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-12 månader Sjsk 1-2 ggr Hembesök Läkare 1 gång (10-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta II + PolioHib II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 7-9 månader: Ljuduppmärksamhet Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta III + PolioHib III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjsk Familjens helhetssituation, tillväxt, Språkförståelse utveckling, språk, motorik, hörsel, 4 år Sjsk beteende, kost, livsstil (tobakalkohol), TV-video, barnsäkerhet, Taltest Synskärpebestämning Audiometris (ev) socialförv biståndsmöjligheter Hörselmätning 6 år (våren före förskoleklass) Sjsk Tillväxt, hälsa, utveckling, epikris Polio IV Verksamhetsberättelse 15(15)